Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Min forskningsresa till AntarktisDela
  1. 45-50 minuter före landning
    stänger piloten av värmen-

  2. -och man får ta på sig varma kläder.

  3. Det var första gången
    jag fick resa till Antarktis.

  4. Välkomna till Bolins klimatfestival.

  5. Jag heter Robin Blomdin.
    Jag ska prata om en expedition-

  6. -som jag var med på till Antarktis.

  7. Jag kommer att prata
    ganska lite om forskning.

  8. Jag ska visa varför det är viktigt
    att forska om klimat i Antarktis.

  9. Jag kommer att fokusera på
    upplevelsen att åka till Antarktis.

  10. Jag tänkte först säga nåt kort
    om vem jag är.

  11. Jag är forskare här
    på institutionen för naturgeografi.

  12. Jag är en produkt
    av Stockholms universitet.

  13. Jag läste kandidat och master-

  14. -och gick min forskarutbildning här
    på institutionen.

  15. Jag gjorde en kortare utflykt
    till USA och Purdue University-

  16. -där jag läste en master
    i Earth Sciences.

  17. Mina forskningsintressen är
    geomorfologi och paleoglaciologi.

  18. "Vad är det", tänker ni då?
    Det ska jag berätta.

  19. Ordet "geomorfologi" kommer
    från en massa gamla grekiska ord.

  20. "Ge" betyder "jord".
    "Morphe" betyder "form".

  21. "Logos"
    betyder "studie" eller "lära".

  22. Det är alltså läran om jordens form.

  23. Geomorfologer studerar de processer
    som formar landskapen.

  24. Det här är en satellitbild
    över Grand Canyon.

  25. Geomorfologer studerar
    vad det är som bildar landskap.

  26. Paleoglaciologer är
    en typ av geomorfologer.

  27. "Palaios" betyder "antik, gammal".

  28. "Glacies" är ett latinskt ord
    för "frost" och "is".

  29. Och "logos" betyder "studie".

  30. Paleoglaciologi är
    läran om gammal is.

  31. Paleoglaciologer studerar landskap
    som har bildats av glaciärer och is.

  32. Den här satellitbilden
    visar norra Sverige och Nordnorge.

  33. Den visar spår efter hur inlandsisen
    har rört sig över landskapet.

  34. Var är egentligen en inlandsis?

  35. Det är en stor glaciär-

  36. -på över 50 000 kvadratkilometer.

  37. En glaciär är en kropp av is
    som rör sig genom sin egen tyngd.

  38. I dag har vi två inlandsisar
    på jorden.

  39. Den grönländska inlandsisen
    och den antarktiska inlandsisen.

  40. För 20 000 år sen,
    när det var lite kallare på jorden-

  41. -täckte inlandsisar
    Nordamerika och Sverige.

  42. Det har ni säkert hört om.

  43. Så här ser en inlandsis ut.

  44. Här slutar den vid havet
    och här slutar den på land.

  45. Jag tänkte kort dra några...

  46. Oj, vilken liten text det blev.

  47. Jag tänkte kort prata om några
    komponenter av inlandsisarna.

  48. Den första, som är ganska viktig,
    är "nunataks".

  49. Nunataks är exponerat berg
    som sticker upp ur inlandsisen.

  50. Isströmmar är glaciäris
    som rör sig snabbare-

  51. -och dränerar inlandsisar.

  52. De brukar sluta vid
    vad man kallar för "shelfisar".

  53. Shelfisar är plattformar av is
    som flyter på havsytan.

  54. Här är shelfis, här är en isström
    och här är en nunatak.

  55. En annan viktig grej på inlandsisar
    är glaciärsprickor.

  56. Glaciären är spröd.
    När den rör sig spricker den upp-

  57. -och det bildas djupa sprickor.

  58. Man kan leta efter spår
    av inlandsisar i landskapet-

  59. -efter perioder i tiden
    när isarna var tjockare-

  60. -eller när de var större,
    rent utbredningsmässigt.

