Titta

UR Samtiden - En kväll om naturens under

UR Samtiden - En kväll om naturens under

Om UR Samtiden - En kväll om naturens under

Ett brinnande engagemang för vår levande planet förenar naturfotografen Mattias A Klum, fysikern Ulf Danielsson och den värlsberömda schimpansforskaren Jane Goodall. Idag konstaterar de med sorg att spåren efter oss människor är svåra att läka. Finns det hopp inför framtiden? Föreläsningar och panelsamtal inspelade på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Moderator: Christer Sturmark. Arrangör: Fri Tanke.

Till första programmet

UR Samtiden - En kväll om naturens under : Vår sköra planetDela
  1. Hur svårt är det för liv att uppstå?
    Vi vet inte.

  2. Men det tog bara några hundra miljoner
    år för det att komma igång på jorden.

  3. Jag är
    teoretisk fysiker.

  4. Jag jobbar med de grundläggande
    frågorna i universum.

  5. Jag är intresserad
    av universums mörka sida.

  6. Det började nog redan när jag var barn.

  7. Jag växte upp under en mörk himmel.

  8. När jag var fem år ville jag bli zoolog.

  9. När jag var sju ville jag jobba
    inom fysik och astronomi-

  10. -med teoretisk fysik
    och såna grundläggande saker.

  11. Det kan vara kopplat till att jag
    tillbringade många mörka kvällar med-

  12. -att ligga på gräsmattan
    och titta upp mot himlen.

  13. Jag föreställde mig att jag,
    snarare än att jag tittade uppåt-

  14. -tittade neråt i en avgrund
    som var flera miljarder ljusår djup.

  15. Jag höll i mig i gräset
    så att jag inte skulle ner i mörkret-

  16. -förbi stjärnor och galaxer
    ut i det okända.

  17. Men det som intresserade mig
    var inte stjärnorna-

  18. -utan snarare mörkret mellan dem.

  19. Om man tittar långt bort
    ser man också bakåt i tiden.

  20. Man ser solen för åtta minuter sen.

  21. Stjärnan till höger
    - Deneb i Svanens stjärnbild...

  22. ...ser man vid tiden när romarriket
    precis hade grundats.

  23. Tittar man ännu längre ut-

  24. -förbi alla stjärnor i Vintergatan, ser
    man tiotusentals år tillbaka i tiden-

  25. -och tittar man ännu längre bort
    ser man miljontals år bakåt i tiden.

  26. Till slut finns det inget kvar att se.

  27. Man tittar så långt tillbaka i tiden-

  28. -att universum ännu inte existerade.
    Därför är det mörkt.

  29. Det är ett mörker mellan stjärnorna-

  30. -för att vårt universum
    inte har existerat för evigt.

  31. Det är den mest grundläggande
    astronomiska observationen-

  32. -man kan tänka sig.

  33. Det är anledningen till
    att det är mörkt om natten.

  34. Med rätt utrustning kan man titta in
    i mörkret och se strukturer.

  35. Man kan inte se
    ända till när universum kom till-

  36. -för de första hundratusen åren
    var universum inte genomskinligt.

  37. Det var dimmigt
    på grund av het plasma.

  38. Vi kan se till strax efter
    när universum kom till.

  39. Man kan se en dimma-

  40. -som döljer det första ögonblicket.

  41. För att se strukturer krävs
    ett teleskop för mikrovågsstrålning.

  42. Då kan man se strukturer.

  43. Det här är ett foto av nåt som fanns
    för 14 miljarder år sen.

  44. Färgerna är inte riktiga.

  45. De visar olika densiteter och våglängder
    i dessa moln-

  46. -men det är ett riktigt foto av nåt som
    fanns då. Sånt här sysslar jag med.

  47. Jag försöker lista ut om strukturerna
    säger nåt om vad som hände tidigare-

  48. -kanske rentav före
    vårt universums uppkomst.

  49. Men en dag började jag fundera på...

  50. ...hur det skulle vara
    att titta åt andra hållet.

  51. Jag åker ut i universum
    förbi stjärnor och galaxer-

  52. -till universums födelse
    och kanske ännu längre.

  53. Tänk om jag försöker titta åt andra
    hållet. Vad kommer jag då att se?

  54. Jag är inte den första
    som försöker titta på jorden.

  55. För 700 år sen gjorde Dante det
    i "Den gudomliga komedin".

  56. Han kan ha varit den förste.

  57. När han klättrade upp på paradisets berg
    med sin älskade Beatrice-

  58. -tittade han ner på jorden-

  59. -och beskrev vad han såg.

  60. "Min blick lät jag åter fara över alla
    de sju sfärerna och klotet syntes mig"-

  61. -"sådant att dess ömklighet
    fick mig att le."

