Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Gör komplicerad research till spännande läsningDela
  1. Ibland tar jag bort upp till
    en tredjedel av vad jag skriver.

  2. För jag behöver det inte.

  3. Genom att fundera på vad som behövs
    får jag bort väldigt mycket.

  4. God morgon,
    och tack för att ni bjudit in mig.

  5. Jag ska vara ärlig:
    Jag avskyr att skriva.

  6. Det kanske förvånar er, med tanke
    på att jag ska tala om skrivande-

  7. -men för mig känns skrivande
    som att föda barn.

  8. Jag lägger så många månader
    på att rapportera om storyn.

  9. Och jag gillar verkligen att gräva
    och ta reda på hur allt hänger ihop.

  10. Jag kunde lägga upp till ett år
    på att undersöka.

  11. Och sen hade jag en massa info
    om riktigt otrevliga personer-

  12. -som är svåra att sympatisera med,
    och deras komplicerade förehavanden.

  13. Sen skrev jag i två dagar, varefter
    artikeln redigerades och publicerades.

  14. Och det som ofta händer är
    att jag läser min artikel ett år senare-

  15. -och inte förstår hur jag tänkte.
    Då skäms jag.

  16. Det handlar om
    att jag kunde storyn utan och innan-

  17. -men ett år senare har jag glömt en
    del, och då förstår jag inte artikeln.

  18. "Det här är komplicerat.
    Varför skrev jag så?"

  19. Och jag vill mena att jag och många
    andra är skickliga journalister.

  20. Så efter ett års arbete sitter man där
    med mycket statistik och siffror-

  21. -och en del är svårt att ta in.

  22. Det är svårt att hänga med, och de
    inblandade är otroligt osympatiska.

  23. Ingen gillar en diktator
    eller korrumperad affärsman.

  24. Ingen gillar mördare eller pedofiler.
    Det går inte att sympatisera med dem.

  25. Ofta har vi en viss jargong.
    Vi använder...

  26. ...termer
    som de flesta inte ens förstår.

  27. För vi blir experter.
    Vi lär oss allt om ämnet.

  28. Jag ska berätta om när jag insåg att
    jag måste lära mig att skriva bättre.

  29. Jag har skrivit om Montenegros
    premiärministerfamilj i många år.

  30. Premiärministern har haft makten i
    runt tjugo år. Ni ser även hans syskon.

  31. Jag skrev om deras dolda tillgångar.

  32. Jag ville undersöka deras bank.

  33. Banken skulle vara väldigt korrupt,
    men det saknades konkreta bevis.

  34. Så i tre år frågade jag alla-

  35. -som jag kom på,
    om de hade dokument om banken.

  36. Och efter tre år av frågor
    fick jag de här rapporterna.

  37. De var hemliga utredningar
    av centralbanken.

  38. Och på nästan varenda sida-

  39. -nämndes brott
    och hur man utnyttjat sin position.

  40. Och mitt hjärta slog jättefort
    när jag läste det här.

  41. Men det slutade med att jag
    publicerade en utredning om banken.

  42. Jättestolt åkte jag till IRE.

  43. Det är en konferens i USA,
    Investigative Reporters and Editors.

  44. De hade ett mentorsprogram där en
    journalist gav mig feedback på storyn.

  45. Hon sa att jag hade gett henne
    en stor tallrik spenat.

  46. Det var vad hon sa.

  47. "Jag läste din artikel, och det var som
    att äta spenat. Och vem gillar spenat?"

  48. Och jag hade
    en fantastisk samling rapporter-

  49. -som var hemliga och utgjorde en risk
    för min källa. Han riskerade fängelse.

  50. Jag fick dödshot
    i min jakt på rapporterna-

  51. -och jag riskerade även fängelse.