  61. Såna spår kan t.ex. vara isräfflor.

  62. Man ser inte det så tydligt
    för texten är så liten.

  63. Det är små spår på stenar som visar
    att isen har rört sig över stenen.

  64. Andra spår kan vara flyttblock.

  65. Det är stenar som har transporterats
    med inlandsisen-

  66. -och när isen har smält bort
    ligger stenarna kvar.

  67. Ett tredje exempel kan vara morän,
    som hela Sverige är täckt av.

  68. Det är en jordart.

  69. Oftast syns de som spår
    uppe på nunataks.

  70. Hur hänger då klimat,
    glaciärer och inlandsisar ihop?

  71. När det blir kallare
    eller nederbördsrikare-

  72. -kan man bygga inlandsisar.
    Det snöar mer än vad isarna smälter-

  73. -och då växer de.

  74. I andra fall kanske det blir varmare-

  75. -och då kommer glaciärerna
    att smälta. Det är ganska logiskt.

  76. Men i en varmare värld som i dag,
    där vi har en planet-

  77. -med högre och högre
    medelårstemperaturer-

  78. -kommer nettoeffekten att bli
    att inlandsisarnas volym minskar.

  79. Återkopplingen på havsnivån
    blir så klart att den ökar.

  80. Allt vattnet som är bundet i is
    hamnar så småningom i haven.

  81. Det har man sett på Antarktis-

  82. -som är den kontinent
    jag snart ska prata om.

  83. Där har man sett
    att under de senaste 20-30 åren-

  84. -har all isvolym som har smält bort-

  85. -resulterat i att havsnivån har ökat.

  86. I nuläget handlar det om millimeter-

  87. -men om man
    smälter bort all is på Antarktis-

  88. -kan havsnivån höjas med över 50 m.
    Det är ganska mycket.

  89. Det betyder att det är
    väldigt viktigt att förstå-

  90. -hur den Antarktiska inlandsisen
    har varierat i storlek över tid.

  91. Man måste förstå det för att kunna
    förstå vad som händer framöver.

  92. Antarktis är en extrem kontinent.

  93. Det här är en satellitbild
    från Google Earth.

  94. Antarktis är omslutet
    av den antarktiska oceanen.

  95. Här i vänstra hörnet
    ser ni Sydamerikas sydspets.

  96. Antarktis är
    vår kallaste kontinent...

  97. ...med årsmedeltemperaturer på -55
    grader i kontinentens inre delar.

  98. Det är runt -18 längs kusten.
    Det är extremt kallt.

  99. På sommaren är medeltemperaturen
    längs kusten runt 0 grader.

  100. Det är också
    den nederbördsfattigaste kontinenten.

  101. Det kommer nästan inget regn.
    Det är nästan bara snö.

  102. Det faller runt 40 mm snö årligen
    i kontinentens inre.

  103. I Sverige är det 500-600 mm.

  104. Antarktis är också
    den blåsigaste kontinenten-

  105. -med flera vindhastighetsrekord
    uppnådda.

  106. 90-100 m/s är
    bland de högre mätningarna.

  107. Det är lätt att tro att Antarktis
    är en statisk kontinent-

  108. -men den är väldigt dynamisk,
    och det är långt från bara is.

  109. Det här är en karta som visar
    hur snabbt glaciärerna rör sig.

  110. Det röda rör sig snabbt och det
    blåa rör sig nästan inget alls.

  111. Här ser man en massa isströmmar
    - som dränerar kontinenten...

  112. ...ut mot shelfisar
    som är de stora röda områdena.

  113. När glaciärerna rör sig som snabbast
    går de fyra kilometer per år.

  114. Det är ganska snabbt.

  115. Man kan säga att Antarktis är indelat
    i den östantarktiska inlandsisen-

  116. -och den västantarktiska inlandsisen.

  117. Området som jag besökte kallas
    Dronning Maud Land-

  118. -eller Drottning Mauds land.
    Det ligger här.

