Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Mammutar, kol och klimatDela
  1. Om vi inte förstår hur kolet rör sig-

  2. -om vi inte vet om det kommer
    från havet eller från land-

  3. -hur ska vi då veta
    vad som händer i framtiden?

  4. Vi ska prata om mammutar, kol och
    klimat. Jag heter Amelie Lindgren.

  5. Jag jobbar som doktorand
    på institutionen för naturgeografi.

  6. Mammutar är lite av ett klickbete. Jag
    ska prata mer om kol och klimat.

  7. Det står "Jakten på det försvunna
    kolet". Det kommer jag till senare.

  8. Mammutar ger ändå en känsla av-

  9. -att jag inte direkt kommer att prata om
    varken nutiden eller framtiden.

  10. Jag pratar om dåtiden.

  11. När vi talar om tid-

  12. -så tror jag att många av er här
    tänker på just framtiden.

  13. Ni är unga och har framtiden för er.

  14. En del kanske är lite oroliga över vad
    som ska hända under er livstid.

  15. Varför pratar jag inte om framtiden?

  16. Jag tycker att det är viktigt
    med perspektiv när det gäller tid.

  17. Tid är väldigt svårt att förstå
    om man inte har perspektiv.

  18. Jag satt på jobbet måndag och tisdag
    och jobbade jättehårt.

  19. Jag kom hem tolv tisdag kväll, och
    det kändes som att en hel vecka gått.

  20. Sen kan jag jobba en dag senare och
    tycka att tusen år inte är nån tid.

  21. Det beror på vad jag jobbar med
    och vilka perspektiv jag har.

  22. Man pratar ofta om 100 år i framtiden
    när vi pratar om klimatförändringar.

  23. Kan vi förstå vad som händer om
    100 år? Kan vi relatera till det?

  24. Slutar vi att bry oss
    för att vi inte kan?

  25. När vi ändå pratar om perspektiv...

  26. Den här kurvan här, utan perspektiv
    säger den absolut ingenting.

  27. Det är bara en kurva.
    Den ser ut som, jag vet inte vad.

  28. Men om vi lägger till
    mer information...

  29. ...så kan vi plötsligt
    lära oss nånting.

  30. Den visar hur koldioxiden
    har varierat i atmosfären-

  31. -de senaste 400 000 åren.

  32. Den går från
    mellan ungefär 280 till 180 ppm.

  33. Sen plötsligt sticker den i väg.

  34. När den sticker i väg har ni nog sett
    men den här går 400 000 år bakåt.

  35. Kurvor som går 800 000 år tillbaka ser
    ungefär likadana ut.

  36. Vad är det här? De visar variationer vi
    ser under istids-cyklerna.

  37. Jag vet att i skolan pratar man om
    istiden, inte istiderna.

  38. Men det är faktiskt så
    att vi har haft massor av istider.

  39. De senaste 2,5 miljoner åren har vi haft
    istider i ganska jämna cykler.

  40. Vad vi ser här är att
    när kurvan är högt uppe är det varmt.

  41. Och när den går ner är det istid.

  42. Så vad betyder det här egentligen?

  43. Alltså om man tänker till?

  44. Vad betyder det att det varit mindre kol
    i atmosfären när det varit kallt?

  45. Och varför? Det ifrågasatte jag inte när
    jag började titta på kurvan.

  46. Men sen börjar man tänka:
    "Vad betyder det här egentligen?"

  47. Speciellt om vi tar den här bilden
    som visar världen för 20 000 år sen.

  48. Det vita uppe
    vid Nordamerika och Europa är is.

  49. Det är stora landytor
    som varit täckta av is.

  50. Där växer det ju skog i dag.

  51. Tar inte skog upp koldioxid?
    Eller vegetation över huvud taget?

  52. Nu är en massa vegetation
    plötsligt borta.

  53. Stora landområden som är borta,
    kan man säga.

  54. Ändå var koldioxidhalten lägre då. Borde
    det inte varit mer kol då?