  62. Dante föreställde sig
    att han var ovanför jorden-

  63. -och tittade ner
    på det ömkliga motivet-

  64. -omslutet av mörker.

  65. Det här är en verklig bild
    utifrån samma perspektiv.

  66. Den är tagen av Voyager-sonden.

  67. Den är tagen den 14 februari 1990.

  68. Många av er är med på den bilden,
    men inte alla.

  69. De flesta av er var nog med
    på den bilden.

  70. Den är tagen i solsystemets utkanter
    och blickar tillbaka på jorden.

  71. Ett ömkligt motiv...

  72. Andra har gjort samma sak-

  73. -och uttryckt sina känslor väl-

  74. -som Edgar Mitchell,
    den sjätte människan på månen.

  75. Han skriver: "Från månen verkade
    internationell politik så obetydlig."

  76. "Man vill dra politikern i nackskinnet
    ut i rymden och säga:"

  77. "Titta på det där, din jäkel."

  78. Det är även det i Dantes anda.
    Det omvända perspektivet...

  79. Man åker nån annanstans
    och upptäcker fina saker-

  80. -och tittar bakåt
    och undrar hur allt passar in.

  81. Vad säger det här oss
    om vårt liv här på jorden?

  82. Det finns en till bild som illustrerar
    det här på ett fantastiskt sätt.

  83. Den är tagen av en rymdsond-

  84. -som ligger 1 500 000 kilometer
    från jorden inåt solen.

  85. Jordens och solens gravitation
    gör att sonden kan "hänga" där-

  86. -och titta ner på jorden
    ur detta Dante-perspektiv.

  87. Den är på dagsidan, i riktning
    mot solen, 1 500 000 km bort.

  88. I det här ögonblicket,
    kl. 3 på morgonen-

  89. -den 17 juli 2015-

  90. -kan man se Skandinavien,
    men det är inte det viktiga.

  91. Det viktiga är-

  92. -att månen
    råkade passera framför jorden.

  93. Här ser man kontrasten
    mellan månen och jorden.

  94. Det är livet och döden.

  95. Jordens vackra färger är tecken på
    att det pågår fantastiska saker här.

  96. Blått, vitt, grönt, brunt...

  97. Månen är död och grå.

  98. Men de är så nära varandra.
    Liv och död bredvid varandra...

  99. ...i ett tämligen
    ogästvänligt universum.

  100. Man tänker oftast inte på sånt här-

  101. -när man lever sitt vardagliga liv.

  102. Men tecknen finns där.

  103. Livet på jorden har ett samband
    med vad som sker där ute.

  104. När Magellan seglade runt jorden
    använde han sig av det.

  105. Han seglade runt Sydamerika
    upp i Stilla havet.

  106. De västliga vindarna, passadvindarna-

  107. -förde honom över havet.

  108. Vindarna är ett resultat av jorden
    som en del av universum-

  109. -för jorden roterar.

  110. När varm luft stiger från tropikerna,
    blåser vindar mot tropikerna-

  111. -men hastigheten vid ekvatorn är högre
    än i resten världen.

  112. Vinden släpar efter
    och det börjar blåsa åt väst.

  113. Jorden
    som en roterande del av universum-

  114. -gjorde det möjligt för Magellan
    att segla så som han gjorde.

  115. Det finns andra tecken med,
    särskilt i vår del av världen.

  116. Det här är ett foto från Skottland.

  117. De parallella linjerna i Glen Roy.

  118. Mysteriet gäckade t.o.m. Charles Darwin
    i mitten på 1800-talet.

  119. Man ser nätt och jämnt
    linjerna på sluttningen.

  120. Det ser surrealistiskt ut. Nån ser ut
    att ha photoshoppat verkligheten.

  121. Linjerna fortsätter
    från sluttning till sluttning.

  122. Ingen visste vad det var.

  123. Sen insåg man att det var gamla
    strandlinjer från glaciärsjöar.

  124. Det är ett av många tecken på
    att det har varit en istid-

  125. -för tusentals år sen.

  126. Det är ett resultat av det faktum
    att vi är en del av ett universum-

  127. -med planeter och solsystem.

  128. Det här är samma bild
    som jag inledde med.

  129. De andra planeterna, särskilt de stora-

  130. -påverkar hur jorden rör sig runt solen.

  131. Jordaxelns lutning
    och omloppsbanans form-

  132. -påverkar klimatet-

  133. -och orsakar de istider vi har haft
    de senaste årmiljonerna.

  134. Rymden påverkar jorden
    och jorden påverkar livet.

  135. Men ibland slår livet tillbaka.

  136. För två miljarder år sen förändrade
    livet himlens färg från rosa till blå.

  137. Det har med solen att göra.

  138. Solen är ett ganska våldsamt objekt.

  139. Det ser man inte utan rätt sorts
    teleskop. Det händer mycket.

  140. Solen har långsamt blivit ljusare-

  141. -under de miljarder år som har gått
    sen den bildades.

