Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Barn, makt och normerDela
  1. Religionsfrihet, där pratar vi gärna
    i termer av frihet från religion-

  2. -i stället för frihet till religion.

  3. Hej!
    Och välkomna...höll jag på att säga!

  4. Det är roligt att få chansen att dela
    mina tankar och erfarenheter med er-

  5. -om att arbeta utifrån barn-
    konventionens vägledande principer-

  6. -för barns rätt
    till jämlika uppväxtvillkor.

  7. Jag har mina tankar och erfarenheter.

  8. Jag har jobbat närmare 30 år med FN:s
    konvention om barnens rättigheter-

  9. -sen den kom till i FN i princip-

  10. -både teoretiskt och praktiskt,
    i Sverige och internationellt.

  11. Jag har rört mig mellan Sverige
    och en internationell miljö.

  12. Det har hjälpt mig
    att få syn på det som inte syns.

  13. Det vill säga våra sociala
    och kulturella föreställningar.

  14. När jag så småningom
    började jobba mer i Sverige-

  15. -följde jag verksamheter i socio-
    ekonomiskt marginaliserade förorter-

  16. -i framför allt
    Göteborg och Stockholm.

  17. Min roll har varit
    att dokumentera och analysera-

  18. -och fungera som stöd
    i verksamhetsutveckling.

  19. Det är framför allt
    genom arbetet i Sverige-

  20. -som jag ännu mer har fått syn på
    vad det är som påverkar-

  21. -barns möjlighet
    till jämlika uppväxtvillkor-

  22. -och hur föreställningarna vi bär på
    faktiskt fungerar som hinder för det.

  23. Det är ju så att barnkonventionen
    har fyra vägledande principer-

  24. -som ska hjälpa oss
    att förstå och göra rätt-

  25. -när vi ska tolka och genomföra
    barnkonventionen.

  26. Det här fungerar bara
    om vi förstår dem på rätt sätt.

  27. Att förstå dem på rätt sätt
    innebär att vi måste se-

  28. -att principerna är odelbara
    och ömsesidigt beroende.

  29. Vi hade ju en representant från FN:s
    barnrättskommitté här före lunch.

  30. Den kommittén
    bestämde i början på 90-talet-

  31. -att för att stater ska förstå
    vad konventionen innebär-

  32. -den innehöll ju
    politiska, medborgerliga-

  33. -civila, ekonomiska
    och sociala rättigheter-

  34. -då behövs det stöd.
    Och man identifierade de här fyra...

  35. ...de här fyra principerna-

  36. -som hjälp till att tolka
    varje annan rättighet i konventionen.

  37. Och de här fyra principerna
    bildar tillsammans en anda.

  38. De utgör barnkonventionens anda.

  39. Man talar om konventionens barnsyn-

  40. -men det är den anda
    som man vill förmedla.

  41. Vad som är viktigt med den andan är-

  42. -att svensk lag ska tolkas
    i barnkonventionens anda.

  43. Oavsett om barnkonventionen blir
    lag eller inte ska det här gälla.

  44. Det spelar ingen roll om den bara
    förblir en internationell konvention-

  45. -vi ska tolka svensk lag
    i enlighet med den här andan.

  46. Men vad som hände och har påverkat
    förståelsen av de fyra principerna-

  47. -det är att svensk lag
    plockade in två av principerna.

  48. Rätten att bli hörd och lyssnad till
    och principen om barnets bästa-

  49. -plockades in i utlänningslagen,
    skollagen och socialtjänstlagen.

  50. Det innebar att
    de här två principerna inkluderades-

  51. -i förordningar
    som hörde till denna lag.

  52. I förarbeten till lagen
    reflekterade man-

  53. -över hur den förändrade skrivningen
    förhöll sig till de två principerna.

  54. Man vände ryggen till helheten.

  55. Det leder till brister i kunskaps-
    utvecklingen om barnets rättigheter-

  56. -forskningen om barnets rättigheter.

  57. Vi förhåller oss till principerna
    vi har plockat in i svensk lag.

  58. Det leder till brister i tolkning
    och genomförande av konventionen.

  59. Frågan här i dag är:
    vad får det för konsekvenser-

  60. -för främjandet
    av barns jämlika uppväxtvillkor?

  61. Det är om det jag vill dela
    mina tankar och erfarenheter.

  62. Vi ska titta närmare på vad de här
    bortglömda principerna innebär.

  63. Rätten att inte diskrimineras
    handlar om allas lika värde.

  64. Det är en allmänmänsklig rättighet
    som inte bara gäller barn utan alla.

  65. Det handlar
    om allas likhet inför lagen-

  66. -och om ett fungerande rättssamhälle.

  67. I barnkonventionen
    handlar icke-diskriminering om-

  68. -både barnets och dess
    vårdnadshavares fulla människovärde.

  69. Det handlar om att främja människo-
    värdet och förebygga diskriminering.

  70. Det är den gröna texten.

  71. Den röda texten tillhör den svenska
    diskrimineringslagstiftningen.

  72. Den lagen är i stort sett reaktiv.

  73. Det vill säga: om du kan bevisa
    att du har blivit diskriminerad-

  74. -ska du få upprättelse.

  75. Det finns några nya delar i den om
    förebyggande arbete på arbetsplatser-

  76. -och i utbildningssammanhang.

  77. Det är jättebra, men i det stora hela
    och i synnerhet när det gäller barn-

  78. -är det här en reaktiv lagstiftning.

  79. Barnkonventionen syftar till-

  80. -att främja allas lika värde
    och förebygga diskriminering.

  81. För att kunna göra det måste vi prata
    om attityder och föreställningar.

  82. Vi måste prata om normer.

  83. Ett samhälle byggs av normer. De
    behövs för att samhället ska fungera.

  84. Men det finns normer
    som bidrar till diskriminering-

  85. -som skapar en sorts normalitet,
    som exkluderar andra.

  86. Att ingå i den normaliteten innebär
    att du aldrig blir ifrågasatt-

  87. -att du inte betraktas som annorlunda
    och inte möts med särbehandling.

  88. Det innebär framför allt
    att ha tolkningsföreträde-

  89. -att kunna bestämma vad ett problem
    är och hur det ska lösas.

  90. Det är en maktrelation.
    Jag ingår i den här normaliteten.

  91. Många av oss på den här konferensen
    ingår i den här normaliteten.

  92. Och i stället för att rikta blicken
    mot dem som är annorlunda-

  93. -och fundera på
    hur vi bäst ska stödja dem-

  94. -så att de kan anpassa sig
    till vår normalitet-

  95. -så behöver vi fundera på vilka
    normer som ligger bakom behovet-

  96. -att formulera
    just de här diskrimineringsgrunderna.

  97. Vi har...
    Vi har rätt att inte diskrimineras-

  98. -utifrån hudfärg, språk, religion,
    etniskt och socialt ursprung...

  99. Vi har rätt
    att inte diskrimineras utifrån kön-

  100. -könsöverskridande identitet
    eller sexuell läggning.

  101. "Handikapp" i barnkonventionen
    blev "funktionsnedsättning"-

  102. -i den svenska diskrimineringslagen.

  103. Och det handlar ju
    om vår funktionalitetsnorm.

  104. Det som i dag kallas
    funktionsvariation innebär-

  105. -att människor inte
    passar in i normen-

  106. -för hur man fungerar som normal.

  107. Vi har det enkla exemplet-

  108. -att det normala är att alla
    har två ben och kan gå på dem.

  109. Samhället är byggt
    för den som inte har problem-

  110. -med trottoarkanter,
    trösklar, trappor och små toaletter.

  111. Vi måste bli påminda. "Javisst ja!
    Vi ska ha en handikapptoa också."

  112. Vi har ett starkt civilt samhälle
    som kämpar dagligen-

  113. -för att rättigheter
    för personer med funktionsvariation-

  114. -ska bli en normalitet i samhället,
    vara en del av normaliteten.

  115. Familjenorm, könsnorm
    och sexualitetsnormer...

  116. Vi är redan medvetna om
    att de är begränsande.

  117. Vi har kommit långt
    när det gäller familjenormer.

  118. Tänk dig början på 60-talet-

  119. -ett barn som växer upp med en ensam-
    stående mamma utanför äktenskapet.

  120. Det var inte lätt på den tiden
    att vara ett utomäktenskapligt barn.

  121. Nu ser vi annorlunda på hur en familj
    kan se ut och vad som är normalt.

  122. Mångfalden i familjebildningen.

  123. Vi har könsnormen,
    där den manliga normen går först.

  124. Vi har nyligen blivit medvetna om
    att vetenskapen inte är könsneutral.

  125. Inom medicinen har vi studerat
    den manliga kroppen som den normala.

  126. Den normala mängden blod
    i en människa är en manlig blodmängd.

  127. Kvinnlig hjärtinfarkt
    har inte ens förståtts-

  128. -för kvinnor får andra symptom.