  55. Det här har mina kloka kollegor
    i världen kliat sig i huvudet över.

  56. Det är inte så självklart
    var kolet har varit.

  57. Var det i havet? Kunde ett kallare hav
    under istiden hålla mer kol?

  58. Eller var det nånting annat?

  59. Till exempel borde ett kallare klimat ha
    gett mer permafrost.

  60. Jag håller på med permafrost.
    Permafrosten är rätt fiffig.

  61. Den agerar nästan som ett kylskåp.

  62. Växter som växer på permafrosten
    börjar ta upp kol från atmosfären.

  63. När det bryts ner går nedbrytningen
    långsamt eftersom det är kallt.

  64. Det blir fruset från atmosfären.

  65. Om vi tänker oss ett större område med
    permafrost kanske kolet låg där.

  66. Andra
    söker en förklaring vid Indonesien.

  67. Ni ser det ljusblåa
    vid Malaysia och Indonesien.

  68. På den tiden var det faktiskt land,
    Sundashelfen, med tropisk skog.

  69. Kanske var kolet där? Vi vet inte
    riktigt, men det är spännande.

  70. Jag pratar om
    permafrost, kol och klimat.

  71. För att gå tillbaka, jag vet inte om
    alla har hört termen "permafrost".

  72. Det nämns i media en hel del.
    Man pratar om permafrost.

  73. Permafrost är permanent frusen mark.

  74. Det har vi på vissa ställen norrut
    i Sverige, alltså tjäle året runt.

  75. Men framför allt
    har vi det i Ryssland och i Kanada.

  76. Ganska stora områden,
    men ganska små också.

  77. Faktiskt är det så att dagens
    permafrostområden innehåller mer kol-

  78. -än vad atmosfären gör.

  79. Vi går vidare med mer om permafrost.

  80. De här bilderna försöker illustrera hur
    det funkar med fotosyntesen.

  81. Vi har växter som tar upp kol från
    atmosfären. De växterna är hjältar.

  82. De tar upp koldioxid,
    solljus och vatten-

  83. -och gör om det till socker och syre.

  84. Sockret bygger de in
    i sina byggstenar och använder kolet.

  85. När det sen faller ner till marken eller
    blir rötter som här till höger-

  86. -så käkar andra organismer upp kolet.

  87. Organismer som vi,
    fast vi är lite större.

  88. Helt enkelt de som oxiderar,
    alltså bryter ner.

  89. De bryter ner sockret till koldioxid.

  90. Bilden försöker också visa
    permafrost-kanten.

  91. Om vi tar det svarta,
    tänk att det är fruset.

  92. Det har lagt sig och fryser in både
    rötter och material som bryts ned.

  93. Det saktar in själva nedbrytningen.

  94. Hur mycket kol som ligger i marken-

  95. -påverkas av balansen
    mellan fotosyntes och nedbrytning.

  96. Nu tar vi ännu ett sidospår.

  97. Det kanske känns svårt att hänga med,
    men jag ska knyta ihop det här.

  98. Hur ska vi räkna fram hur mycket kol
    permafrosten band för 20 000 år sen?

  99. Okej, det kanske var fotosyntes
    och det kanske bröts ner.

  100. Men hur vet vi hur det såg ut?
    Var det bara sten överallt?

  101. Det var jättekallt
    och is nästan överallt.

  102. Det är så fiffigt
    att man kan titta på pollen.

  103. Vi är mitt i pollensäsongen-

  104. -och vissa av er har kanske snörvlat i
    en månad. Jag hör några nu.

  105. Jag är inte allergisk
    och tycker mycket om pollen.

  106. Det som är bra med pollen är
    att de fastnar i sediment, i sjöar.

  107. De fångas upp och blir kvar.

  108. Tusentals år senare kan man
    gräva upp sedimentet, datera det-

  109. -och få en bild av hur miljön såg ut
    för, säg 20 000 år sedan.

  110. Det är ganska häftigt.

  111. Om man tittar på pollen
    så kan man ganska snabbt förstå-

  112. -att för 20 000 år sedan
    fanns det mycket tundra.

  113. Tundra finns i dag också-

  114. -i de kalla delarna av Sverige,
    men också Ryssland och Kanada.

  115. De är jätteduktiga
    på att klara av kalla klimat.

  116. Det kanske ser oansenligt ut.

  117. Det är låg vegetation
    med gräs, mycket mossa och lavar-

  118. -lite buskar här och där.

  119. Men de binder en massa kol i marken,
    just för att det är kallt.

  120. De växer ofta
    i områden med permafrost.

  121. Växterna tar upp kol från atmosfären och
    binder det genom fotosyntes-

  122. -och så fastnar det i marken.

  123. Men...

  124. Kan vi veta om tundran
    såg likadan ut för 20 000 år sedan?

  125. När vi tittar på pollen-

  126. -ser det ut som
    att tundran såg annorlunda ut då.

  127. Det fanns mycket mer gräs och örter.

  128. Den verkar ha varit mycket bördigare än
    i dag. Det är lite märkligt.

  129. Vi går vidare.
    Söder om tundran hittar man barrskog.

  130. Vi har en massa barrskog i Sverige,
    Kanada och Ryssland till exempel.

  131. Kanske har vi mer skog generellt
    i dag än för 20 000 år sedan.

  132. Det verkar som att inte mycket fanns.

  133. Stora ytor var ju täckta av is,
    speciellt i Kanada.

  134. Där är det bara skog nu.

  135. Vi saknar skog för 20 000 år sedan.
    I Europa fanns inte mycket skog då.

  136. Det var bara några fläckar
    söder om Alperna som var skog.

  137. Det är kanske inte så konstigt.

  138. Har ni varit i fjällen
    och sett trädgränsen?

  139. Det är en temperaturgräns.

  140. Om temperaturen blir kallare
    borde trädgränsen flyttas.

  141. En annan naturtyp
    ni kanske inte tänker på så mycket.

  142. Den är viktig i andra delar av världen.
    Prärien i USA är en stäpp.

  143. Även Mongoliet och Kazakstan
    har mycket stäpp, stora gräsmarker.