  52. Men min artikel
    innehöll inte en enda människa.

  53. Jag presenterade ingen
    som påverkats av banken.

  54. Det fanns människor
    som inte kunde ta ut pengar.

  55. Madonna fick betalt med folkets pengar
    för att uppträda i Montenegro.

  56. Jag citerade inte en enda människa.
    Jag citerade bara rapporten.

  57. Jag tyckte rapporten var otrolig
    eftersom den varit så svår att hitta.

  58. Tre år bara för att komma över
    det här dokumentet.

  59. Ni vet hur bankuppgifter ser ut.
    Det är bara en massa siffror.

  60. Och jag använde termer
    från rapporten.

  61. Och om jag gav den här rapporten till
    nån som inte är van vid bankväsendet-

  62. -skulle vederbörande inte förstå den.

  63. Och artikeln beskrev det förflutna,
    det som hände för några år sen.

  64. Det fanns ingen framtid i den.
    Vad händer med banken nu?

  65. Jag berättade inte för läsaren
    vad det var som pågick.

  66. Jag berättade vad olika rapporter sa-

  67. -men jag bidrog aldrig
    med egna förklaringar.

  68. Artikeln nominerades till några priser-

  69. -och jag minns inte om den vann nåt,
    men storyn uppmärksammades.

  70. När jag läser den nu önskar jag
    att jag gjort ett bättre jobb.

  71. Varför inkluderade jag inte
    några människor?

  72. Jag hade otroligt material
    och otroliga fakta, men inget mer.

  73. Och jag tror att det i dag
    är viktigare än nånsin-

  74. -att rapportera om våra dokument
    på ett intressant vis.

  75. Det här är min hund,
    och om jag lägger ut en bild på den-

  76. -kommer den få långt fler likes
    än nån av mina artiklar.

  77. Och jag riskerar allt för mina artiklar.
    Men min hund är populärare.

  78. Och en stor utmaning-

  79. -vad gäller berättande
    var Panamadokumenten.

  80. Det här var mitt kontor innan vi gav ut
    vår story om Panamadokumenten.

  81. Som ni ser ligger det papper överallt.
    På golvet, i fönstret och på bordet.

  82. Det var väldigt kaotiskt. Och blotta
    tanken på att ha terabyte med data-

  83. -där man ska hitta nåt
    att skriva om är skrämmande.

  84. Och när man går igenom datan-

  85. -identifierar man
    olika människor och företag.

  86. Men ska man skriva om
    personen som äger företag X-

  87. -eller om personerna
    som äger företagen Y och Z?

  88. Det är inte så intressant.

  89. Så för mig blev utmaningen-

  90. -hur jag skulle skriva om
    Panamadokumenten-

  91. -utan att det bara blir "dessa fem
    azerier äger de här företagen".

  92. Det här är spännande för mig,
    för det är en läcka och nåt nytt.

  93. Jag vill verkligen läsa det,
    för det är mitt jobb.

  94. Men om jag säger att nån äger ett
    företag undrar nån vad problemet är.

  95. Och det är en bra fråga.
    Jag måste förklara för läsare-

  96. -varenda dag vad problemet är.

  97. Här är några saker som
    jag har lärt mig vad gäller berättelsen.

  98. Det viktigaste jag lärde mig var att
    börja skriva när jag inleder arbetet.

  99. För
    det handlar inte bara om inledningen-

  100. -utan även hur jag lägger fram allt.
    Varför spelar det roll?

  101. Och när vi jobbade med
    Paradisläckan hade vi dagliga möten.

  102. En av mina kollegor-

  103. -som är bättre på
    att skriva än att gräva-

  104. -frågade vilken storyn var här.

  105. Och det missar nog
    många av oss att fråga oss.

  106. Vi gräver. Vi är som hundar
    som sniffar oss fram till information-

  107. -men vi frågar oss inte
    vad det är vi vill berätta.

  108. Och han frågade för att han inte
    förstod vad vårt projekt handlade om.

  109. Varenda gång fick jag fundera på
    vad jag ville berätta.

  110. Och det förändrades varenda dag.

  111. För vi fick hela tiden ny information.
    Och varje dag besvarade jag frågan.

  112. "För att jag ska kunna få fram mitt
    budskap måste jag skriva så här."

