Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Från motstånd till framgångDela
  1. Ibland ser man inte resultatet
    av det man gör förrän senare-

  2. -men det ni gör
    kan vara otroligt viktigt-

  3. -och det kan få resultat
    några år senare.

  4. Tack för att jag har fått komma hit.

  5. Jag ska prata utifrån några
    forskningsprojekt jag har jobbat med-

  6. -framför allt från IV-programmet,
    eller introduktionsprogrammen.

  7. Sen har jag jobbat med ett projekt
    om särskilda ungdomshem-

  8. -och skolverksamheten
    för tvångsomhändertagna.

  9. Sen håller jag på med
    ett pågående projekt om ungdomar-

  10. -som är inskrivna för missbruks-
    problem och går på gymnasieskolan.

  11. Så jag försöker titta på
    hur skolan kan se ut-

  12. -när den fungerar för ungdomar-

  13. -som oftast har misslyckats
    katastrofalt i tidigare skolgång.

  14. Vi ska kasta oss ut på ett särskilt
    ungdomshem. Jag besökte dessa hem.

  15. Jag är oftast ute och deltar
    i undervisning-

  16. -och den här dialogen är
    från en mekanisk verkstad.

  17. Det är en kille
    som har jobbat i 3-4 månader-

  18. -med nåt han tycker är kul.

  19. I början ville han inte göra nåt
    på lektionerna.

  20. Lärarna uppmuntrade honom: "Vad kul
    att du kommer hit. Vill du jobba?"

  21. Han ville inte. Sen fick han syn på
    nåt på en anslagstavla.

  22. Han sa "Får jag testa att göra
    det där?" Sen var han i gång.

  23. När jag står med eleven i verkstaden
    kommer läraren fram till eleven.

  24. "Det här blir ju kanonbra."
    "Ja, för fan."

  25. "Du är snart klar med kursen."

  26. "Det finns väl ingen kurs
    för sånt här?"

  27. "Jo då", säger läraren
    och visar kursplanen.

  28. "Åh, fan.
    Det hade jag ingen aning om."

  29. "Du är nästan klar
    med kursen i gjutning."

  30. "Det var som fan."

  31. Det här är
    en ganska vanlig inställning-

  32. -till skola och till kursplaner
    hos de elever jag träffar.

  33. Det är oftast elever
    som är ganska skolförstörda-

  34. -och som har bestämt sig för
    att skolan inte är nåt för dem-

  35. -redan när de går
    i femman, sexan eller sjuan.

  36. Alla kan lyckas i skolan.

  37. Jag tror inte
    att alla kommer att lyckas-

  38. -men jag har sett många exempel
    i mina projekt-

  39. -där det har skett
    fantastiska vändningar.

  40. Oftast börjar det med-

  41. -en tillitsfull relation
    till en lärare eller annan vuxen-

  42. -där man blir sedd och bekräftad
    och får en inre motivation-

  43. -att göra nåt tillsammans med
    den vuxne. Oftast är det en lärare.

  44. Det handlar också om att man upplever
    trygghet och känner sig välkommen.

  45. Ganska många av dem som jag träffar
    har inte känt sig trygga i skolan.

  46. De har känt sig kränkta, ibland
    av lärare och ibland av jämnåriga.

  47. Framför allt en grupp, och det är de
    som har högfungerande autism.

  48. De har ofta varit ganska utsatta,
    socialt kränkta-

  49. -och inte upplevt sig accepterade.
    Då är det väldigt svårt att lära sig.

  50. Lärande handlar mycket om att man har
    trygghet, självförtroende-

  51. -och en självbild som gör
    att man vill göra nånting.

  52. Eleverna jag träffar
    har det oftast gått dåligt för.

  53. Jag träffar dem på högstadiet
    eller på gymnasiet.

  54. Antingen är det en upplevelse av att
    mötet med skolan inte har varit bra-

  55. -i form av den sociala relationen-

  56. -eller så kan man ha känt
    att man inte klarar av-

  57. -att göra skolarbetet
    i den hastighet man ska göra det.

  58. Det kan också handla om funktions-
    nedsättningar som eleverna kan ha.

  59. Det innebär att de oftast går ut nian
    med noll poäng i meritvärde.

  60. Det är ofta situationen.

  61. En grupp är såna här elever
    som i tonåren tröttnar på skolan-

  62. -och upplever skolan som meningslös.

  63. De tycker att innehållet i skolan
    inte är anpassat för dem-

  64. -och lägger av fullständigt.