  144. För 20 000 år sedan fanns det också
    mycket stäpp, tror vi.

  145. Den liknade troligen dagens stäpp på
    tibetanska högplatån och i Mongoliet.

  146. Det var gräs
    och så växte den på permafrost.

  147. Men förmodligen var somrarna varma.

  148. När det var tillräckligt varmt kanske
    kolet kunde brytas ner periodvis.

  149. Det är inte lika mycket kol
    i stäpp som i tundra-

  150. -fast det ser mycket grönare ut.

  151. Stäpperna är generellt ganska torra.

  152. När jag säger "torr"
    är det en bra påminnelse om-

  153. -att vid den här tiden
    tror man att det var mycket torrare.

  154. Kall luft
    kan hålla mindre fukt än varm luft.

  155. Kall luft tar inte upp
    lika mycket fukt från havet.

  156. Därmed regnade det mycket mindre då.

  157. Och om det inte regnar,
    vad händer då?

  158. Öken. Det var troligen mycket öken den
    här tiden.

  159. Kanske inte mycket mer än i dag,
    men det var torrt.

  160. Vi sa att kol kommer från växter.
    Det växer inte mycket i en öken.

  161. Så det var kanske inte
    så mycket kol just i öknen.

  162. Nu ska jag knyta ihop det här.

  163. Jag pratade om permafrost
    och att vi skulle se på den miljön-

  164. -för att försöka förstå hur mycket kol
    det låg i permafrosten förr.

  165. Jag sa att det fanns mycket mer tundra,
    mindre skog men mer öken.

  166. Kanske var det ett nollsummespel-

  167. -med mer i ena änden och
    mindre i andra som tar ut varandra.

  168. Det kanske inte låg i permafrosten,
    kolet som inte låg i atmosfären då.

  169. Eller så var det inte
    så enkelt heller, jag vet inte.

  170. Jag sa i förbifarten
    att tundran såg annorlunda ut.

  171. Den här bilden...
    Nu kommer vi till mammutarna.

  172. Bilden visar
    var man har hittat fossil-

  173. -från mammutar
    och andra stora betande däggdjur.

  174. De verkar ha klarat sig ganska bra, även
    om det var kallt.

  175. De är jättelångt norrut.

  176. Om man tänker till lite så undrar man
    vad de åt. De måste ha ätit nåt.

  177. Det måste ha varit bra med gräs
    för att de ska klara sig.

  178. Särskilt på vintern, när det är
    superkallt och mörkt dygnet runt.

  179. Man tror att gräsätarna hjälpte till att
    skapa sin egen miljö.

  180. De gick på tundran, som var
    gräsigare än i dag, och käkade gräs.

  181. I deras magar, som var varma-

  182. -har de lyckats
    snabba på näringscyklerna.

  183. När de väl lämnar ifrån sig avföring-

  184. -så är avföringen rik på näring
    och de gödslar sin egen miljö.

  185. När de försvann...
    Mammutarna är utdöda.

  186. Det fanns noshörningar med hår
    som också är borta.

  187. Det fanns hästar och bison.

  188. De flesta är borta.
    Nästan bara renar är kvar.

  189. Med dem försvann den här miljön.
    Hur kan vi mäta nåt som inte finns?

  190. Hur kan vi veta nåt
    om en miljö som inte finns?

  191. Kanske var det så att den här innehöll
    en massa kol. Vi vet inte.

  192. Det är det spännande med forskning.
    Man får ofta fler frågor än svar.

  193. Hur kan vi studera dessa ekosystem?

  194. Vi har en härligt excentrisk forskare
    inom mitt fält, ryssen Sergej Simov.

  195. Han har vilt hår och lever i princip i
    vildmarken i Ryssland. Jättehärlig.

  196. DN gjorde ett reportage om honom
    i fjol. Leta upp det och läs det.

  197. Han är roligt att lyssna på.

  198. Han har en idé att i princip göra
    ett "Jurassic Park"-

  199. -fast för djuren från den här tiden.

  200. Han vill återskapa den här miljön.
    Han tar det på stort allvar.

  201. Han har en park i Sibirien
    där han introducerat betande djur.

  202. Han vill förstå hur det funkar-

  203. -och se om man kan mäta
    om det blir mer gödning i marken-

  204. -och om det blir mer gräs.