  129. Vi lär oss! Och det intressanta
    med normer är att de förändras.

  130. Vi utvecklas och tittar tillbaka
    och säger: "Oj, vad lite vi begrep!"

  131. Den urbana normen har beskrivits
    i Barnombudsmannens rapport-

  132. -där ett barn från landsbygden
    talar om inavel-

  133. -om att betraktas som efterbliven
    eftersom du inte bor i stan.

  134. Vuxennormen kommer Elsa att prata om,
    så jag lägger inte ner tid på det.

  135. Vuxennormen är en stor utmaning-

  136. -för respekten
    för barns fulla människovärde.

  137. Den sekulära normen,
    medelklassnormen och vithetsnormen-

  138. -är normer som inte
    är lika självklara att prata om.

  139. De ligger inte på bordet
    på samma sätt som de andra exemplen-

  140. -men påverkar i stor utsträckning
    vardagen och livet-

  141. -för ett barn i ett socioekonomiskt
    marginaliserat bostadsområde.

  142. Den sekulära normen...
    Religionsfriheten.

  143. Vi pratar gärna
    i termer av frihet från religion-

  144. -i stället för frihet till religion.

  145. Vi talar om föräldrars indoktrinering
    av sina barn i religiösa sammanhang.

  146. Vi pratar om kvinnoförtryck som ett
    utslag av religion, att det hör ihop.

  147. Vad får det för konsekvenser
    i mötet med en förälder i en förort-

  148. -som manifesterar sin religion,
    till exempel genom klädseln?

  149. Medelklassnormen. Jag skrattar lite,
    för Elsa noterade när vi kom upp här-

  150. -att här sitter vi i det:

  151. Medelklassens hem,
    som nånting eftersträvansvärt.

  152. Vad var det vi såg? Här borta
    har vi rullskridskor, tennisracket...

  153. Vem har råd med det?

  154. Och vem vill inte uppnå den normen
    som bor i miljonprogrammens...?

  155. Oj! Har jag fem minuter kvar?
    Jag har ju bara börjat!

  156. Då måste jag skynda mig! Ni fattar!

  157. Då vill jag
    säga att förväntningarna...

  158. I BO:s rapport framgår att
    det saknas förväntningar och krav.

  159. Samtliga barn anser inte att de
    har samma möjligheter som andra barn.

  160. Vilka är de andra barnen? Jo,
    det är den vita medelklassens barn.

  161. Jag känner en ung kvinna. Hennes
    föräldrar kom från Chile på 80-talet.

  162. Hon är född i Sverige. När hon
    gick på förskolan sa pedagogerna-

  163. -att hon skulle leka med de andra
    som hade latinamerikansk ursprung-

  164. -inte med
    de blonda och blåögda barnen.

  165. Sen dess har hon levt med-

  166. -att hela tiden få höra att hon inte
    talar tillräckligt bra svenska.

  167. Hon lever med en känsla
    av begränsningar inuti sig själv.

  168. Hennes kompis gick i en bra skola.

  169. Det vill säga en skola i stan,
    där den vita medelklassens barn gick.

  170. Hon upptäckte att hon inte hade samma
    förutsättningar att komma ut i jobb.

  171. Hon saknade kontakterna. Hon saknade
    kunskap om möjligheterna som fanns.

  172. Hon hade inga förebilder,
    men hon lyckades ändå.

  173. Vad gör det här med barns psykiska,
    mentala och andliga utveckling-

  174. -när de får växa upp
    med en känsla av att inte höra till?

  175. Som vi hörde från Barnombudsmannen.

  176. Vad får det för konsekvenser när vi i
    majoritetssamhället inte förstår det-

  177. -eller bryr oss om det?

  178. Barn i förorten har också drömmar.

  179. Det vet de fyra unga människorna
    som jag jobbar med i dag.

  180. De har startat en verksamhet
    med målet att demokratisera framgång-

  181. -att göra framgången tillgänglig
    för barn och unga i förorten-

  182. -att visa förebilderna,
    att visa möjligheterna-

  183. -och att låta barn själva
    påverka vad som är framgång-

  184. -att själva definiera det:
    "Hur ser framgången ut för mig?"

  185. Och inte låta nån annan
    säga vad som är möjligt.

  186. Det handlar inte nödvändigtvis om
    att bli läkare, lärare eller jurist.

  187. Det finns andra vägar och drömmar.

  188. Eller som barnen i
    ett miljonprogramsområde i Göteborg-

  189. -som kämpade i flera år för att få
    gångvägarna mellan höghusen belysta.