  65. Sen blir det katastrofala resultat
    när de går ut grundskolan.

  66. I samtliga mina forskningsprojekt
    ser jag två saker-

  67. -som är avgörande om man ska vända
    den här utvecklingen.

  68. Nu pratar jag om elever som inte har
    några betyg alls när de går ut nian.

  69. Det är att jobba
    med deras skolidentitet.

  70. Det är då hur en individ tänker
    om sig själv som lärande elev.

  71. Många av dem
    har en destruktiv skolidentitet.

  72. Man tror inte att man kan klara av
    saker. Man vill inte göra saker.

  73. När man träffar såna elever
    måste man jobba med självbilden:

  74. Idén om en själv som lärande
    i skolkontexten.

  75. Det här tar tid ibland.
    "Omställningstid" kallar jag det.

  76. Det är tiden det tar från att en elev
    inte identifierar sig som en person-

  77. -som vill lära sig saker i skolan
    och som har egna mål-

  78. -till att individen själv
    riktar sin kapacitet mot-

  79. -att lära sig saker
    av egen fri vilja.

  80. För en del elever tar det
    ett par veckor eller en månad.

  81. För en del 3-4 månader.
    För många tar det 7-8 månader.

  82. För en del tar det flera år.
    De har byggt upp ett motstånd mot-

  83. -lärare, traditionella skolämnen
    och så vidare-

  84. -och det tar lång tid att bryta.

  85. Mikael Stigendals bok
    "Utanförskap och innanförskap"-

  86. -handlar om sju utsatta
    förortsområden i Sverige.

  87. Han tittar då på skolan, bland annat.
    Han är sociolog.

  88. Han skriver i boken att skolan
    måste göra sig själv meningsfull.

  89. Det är ett viktigt perspektiv. Man
    måste hitta former i lärandemiljön-

  90. -som gör att eleverna upplever
    att de är delaktiga, trygga-

  91. -och att det är meningsfullt.

  92. Lite av dagens första presentation
    handlade om detta:

  93. Att lärare visar att man har höga
    men rimliga förväntningar på elever.

  94. För höga eller för låga förväntningar
    kan vara katastrofalt.

  95. Man måste ställa förväntningar
    som är höga och rimliga-

  96. -oavsett vilken skola man jobbar på.

  97. Jag var i Södertälje
    för ett antal år sen-

  98. -och träffade framför allt lärare
    som jobbade på IM-programmet.

  99. Där hade de ganska många elever
    som var väldigt svåra-

  100. -och som hade
    väldigt låga meritvärden.

  101. En av lärarna sa till mig:

  102. "När jag möter nya elevgrupper
    på gymnasiet"-

  103. -"då har jag egentligen inga elever"-

  104. -"om man definierar elever
    som personer som har ett mål"-

  105. -"att lära sig saker inom mitt
    undervisnings- och ämnesinnehåll."

  106. "Det tar ett tag att hitta mina
    elever. Sen kan jag börja undervisa."

  107. I de flesta grupper
    tar det några månader-

  108. -för det här är elever som inte
    har gjort nåt skolarbete innan.

  109. Jag tyckte att det var intressant,
    det här citatet.

  110. "Att hitta sina elever".

  111. Mycket handlar om självkänsla.

  112. Man måste få eleven
    att tro på sin egen kapacitet.

  113. För en del av de här eleverna
    har nåt slags försvarsmekanism-

  114. -som innebär att jag inte ger mig in
    i en skolaktivitet-

  115. -om jag tror att det finns
    risk för att jag misslyckas.

  116. Då är det bättre att inte försöka.
    Då visar jag inte min problematik.

  117. Därför gäller det som lärare att låta
    de här eleverna lyckas med nåt.

  118. På särskilda ungdomshem såg jag en
    väldigt bra inställning till det här.

  119. Eleverna började med ett par ämnen.

  120. När de lyckades
    ökade självförtroendet.

  121. Sen kunde man utvidga. En del
    kunde ha full studiegång snabbt.

  122. För andra elever
    kunde det ta ganska lång tid.

  123. När det släpper för en elev
    så kan det se ut så här.

  124. En elev som gått i 2 år på gymnasiet
    hade inga betyg i årskurs 9-

  125. -men hade återhämtat grundskolan
    och var nästan i fas i gymnasiet.

  126. Jag frågade eleven: "Vad är
    det viktigaste du har lärt dig här?"

  127. Jag förväntade mig att eleven
    skulle rada upp en massa ämnen-

  128. -men eleven svarade:
    "Jag har lärt mig en vettig grej."

  129. "Försök för helvete själv.
    Du kommer att klara det."