  205. Det är jättespännande. Det tar tid innan
    forskningsresultat visar sig.

  206. Men jag tycker att det är härligt.
    Och vem vet...?

  207. Det kanske var mammuten, vi vet inte.

  208. Igen, som sagt,
    man får fler frågor än svar.

  209. Det gick snabbare än tänkt,
    men det är bra.

  210. Nu är frågan om vi lärde oss nåt.

  211. Kan dåtiden lära oss om framtiden?

  212. Jag tittar längre tillbaka i tiden, men
    det är för att förstå framtiden.

  213. Om man vill försöka förstå
    hur klimatsystemet fungerar-

  214. -och hur kol har rört sig i systemet-

  215. -så behöver man kunna modellera det till
    exempel.

  216. Klimatmodellerare är intresserade av att
    förstå hur det såg ut förr.

  217. Om vi kan förklara
    hur det såg ut förr-

  218. -kanske vi kan förklara
    hur det kommer se ut i framtiden.

  219. Klimatmodellerare
    tittar mycket på gammal data.

  220. Då kommer vi till nästa sak:
    Behöver vi hitta det försvunna kolet?

  221. Är det så viktigt?

  222. Jag tycker att det är spännande, men det
    kanske också finns nåt viktigt.

  223. Vi återkommer till: Om vi inte förstår
    hur kolet har rört sig-

  224. -om vi inte vet om det kommer
    ifrån havet eller från land-

  225. -hur vet vi då
    vad som sker i framtiden?

  226. Till exempel
    blir havet varmare nu också.

  227. Om ett varmare hav
    släpper ut en massa kol...

  228. Nu hjälper havet till att ta upp kol som
    vi släpper ut i atmosfären.

  229. Det kompenserar det vi släpper ut.

  230. Havet kanske inte kommer vara lika bra i
    framtiden på att kompensera.

  231. Å andra sidan-

  232. -om kolet har legat i permafrost
    får det också konsekvenser-

  233. -för att klimatmodellerarna
    lite har struntat i permafrosten.

  234. De har förbisett den,
    men börjar se den som viktig.

  235. Men det tar tid att bygga modeller och
    föra in olika delar.

  236. Permafrosten var en ganska sen del
    de tog hänsyn till.

  237. Men om vi kan visa att permafrosten var
    viktig både då och nu-

  238. -så blir det viktigare
    att få det rätt.

  239. Ska vi återuppliva mammuten?
    Det vill nog gärna Sergej Simov.

  240. Jag gissar att om nån erbjudit gammalt
    DNA för att klona en mammut-

  241. -så hade han varit på den idén.
    Det hade varit kul att se.

  242. Men behöver vi återuppliva mammuten?

  243. Har de stora betande djuren bidragit
    till att minska kolet i atmosfären-

  244. -genom att skapa sina egna stora
    gräsmarker som tog upp mycket kol?

  245. Den där kolbiten...
    Nja, inte så säkert skulle jag säga.

  246. Vi kanske inte kan veta
    förrän vi har testat.

  247. Men en sak
    som är teoretisk möjlig åtminstone-

  248. -är att om du har betande djur, särskilt
    i områden där det snöar-

  249. -så kan de påverka klimatet
    ganska mycket.

  250. Har ni hört talas om "albedo"?
    Jag hörde aldrig om albedo i skolan.

  251. Albedo är hur mycket ljus som
    reflekteras direkt, direkt solljus.

  252. Om ni går på en asfaltsväg en varm
    sommardag bränner ni er på fötterna.

  253. Den är jättevarm. Den svarta ytan
    tar upp en massa värmestrålning.

  254. Den gör om solstrålning
    till värmestrålning.

  255. Om du har en vit yta däremot,
    till exempel nyfallen snö-

  256. -så reflekteras ljuset rakt ut igen
    utan att bli värmestrålning.

  257. Om vi har en slätt i Sibirien
    med betande djur-

  258. -i stället för till exempel en skog-

  259. -så blir resultatet att atmosfären inte
    värms upp lika mycket.

  260. Detta bara genom en albedo-effekt,
    ingenting med kol.

  261. Så min ryska kollega kanske är nåt
    på spåren, även om han är excentrisk.

  262. Vi får väl se. Förmodligen
    händer inte det här i stor skala.

  263. Men jag tror att alla är överens om att
    det är bra att göra allt vi kan.

  264. För vi vill ju alla på nåt sätt bevara
    den värld vi lever i.

  265. Den är ju vårt hem, trots allt.

  266. Tack så mycket för att ni lyssnade.

  267. Svensktextning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mammutar, kol och klimat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i naturen, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Koldioxid, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robert Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Fråga oss