  119. Det är relativt ostuderat.

  120. I vintras fick jag chansen att åka
    med en forskningsexpedition.

  121. Expeditionen hette
    MAGIC-DML 2017/18.

  122. Här ser ni fältteamet på den
    norska forskningsstationen Troll.

  123. MAGIC-DML är ett stort
    internationellt forskningsprojekt.

  124. Akronymen betyder
    "Mapping, measuring and modelling"-

  125. -"antarctic geomorphology
    and ice change." Långt och snyggt.

  126. Det är ett projekt med forskare
    från Sverige, USA-

  127. -Tyskland, Storbritannien och Norge.

  128. Syftet med projektet
    är att rekonstruera-

  129. -hur den östantarktiska inlandsisen
    har förändrats i tjocklek-

  130. -över de senaste årmiljonerna.

  131. Syftet med just
    den här expeditionen var-

  132. -att besöka så många av nunatakerna
    som möjligt-

  133. -för att söka spår
    efter när isen var tjockare.

  134. Jag tänkte säga nåt kort
    om fältteamet.

  135. Det är inte bara forskare
    på en sån här expedition.

  136. Vi hade fyra logistiker med oss-

  137. -som ansvarade
    för att vi var säkra och trygga.

  138. Kalle var vår bergsguide.

  139. Andreas var skotertekniker
    och kunnig inom glaciärsäkerhet.

  140. Fredrik var vår expeditionsläkare.

  141. Håkan var vår expeditionsledare.

  142. Vi var fem forskare.

  143. Sarah är en masterstudent
    från Purdue University i USA.

  144. Derek är en forskare från Glasgow.

  145. Jon är också forskare, från Purdue.

  146. Jag och Jennifer
    kommer båda Stockholms universitet.

  147. Även om forskningen är
    ett "team effort"-

  148. -så är den
    en del av Jennifers avhandling-

  149. -och en del av Sarahs masteruppsats.

  150. Det är de som har lett oss i fält.

  151. Kort om studieområdet.
    Så här ser Dronning Maud land ut.

  152. Det svarta är nunataks
    som sticker upp ur inlandsisen.

  153. Det är olika bergskedjor.

  154. Vår fokus har varit Borgmassivet
    som är den här centrala bergskedjan.

  155. De högsta bergen är 3 000 m höga.

  156. De är ungefär 1 500 m
    ovanför inlandsisen.

  157. Andra viktiga platser
    är Jutulstraumen.

  158. Det är en isström som dränerar de
    inre platådelarna av inlandsisen.

  159. Här ser ni den platta shelfisen.

  160. Bor det människor här?
    Ja, året om, faktiskt.

  161. Det finns två svenska stationer
    - Wasa och Svea.

  162. Hit åker man bara om man vill forska
    eller sköta om stationerna.

  163. På den norska stationen Troll,
    den sydafrikanska stationen Sanae-

  164. -och den tyska stationen Mayer,
    där bor folk året om.

  165. Tänk er att övervintra här
    med fyra månaders mörker.

  166. Det är nog ganska tufft.

  167. MAGIC-DML har gjort en fältsäsong
    2016/17 i de här delarna-

  168. -men vi fokuserar på de här
    bergsområdena den här säsongen.

  169. Innan jag börjar prata
    om själva upplevelsen-

  170. -så ska jag säga nåt om vilken typ av
    forskningsmetoder vi använder oss av.

  171. Jag fokuserar på "mapping"
    och "measuring" i akronymen.

  172. "Mapping" betyder "kartering".

  173. Med hjälp av satellitbilder
    som den här-

  174. -karterar man spår efter inlandsisen.

  175. I det här fallet,
    på den här sidan av linjen-

  176. -är det en massa morän,
    en jordart avsatt av inlandsisen.

  177. Man kan också se stora flyttblock
    som isen har fört med sig.

  178. På andra sidan av linjen
    är det mer orört och vittrat berg.

  179. Inlandsisen har kanske inte
    nått så högt upp på sluttningen.

  180. I den här typen av kartering
    producerar vi-

  181. -glacialmorfologiska kartor
    som vi tar med oss i fält.

