Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Juvenism, unga och nätetDela
  1. "Att ta selfies gör
    att man blir egocentrisk."

  2. "Det är utlämnande."

  3. "Man bidrar till sexualiseringen
    och förytligandet av samhället."

  4. Jag har forskat om unga och nätet
    i 20 år.

  5. Ganska tidigt såg jag
    att det fanns ett stort gap-

  6. -mellan vuxnas och barns idéer
    om ungas nätanvändning.

  7. Det har jag sett ända sen dess.

  8. Jag avslutade nyss en datainsamling-

  9. -där jag fick samma reaktioner
    från de unga.

  10. De hade inget förtroende för vuxna
    i de här frågorna-

  11. -och inte
    särskilt stor hjälp av vuxna.

  12. Det har förbryllat mig.
    Vi har ju samtidigt diskussioner om-

  13. -att dagens ungdom
    är ganska bortskämda.

  14. Att föräldrar curlar dem-

  15. -eller är helikopterföräldrar
    och hovrar över dem-

  16. -och följer med
    på anställningsintervjuer.

  17. Den debatten sker samtidigt som unga
    saknar nån vuxen att prata med.

  18. För att förklara det
    har jag använt mig av två teorier.

  19. Den ena handlar om att det finns-

  20. -återkommande känslomässiga
    reaktioner genom historien-

  21. -när nåt nytt introduceras.

  22. När det gäller internet kan man
    sätta det i kategorin mediapaniker.

  23. Det är en panikreaktion
    mot mediet internet.

  24. Den här paniken är så stor
    att i den ryms små minipaniker.

  25. Till exempel när det kommer en ny app
    eller nåt sånt.

  26. Den här teorin säger
    att det går över-

  27. -så att vi kommer till
    mer rationella resonemang.

  28. Men det förklarade inte allt för mig.

  29. Det förklarade väldigt mycket
    av dagens debatt, men inte allt.

  30. Då hittade jag en teori
    inom medicinforskningen.

  31. Den heter "childism".
    Jag har översatt det till "juvenism".

  32. Det är en maktstruktur
    som bygger på ålder.

  33. Det innebär att vi diskriminerar
    och stereotypiserar unga.

  34. Man säger svepande saker
    om barn och ungdomar-

  35. -på ett sätt som man inte
    kan göra om andra grupper.

  36. Det här är ju knepigt.

  37. Det är än så länge under utveckling
    rent teoretiskt.

  38. Vi får se vart det hamnar-

  39. -men jag ska ändå gå in på
    hur jag har tänkt om det här.

  40. Det är en svår maktstruktur.
    Om vi tar sexism och rasism-

  41. -som är två maktstrukturer som vi
    har ett förhållningssätt till...

  42. Vi har utvecklat teoretiskt
    och praktiskt hur det fungerar.

  43. Båda de två bygger ju på slumpen,
    inte på faktiska förhållanden.

  44. Vi kvinnor har ju inte
    i snitt 90 procent av mäns lön-

  45. -för att vi är
    tio procentenheter sämre än män.

  46. Men det finns ju ett skäl till
    att vi har en maktstruktur-

  47. -som är skev, mellan vuxna och barn.

  48. Vuxna behöver skydda barn genom
    att bestämma över dem.

  49. Här blir det lite krångligt
    att tänka, för att...

  50. Man kommer in på... "Ska barn inte
    behöva borsta tänderna längre?"

  51. Eller att de skulle få välja
    om de vill gå i skolan.

  52. Jag tror...

  53. Om vi ska omsätta idéerna om juvenism
    i praktiken-

  54. -ska vi ju inte kasta ut förtrycket-

  55. -på samma sätt
    som med sexism och rasism.

  56. Vi ska hitta den där gränsen-

  57. -mellan att bruka och missbruka
    sin övermakt gentemot barn.

  58. Det är också en av de saker
    som gör det här svårt för barn.

  59. Barn växer ju ur sin underordning
    och blir till vuxna.

  60. I teorin kan man tänka
    att alla som har varit barn-

  61. -skulle tänka mycket på barn, vara
    inkluderande, minnas hur det var-

  62. -och tänka: "Jag ska absolut inte..."
    Men så blir det ju inte.

  63. Det som händer är
    att många blir förtryckare själva-

  64. -när de har vuxit ur litenheten.

  65. Det påminner om det som hände-

  66. -till exempel när kvinnor
    ville ha rösträtt.