  113. När jag ställde den här frågan
    senare, så som jag gjorde förr-

  114. -då har jag inte tid
    att hitta mer information-

  115. -utan jag får nöja mig
    med den information jag har.

  116. Om jag funderar på det
    tidigt i processen-

  117. -kan jag få en bättre berättelse.

  118. Struktur.
    Jag ska gå in närmre på det senare-

  119. -men man bör ha en tydlig plan
    för hur man ska berätta.

  120. Och det här är nåt
    som jag tänker på från början:

  121. Var jag börjar
    och vilka exempel jag ska använda.

  122. Vilka exempel behöver jag,
    och hur lägger jag upp artikeln?

  123. Det hjälper mig få
    en vision av berättelsen-

  124. -redan innan jag börjar skriva.

  125. Tydlighet och enkelhet.

  126. Ofta läser jag en artikel av nån annan,
    och så fattar jag den inte.

  127. Om jag verkligen bryr mig
    försöker jag förstå den-

  128. -men om jag inte bryr mig
    slutar jag läsa.

  129. Det händer även
    när jag läser de största tidningarna.

  130. Förr eller senare
    blir det för komplicerat.

  131. Och jag vet att det blivit för
    komplicerat för journalisten-

  132. -när en massa detaljer har lagts till-

  133. -och det inte längre är enkelt.

  134. En annan sak är auktoritet.

  135. Förr kunde jag skriva en massa fakta-

  136. -och sen sa min redaktör:
    "Jag förstår inte vad det här gör här."

  137. Och det berodde på att jag
    inte uttryckte mina slutsatser.

  138. Jag skrev inte hur nån stal pengarna.

  139. Jag presenterade bara olika affärer
    utan att berätta vad de visade.

  140. Och det är vi ibland rädda för att göra.

  141. Vi är inte självsäkra nog.
    Det måste vi jobba på.

  142. Vi gillar nog alla
    att läsa skönlitteratur-

  143. -och ibland kan man använda
    de skönlitterära teknikerna.

  144. Och jag har lärt mig
    att allt inte måste stå i artikeln.

  145. Man kan använda multimedia
    och olika sätt att berätta.

  146. Ofta nämner vi
    flera dussin företag i våra artiklar.

  147. Men de kan läggas i grafik.
    Vi måste inte nämna vartenda företag-

  148. -som vi har avslöjat.

  149. Jag börjar med
    att transkribera intervjuerna.

  150. Ibland tror vi att det inte behövs,
    men jag brukar göra det.

  151. Och det gör jag
    eftersom jag missar så många frågor.

  152. När jag transkriberar
    inser jag vad jag borde ha frågat.

  153. Om jag gör det tidigt hinner jag
    ställa de här frågorna i god tid.

  154. Jag gör tidslinjer.
    Och det gör jag av flera anledningar.

  155. En är att jag annars missar
    det viktigaste i storyn.

  156. Om jag pratar om
    komplicerade förehavanden-

  157. -som involverar olika företag,
    avtal och staten-

  158. -så missar ens hjärna ofta
    kopplingarna.

  159. För man läser om det vid olika
    tidpunkter. Men med en tidslinje-

  160. -ser jag hur ett företag fattar beslut
    och hur staten sen gynnar företaget.

  161. Och då får jag en ny infallsvinkel.

  162. Jag pratar med människor.
    Och så förklarar jag storyn.

  163. Man måste bara
    hitta nån som vill lyssna.

  164. En bra redaktör är ett utmärkt exempel.
    Det kan också vara en kollega.

  165. Jag är känd
    för mitt tillvägagångssätt i Sarajevo.

  166. Jag går in på min redaktörs kontor och
    börja prata. Han väntar sig en fråga.

  167. Men sen slutar jag prata och går.

  168. För jag har tänkt
    genom att berätta för honom.

  169. Och ibland är det allt som krävs.

  170. Genom att säga nåt högt
    hittar man en lösning.

  171. Här är ett exempel på en tidslinje.

  172. Tidslinjerna kan skilja sig åt beroende
    på vilken information jag samlar.

  173. I det här fallet handlade artikeln
    om Panamadokumenten-

  174. -och involverade offshoreföretag-

  175. -som presidentfamiljen
    i Azerbajdzjan använde-

  176. -för att investera i
    ett guldbrytningsföretag.