  130. Det har med självbild
    och skolidentitet att göra.

  131. Att jag är en person
    som kan klara saker i skolan.

  132. Ett sånt här citat...

  133. Det kan ligga
    1,5 års motivationsarbete bakom-

  134. -innan en elev som inte har gjort nåt
    på 3-4 år tänker så här om sig själv.

  135. Men när en elev börjar tänka så här
    kan många ta igen mycket på kort tid.

  136. Om du inte har en intellektuell
    funktionsnedsättning-

  137. -eller specifika
    inlärningssvårigheter-

  138. -då är det ganska många som faktiskt
    kan återhämta mycket på kort tid.

  139. Det här är fascinerande att se.

  140. För två veckor sen
    intervjuade jag en person-

  141. -som var inskriven
    på Mariamottagningen i södra Sverige.

  142. Personen hade inte ett enda betyg
    med sig från grundskolan-

  143. -men hade sen kommit in i en bra
    behandlingsfas, och det hade vänt.

  144. Den här personen fick stöd
    av en mentor-

  145. -som såg och bekräftade
    och trodde på den här eleven.

  146. Hon bestämde sig för att plugga.

  147. Hon tog igen
    14 av 17 grundskolebetyg-

  148. -andra året på gymnasiet,
    på IM-programmet, på ett halvår.

  149. Jag har träffat ganska många elever
    som det är så här för-

  150. -men det är elever som inte har
    specifika inlärningssvårigheter.

  151. Ibland när man jobbar som lärare
    eller som behandlare kan man känna:

  152. "Jag kommer ingenstans med den här
    eleven. Det är ett hopplöst fall."

  153. Ibland ser man inte resultatet
    av det man gör förrän senare-

  154. -men det ni gör
    kan vara otroligt viktigt-

  155. -och det kan få resultat
    några år senare.

  156. Då pratar jag mycket
    om förväntningar.

  157. Att man hela tiden ser,
    bekräftar och tror på personen.

  158. Man ser en person
    som lärande och bildbar-

  159. -och bekräftar hela tiden att de har
    en kapacitet att klara saker.

  160. Det lossnar inte alltid när man har
    eleven, men det kan ge utslag senare.

  161. En elev sa: "Jag kommer ihåg.
    Du var den som trodde på mig."

  162. "Men jag såg inte att det hände nåt."
    "Nej, det kom senare."

  163. I läroplanen står det också
    att skolan har ett uppdrag-

  164. -som handlar om att återskapa
    en positiv skolinställning-

  165. -hos elever
    med negativa skolerfarenheter.

  166. Det är viktigt att alla jobbar med
    detta när man möter de här eleverna.

  167. Det är faktiskt vårt uppdrag. Även om
    en elev inte vill göra nånting-

  168. -så är det vårt uppdrag. Vi kan inte
    tänka: "Det är elevens problem."

  169. "Om eleven inte vill jobba med mitt
    ämne så är det inte mitt problem."

  170. Det är ett farligt sätt att tänka.
    I dag har vi en gymnasieskola-

  171. -där över 99 procent av alla ungdomar
    går. Så var det ju inte förut.

  172. När jag gick ut gymnasiet 1984
    var det 12-13 procent-

  173. -som inte började på gymnasiet.
    Då fanns det andra saker att göra.

  174. I dag måste gymnasieskolan
    ta hand om alla elever.

  175. Då har man ett ansvar
    även för de elever som är jobbiga-

  176. -och har en låg motivation
    för skolarbete.

  177. Ingen elev är generellt omotiverad.

  178. Man är alltid omotiverad i relation
    till ett sammanhang och innehåll.

  179. En annan viktig sak är-

  180. -att för en majoritet av dem
    som går ut med låga meritvärden-

  181. -så handlar det inte om
    att de är ointelligenta.

  182. Nu pratar jag om att gå ut
    grundskolan och vara gymnasiebehörig.

  183. Så man kanske har 12-15 E
    och är behörig för gymnasiet.

  184. Då handlar det inte om
    att man är ointelligent.

  185. Ibland pratar människor
    om såna här elever-

  186. -som om de är korkade eller hopplösa.

  187. Ett tydligt exempel på att det inte
    är så här är Skolfams arbete.

  188. De jobbar
    med familjehemsplacerade barn.

  189. Man jobbar med samverkan med skola,
    familjehem och socialtjänst.

  190. Totalt sett går det dåligt
    för familjehemsplacerade barn.

  191. 50 procent av dem går inte ut
    med behörighet för gymnasieskolan.

  192. Men i Skolfams projekt
    har de visat väldigt goda resultat.

  193. Där visar man
    att om skola, familjehem och soc-

  194. -utvecklar ett samarbete
    med kontinuitet-

  195. -då kan man få 75 procent av barnen
    att bli behöriga.

  196. Så hälften av dem
    som inte klarar sig utan samverkan-

  197. -kan klara sig
    genom såna samverkansprojekt.

  198. I dag går
    mer än 13 procent ut grundskolan-

  199. -utan att vara behöriga
    för gymnasieskolans program.

  200. Det kan vara upp till 20 procent-

  201. -men den mest rimliga siffran
    är 13 procent.

  202. För det beror på om man räknar in
    alla nyanlända-

  203. -som kom till Sverige 2014-2017.
    Det är inte rimligt att räkna in dem.

  204. De måste ha varit en viss tid
    i Sverige innan man räknar in dem-

  205. -i en statistik över
    att skolan är dålig och misslyckad.

  206. Det är ju svårt att klara skolan
    om man kommer i årskurs 8 eller 9.

  207. Det finns elever som klarar
    att bli behöriga på så kort tid-

  208. -men de flesta behöver längre tid.

  209. Men 13 procent är den siffra
    som oftast gäller.

  210. Sen skiftar det mellan
    olika gymnasieskolor och kommuner.

  211. 20 000 ungdomar
    arbetar inte och studerar inte.

  212. De är 16-20 år. Vi vet inte
    jättemycket om vad de gör-

  213. -för de är svåra att få tag på.
    Det är ingen skolplikt.

  214. De behöver
    inte komma till arrangemang.

  215. Därför vet vi inte riktigt
    vad de gör.

  216. Oavsett vad ni jobbar med
    för yrkesprofessioner-

  217. -så är skolan den starkaste
    skyddsfaktorn för barn och ungdomar-

  218. -om man tittar på
    risken för kriminalitet-

  219. -självskadebeteende, arbetslöshet,
    missbruk och så vidare.

  220. Det är baserat på registerstudier
    av Bo Vinnerljung.

  221. Den största riskfaktorn är-

  222. -att inte klara sig hyggligt
    i skolan.

  223. Att klara sig hyggligt i skolan
    är inte nåt astronomiskt stort.

  224. Det handlar om att ha
    8 eller 12 betyg-

  225. -så att man blir gymnasiebehörig.

  226. Då har man klarat sig hyggligt
    i skolan, enligt deras indelning.

  227. Det är inga jättehöga resultat, men
    man är i en mycket bättre situation-

  228. -om man har klarat skolan hyggligt.

  229. Mest avgörande i mötet med skolan...

  230. ...är att ungdomar utvecklar
    en mer positiv skolidentitet.

  231. Alla yrkeskategorier som jobbar
    runt barn och ungdomar är viktiga-

  232. -för barnens skolframgång.

  233. Alla som jobbar
    med barn och ungdomar-

  234. -måste ha en positiv attityd
    till utbildning-

  235. -för det påverkar barnen så starkt.

  236. Jag gjorde en studie
    på särskilda ungdomshem.

  237. Det är barn som är
    tvångsomhändertagna för LVU och LSU.

  238. När det är drag i skolverksamheten-

  239. -då har också behandlingsassistenter
    en positiv attityd till skolarbete.

  240. För det är svårt att jobba om inte
    alla runt ett barn hjälper till.

  241. Det handlar oftast om
    hur man ser på barnen-

  242. -och vilka förväntningar
    man har på dem.

  243. Att ses som
    en lärande och bildbar individ-

  244. -eller att ses som ett vårdpaket
    är två helt olika saker-

  245. -och förutsättningarna
    för att lära sig blir ganska olika.

  246. Vändpunktsprocesser pratar man
    mycket om inom socialpedagogik.

  247. Om jag tittar på vändpunktsprocesser
    i mina studier-

  248. -alltså en punkt
    där det vänder för en elev...

  249. En elev kanske börjar klara saker
    i skolan-

  250. -eller en elev
    kanske slutar med sitt missbruk-

  251. -och klarar sig bättre
    socialt och i skolan.

  252. Nästan alltid är det här kopplat
    till en fysisk person-

  253. -när man frågar de här ungdomarna.

  254. Det är en fysisk person,
    inte en funktion, som de nämner.

  255. Den här personen är i en funktion.

  256. Det kan vara lärare, specialpedagog,
    fritidspedagog, behandlare-

  257. -socionom, familjehemsförälder...
    Men det är alltid en konkret person.

  258. När jag intervjuade ungdomar-

  259. -som är inskrivna för missbruks-
    problematik och där det har vänt-

  260. -då är det framför allt mentorer
    på grundskolan som de nämner.

  261. Det är en mentor som ser dem,
    som bekräftar deras kapacitet-

  262. -och som gör dem motiverade
    att jobba med skolarbete.

  263. Eller så är det en socionom
    eller en behandlare.

  264. Jag har genomfört femton intervjuer
    och ska göra ungefär lika många till.

  265. Men det är alltid fysiska personer,
    och det är viktigt att förstå-

  266. -att en tillitsfull relation
    är avgörande.

  267. Många av de här ungdomarna har
    ett väldigt dåligt socialt nätverk.

  268. Många är väldigt ensamma. Hälften
    av dem jag träffar har varit ensamma.

  269. Vi pratar om att ha en bra relation
    till en vuxen. De har inga vuxna.

  270. Därför blir man så viktig
    som lärare, socionom, behandlare-

  271. -behandlingsassistent
    eller vad det nu är för nånting.

  272. Så här säger då en person
    som det vände för.

  273. Jag frågade: "Vad beror det på
    att det går så bra för dig nu?"

  274. "Det beror bara på Kenneth."
    "Jaha? Vad är det Kenneth gör, då?"

  275. Då säger eleven: "Han får en
    att känna sig till ro här."

  276. "Han får en att känna sig lugn
    och välkommen."

  277. "Det är tack vare att han är där
    och är sig själv och är lugn."

  278. "Han får en själv
    att känna ett lugn."

  279. "När man är nära honom får man lugn
    energi, och då blir man själv lugn."

  280. "Det är nog det största stödet."

  281. Så är det mycket i beskrivningarna.
    Det är en person som ger en trygghet.

  282. Det var en ämneslärare
    just i det här fallet.

  283. För att eleverna ska lyckas är de här
    tillitsfulla relationerna viktiga.

  284. De här individerna är i funktioner.

  285. Här är det viktigt med samverkan
    mellan yrkeskategorier.

  286. Det kan vara elevhälsan och lärare.

  287. Elevhälsan har
    en jätteviktig roll här.

  288. Ibland ser jag
    på vissa gymnasieskolor-

  289. -att man kan lösa
    en låg måluppfyllelse-

  290. -på yrkesprogram och IM-program-

  291. -genom att kärnämneslärare
    och karaktärsämneslärare samarbetar.

  292. Ibland har vi murar
    mellan de här yrkeskategorierna.

  293. Det funkar inte med elever som inte
    har en automatisk motivation-

  294. -för traditionella skolämnen
    som matte, svenska och historia.

  295. Kärnämnes- och karaktärsämneslärarna
    måste samarbeta runt samma elever.

  296. Ibland jobbar man mot varandra.

  297. Man har konstiga attityder
    om varandras ämnen.

  298. Nyckeln är att öka ett kontinuerligt
    samtal mellan lärare-

  299. -om gemensamma elever.

  300. Samarbetet mellan skola, hem
    och socialtjänst kan vara avgörande.

  301. Det är viktigt med kontinuitet.

  302. Det är för mycket exempel där
    olika yrkesroller jobbar parallellt.

  303. Vi har mycket statustänkande
    och revirtänkande-

  304. -runt olika yrkesgrupper.

  305. Vi har olika funktioner, men vi måste
    jobba mot de här människornas bästa.

  306. Skolhälsan har ju också ett uppdrag
    sen 2009 eller 2010-

  307. -att jobba mot skolans uppsatta mål.

  308. Innan var elevhälsan-

  309. -som en akutstation dit man skickade
    elever när det inte gick bra för dem.

  310. I dag ska man jobba
    salutogent och förebyggande-

  311. -och jobba med lärarna
    mot skolans uppsatta mål.

  312. Det är en viktig förändring
    i skollagen av elevhälsans uppdrag.

  313. Jag avslutar
    med två viktiga perspektiv.

  314. Ett salutogent perspektiv innebär-

  315. -meningsfullhet,
    begriplighet, hanterbarhet-

  316. -och ett synsätt där man försöker se
    människors styrkor och vad de kan-

  317. -i stället för att fokusera
    på svagheter och vad de inte kan.

  318. Ett inkluderande perspektiv
    är ett perspektiv-

  319. -där man försöker anpassa miljön
    runt barn och ungdomar-

  320. -så att möjligheten för skolframgång
    ska öka.

  321. Jag lyssnade på Specialpedagogiska
    skolmyndigheten om lärandemiljöer.

  322. Det var mycket kloka ord
    som sades där.

  323. Tack så mycket.

  324. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från motstånd till framgång

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Grundskolan, Högstadiet, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skoltrötthet, Studiemotivation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.