  67. Diskussionerna påminner om det.
    Då sa man så här om kvinnor:

  68. "Om ni ska få rösträtt
    förstår ju alla..."

  69. "Ni kan inte tänka rationellt.
    Därför blir ni lurade."

  70. "Om nån erbjuder er fem kilo mjöl för
    att rösta på honom gör ni det."

  71. Så pratar vi om barn.
    "Barn kan ju inte rösta."

  72. "Om nån ger dem godis
    röstar de på det partiet."

  73. Det är intressant
    att titta på hur den här retoriken-

  74. -som vi i dag för gentemot barn-

  75. -en gång i tiden fanns mot kvinnor.

  76. Men även när det gäller etnicitet
    har man pratat på det sättet.

  77. I Rhodesia sa Cecil Rhodes
    att det var den vite mannens börda-

  78. -att ta hand om den svarte mannen.
    Så har man pratat om kvinnor-

  79. -och det gör man väldigt mycket
    om barn i dag.

  80. Jag har använt mig av... För att
    utveckla det här med juvenism...

  81. Det är en idé som...
    Genusforskaren Susan Fiske-

  82. -har formulerat
    det hon kallar ambivalent sexism.

  83. Hon menar
    att man kan se två typer av sexism-

  84. -den godartade och den elakartade.

  85. Båda är förtryckande, men den ena
    är svårare att identifiera.

  86. Den elakartade är lätt att se.
    När man säger...

  87. "Kvinnor är sämre på att köra bil."
    Det är en uppenbar nedvärdering.

  88. Men om man säger:
    "Kvinnor är så underbara."

  89. Det är också sexism,
    men det är svårt att slå ifrån sig.

  90. Alla vill väl vara underbara?
    Hur ska man attackera det?

  91. Det kan jag se
    när det gäller barn också.

  92. Det är ganska tydligt
    att det finns en godartad juvenism-

  93. -där man förtrycker barn,
    fast på ett subtilare sätt.

  94. Man kan berätta roliga historier,
    som är lite tokiga.

  95. Man säger att barn är dumma
    i huvudet, fast på ett snällare sätt.

  96. Man berättar en rolig berättelse.

  97. Den... Den här elakartade juvenismen-

  98. -handlar mer om att säga
    att dagens ungdomar är lata-

  99. -och inte
    vill engagera sig politiskt.

  100. Fast i själva verket handlar det om
    hur systemet ser ut i dag.

  101. Det är ju uppenbart
    ett elakartat sätt att förhålla sig.

  102. De här sakerna återkommer mycket i
    debatten inom mitt forskningsområde-

  103. -där det handlar om unga och nätet.

  104. Ett sånt här exempel är väl...

  105. Nu ska vi se... Det här.

  106. Det pratas väldigt mycket om...

  107. Jag vet inte om ni känner igen
    vad det här ska illustrera.

  108. Filmer på Youtube där barn
    eller vuxna "unboxar" leksaker-

  109. -eller, som i det här fallet,
    godisägg.

  110. Sen leker de med leksakerna.

  111. Det är en oerhört populär genre
    bland småbarn-

  112. -och en ganska okänd genre
    bland vuxna.

  113. Om vuxna har koll på den här genren
    är de ofta nedvärderande.

  114. "Kan de inte göra nåt vettigt?
    Måste de titta när andra leker?"

  115. Det finns sällan ett intresse av-

  116. -att ta del av
    den här helt nya kulturyttringen.

  117. Det är första gången
    i vår nedtecknade historia-

  118. -som barn själva
    kan välja kulturella uttryck.

  119. Vuxna sätter dem inte framför
    filmerna. Eller... Jag gissar.

  120. Jag har inte
    genomfört min studie ännu.

  121. Ett annat sånt område...

  122. ...där man använder sig av
    den godartade juvenismen-

  123. -är när man lyfter fram barn som
    barnvittnena under häxprocesserna.

  124. Att barn kan framföra ens budskap
    när det passar en.

  125. "Elever gillar mobilförbud i skolan,
    så då ska vi ha det."

  126. I andra fall
    lyssnar man väldigt lite på barn-

  127. -speciellt när det handlar om skolan
    och hur man har tänkt där.

  128. Ett av de områden
    där jag ser det här rätt så mycket-

  129. -är när vi pratar om hat på nätet.