  177. Tack vare den här
    gick det upp ett ljus för mig.

  178. Här såg jag företagens beslut
    och vad staten senare gjort.

  179. Och jag kunde se
    hur presidenten gynnade dem.

  180. Presidenten gav dem gruvlicens-

  181. -trots att företaget grundats
    bara två dagar tidigare.

  182. Det såg jag i tidslinjen.

  183. Och ibland tänker jag
    att jag är klar med storyn.

  184. "Jag har samlat all den här
    informationen, och nu kan jag skriva."

  185. Men så blir det inte.
    I stället läser jag om allt.

  186. Jag funderar på
    vad jag har missat att göra-

  187. -och vilka frågor jag måste ställa,
    och sen tar jag tag i det.

  188. Sen funderar jag på vilka
    mina huvudpoänger ska vara.

  189. Har ni nån gång läst en artikel
    och den har känts som tre olika?

  190. Det försöker jag undvika.
    Nu är jag även redaktör.

  191. Och jag får uppslag
    från mina journalister.

  192. För jag lär mig
    när jag redigerar andras artiklar.

  193. Och det händer ofta. Jag läser
    en artikel som känns som flera.

  194. Så jag funderar på vilka
    mina tre huvudpoänger ska vara.

  195. Och sen ser jag till
    att jag har all information.

  196. Om det går kan jag ha fler punkter,
    men jag försöker begränsa mig-

  197. -och inte sväva ut.
    Och sen gör jag ett utkast.

  198. Jag har mina tre huvudpoänger-

  199. -och sen all information under
    varje punkt. Då har jag ett ramverk.

  200. Då blir det lättare att skriva,
    och jag blir mindre stressad.

  201. Så, inledningen.

  202. En av de viktigaste sakerna
    att tänka på när man börjar skriva-

  203. -är att vi måste fånga läsaren tidigt.

  204. Det här är bland det svåraste
    att göra för en journalist.

  205. Jag har skrivit
    om Azerbajdzjans presidentfamilj-

  206. -och om företaget Bombardier.

  207. Varför ska en privatperson bry sig om-

  208. -att Bombardier gav 100 miljoner
    till ett offshoreföretag i mutor?

  209. Och vissa kommer att tycka
    att det är okej.

  210. Varför inte göra så
    om det är den enda vägen in?

  211. Hur påverkar det människor?

  212. Ofta glömmer vi journalister
    att besvara den frågan.

  213. Och då
    blir läsarna inte berörda av artikeln.

  214. Ni skulle ha haft
    Martha Mendoza här i stället för mig-

  215. -och hon hade säkert tänkt berätta om-

  216. -slavarbete på fiskebåtar. Och det
    som gör den berättelsen otrolig...

  217. Det hade skrivits om det här tidigare.
    Det här var inget nytt-

  218. -men de lyckades spåra kedjan
    hela vägen från slavarbetare-

  219. -till konsumenten i USA-

  220. -och berätta om hur människor i USA-

  221. -i kylen hade fisk
    som fångats av slavarbetare.

  222. De kunde ge ett ansikte både
    till personen som fångat fisken-

  223. -och till den som ätit fisken. Det
    var det som gjorde den så effektfull.

  224. Om amerikaner läser den här artikeln...

  225. ...om hur nån i Indonesien lider...

  226. ...så känns det nu plötsligt nära.
    Man känner igen sig-

  227. -och blir väldigt upprörd.

  228. Vi behöver besvara den här frågan,
    men det gör vi ofta inte.

  229. Vi bryr oss om
    korruptionen som vi har upptäckt-

  230. -men vi vet inte
    varför läsarna ska bry sig.

  231. Och det måste vi fråga dem om.

  232. Det här var en viktig fråga när vi skrev
    om Paradisläckan-

  233. -och en minister i Kazakstan
    som hade miljarder dollar i tillgångar.

  234. Varför ska folk i Kazakstan
    och världen bry sig om det här?

  235. För när vi får svar på det
    kan vi förändra.

  236. Det är viktigt.

  237. Ett exempel är från Bosnien,
    bland det första vi gjorde.

  238. Jag visste inte
    att det var därför folk brydde sig-

  239. -men vi undersökte vår premiär-
    minister, som fick en lägenhet gratis.

  240. Folk brydde sig om det här,
    för de fick inga lägenheter.

  241. Det blir en social förändring.
    Organisationer köpte reklamskyltar-

  242. -där de skrev att folk skulle be
    premiärministern om en lägenhet-

  243. -och de angav hur mycket
    hans lägenhet var värd.

  244. Folk gick ut och demonstrerade,
    och det gjorde skillnad.

  245. Det har jag aldrig sett sen dess.

  246. Så man bör fundera på hur läsaren
    påverkas, positivt och negativt.

  247. Det är bra att aktivister får höras-

  248. -eller för den delen
    folk som bara vill göra skillnad.

  249. Även om de inte alltid svarar kan man
    fråga bovarna varför de gjorde det-

  250. -och kanske hur de kom undan.

  251. Det här är nåt som bör komma tidigt-

  252. -för man har bara några paragrafer
    på sig att fånga läsarens intresse.

  253. När man delar en berättelse
    eller en bild på Facebook...

  254. Om nån klickar på länken
    har man tre paragrafer på sig.

  255. För om de inte blir intresserade
    går de vidare till nåt annat-

  256. -och kommenterar en kattvideo.

  257. Den här artikeln rör
    Panamadokumenten.

  258. Det jag gillade med den...

  259. Den är väldigt sorglig,
    och det var bra att vi gjorde den.

  260. Det var
    en berättelse om offshorebolag-

  261. -som ägdes av presidentens dotter
    och som hade en guldgruva.

  262. Vid den här tiden protesterade folk
    utanför presidentpalatset.

  263. De bad presidenten att hjälpa dem,
    eftersom de inte fått ut sin lön.

  264. Men de visste inte att företaget
    som anställt och sparkat dem-

  265. -och var skyldigt dem pengar
    ägdes av presidentens döttrar.

  266. Så vi hade tur
    som kunde visa hur offshorebolagen-

  267. -påverkade medborgarna
    i Azerbajdzjan konkret.

  268. Det här blev utgångspunkten
    för vår artikel.

  269. Här hade vi människor som led.

  270. Man måste också avgöra hur relevant
    storyn är. Hur stort är problemet?

  271. Ofta ställer vi inte den frågan.

  272. Hur många berörs av det här?
    Vilken påverkan får det som pågår?

  273. Finns det motstridiga intressen?

  274. Vi går sen vidare till mitten.

  275. Här brukar jag ta upp
    bakgrund, sammanhang och aktörer.

  276. Jag brukar lägga till kommentarer
    från den andra sidan-

  277. -men jag vill inte ha
    för många detaljer.

  278. Kanske
    berättar jag i kronologisk ordning.

  279. För ibland skriver vi en sak,
    för att sen hoppa tillbaka tre år-

  280. -återvända till nuet,
    och sen ett år tillbaka igen.