  182. De visar oss vart vi ska åka.

  183. Det här är från en masteruppsats
    av Elena Serra.

  184. Vad är det då vi mäter ute i fält?

  185. Jo, vi letar efter flyttblock
    eller bergytor som har isräfflor-

  186. -som visar att inlandsisen
    har varit där.

  187. Sen tar vi stenprover
    som vi mäter i ett labb.

  188. Vi mäter
    halten av kosmogena isotoper.

  189. Isotoperna
    motsvarar exponeringstiden.

  190. Hur länge har bergytorna
    varit exponerade för rymden?

  191. De visar när de smälte fram ur isen.

  192. Föreställ er att det här är en isyta.
    Här sticker en nunatak fram.

  193. Vi tar ett prov som aldrig har varit
    istäckt. Det är jättegammalt.

  194. Sen tar vi fler prov
    nerför sluttningen...

  195. Nerför sluttningen...

  196. Successivt som isen smälter bort-

  197. -borde proverna
    få en minskad exponeringsålder.

  198. Vi använde nunatakerna för att se
    hur mycket tjockare isen har varit.

  199. Såna här resultat används till-

  200. -att utvärdera datormodeller-

  201. -som försöker rekonstruera-

  202. -hur Antarktis inlandsis har varierat
    och hur den svarar på klimatet.

  203. Den här typen av data används
    för att testa modellerna.

  204. Då har vi pratat lite om forskningen.

  205. Nu tänker jag prata om hur det är
    att forska och leva på Antarktis.

  206. Det är en ganska extrem kontinent.

  207. Den här bilden är tagen av Kalle.
    Det här är Jutulstraumen.

  208. Här ser ni glaciärsprickor
    som visar att isen rör sig snabbt.

  209. Sikten är sju-åtta mil.

  210. Det är ett häftigt landskap.

  211. Men hur reser man ens till Antarktis?

  212. Det är inget man kan göra
    på eget bevåg.

  213. Det finns viss turism
    men den är begränsad.

  214. Oftast kommer man inte iland
    på kontinenten.

  215. Det är oftast fartyg
    som tar en till kustlinjen.

  216. Det är enklare om man åker
    med nationella organisationer-

  217. -som administrerar forskning.

  218. I Sverige är det
    Polarforskningssekretariatet-

  219. -som avgör
    vem som får åka till Antarktis.

  220. Vi åkte så klart med dem.

  221. Vi möttes upp i Kapstaden
    i Sydafrika.

  222. Det första flyget var 14 timmar,
    mellan Arlanda och Kapstaden.

  223. I Kapstaden-

  224. -tog vi ett plan som det norska
    polarinstitutet hade chartrat-

  225. -som tog oss till norrmännens
    forskningsstation.

  226. Den här bilden visar fältteamet
    tidigt på morgonen-

  227. -där vi väntar
    på vår transport till flygplatsen.

  228. Flygen är så pass väderberoende-

  229. -att vi fortfarande
    var i kontakt med vår kapten.

  230. Vi var inte helt säkra på
    om vi skulle få åka-

  231. -för det hade varit dåligt väder.
    Men vi fick åka.

  232. Så där ser det ut inne i planet.

  233. Alla passagerare på planet
    skulle till Troll.

  234. Passagerarna
    var forskare, ingenjörer-

  235. -och folk som skulle arbeta
    på stationen.

  236. 45-50 min före landning
    stänger piloten av värmen i planet.

  237. Då får man sätta på sig
    sina varma kläder och göra sig redo.

  238. Det var pirrigt. Det var första
    gången jag reste till Antarktis.

  239. Det är svårt att beskriva med bilder.

  240. Här är ett videoklipp
    från när vi har klivit av planet.

  241. Ni ser nunataks i bakgrunden.

  242. Vi står på en landningsbana
    som norrmännen har plogat upp.

  243. Det är en mäktig känsla att komma
    av planet och se det här.

  244. Samtliga ni ser här
    ska till den norska stationen Troll.

  245. Den ser ut så här.
    Den ligger uppe på nunataken.

  246. Norrmännen är här året om.

  247. Vi skulle vidare till Borgmassivet
    på andra sidan Jutulstraumen.

  248. Hur reser man på Antarktis?
    Hur rör man sig runt på kontinenten?

  249. Mellan stationer
    reser man med helikopter-

  250. -eller mindre flygplan med skidor
    som kan landa på ruffare terräng.

  251. Det är inte många flygplatser
    som har så fina banor som Troll.

  252. Vi reste vidare med helikopter
    mot den sydafrikanska basen Sanae.

  253. Här flyger vi in mot Sanae.

  254. Sanae ligger uppe
    på den här flacka nunataken.

  255. Väggarna är 200 m höga.
    Det var väldigt mäktigt.

  256. Från Sanae
    flög vi vidare ut mot kusten.

  257. Vi flög till ett sydafrikanskt fartyg
    som heter Agulhas.

  258. Där fanns
    all vår forskningsutrustning.

  259. Här ser ni shelfisen
    som flyter på havsytan.

  260. Vi åkte från Troll till Sanae
    till Agulhas.

  261. På Agulhas
    hade vi all vår utrustning-

  262. -som skotrar, sovmoduler,
    mat och så vidare.

  263. Allt lyftes upp på shelfisen
    med en stor kran.

  264. Vi är de sista som åker upp på isen.
    Vi åkte upp i en korg.

  265. Väldigt häftigt.

  266. Här står vi på shelfisen-

  267. -med alla våra ekipage,
    som skotrar och sovmoduler.

  268. Nu skulle vi tillbaka till Sanae.

  269. Det var ungefär 15 timmars
    skoteråkning dit.

  270. Efter fyra timmar hade jag dubblat
    min tidigare tid på skoter.

  271. Det var en tuff inlärning
    men det gick bra.

  272. Så här såg det ut.

  273. Skoter var det huvudsakliga sättet
    vi rörde oss på.

  274. Vi hade lite helikopterstöd
    men för det mesta körde vi skoter.

  275. Hur bor man då på Antarktis?

  276. Man kan dela upp det i två olika
    delar. Vi bodde både på stationer-

  277. -och i basläger utomhus.

  278. Stationen Sanae
    var vår bas för det mesta.

  279. Det ser ut så här inomhus.

  280. Sanae var överbefolkad
    när vi var där.

  281. De inkvarterade oss i deras biograf.

  282. Det var perfekt. Vi hade utrymme där
    vi kunde träna glaciärsäkerhet-

  283. -när det var dåligt väder.

  284. Vi hade också massor av tid till
    att planera våra expeditioner.

  285. Här står vår expeditionsledare Håkan
    i köket och studerar väderkartan.

  286. Vi var oftast på Sanae
    för att det var dåligt väder ute.

  287. Vädret var väldigt begränsande.

  288. Det är "whiteout" utanför.
    Det är helt omöjligt att röra sig.

  289. Det andra sättet vi bodde på
    var att vi campade.

  290. Det här är precis innan vi åker ut
    på en lång expedition.

  291. Vi gjorde flera endagarsexpeditioner.

  292. Vi gjorde också
    en sjudagarsexpedition-

  293. -och en 17-dagarsexpedition
    när vi var helt själva-

  294. -och helt beroende av varandra.

  295. Det här är under en paus på vår resa.

  296. Oftast bodde vi i nåt slags basläger.

  297. Vi satte upp ett läger
    och stannade i en-tre nätter.

  298. Vi gjorde dagsexpeditioner
    från vårt basläger.

  299. Det såg ofta ut så här.

  300. Vi ställde upp
    våra sovmoduler och skotrar-

  301. -mot vindens riktning, annars skulle
    vi i vissa fall ha blivit insnöade.

  302. De här sovmodulerna...

  303. Ni kanske undrar hur vi sov?

  304. Vi sov inte så mycket i tält, utan vi
    bodde i den här typen av moduler.

  305. De kallas arkar.

  306. Det är ett oprövat koncept
    för Antarktis.

  307. De används vanligen i Norrland
    ute på sjöar-

  308. -för att man ska kunna sitta
    och pimpla ostört av väder och vind.

  309. Men vi använde dem som sovmoduler.

  310. Det här är compact living.
    Man kan inte breda ut sig.

  311. Vi bodde två och två i arkarna.

  312. Så här ser det ut.
    Här sitter Kalle och jobbar.

  313. Man kunde sitta på bänkarna.
    Det är förvaring under dem.

  314. Här ska jag gå och lägga mig.
    Man kan fälla ut dem till en säng-

  315. -som man sov två personer i.

  316. Det här är nästan det bästa
    med arkarna - en gasdriven spis.

  317. Man kan värma sig. Det blir ner
    mot 20-25 minus på nätterna.

  318. Ibland kunde man vakna
    med frost på väggar och dörrar.

  319. Vi kunde värma oss med gasspisen
    och laga mat och smälta snö.

  320. Och torka kläder, som ni ser...

  321. Jag vet att ni undrar om hela
    fältteamet får plats i en ark.

  322. Det går faktiskt.

  323. Man kan ha snabba möten där inne
    på kvällarna.

  324. Andra viktiga lägerkomponenter
    är badrum och vardagsrum.

  325. Det är viktigt att separera de två.

  326. Så här såg det ut på vår toalett.

  327. Här är en bild från vårt vardagsrum.
    Det var viktigt att ha det.

  328. När man är ute i 17 dagar är det lätt
    att bli isolerad i sitt huvud.

  329. Hela gruppen måste kunna umgås.

  330. I vardagsrummet kunde vi sitta
    och umgås och prata.

  331. Vad är det för typ av mat
    man äter på Antarktis?

  332. På stationerna
    hade vi ganska bra mat-

  333. -som kockar lagade åt oss.
    Där gick det ingen nöd på oss.

  334. Ute i fält åt vi gröt och knäckebröd
    till frukost.

  335. Det var frystorkat till lunch.

  336. Man häller på varmt vatten
    och låter det stå.

  337. Det hade man nog blivit trött på om
    man skulle äta det till middag också.

  338. Till middag hade vi caterad mat
    från Sydafrika och Troll.

  339. Vi hade små plastpåsar med fryst mat
    som vi värmde i stora kastruller.

  340. Det är ganska lyxigt.

  341. Vi går vidare.
    Hur såg en typisk arbetsdag ut?

  342. De började oftast
    med ett planeringsmöte-

  343. -där vi stämde av med guiden
    vart vi ville åka-

  344. -vilka risker som fanns, vilka som
    skulle åka med och så vidare.

  345. Här går Jenny igenom säkra rutter
    med vår bergsguide Kalle.

  346. Sen var det oftast skoteråkning
    till de här lokalerna.

  347. Långt där borta ser ni våra skotrar.

  348. Vi går uppför den här sluttningen för
    att leta isräfflor och flyttblock-

  349. -alltså bevisen för att inlandsisen
    har gått såpass högt upp.

  350. Här ser ni några isräfflor.

  351. De här visar att inlandsisen
    har rört sig åt det här hållet-

  352. -och åt det hållet.
    Det är två olika isrörelseriktningar.

  353. Här är ett litet flyttblock
    - en sten som inte hör hemma där.

  354. Den är annorlunda
    mot det omkringliggande berget.

  355. Den kommer från nån annanstans.
    Isen har tagit den med sig dit.

  356. När vi har bestämt oss
    för att ta ett prov på bergytan-

  357. -kan det se ut så här.

  358. Oftast tog vi proverna
    med hjälp av en borrmaskin.

  359. Man borrar hål i stenen-

  360. -och sen slår man in små kilar.

  361. Till slut får man bort ett stycke.

  362. Medan vi gör det här tar andra
    forskare anteckningar om lokalen-

  363. -och gör andra mätningar
    som är viktiga för metoden.

  364. Idealiskt sett vill vi ta
    flera prover på samma nunatak-

  365. -på olika höjder.

  366. Vi går vidare. När man är på en
    expedition på en så extrem plats-

  367. -så finns det faror och risker.

  368. För det mesta, för oss,
    handlade det om väderlek.

  369. Kalla temperaturer
    är jobbiga att arbeta i.

  370. Tar man av sig handskarna
    för att skriva blir det jobbigt.

  371. Blåst och sånt
    är också ett problem för oss.

  372. När man åker långt på skoter
    är det lätt att förfrysa sig.

  373. Men vinden och snön var det
    som ställde till mest problem.

  374. Det här är en film.
    Vi ska se om det funkar.

  375. Så här kunde det se ut.

  376. Jag har visat mest soliga bilder,
    men det här var ganska vanligt.

  377. Man ser det inte, men här-

  378. -ligger forskningsstationen Sanae.
    Det är så dålig sikt.

  379. I såna fall höll vi oss inomhus
    eller i våra moduler.

  380. Vi var inte ute och forskade.

  381. Här är ett annat exempel på blåst
    när solen skiner.

  382. Det blåste så mycket att det knappt
    gick att prata med varandra.

  383. Andra faror är glaciärsprickor.

  384. Det här är inte från vår expedition.
    Det här är en brittisk expedition.

  385. Det visar när en pistmaskin
    har ramlat ner i en glaciärspricka.

  386. Vi hade inga såna olyckor,
    som tur var.

  387. Det värsta som hände oss var
    att skotrar körde fast i djupsnö.

  388. Vi hade dock
    ett extremt bra säkerhetstänk.

  389. Vi hade protokoll för hur vi
    skulle bete oss hela tiden.

  390. Här sonderar Kalle för att vara säker
    på att det inte är några sprickor.

  391. Om det är det kan man ramla ner.

  392. Då blir det
    direkt ganska komplicerat.

  393. Vi hade dock inga allvarliga olyckor,
    vilket var skönt.

  394. Jag tänkte säga nåt
    sammanfattningsvis-

  395. -om expeditionen
    och forskningsresultatet.

  396. Vi var ute två månader i fält.

  397. Det var
    runt 20 effektiva arbetsdagar.

  398. Det blev inte mer
    på grund av väderleken.

  399. Vi tog dock 80-90 prover
    så vi var nöjda.

  400. Det här diagrammet
    visar en höjdprofil...

  401. ...som sträcker sig från havet
    - från shelfisen - in mot land.

  402. Det blå visar hur inlandsisens yta
    varierar längs höjdprofilen.

  403. Det bruna är nunataken,
    bergstopparna som sticker upp.

  404. Här ser ni
    fördelningen av prover vi har tagit.

  405. Det är de gula små prickarna.

  406. De högsta proverna var runt 2 500 m.
    Vi har tagit fler nära isytan.

  407. Vi väntar på resultat från labb
    som Sarah och Jenny jobbar på.

  408. Vi vet inte än åldern på proverna.

  409. Vi har inte börjat rekonstruera
    när isen blev tunnare.

  410. Man har sett att isen har blivit
    tunnare de senaste 3 000 000 åren.

  411. Jag hoppas ni blev intresserade
    av Antarktis-

  412. -och den här typen
    av forskningsexpeditioner.

  413. Har ni frågor
    får ni gärna kontakta mig-

  414. -eller kolla in MAGIC-DML
    på sociala medier.

  415. Med det så tackar jag
    för er uppmärksamhet.

  416. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Min forskningsresa till Antarktis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Geografi > Polarområdena, Geografi > Risker och hot
Ämnesord:
Antarktis, Forskare, Forskningsresor, Geografi, Polarexpeditioner, Polarländerna, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Mänsklighetens sista dagar

Rymdens projektiler

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På nionde plats i domedagslistan kommer asteroider som kolliderar med jorden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Beachboys

Längs den kenyanska kusten går unga infödda killar hand i hand med medelålders eller äldre västerländska kvinnor. Fattigdomen driver tonåringarna ner på stranden där turisterna, som betyder pengar, håller till. Rashid är en av alla de killar som ömsom försörjer sig på fiske, att sälja souvenirer och att vara sällskap åt kärlekstörstande äldre kvinnor från länder som Sverige, Tyskland och Holland.