  130. Väldigt mycket av det hat som finns
    på nätet utförs av vuxna, mot vuxna.

  131. En del vuxna kan inte hålla sig ifrån
    att hata på barn heller-

  132. -men det mesta är vuxna mot vuxna.

  133. Ändå är mycket av retoriken
    kring det här-

  134. -att vi ska uppfostra barn att sluta
    hata. Jag får många såna frågor.

  135. Hur man får barn att sluta
    så att vi får ordning på näthatet.

  136. Det är intressant.

  137. Visst, vi kan fostra nästa generation
    att inte hata.

  138. Så släpper vi det här befintliga.

  139. Men det är rimligt att tänka sig
    att barn tar efter vuxna.

  140. Jag ser exakt samma saker när
    det gäller den andra sidan av myntet-

  141. -nämligen allt stöd
    som finns på nätet.

  142. Där människor helt osjälviskt
    stöttar och peppar varandra.

  143. Allt från att skicka
    en födelsedagshälsning på Facebook-

  144. -som uppskattas av mottagaren-

  145. -till att larma när nån signalerar
    att de försöker ta sitt liv-

  146. -eller att man hjälper till
    att crowdsourca till medicin-

  147. -och allt däremellan. Allt det är
    en fantastisk tillgång i samhället.

  148. De flesta har varit med om det
    eller hört berättelser om det.

  149. Ändå pratar vi så lite om det
    och ger det väldigt lite erkännande.

  150. Det blir en typ av dubbelbestraffning
    av unga.

  151. Dubbelbestraffning är
    en klassisk härskarteknik.

  152. Vi skyller hatet på unga-

  153. -men vi förminskar samtidigt
    kärleken som finns där.

  154. Ibland talas det nedlåtande
    om nätkärlek.

  155. Som om det inte är riktig vänskap.
    Har ni hört uttrycket "slacktivism"?

  156. Man aktiverar sig,
    fast som en slacker.

  157. Man klickar bara "gilla" på nåt.

  158. Det är otroligt nedvärderande
    mot en kultur som för vissa-

  159. -kan betyda skillnaden mellan ett bra
    liv och att inte ha ett liv alls.

  160. För de flesta
    som har ett sånt här vardagsrum-

  161. -är det en bonus
    att få lite hjärtan här och där.

  162. Men för väldigt många
    avgör det faktiskt hur de har det.

  163. Mitt absoluta favoritområde
    där vi klankar ner på barn-

  164. -är när vi pratar om selfies.

  165. Det blir nästan övertydligt
    i sin symbolik-

  166. -hur mycket vi tycker om
    att nedvärdera ungas aktiviteter.

  167. Om den här aktiviteten
    eller personen-

  168. -har båda parametrarna -
    ålder och kön...

  169. Om det är en ung flicka
    är hennes aktiviteter-

  170. -i bästa fall ointressanta
    och i sämsta fall destruktiva.

  171. Det är så vi
    pratar om unga tjejers aktiviteter.

  172. Det tog ganska många år efter
    att selfies blev ett uttryck-

  173. -som de flesta har i sin vokabulär-

  174. -till att vi började prata om det
    som en genre.

  175. Det är konstigt, för det är tydligt
    att det tillhör genren självporträtt.

  176. Det är svårt att missa det.

  177. Men på nåt sätt lyckades vi göra det
    i den här småkränkande retoriken.

  178. I stället kunde det låta så här...

  179. "Att ta selfies gör
    att man blir egocentrisk."

  180. "Det är utlämnande."

  181. "Man bidrar till sexualiseringen
    och förytligandet av samhället."

  182. Det är en ganska grov anklagelse.
    Det är orimligt-

  183. -att en fjortonåring skulle ha hunnit
    bidra till samhällets sexualisering.

  184. Om hon har gjort det på den
    korta tiden är det skickligt gjort.

  185. Det här har jag funderat mycket på.
    - Jag ska ta frågor strax.

  186. Hur ska vi kunna vända det här?

  187. Det är ju slutmålet
    när vi identifierar skeva strukturer-

  188. -och när vi jobbar normutmanande,
    att vi ska vända på det här.

  189. En sak som vi kan göra allihop är ju
    att utbilda oss i de här frågorna.

  190. När vi ser en rubrik som innehåller
    "barn" eller "ungdomar"...

  191. Fundera på om det hade gått
    att säga om en annan grupp.

  192. Hade man fått uttala sig
    på det sättet om äldre damer-

  193. -om invandrare, om hundägare?