  281. Och det är förvirrande.

  282. Vi tror att det är spännande,
    men det är som en pingismatch:

  283. Förr eller senare
    får man svårt att hänga med.

  284. Jag kan berätta utifrån ämne eller fall.

  285. Eller så börjar jag med det stora
    sammanhanget och går ner till det lilla.

  286. Men jag berättar alltid
    på ett av de här tre visen.

  287. Vissa av mina utredningar
    kan vara tio sidor långa.

  288. Så jag måste berätta på ett smart sätt.

  289. Det här är från gruvartikeln.

  290. Här tog jag läsarna till guldgruvan
    och visade hur man kommit över den.

  291. Jag hade inte behövt göra det,
    men historien var så invecklad-

  292. -och jag behövde en bra inledning.

  293. Det blev att ta med dem
    till det avlägsna Chovdar.

  294. Det är svårt att uttala och hitta-

  295. -men det blir
    ett lätt sätt att fånga läsaren på.

  296. Och hur avslutar vi?

  297. Ofta använder jag ett citat.

  298. Ibland återknyter jag till inledningen.

  299. Jag vill berätta hur det gick
    för personen jag presenterade.

  300. Det är alltid bra
    att komma med nåt oväntat-

  301. -får då förblir läsarna intresserade.

  302. Jag ogillar klichéer. Ofta använder
    vi nåt som vi har sett tidigare.

  303. Sen
    försöker jag säga nåt om framtiden.

  304. Finns det nåt sätt
    att förändra situationen?

  305. Det här var också gruvartikeln-

  306. -och den började med att nån från
    Global Witness sa: "Det här är fel."

  307. "Skatteparadis används
    för att dölja de brott som begås."

  308. Sen återvände jag till arbetarna och
    berättade om deras nya möjlighet.

  309. De stämmer företaget, presidentens
    döttrar, för att få sina pengar.

  310. De vet inte att döttrarna äger det,
    men de har chansen att få rättvisa.

  311. Så här fanns det hopp för framtiden.

  312. De här människorna
    kan kanske göra skillnad.

  313. Så, tydlighet.
    Berättelsen måste vara logisk-

  314. -och den måste även vara lätt att läsa.

  315. När den blir för svår
    tappar läsarna intresset.

  316. Texten måste också ha ett syfte.

  317. När jag skriver funderar
    jag alltid efter varje mening-

  318. -om den är nödvändig
    och vad den tillför.

  319. Om den inte tillför nåt
    tar jag bort den.

  320. För varje mening som jag skriver
    funderar jag på om den behövs.

  321. Siffror. En siffra
    räcker uppenbarligen inte.

  322. Med två siffror får man ett
    sammanhang och kan jämföra.

  323. Jag har lärt mig att siffror
    bör avrundas, om det går.

  324. För om läsarna måste fundera på
    en massa siffror tappar de intresset.

  325. Förr kunde jag skriva:
    "Det är hundra kvadratmeter stort."

  326. Men hur stort är det?

  327. En lägenhet med tre sovrum, eller nåt.
    Då kan läsarna ta till sig siffran.

  328. Det här är enkla siffror,
    men ibland har man fem acres.

  329. Hur stort är det? Det kan handla
    om nån som äger mark.

  330. Så jag kanske säger
    att det motsvarar en fotbollsplan.

  331. Och då kan läsarna relatera till det.

  332. Det är viktigt
    att förklara siffrorna för folk.

  333. Och inte fler än tre siffror.
    Läsarna ska inte behöva räkna.

  334. Jag ska ge er ett exempel.

  335. När vi gjorde en artikel om att USA
    köpte vapen för 2,2 miljarder dollar-

  336. -så innehöll det första utkastet
    inte den summan.

  337. Det började med att USA
    hade köpt vapen för 800 miljoner.

  338. Tio paragrafer ner stod om
    ett annat avtal och sen om ett till.

  339. Så artikeln handlade om
    en massa olika avtal-

  340. -men vi skrev aldrig ut "2,2 miljarder".