  190. De älskade sin fritidsgård-

  191. -men efter klockan fyra på vintrarna
    var det mörkt som i en säck utanför.

  192. Antingen gick de inte dit eller också
    fick fritidsledarna följa dem hem-

  193. -för att de skulle våga vara där.

  194. När man var där på dagtid-

  195. -vilket politiker och beslutsfattare
    inom förvaltningen kanske var-

  196. -så såg det trevligt ut
    med buskar och träd.

  197. Vi gillar ju naturen i Sverige.
    Det är inget att vara rädd för.

  198. Så man hade andra prioriteringar.
    Det hände aldrig nåt.

  199. Men det kom en organisation
    som visste-

  200. -att barn i förorten inte
    har samma förutsättningar-

  201. -och att de har rätt
    att bli respekterade för sin åsikt.

  202. Barnen hade erfarenhet
    av att bo i det nattsvarta området-

  203. -och de visste
    att det var en plats för kriminella.

  204. Där samlades folk och bytte droger,
    det visste de-

  205. -men ingen tog deras oro på allvar.

  206. Projektledaren för verksamheten
    sa så här...

  207. Men eldsjälarna i organisationen
    gjorde det möjligt för barnen-

  208. -att förbereda sig
    och träffa politikerna.

  209. Politikerna blev förtjusta.
    - Det kanske du ska berätta mer om.

  210. "Vad duktiga de är! De pratar så väl
    och kan så mycket, våra ungdomar."

  211. Men de såg att barnen hade viktiga
    och betydelsefulla saker att berätta.

  212. Och det här är också viktigt:

  213. Eldsjälar från civilsamhälle-
    organisationen och i förvaltningen-

  214. -de såg till att resurser
    omfördelades och nya kom till.

  215. Och det blev ljus i gångstråken.

  216. Nu gick jag för fort fram!
    Jag skulle också ha sagt:

  217. Vad har det här för betydelse-

  218. -för barnens känsla av värde
    i den här situationen?

  219. Att få uppleva
    att min vardag prioriteras.

  220. Det blev fantastiskt fint!
    Det kom extra pengar.

  221. Att mina egna erfarenheter
    har efterfrågats.

  222. Det tändes hopp om att kunna
    göra skillnad och betyda nånting-

  223. -i framtiden.

  224. Här finns en koppling
    till principen om barnets bästa.

  225. Det handlar om att se potentialen
    i varje individ.

  226. Det nämndes tidigare,
    vi måste se potentialen i individen.

  227. De här fyra unga, som jag pratade om,
    i en förort till Stockholm-

  228. -som har känt att de inte hör till,
    som alla har utlandsfödda föräldrar-

  229. -som har saknat förebilder,
    kontakter och nätverk-

  230. -de har startat en verksamhet,
    en plats, ett ställe-

  231. -dit unga från orten är välkomna.

  232. Man frågar efter deras potential.
    Vad kan de? Vad drömmer de om?

  233. "Vi hjälper dig. Vi skapar nätverk."

  234. Det finns förebilder från orten.
    Dem tar man kontakt med.

  235. De blir coacher och mentorer
    åt de unga-

  236. -som har drömmar
    som de inte ens kan formulera.

  237. Vad vågar de drömma om?
    Här får de inspiration.

  238. De sprider positiva berättelser i
    förorten så att alla kan vara stolta-

  239. -över vad våra ungdomar
    och vuxna kan åstadkomma.

  240. Vänta!

  241. De har en slogan:
    "What if you can do it?"

  242. Bara en sak till!

  243. Barnens kamp för belysning
    innebar att de blev lyssnade till-

  244. -och stadsdelsförvaltningen
    och civilsamhället samverkade.

  245. De som arbetade närmast de boende,
    fritidsledare och områdesutvecklare-

  246. -de blev inbjudna till möten
    där det fattades beslut-

  247. -tillsammans med chefer som de aldrig
    hade träffat på det sättet förut-

  248. -för de visste vad de i området
    tyckte, tänkte och behövde.

  249. Det blev viktigt för förvaltningen
    att lägga örat till marken-

  250. -för att vara säker på
    att göra rätt saker.

  251. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn, makt och normer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Barns rättigheter, Jämlikhet, Normer, Samhällsvetenskap, Social jämlikhet, Sociala frågor, Ungdomar, Värderingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.