  142. Det kommer till slut att innebära slutet
    för allt liv på jorden.

  143. Om en miljard år-

  144. -kommer haven att koka bort
    för att solen är så stark.

  145. I begynnelsen av solsystemets historia-

  146. -var solen mycket svagare.

  147. Det var mycket metan i luften
    med en kraftig växthuseffekt-

  148. -som höll temperaturen
    på en nivå som möjliggjorde liv.

  149. Men för två miljarder år sen
    gjorde livet en upptäckt.

  150. Blågröna alger upptäckte fotosyntesen.

  151. Då frigjordes en ny farlig gas - syrgas.

  152. Först absorberades den av haven
    men sen släpptes den ut i atmosfären-

  153. -där den reagerade med metanet
    som försvann.

  154. Himlen blev blå
    och har varit blå sen dess.

  155. Växthuseffekten minskade
    och temperaturen sjönk-

  156. -och det blev en istid
    som varade i tiotals miljoner år.

  157. Den var nära att döda allt liv.

  158. Denna fantastiska process
    kunde ha inneburit slutet för allt liv.

  159. Men på nåt sätt
    lyckades det återhämta sig.

  160. Vulkaner spred nya växthusgaser
    i form av koldioxid-

  161. -och temperaturen steg igen.

  162. En annan liknande process...

  163. ...för 300 miljoner år sen,
    orsakade också problem...

  164. ...som vi än i dag
    till viss del brottas med.

  165. Här är några lämningar
    efter den istiden.

  166. Det här är utanför Adelaide
    där man kan se klippformationer-

  167. -från slutet av den istiden
    för 300 miljoner år sen.

  168. Den istiden orsakades
    av en annan tillblivelse - träd.

  169. Det växte stora skogar runt ekvatorn-

  170. -som sög ner koldioxid
    som bands upp i träden-

  171. -som föll och begravdes i träsk och hav.

  172. Men det släpptes ut mycket syre
    i atmosfären.

  173. Det var varmt runt ekvatorn
    men minskningen av koldioxid-

  174. -orsakade en istid vid polerna
    trots att det var varmt runt ekvatorn.

  175. Luften var lätt att andas.
    Det fanns trollsländor stora som örnar-

  176. -och spindlar stora som hundar.

  177. Det var en spännande period
    som även den tog slut.

  178. Man kan se det som en kuriositet i
    jordens historia som inte påverkar oss-

  179. -men det gör det faktiskt.

  180. Det var dessa gigantiska spindlar-

  181. -som jag hade i åtanke
    en natt för 2,5 år sen-

  182. -några dagar före jul.

  183. Det här fotot är taget utanför vårt hus.

  184. Det var en ganska grå kväll.

  185. Jag tänkte på de här spindlarna-

  186. -för att temperaturen den kvällen,
    några dagar före jul-

  187. -var samma som temperaturen
    på midsommardagen samma år.

  188. Tio grader, eller nåt sånt. Det är svårt
    att göra nåt i den temperaturen.

  189. Då kom jag att tänka på
    de här spindlarna. Varför det?

  190. Jo, för de träd som föll
    vid den tiden-

  191. -och begravdes i träsken och haven
    blev till kol.

  192. Det kolet bidrar
    till dagens ökade växthuseffekt.

  193. Man kan säga att värmen
    som lagrades då-

  194. -och fick jorden att gå in i en istid-

  195. -återkommer nu i dag-

  196. -som en hälsning
    från dessa gigantiska spindlar-

  197. -för 300 miljoner år sen.

  198. Det är ju vad som sker nu.

  199. Den tyglade värmen kommer tillbaka-

  200. -och kommer att förändra
    den värld vi lever i.

  201. Den blir kanske inte obeboelig.
    Livet har anpassat sig tidigare.

  202. Istider har varit nära
    att utrota allt liv.

  203. Tänk på asteroiden
    som dödade dinosaurierna-

  204. -så att vi kunde utvecklas,
    och andra katastrofer.

  205. Frågan är vad som kommer
    att hända med oss.

  206. Kan vi förutsäga
    vad som kommer att hända med oss?

  207. Kanske.

  208. Vi ska återigen blicka utåt i universum
    till andra planeter.

  209. Här är en av dem. Det här är Mars.

  210. Det finns nog inget liv där.
    Den är lite för kall.

  211. Det här är Venus. Här finns inget liv.
    Den är hundratals grader varm.

  212. Den är helt död.

  213. Mellan dem har vi jorden.

  214. I vårt solsystem kan vi vara säkra på
    att vi är ensamma-

  215. -i fråga om att ha en civilisation.