  341. När vi hade redigerat
    blev det bara 2,2 miljarder.

  342. Sen listades avtalen i grafiken.

  343. För det var förvirrande
    med alla siffror.

  344. Ibland hittar man det viktigaste
    i material som är komplicerat.

  345. Då är det viktigt att berätta
    att det kommer ett komplicerat stycke.

  346. Då blir de förvarnade om
    att det kommer ett jobbigt stycke.

  347. "Du är inte dum -
    det är bara väldigt komplicerat."

  348. Och ju mer komplicerat det är-

  349. -desto bättre är det
    att undvika jargong och förkortningar.

  350. Om jag jobbar med en story i ett år
    kan jag allt om den.

  351. Men så är det inte för läsarna.

  352. Begränsa citaten.
    Ibland upptar de en hel paragraf-

  353. -och ibland fyller de inget syfte.

  354. Se till att redigera bort mycket.

  355. Det här handlade om Paradisläckan,
    när jag undersökte...

  356. ...en kazakisk minister
    som ägde ett stort antal företag.

  357. Och det tog en hel månads arbete-

  358. -för att lista ut
    att han stod bakom företagen.

  359. En månads arbete.

  360. De första två paragraferna här-

  361. -är allt som jag skrev
    om den här månadens arbete.

  362. Och jag kände att det var mycket.

  363. Och hälften handlade om
    koncernens invecklade struktur.

  364. Den här personens namn
    nämns inte alls.

  365. Men han är den som styr koncernen.

  366. Jag skriver vilket företag som äger
    vilket, men jag skriver inte namnen.

  367. Men det gör jag däremot i grafiken.

  368. Så jag målade upp
    en bild av strukturen-

  369. -utan att gå in på detaljerna i texten.

  370. Och det funkade, för då slapp läsarna
    fokusera på olika företagsnamn-

  371. -som inte är särskilt viktiga.

  372. De var viktiga för att jag
    skulle förstå ägarförhållandena-

  373. -men läsarna
    behöver inte känna till alla detaljer.

  374. Det är komplicerat.

  375. Det sista är nåt
    som tog mig lång tid att förstå.

  376. Och det är att vi måste förklara
    för läsarna vad de läser.

  377. Det innebär inte att vi säger åt dem vad
    de ska tycka, för det är inte vårt jobb.

  378. Men om min artikel handlar om
    att en person har stulit pengar-

  379. -måste jag berätta hur det gick till-

  380. -eller hur det gick till när skolan
    försämrades eller vad det nu gäller.

  381. "Det här är vad ni läser."

  382. Jag måste dra slutsatser
    utifrån alla fakta-

  383. -och visa hur allt hänger ihop.

  384. På det här viset förser jag
    läsarna med ett sammanhang.

  385. Och jag berättar för dem
    vad de behöver veta.

  386. Och att skriva tar väldigt lång tid.

  387. Jag börjar tidigt skriva och fundera på
    hur artikeln ska struktureras.

  388. Ofta skriver vi först i sista minuten-

  389. -för efterforskningarna
    är intressantare än själva skrivandet.

  390. Men jag har nu insett
    att det faktiskt måste göras.

  391. Men det innebär inte att jag
    skjuter upp det till sista minuten-

  392. -utan jag börjar skriva
    och återvänder sen...

  393. Man kan lämna artikeln i några dagar.

  394. Om jag kan gör jag det,
    och återvänder till den senare.

  395. Och plötsligt börjar jag bli kritisk.

  396. "Det här borde jag undersöka,
    det här borde jag förenkla."

  397. Och så tar jag bort text.

  398. Ibland tar jag bort upp till
    en tredjedel av vad jag skriver.

  399. För jag behöver det inte.

  400. Genom
    att fundera på vad som behövs-

  401. -får jag bort mycket
    och lägger till lite-

  402. -tills jag till sist blir
    nöjd med artikeln.

  403. Tack så mycket, Miranda.

  404. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gör komplicerad research till spännande läsning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Tidningar, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Berättande, Berättarteknik, Journalistik och litteratur, Journalistiskt skrivande, Litteraturestetik, Litteraturvetenskap, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning