Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Grävaren som litterär figurDela
  1. När vi behöver den undersökande
    journalistiken som mest-

  2. -är journalistföraktet som störst.

  3. Det är en mission vi har
    att göra journalisten till hjälte.

  4. Journalister är
    populära huvudpersoner i böcker.

  5. Man får många träffar
    på "journalist och skönlitteratur".

  6. Många handlar om kärleksromaner.

  7. Journalister har tydligen
    ett intressant kärleksliv.

  8. Men nu är vi på "Gräv", och då ska vi
    ägna oss åt en grävande journalist.

  9. Vi ska göra det
    med två namnkunniga personer.

  10. Hon har skrivit en bok
    om Raoul Wallenberg-

  11. -som heter "Det finns ett rum här
    som väntar på dig"-

  12. -som hon fick Augustpriset för.
    Och han verkar vara mest förtjust-

  13. -i "Mission impossible". Först skrev
    han en biografi om Zlatan i jagform-

  14. -och sen fortsatte han att skriva-

  15. -den mest hajpade deckarserien i
    Sverige, det vill säga "Millennium".

  16. Vi säger välkommen till Ingrid
    Carlberg och David Lagercrantz.

  17. Tack så mycket.

  18. Välkommen till "Gräv 2018". Har du
    varit på nåt grävseminarium förut?

  19. Nej, det är skamligt, men nu jävlar
    ska jag hänga här mycket.

  20. Vad är grävande journalistik för dig?

  21. All journalistik ska vara grävande,
    all journalistik värd namnet.

  22. Men man kan skilja mellan två.
    Det finns två behov i journalistiken.

  23. Det finns ett behov att snabbt
    få veta. Det smäller en bomb.

  24. Då ska vissa rycka ut
    och rapportera.

  25. Men sen finns en annan dygd, som blir
    viktigare när många är snabba-

  26. -och det är att vara långsam, att
    stanna och förstå vad som har hänt.

  27. Den långsamma journalistiken.

  28. Antingen försöka beskriva
    komplexiteten i en händelse-

  29. -eller också i bästa fall hitta
    det vi ännu inte känner till.

  30. Jag gissar att det sitter
    ganska många här ute i salen-

  31. -som har drömt om
    att göra det du gör nu-

  32. -nämligen skriva en roman
    på temat grävande journalistik.

  33. Det kunde vara uppbyggligt-

  34. -att börja med ett kort svep om
    hur du hamnade där.

  35. Jag ägnade mig åt långsam,
    undersökande journalistik-

  36. -medelst googling.
    Då hittade jag en krönika av dig-

  37. -som handlar om ditt liv
    i slutet av 80-talet-

  38. -och som kommer
    att vara uppbygglig för er.

  39. "Jag hade haft
    en rätt eländig tid i livet"-

  40. -"gått ut journalisthögskolan
    och sökt 100 jobb-"

  41. -"men inte fått ett enda. Tills en
    av lärarna förbarmade sig över mig"-

  42. -"och såg till att jag fick en
    anställning på en personaltidning."

  43. "Det var inget idealiskt arbete för
    en ung man med litterära ambitioner."

  44. Men sen grävde jag mig till
    att du lyckades, mot alla odds-

  45. -få jobb som kriminalreporter
    på Sundsvalls tidning-

  46. -bara för att kallas "katastrofen"
    den första tiden.

  47. Men vad var det som fick allt där
    att vända för dig?

  48. Jag var en total katastrof. Det fanns
    en konkurrent som hette Dagbladet.

  49. -som satsade på kriminaljournalistik.

  50. Jag ringde plikttroget polisen,
    och de sa: "Inget märkvärdigt."

  51. När jag kom nästa dag sken det ut nån
    stor mordkatastrof på konkurrenten.

  52. Jag fick så jävla mycket skäll,
    att man kunde rekrytera en sån.

  53. En Lagercrantz från Stockholm,
    som inte fattar nåt.

  54. Jag kunde ju inte fortsätta så här.
    Med risk för mitt liv.

  55. Jag gick ju under av att bli så
    hånad. Jag började gå lite längre.

  56. Jag började titta i diarier
    och lära mig en massa trick.

  57. Det första som händer om ett mål är
    på väg är en tillförordnad advokat.

  58. Jag började hugga på det.
    Jag började gräva.

  59. Där nånstans vände det, och plötsligt
    var det jag som hade löpsedeln.

  60. Men du var ju mannen
    med litterära drömmar-

  61. -och så blev du
    kriminalreporter i Sundsvall-

  62. -och sen på Expressen i ett antal år.