  216. Men planeter längre bort, då?

  217. Vi vet att det finns planeter
    runt andra stjärnor.

  218. Här är en av dem. Jag tog
    den här bilden med en kompis.

  219. Den här lilla stjärnan, Kepler-452...

  220. ...som ligger 1 500 ljusår bort,
    är nästan identisk med vår sol.

  221. Man måste ha ett stort teleskop
    för att se den.

  222. Den ser inte mycket ut för världen.
    Det är ett ömkligt motiv.

  223. Men runt den finns en planet lika stor
    som jorden, på samma avstånd.

  224. Det finns troligen många andra exempel.
    De kanske tittar på oss.

  225. De ser en liknande liten prick
    bland de otaliga stjärnorna.

  226. Det finns troligen massor av planeter.

  227. Vissa av dem kanske är som Mars
    och andra som Venus-

  228. -men eftersom det finns så många
    så måste det finnas ett stort antal-

  229. -som är som vår jord.
    Och här kommer ledtråden:

  230. Det finns troligen många planeter
    som liknar jorden-

  231. -med rätt förutsättningar för liv.

  232. Hur svårt är det för liv att uppstå? Det
    vet vi inte. Vi har bara ett exempel.

  233. Men det tog bara några hundra miljoner
    år för det att komma igång på jorden.

  234. Det är ganska snabbt
    i de tidsperspektiv det här handlar om.

  235. Det betyder
    att det borde finnas mycket liv därute.

  236. Men det tog några miljarder år-

  237. -innan det utvecklades till nåt
    som liknade växter eller djur.

  238. Det kan finnas en svår tröskel där.

  239. Men universum är så stort
    att det bör ha hänt flera gånger.

  240. Det bör ha utvecklats civilisationer-

  241. -som skickar ut rymdfarkoster
    och sätter upp skyltar:

  242. "Här är vår galax. Håll er borta."

  243. Vi ser oss omkring men ser inget.

  244. Det här är den bästa bilden vi har.
    Man ser inte ett dugg.

  245. Det finns ingen skylt där det står:
    "Här är vi." Inget.

  246. Det kan vara en ledtråd.
    Låt säga att liv är vanligt-

  247. -inte bara mikrober, utan även
    motsvarigheten till växter och djur.

  248. Kanske rentav civilisationer är vanliga.
    Men varför ser vi då dem inte?

  249. Det är en av de viktigaste frågorna.

  250. Det är inte bara filosofi, kuriosa,
    sci-fi eller underhållning.

  251. Det är en viktig fråga som är
    relevant för vad vi gör här i dag.

  252. Föreställ er
    de möjliga svaren på frågan.

  253. Vi kanske inte ser
    de flesta av dessa civilisationer-

  254. -för att de är gamla och kloka
    och inte reser runt.

  255. De läser böcker, lyssnar på
    föreläsningar och skapar musik-

  256. -så vi ser inte så mycket av dem.

  257. En mer skrämmande möjlighet är-

  258. -att de flesta av dem dör ut som unga.
    De överlever inte.

  259. De når en tröskel
    i sin teknologiska utveckling-

  260. -och kan inte hantera
    de problem de står inför.

  261. Det kan vara en förklaring
    till varför det är så tyst därute.

  262. Vad säger det då oss
    i den situation vi befinner oss i?

  263. Har vi nått den kritiska punkt...

  264. ...där så få - om några alls -
    faktiskt klarar sig?

  265. Jag hoppas vi blir först, i så fall.
    Tack.

  266. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vår sköra planet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ute i universum borde det finnas många planeter som liknar vår. Men varför hittar vi inga spår av liv? Föreläsning av och med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Astronomi, Fysik, Liv i universum, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - En kväll om naturens under

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En kväll om naturens under

Vår sköra planet

Ute i universum borde det finnas många planeter som liknar vår. Men varför hittar vi inga spår av liv? Föreläsning av och med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En kväll om naturens under

En hotad värld i bilder

Med egna bilder berättar Mattias A Klum om sina upplevelser som naturfotograf och om de vackra och sällsynta djurarter som nu går en tuff framtid till mötes. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En kväll om naturens under

Mitt liv bland schimpanser

Likheterna mellan schimpanser och människor fick henne att ägna hela sitt liv åt att studera vår närmaste släkting. Möt den världsberömda forskaren Jane Goodall. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En kväll om naturens under

Våra liv i naturens tjänst

Alla har de ägnat sina liv åt naturens förunderliga gåtor: fotografen Mattias A Klum, fysikern Ulf Danielsson och schimpansforskaren Jane Goodall. Idag ser de världen duka under av klimatförändringarna. Men det finns hopp om förändring. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.