  194. Om man inte hade kunnat byta ut ordet
    är det nåt som är tokigt.

  195. Man ska börja ta på sig glasögonen
    som får en att se skevheter.

  196. Sen måste vi agera. Vi måste
    börja bli bättre på att säga ifrån.

  197. De flesta säger ifrån mot
    sexistiska eller rasistiska skämt.

  198. Man säger ifrån att det inte är okej.

  199. Det kan man göra
    med den typen av nedlåtande retorik-

  200. -omkring barn och unga också,
    och ifrågasätta.

  201. "Vet du verkligen att det är så att
    dagens unga är sämre på att stava?"

  202. Det kan finnas olika myter-

  203. -som uppfattas som sanningar,
    och reproduceras som sanningar.

  204. Om man upprepar saker tillräckligt
    länge känns det som om det är sant.

  205. Det är viktigt att vi var och en
    agerar i de här sammanhangen.

  206. Jag vet inte om jag ska ta...
    Jag kan ta en fråga.

  207. Vi måste nog ta en mikrofon.

  208. -Var hade vi frågan?
    -Näst längst upp.

  209. Jag håller med dig-

  210. -men måste vi inte skydda våra barn
    från att lämna ut sig på nätet?

  211. -Vad tänker du om det?
    -Ja, det finns en gräns.

  212. Den måste vi identifiera. Det är
    inget vi kommer på en gång för alla.

  213. Vi kommer långsamt fram dit. Vad är
    det som skyddar barn på riktigt?

  214. Ett exempel är
    att tvinga sitt barn till skolan.

  215. Det är ett sätt att använda
    sin övermakt över barnet.

  216. Men om barnet far illa i skolan-

  217. -är det ju att missbruka
    sin övermakt mot barnet.

  218. Det finns inga generella svar.
    Men om vi övar oss i-

  219. -att ha barns perspektiv levande-

  220. -och att ha det som ett mål...
    För det är det inte alltid.

  221. Det är hemskt vanligt att man
    tittar på unga och nätet utifrån.

  222. Man arrangerar saker utifrån,
    och man till och med-

  223. -ordnar utbildningar för vuxna
    om ungas nätanvändning.

  224. Vuxna ska gå på kurs och prata ihop
    sig om vad unga sysslar med på nätet-

  225. -och hur de ska förhålla sig
    till det. Det är inte så vanligt nu.

  226. Det var vanligt för fem, tio år sen.

  227. Alla som är intresserade av det här
    har ju nån relation till unga.

  228. Annars är man nog inte intresserad.
    Fråga i stället för att gå en kurs.

  229. Det är den typen av metoder
    vi måste komma fram till.

  230. -Har vi fler frågor?
    -Jo, det måste ni ha.

  231. -Där...
    -Det jag sa var ju superirriterande.

  232. Hej. Jag har
    inspirerats jättemycket av dig.

  233. Men jag möter många som säger att
    juvenism är för krångligt och svårt-

  234. -till exempel när jag
    möter lärare eller förskolepedagoger.

  235. Jag undrar om du har... Det är
    ett akademiskt uttryck som är svårt.

  236. Vad säger du för att lätta upp det?
    Jag önskar att det fanns ett ord...

  237. "Nu ska vi prata om ungförtryck."
    Det ordet är inte heller perfekt.

  238. Ja... Det går inte att lätta
    upp det. Det är nog så här tufft.

  239. Sen använder vi ju
    många olika uttryck.

  240. Jag har valt
    att använda ett negativt uttryck...

  241. Målet är att sträva emot det här.

  242. På samma sätt som man säger "sexism".

  243. Det är lättare att säga att man
    är emot sexism än: "Jag är feminist."

  244. De betyder samma sak,
    men många har svårt att säga det.

  245. Jag vill ha ett negativt uttryck,
    som beskriver maktstrukturen-

  246. -snarare än
    målet vi vill nå fram till.

  247. Även om man säger "ungförtryck"
    eller "åldersmaktsordningen"-

  248. -är det ganska tufft att ta till sig.
    Man kan nog inte lätta upp det.

  249. Man kan ta fram
    ett klipp med Gösta Ekman.

  250. "Herr och fru Papphammar"
    var en serie-

  251. -där han spelade mannen och...

  252. Jag minns inte efternamnet,
    men hon som spelade frun hette Lena.

  253. Hon behandlade honom
    som vuxna behandlar barn.

  254. Däri ligger humorn. Vid ett tillfälle
    vill hon sitta kvar på restaurangen.

  255. Han vill gå. Då säger hon:
    "Där sitter ju en 47-åring."

  256. "Gå och prata med honom."
    Det är ju jätteroligt.

  257. Men det är ju så vi pratar med barn.

  258. Den typen av glasögon
    behöver vi få på oss.

  259. Då är ju humor väldigt smart-

  260. -om man analyserar sönder den scenen
    så att den inte är rolig längre.

  261. När man tar illa upp å barns vägnar
    har man ju kommit en bit.

  262. Om du menar när man ska säga i fika-
    rummet: "Jag går inte med på det."

  263. Då finns det inget fint sätt
    att säga det. Man blir allas fiende.

  264. Åtminstone den fikarasten.

  265. Vi tar en fråga på scenen med Emilia.
    Säg till om ni har fler frågor sen.

  266. Ja... Varför tror du
    att så många unga kollar på Youtube?

  267. -Är det brist på bra vuxna?
    -Ja...

  268. Det finns lika många svar
    som det finns unga.

  269. Det kan handla om att roa sig.

  270. Det kan handla om att lära sig saker.

  271. Från några av de unga
    jag har intervjuat är svaret-

  272. -att de saknar vuxna i sin närhet
    att fråga om matte-

  273. -eller psykisk ohälsa
    eller hur man gör en sockerkaka.

  274. Därför söker de på Youtube.

  275. Väldigt många har lågt förtroende
    för oss vuxna.

  276. Men det sker under radarn,
    för det finns...

  277. Man hjälper varandra
    och hittar lösningar.

  278. Där behövs vi inte.

  279. I väldigt stor utsträckning
    har vi gjort oss själva onödiga.

  280. Det kan låta fint och bra-

  281. -att många unga har så smarta sätt
    att hantera problemen.

  282. Men det är djupt sorgligt
    att vi inte har varit där-

  283. -och krävt
    att få bidra med vår livserfarenhet.

  284. Vi vet heller inte
    om alla klarar det.

  285. Det finns en stor risk att det är de
    barn som har bra resurser i övrigt-

  286. -som klarar
    att utbilda sig själva på Youtube-

  287. -eller att söka hjälp för
    psykisk ohälsa i en Facebook-grupp.

  288. Vi vet inte att det funkar.

  289. -Har vi nån sista fråga?
    -Ja, här.

  290. Ni kan fota av det här
    så att ni kan läsa mer.

  291. Det är olika kanaler
    där ni kan se vad jag gör.

  292. Hej. Jag är folkhälsovetare.

  293. Du kom in lite på svaret
    på frågan jag skulle ställa.

  294. I går på "Vetenskapens värld"-

  295. -handlade det om psykisk ohälsa-

  296. -och nätet och digitalisering.

  297. -Det rekommenderar jag.
    -Det gör inte jag.

  298. Spola fram till
    de 20 sekunder där jag pratar.

  299. Från Tilia är det jättebra grejer.

  300. Det finns några till.
    Men lyssna inte på början.

  301. Twenges bok som kommer ut...
    - Nu får ni stänga av kamerorna.

  302. Boken heter "iGen".
    Den kommer snart ut på svenska.

  303. Det är kvasivetenskap. Man har tagit
    vissa vetenskapliga resultat-

  304. -som stödjer det man redan tycker.

  305. Sen drar man
    väldigt svulstiga slutsatser ur det-

  306. -som stödjer det man redan tyckte.
    Hon hävdar till exempel-

  307. -att det går åt helsicke med världen
    för att vi har smartphones.

  308. Hon har fel. Det har hittills aldrig
    gått åt helsicke med världen.

  309. Till slut skrattar man åt
    det som hände.

  310. Jag måste få avsluta med...

  311. I dag pågår det auditions för fullt.

  312. Vem tar över den här rollen?

  313. Vem ska gå till historien
    som den som varnade för saker?

  314. Författaren Twenge är
    en riktigt stark kandidat.

  315. Vi kommer att skratta åt det här
    om tio år. Det är onödigt.

  316. Vi offrar barn på vägen.
    Vi borde lägga ner det nu.

  317. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Juvenism, unga och nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Barn och vuxna, Generationer, Maktfördelning, Relationer mellan generationer, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.