  63. Jobbade du nåt
    med ditt skrivande parallellt-

  64. -eller utvecklade du det
    som reporter?

  65. Det ville jag hela tiden.
    Många tyckte att jag var en fåntratt-

  66. -som skulle göra litteratur
    av kriminaljournalistik.

  67. Jag satt i evigheter med mina
    ingresser. Jag ville ha detaljer.

  68. Det var min hemliga författarskola.

  69. Jag tror att kriminaljournalistiken,
    eller all journalistik-

  70. -där det finns en berättelse,
    är bra träning.

  71. Att hitta den dramatiska punkten
    och bygga kring det, började nog där.

  72. Jobbade du med att utveckla det där
    under de här åren?

  73. Du var först på Dagbladet
    och sen på Expressen.

  74. Jag kände att journalistik handlar om
    att man ska gå framåt.

  75. Känner ni igen
    att man inte står ut med-

  76. -att läsa sina artiklar i tidningen?
    Man vill bara välja bort det där.

  77. Men jag började att ta fram
    artiklarna och titta vad som brast.

  78. Det gjorde ont.
    "Fan vad dåligt jag skriver"-

  79. -"men jag ska inte göra misstaget
    en gång till."

  80. "Vad kan jag ta bort?
    Vad borde jag ha byggt mer om?"

  81. "Det här felet
    ska jag inte göra igen."

  82. Om jag har läst på rätt,
    kom din första bok 1997-

  83. -och den handlade
    om äventyraren Göran Kropp.

  84. På det kom det åtta böcker till
    i tät följd, både romaner-

  85. -och sakprosaböcker. Rätta mig
    om jag har fel, men det känns-

  86. -som om du
    fattade nåt slags beslut där.

  87. -Att det får bli mer av böcker.
    -Det var ju drömmen...

  88. ...att styra journalistiken dit,
    men jag var ju så feg.

  89. Jag hörde ju om alla manus.
    Ett av tusen blir publicerat-

  90. -så jag vågade inte. Jag ville gå med
    självbilden att om jag satte mig ner-

  91. -skulle jag kunna ge ut en bok.

  92. Det krävdes nog att en förläggare
    sa till mig. "Skriv en bok, David."

  93. Jag behövde nog det. Det har jag
    behövt när jag har gjort projekten-

  94. -med Zlatan och "Millennium".
    En deadline gör mig väldigt gott.

  95. Min första bok byggde på ett
    reportage jag hade skrivit om Kropp-

  96. -och en förläggare som sa:
    "Jag vill ha en bok." Då skriver man.

  97. Sen har du ju då
    försäljningsgenombrottet-

  98. -som kom med Zlatanboken 2011.

  99. Det måste ha varit
    nåt helt nytt för dig.

  100. Hur jobbade du för att hitta den
    rätta tonen, den litterära stilen-

  101. -för att porträttera
    Zlatan Ibrahimovic?

  102. Tidigt förstod...
    Det blev en debatt kring det där-

  103. -men jag förstod tidigt att om man
    ska fånga någons röst på riktigt-

  104. -är det en ganska dålig teknik
    att bara citera.

  105. Det är därför ett bra filmmanus,
    som låter autentiskt-

  106. -är arbetat väldigt mycket. Det
    gäller att hitta nåt slags essens.

  107. Jag gjorde två saker med Zlatan.

  108. Att få honom att gräva i sig själv.
    Jag lyssnade på honom varje dag-

  109. -och så såg jag nåt.
    "Det här ska jag gå tillbaka till."

  110. Det krävs ofta att man fortsätter.
    Han hade hela tiden tittat framåt.

  111. "Hur ska jag fixa den här tränaren?"
    Nu fick han gå tillbaka-

  112. -så vi fick gräva fram berättelser.
    Jag såg när han hade vissa uttryck.

  113. "Kan jag göra litteratur av det här?"
    Jag läste andra böcker.

  114. Jag läste om "Ett öga rött"
    av Khemiri.

  115. Jag trodde att jag skulle
    hitta en autenticitet hos honom-

  116. -genom att kombinera hans egen röst
    med ett litterärt grepp.

  117. Och sen framför allt att förtäta
    berättelsen och hitta storyn.

  118. Det är ett råd. När man hittar
    nåt intressant ska man gå tillbaka.

  119. Om jag har varit med om nåt stort
    på seminariet-

  120. -är det mycket
    som jag ser framför mig-

  121. -som jag tror att jag förmedlar
    till er, men det gör jag kanske inte.

  122. "Stanna. Hur såg det ut? Vad hade
    hänt innan? Vad hade du på dig?"

  123. Det jobbade vi med. När vi hittade en
    smärtpunkt gick vi tillbaka till den.

  124. Det var så vi kom fram till det
    som är kärnan i den här boken.

  125. Hans barndom och relationen till hans
    far. Ett ögonblick jag inte glömmer-

  126. -som kom sent, är när jag förstår
    att Zlatan är ute hela tiden.

  127. "Var du aldrig hemma?" Då berättar
    han om när han kommer hem.

  128. Ju närmare han kommer kylskåpet,
    desto mer växer vreden i honom-

  129. -och känslan av hunger, och
    han säger: "Måtte det finnas nåt."

  130. Ibland fanns det bara öl. "Det finns
    en smärta i det jag aldrig glömmer."

  131. Då fick jag tag på en ny Zlatan.
    Drömmen när man gör grävande-

  132. -porträtterande journalistik är
    att inte bekräfta bilden.

  133. Man bekräftar en kliché. Mycket
    ska gå ut på att slå sönder den.

  134. Vidare till "Millennium".
    Du är inte ensam om att tycka-

  135. -att det var ett kamikazeprojekt
    du gav dig in på.

  136. Du lyckades ju. Vad var skillnaden
    när du ställdes inför det uppdraget?

  137. Du hade många världar
    att sätta dig in i.

  138. Du hade Stieg Larssons
    stora romanbygge-

  139. -men du hade också
    ämnet grävande journalistik.

  140. Du var ju grävare i Sundsvall,
    men hur gick du till väga-

  141. -när du fick den här...potatisen
    i ditt knä?

  142. Först drevs jag ju av vad vi alla
    drivs av inför en viktig deadline.

  143. Jag drevs av ren skräck.
    "Det här kommer inte att gå."

  144. Det vet jag är en drivkraft, och
    jag hade anat att jag gillar det här.

  145. Den känslan hade jag som journalist.

  146. När nån sa att det var viktigt och
    bråttom, är det nåt som höjs i en.

  147. Det är som
    att göra tokiga saker på en scen.

  148. I det här projektet fanns det två
    grävanden. Ett grävande i fiktionen.

  149. Jag behövde ju begripa världen. Jag
    fick läsa hans böcker om och om igen.

  150. Sen skulle jag gräva
    om de ämnen jag skulle skriva om.

  151. Det var ett nedrans grävande.

  152. Men där var uppdraget två saker.
    Jag skulle förvalta det han skrev-

  153. -men också ge nåt eget. Det var
    en kollision mellan våra världar.

  154. Jag upptäckte mitt författarskap.

  155. Jag höjde mig från det vanliga
    navelskådandet jag hade ägnat mig åt.

  156. När du börjar med de här böckerna,
    hur mycket av berättelsen-

  157. -har du klar för dig från början?
    Skriver du till exempel synopsis?

  158. Jag var så illa tvungen,
    för amerikanerna och engelsmännen-

  159. -blev skeptiska när spökskrivaren
    skulle skriva "Millennium".

  160. Jag var tvungen
    att producera ett synopsis.

  161. -Höll det i mål?
    -Nej, det ändrades hela tiden.

  162. Man måste ju ha en riktning,
    ett huvudtema-

  163. -men en bok är mer komplex
    än man tror.

  164. Synopsis ändras fort. Jag kan hitta
    gamla kladdar. "Det var länge sen."

  165. Det förändras.

  166. Det var mycket research, både
    vad gäller journalistik och ämnen.

  167. I första boken har du tråden
    med matematik-

  168. -i den andra är det musik. Det är en
    massa områden man blir imponerad av.

  169. Hur lägger du upp research
    rent allmänt?

  170. Man vet aldrig riktigt vad man
    behöver. Ska man skriva om musik-

  171. -matematik, eller hacking... Jag
    var tvungen att prata med hackers.

  172. Man måste först
    göra en grundresearch.

  173. Men de saker man verkligen behöver
    har man inte hittat i den.

  174. Man gör parallellresearch hela tiden.
    Man känner att man behöver nånting-

  175. -och så söker man på det. Man känner
    också vilka detaljer man behöver.

  176. -Gör du en rejäl, initial research?
    -Ja, en ganska rejäl...

  177. ...men den visar sig vara missriktad,
    för man vet inte vad man behöver.

  178. Den blir mer effektiv
    om man gör den parallellt.

  179. Det är roligt att din research
    i dina böcker faktiskt är research-

  180. -i väldigt stor utsträckning.
    Research om att göra research.

  181. Du var tvungen att
    snacka med hackers.

  182. Man undrar ju om du har nån hemlig
    Lisbeth Salander som du ringer.

  183. Jag lärde mig när jag höll på
    med hackers... Det vet ni säkert...

  184. Ni som är grävande journalister vet
    att man skiljer på tre sorter.

  185. "Black hats"
    sätter in virus i våra datorer.

  186. Sen har vi "Grey hats" som kan bryta
    mot lagen, men för att hitta nåt-

  187. -som är viktigt. Sen har vi
    "White hats", som företag anlitar-

  188. -för att kolla
    om vårt säkerhetssystem stämmer.

  189. "Vem är den bästa 'white hat' vi har?

  190. Det var en kille som heter
    David Jacoby. Honom ringer jag-

  191. -när Lisbeth ska hacka.

  192. -Läser han in vad du ska skriva?
    -Nej, nej, nej.

  193. Det som är intressant med research är
    att inte bli för bunden-

  194. -och tyngd av den.

  195. Det är tydligt för mig när research
    är för färsk. Man vill redovisa den.

  196. Jag vill berätta
    att jag har varit duktig.

  197. I mina första versioner är det för
    mycket. Ungefär som om jag ska...

  198. Man får långsamt
    integrera researchen.

  199. Den största research man gör
    får man ta bort.

  200. Det bästa är när den bara anas
    mellan raderna eller i nån detalj.

  201. Om man gör research om en plats,
    som det händer ett stort drama på-

  202. -kan man
    inte i oändlighet beskriva den.

  203. Men det är kanske nån liten detalj.
    Det gäller att hitta det lilla.

  204. Research är oerhört viktig
    för att få fantasin att flyga-

  205. -men den belastar
    om den redovisas för mycket.

  206. Och jag brukar säga att man ska veta
    när man kan redovisa research.

  207. Ju mer spännande det är,
    desto mognare är vi för detaljer.

  208. Man kan utnyttja spännande ögonblick
    för att bilda läsaren.

  209. Om man börjar...berätta olika saker
    om mig, hur gammal jag är-

  210. -kan det bli tråkigt, men
    gör man det när jag spårar ur-

  211. -för jag är neurotisk efter allt som
    har hänt, det har varit Akademien...

  212. Om vi säger att jag gör så här...

  213. David slog plötsligt handen i bordet.
    Han var då 55 år-

  214. -och hade slagit handen i bordet
    sen han var sju år när han blev arg.

  215. Den här dagen hade han varit med om
    ett stort drama på Grävseminariet.

  216. Det är ett ögonblick vi kan utnyttja
    för att ge information om mig.

  217. När man bygger en scen
    och har en spänning-

  218. -är det nåt att bygga på, dels för
    detaljer och dels för information.

  219. Man kan inte gå tillbaka
    till skolbetygen.

  220. Nästan kan man göra det.
    Har man presenterat nåt-

  221. -som gör oss intressanta, har man
    skapat en scen, kan man ge mycket.

  222. Många artiklar bygger på att man
    först ger information, men det går-

  223. -att utnyttja mer i det dramaturgiska
    ögonblicket, och gå fortare på det.

  224. Se var dramat finns.

  225. Det dramaturgiska ögonblicket, sa du.
    Dramaturgi generellt-

  226. -när du lägger upp din berättelse,
    har du några knep man ska tänka på?

  227. Ja, man ska tänka hela tiden. Man
    ska tänka på att folk har ont om tid.

  228. Berättelsen måste bära och man
    måste använda alla knep som finns.

  229. En bra stil,
    en bra berättelse stryks fram.

  230. Den stora skaparglädjen
    är kaparglädjen. Stryk fram den-

  231. -men jobba också med "cliffhanger",
    information om vad som ska komma.

  232. Gå bort från det där med
    att man skulle ha en snärtig ingress-

  233. -och sen skriva det viktigaste,
    och sen skulle artikeln dö ut.

  234. -Var det inte så?
    -Skäras nerifrån.

  235. Det sitter ett gäng journalister här,
    och alla blir kanske inte författare-

  236. -som säljer på 70 språk eller vad du
    gör, men vad kan journalistiken-

  237. -lära sig av skönlitteraturen?

  238. Om jag har nån tillgång, är det just
    att jag står med fötterna-

  239. -i båda världarna. Journalistiken
    kan definitivt lära sig-

  240. -av det litterära berättandet.
    Man ska inte fiktionalisera den-

  241. -utan utnyttja de här ögonblicken.

  242. Men litteraturen kan i sig lära
    av journalistiken i sin research.

  243. Även en romanförfattare
    mår väldigt bra av om han eller hon-

  244. -använder sig av journalistisk
    research för att få fram detaljer.

  245. Jag tror på ett närmande
    mellan de här genrerna.

  246. Att journalistiken mer tvingas
    berätta. Jag för ibland ett krig-

  247. -mot pratminus,
    för det citeras alldeles för mycket.

  248. Framför allt
    när citaten är meningslösa.

  249. Om nån har vunnit en miljon på Lotto,
    kan man räkna ut att det var kul.

  250. I stället för att pumpa på med
    pratminus, ska man försöka berätta.

  251. Jag tror på ett korsbefruktande
    i de världarna.

  252. Skönlitteraturen mår bra om den också
    bildar som god journalistik gör.

  253. Man får lite kunskap på vägen.

  254. Det känner man när man läser
    böckerna. Man lär sig om musik.

  255. Men personteckning är kanske
    viktigare i skönlitteratur-

  256. -men den finns ju i bägge världarna.
    Hur tänker du när du vill föra in-

  257. -en ny person i en story
    och få alla att se den framför sig?

  258. Jag har mycket att lära,
    men jag tänker mycket på-

  259. -att det är väldigt svårt
    att göra en bra personteckning.

  260. I journalistiken gör man det med
    adjektiv, och det blir väldigt tomt.

  261. Det blir tomt om man snabbt ska göra
    en nekrolog över nån som har dött.

  262. "Han var så snäll. Hon ställde
    alltid upp." Man ska försöka hitta-

  263. -en betydelsebärande berättelse,
    kring personen.

  264. Man tecknar en person på det viset.
    Det är underbart om man kan teckna.

  265. I stället för
    att fråga människor hur personen var-

  266. -för då kommer de vanliga klichéerna,
    ska man låta dem berätta-

  267. -och sök den lilla berättelsen.
    Det är ett effektivt sätt.

  268. En berättelse som är signifikativ
    för just den här människan.

  269. Om du tänker dig en... En annan
    fråga, som jag vill hänga på-

  270. -handlar om personen
    i journalistiken.

  271. Kan man göra nåt bättre-

  272. -när det gäller
    hur vi presenterar personer?

  273. -I litteraturen?
    -Nej, i journalistiken.

  274. Här sitter undersökande journalister
    och de avslöjar personer...

  275. Jag tror på att heroisera
    den undersökande journalisten-

  276. -för hon eller han
    är viktigare än nånsin.

  277. Men jag tror på transparensen
    som har börjat.

  278. Att man berättar hur man har grävt,
    för det visar hur svårt det är.

  279. Det är ett sätt
    att få folk intresserade.

  280. Det är viktigt journalistiskt, för
    får man reda på hur man har grävt-

  281. -kan man också värdera informationen,
    om folk tror att det är vinklat.

  282. Men att jag bestämde mig för
    att ge pengar här, är ju inte...

  283. ...bara för att journalistiken är
    viktigare än nånsin i ett samhälle-

  284. -så många trollfabriker,
    lögner, fake news och populismer.

  285. Journalistiken är under attack.
    Det är den hemska, perfekta stormen.

  286. När vi behöver den undersökande
    journalistiken som mest-

  287. -är journalistföraktet som störst.
    Det är avgörande...

  288. Jag längtar tillbaka till 70-talet
    jag växte upp med-

  289. -med Woodward och Bernstein.
    Det är en mission vi alla har-

  290. -att göra journalisten till hjälte.
    Det är bra för demokratin-

  291. -om den undersökande journalisten
    blir hjälte igen-

  292. -och inte populistiska,
    orange statsledare.

  293. När vi talades vid
    innan det här seminariet-

  294. -sa du att du saknar
    lite av komplexitet-

  295. -i den undersökande journalistiken.
    Det blir väldigt svartvitt.

  296. Det har funnits en tradition
    att den blir väldigt tendentiös.

  297. Skurken blir väldigt ond
    och offret blir väldigt gott.

  298. Skurken får bara sina sämsta argument
    och offret bara sina bästa.

  299. Efter hela debatten under hösten
    och Benny Fredriksson-

  300. -skedde det ett demoniserande. Om
    vi återgår till personporträtt igen-

  301. -får en människa liv
    genom sin motsägelse.

  302. Är en människa för entydig i ett
    reportage, en hemsk förtryckare-

  303. -är det väldigt bra att hitta en röst
    som säger nåt helt annat.

  304. Att tänka på den komplexiteten.
    Det är frestande förstås-

  305. -att göra det tendentiöst,
    för storyn blir bättre-

  306. -om skurken är ännu mer skurk,
    men det behöver inte bli så.

  307. Historien kan snarare växa
    om vi ökar den typen av komplexitet.

  308. Det är också ett sätt
    för journalistiken att närma sig-

  309. -den goda skönlitteraturen, vars roll
    är att visa människans komplexitet.

  310. Man ska alltid tänka på en motröst.
    Om alla skriker att den personen-

  311. -i media eller Akademien är hopplös,
    ställ nån fråga.

  312. Jag kände med Katarina Frostensson-

  313. -kan inte nån berätta att det är
    en väldigt bra poet. Kan vi inte...

  314. Kan vi inte...ja...

  315. Vad jag förstår
    är du mitt uppe i nästa bok nu.

  316. Du är inte
    på väg in i Svenska Akademien.

  317. Du är uppe i nästa bok.
    Var i processen är du där?

  318. Jag är i den trevligare delen.
    Jag är allmänt hopplös-

  319. -och kan inte komma i gång,
    och har ingen snabb deadline som ni-

  320. -så jag sitter och våndas och tror
    att allt ska gå åt helvete.

  321. Men nu är jag inne i tunnelseendet.

  322. Storyn börjar leva i mig hela tiden
    och jag ser världen.

  323. Tyvärr ska jag snart bryta,
    för jag ska skriva filmmanus.

  324. Det ska bli film på Zlatanboken.

  325. Det är intressant med den här
    ångesten. Alla som har skrivit-

  326. -har ju drabbats av den där djävulen,
    som hånar allt man skriver.

  327. Man sätter sig vid datorn
    och så hör man den hånande rösten.

  328. Hur hanterar du de där ögonblicken?

  329. Jag hanterar det uruselt.
    eftersom jag bryter ihop.

  330. Jag tror att det manodepressiva
    i "light" form är det ideala-

  331. -för en skribent. Övermodet
    och den maniska fasen är bra-

  332. -för då vågar man lita
    på sina infall. "Fan vad jag är bra!"

  333. Men har man bara det, går det åt
    helvete. Man ska in i en depression.

  334. "Jag är helt jävla värdelös."

  335. Jag tror ju på de här polerna,
    även om jag föredrar tvivlet mer.

  336. Tvivla och stryka sig fram är det
    bästa sättet att bli en bra skribent.

  337. Jag tänkte säga att det här
    med ångesten är en del av jobbet.

  338. Det är lite klichémässigt, men jag
    tror att den som skriver för lätt...

  339. Jag hade så många begåvade människor
    när jag satt där på Expressen-

  340. -som rasslade ner sina artiklar.
    Det gick fortare och de blev bättre-

  341. -men de tvivlade och jobbade inte.
    Det lönar sig att hela tiden tvivla.

  342. -Absolut. Tack så mycket.
    -Tack.

  343. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grävaren som litterär figur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Journalister i litteraturen, Litteraturvetenskap, Massmedia, Publicistik, Romanfigurer , Svensk litteraturhistoria, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning