Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Vulkanaska och flygkaosDela
  1. Utbrottet spred en giftig dimma
    över Europa.

  2. Det kan ha varit en av orsakerna
    som ledde till franska revolutionen.

  3. Hej! Välkomna till Geovetenskapens
    hus vid Stockholms universitet.

  4. Jag heter Stefan Wastegård. Jag är
    professor i ämnet kvartärgeologi här.

  5. Jag hoppas att jag håller er vakna
    trots det fina vädret ute i dag.

  6. Ni är unga, men jag ska prata om
    saker som hände för inte så längesen-

  7. -som vulkanutbrottet på Island 2010,
    som ni kanske minns.

  8. Ämnet för min föreläsning är
    vulkanaska och flygkaos.

  9. Jag ska prata om hur man kan använda
    vulkanaska som klimatforskare.

  10. Inom klimatforskning är det viktigt
    att försöka ta reda på åldern på nåt.

  11. Ibland är exakta åldrar viktiga-

  12. -men med äldre saker är kanske
    exaktheten inte väldigt noga.

  13. Om den här isklumpen är
    200 000 år eller 210 000 år-

  14. -kanske inte spelar jättestor roll.

  15. Jag använder alltså vulkanaska
    för att datera klimatarkiv.

  16. Det kan vara torvmossa, sjösediment
    eller iskärnor från Grönland.

  17. Allt som kan säga nåt om hur klimatet
    har varierat bakåt i tiden.

  18. Jag ska prata om
    vad vulkanaska är för nåt-

  19. -och metoden
    som heter tefrokronologi.

  20. Man använder vulkanaska
    för att datera sediment.

  21. Jag går in på hur vulkanaskan
    kan hjälpa klimatforskaren-

  22. -och jag avslutar med att prata om
    vulkanutbrottet på Island 2010.

  23. Det är det som jag ska prata om.

  24. Vi säger egentligen inte
    "vulkanaska"-

  25. -för askan är de minsta partiklarna-

  26. -utan det finns ett samlingsnamn för
    alla fasta partiklar som slungas upp-

  27. -vid ett vulkanutbrott, och det är
    "tefra", det grekiska ordet för aska.

  28. Metoden där tefra används för att
    datera sediment är geokronologisk.

  29. Man använder lagren med tefra-

  30. -från explosiva vulkanutbrott.

  31. Ett av de största under det senaste
    århundradet var på Filippinerna.

  32. Det var Pinatubos utbrott 1991.

  33. Det spred aska över stora delar
    av Indiska oceanen och Stilla havet.

  34. Många av de största utbrotten
    nära ekvatorn kan påverka klimatet.

  35. Det kanske andra har pratat om,
    men jag kommer inte att gå på-

  36. -hur vulkaner och vulkanutbrott
    kan påverka klimatet.

  37. Mina studenter kallar mig ibland
    "mr Ash" - "herr Aska".

  38. Det kan vara negativt och positivt.

  39. En som var tidigt ute med det här
    var islänning.

  40. Sigurdur Thorarinsson, "Skallagrim".

  41. Han var en "renässansperson"
    som gjorde många olika saker.

  42. Han var geolog, geograf, glaciolog
    och visdiktare.

  43. Lärare på skolan i Reykjavik.

  44. Den moderna tefrokronologins fader.

  45. När han doktorerade
    så kunde man inte göra det på Island-

  46. -utan han gjorde det i Stockholm-

  47. -som då inte hade ett universitet,
    utan en högskola.

  48. Han skrev en avhandling på svenska-

  49. -där han för första gången beskrev
    den här metoden-

  50. -och i beskrivningen skriver han:

  51. "Island har gynnsamma
    förutsättningar"-

  52. -"för en absolut
    geologisk kronologi"-

  53. -"baserad på mätningar och dateringar
    av vulkaniska asklager."

  54. "Som en term för asklagerkronologin
    föreslår jag 'tefrokronologi'".

  55. Och motsvarande
    på engelska, tyska och franska.

  56. Ordet "tefra" kommer
    från det grekiska ordet för aska.

  57. Det är lätt på Island, för om man
    gräver så hittar man vulkanaska.

  58. Mer av hälften på spaden
    kan vara vulkanaska.

  59. Här har vi ett exempel
    på historiska tefralager.

  60. Island koloniserades ju av nordbor
    på 870-talet.

  61. Under de första århundradena, från
    870-talet till början av 1100-talet-

  62. -ställde väldigt många
    stora vulkanutbrott till det-

  63. -för de islänningar som då bodde där.

  64. De hittas i sedimenten. Färgen är
    olika beroende på sammansättningen.

  65. Vi som jobbar längre från Island...

  66. I Sverige är det i regel så att man
    inte ser några lager med vulkanaska-

  67. -utan vi har olika metoder
    för att ta fram vulkanaskan.

  68. Ett viktigt redskap är
    ett polarisationsmikroskop-

  69. -där man kan se askpartiklarna.

  70. Man ser vulkaniskt glas egentligen,
    små glaspartiklar.

  71. De kan vara helt genomskinliga,
    lite mörkare, helt svarta eller grå.

  72. Man kan skilja dem från kristaller
    av mineral som kvarts och fältspat-

  73. -med ett polarisationsmikroskop.

  74. Det här är en elektronmikroskopbild
    av aska från en vulkan i Tyskland.

  75. Under den senaste istiden
    fanns det stora vulkaner där-

  76. -och fram till slutfasen
    av den senaste istiden-

  77. -så hade de ganska stora utbrott.

  78. Just den här askan, där partiklarna
    nästan ser ut som små ostbitar-

  79. -kallas Laacher See-tefran efter
    platsen utanför Bonn där den fanns.

  80. Där ligger vulkanen. Men de flesta
    askorna kommer från Island.

  81. Hässeldalen-tefran
    är hittad i Hässeldalen-

  82. -i Blekinge i sydöstra Sverige.

  83. En del av dem som vi hittar i Sverige
    har man inte hittat på Island-

  84. -och en anledning till det är
    att det ligger metervis med asklager-

  85. -ovanpå de lite äldre asklagren.

  86. Det kan faktiskt vara bra att även
    titta utanför Island efter aska.

  87. Man vill gärna veta
    vilken vulkan askan kommer ifrån.

  88. I dag kan man använda olika metoder.
    Det här är en elektronmikrosond.

  89. "Electron microprobe" på engelska.

  90. Med hjälp av den kan man ta reda på
    askpartiklarnas geokemiska innehåll-

  91. -och de avspeglar
    magman som askan kommer ifrån.

  92. Med hjälp av en elektronmikrosond kan
    man titta på innehållet av metaller.

  93. Här visar jag
    kisel i förhållande till kalium-

  94. -SiO2 och K2O - för olika askor.

  95. De har en ryolitisk sammansättning,
    vilket betyder en hög kiselhalt.

  96. De har en förmåga
    att transporteras längst-

  97. -så vi hittar oftast dem
    i Skandinavien.

  98. Med hjälp av såna här enkla diagram-

  99. -kan man särskilja
    produkterna från olika vulkaner.

  100. I den här bilden har vi
    fem eller sex olika vulkanaskor-

  101. -som kan separeras med geokemi.

  102. I den andra har vi basaltiska tefror-

  103. -från mindre explosiv vulkanism.

  104. De transporteras inte lika långt,
    men de vulkanerna har oftare utbrott.

  105. Grimsvötn har i genomsnitt utbrott
    vart femte till tionde år.

  106. I det här fallet
    kan man skilja dem åt-

  107. -genom förhållandet mellan kalium
    och titan i askpartiklarna.

  108. En viktig metod från de senaste åren-

  109. -är tyngdseparering,
    en ganska enkel metod.

  110. Vi använder tunga vätskor som man
    kan ställa på olika densitet.

  111. Många mineral har en densitet
    på 2,5 eller nåt i den stilen.

  112. Vattens densitet är 1.
    1 l vatten väger 1 kg.

  113. 1 l kvarts eller motsvarande
    väger 2,6 kg.

  114. Mycket av det som man hittar i
    sediment består av mineralpartiklar.

  115. Dem vill man få bort-

  116. -så tyngdseparering
    separerar fram askpartiklarna.

  117. De har ofta lägre densitet
    än mineralpartiklarna.

  118. Densiteten för askpartiklarna
    kanske ligger på 2,30-2,40.

  119. Man kan bestämma
    densiteten på vätskan-

  120. -och få askpartiklarna
    att flyta upp till ytan-

  121. -i det här mätglaset. Sen faller
    mineralpartiklarna till botten.

  122. Metoden är enkel men tidskrävande.

  123. Den har lett till upptäckt
    av många nya vulkanasklager.

  124. Metoden beskrevs av Chris Turner-

  125. -som var doktorand
    vid University of London i England.

  126. I en av de första artiklarna-

  127. -beskrev han förekomsten
    av två vulkanasklager.

  128. Vedde-askan
    är en väldigt välkänd aska-

  129. -med stor spridning i Nordvästeuropa.

  130. Borrobol-askan fick namn
    efter en lokal i Skottland.

  131. Han separerade dem genom att titta på
    järn i förhållande till kalium.

  132. Det här ledde nästan till en boom i
    det som kallas kryptotefrokronologi.

  133. Nu blir det ännu mer komplicerat.
    "Krypto" betyder ju "gömd".

  134. Vi tittar efter
    askpartiklar som man inte ser.

  135. Man måste använda olika labbmetoder-

  136. -som anrikning med tunga vätskor
    och olika typer av mikroskop.

  137. Vi jobbar mer med gömda askpartiklar
    som man inte ser.

  138. Det har lett till upptäckt
    av flera olika asklager.

  139. En doktorand, Ewa Lind,
    jobbade mycket med det här.

  140. I hennes avhandling från 2014
    beskriver hon flera olika asklager-

  141. -och utbredningen av dem, framför
    allt i södra och västra Sverige.

  142. Vi har västliga vindar-

  143. -så många av askmolnen har förts
    från Island mot Skandinavien-

  144. -som med Eyjafjallajökull 2010.

  145. Men många av de här utbrotten-

  146. -var kanske hundratals gånger större.

  147. Men för 10 000 år sen flög man inte
    med jetplan över Nordatlanten.

  148. En del har förts till Grönland, där
    ett av de bästa klimatarkiven finns.

  149. Tre kilometer is
    som går 130 000 år bakåt i tiden.

  150. Jag har själv inte varit med
    på nån isborrning-

  151. -men man kan åka
    till iskärneförrådet i Köpenhamn-

  152. -och leta fram en låda.

  153. I lådorna ligger det iskärnor. Det är
    som att titta efter "the Holy Grail".

  154. Om man hittar rätt låda-

  155. -så kan man - om man har tur -
    hitta såna här bruna lager i isen.

  156. Det här är en iskärna.
    Isen är 29 000 år gammal.

  157. Det är inte mammutbajs,
    utan vulkanasklager.

  158. Det här kommer från Katla på Island-

  159. -från ett utbrott för 29 100 år sen.
    Ganska längesen.

  160. Många undersökningar på senare år har
    gått ut på att hitta nya asklager-

  161. -från den senaste inlandsisens
    avsmältning för 10 000-15 000 år sen.

  162. Då hände det mycket med klimatet.

  163. Våra dateringsmetoder
    har en del osäkerheter.

  164. Kol-14-metoden ger inget exakt årtal-

  165. -utan den har ett osäkerhetsintervall
    på plus eller minus 50.

  166. Men om man hittar fler vulkanaskor
    kan man förbättra tidsbestämningen-

  167. -och ett exempel från Ewa Linds
    avhandling är en ny tefra-

  168. -som vi kallade för Fosen-tefran.

  169. Vi hittade den utanför Trondheim
    på en halvö i Norge som heter Fosen.

  170. Sen den 10 200 år gamla askan
    upptäcktes-

  171. -så har den hittats på flera platser-

  172. -i Danmark, Tyskland, Sverige
    och Färöarna-

  173. -och nu på sistone även i Skottland,
    så det har varit en viktig upptäckt.

  174. Ja...

  175. Hur många kommer ihåg utbrottet
    från Eyjafjallajökull 2010?

  176. Nästan alla. Jag har väldigt klara
    minnen av utbrottet.

  177. Jag var på en medieträningskurs
    samma förmiddag som utbrottet-

  178. -och då började Expressen och SVT
    ringa till mig.

  179. De ville veta vad som var på gång,
    så då var ju jag väl förberedd.

  180. Och...

  181. En sak som var lite problematisk
    i början var uttalet av vulkanen.

  182. Eyjafjallajökull.

  183. Enkelt, eller hur?

  184. Det spreds bilder på nyhetsuppläsare
    som försökte säga "Eyjafjallajökull"-

  185. -men de lyckades inte bra, framför
    allt inte "ll" som ska uttalas "ddl".

  186. Det här betyder
    "glaciären på berget nära öarna".

  187. Här ser vi Eyjafjallajökull.

  188. Jag tog bilden från ett flygplan
    efter den explosiva fasen i juni-

  189. -och det man ser här är kratern.

  190. Det kommer fortfarande lite ångor.

  191. Här är själva vulkanen
    som är helt täckt av aska.

  192. De här öarna är Västmannaöarna-

  193. -en ögrupp söder om Islands kust.

  194. Ni kommer kanske ihåg att det var
    ett utbrott 1973 på Västmannaöarna.

  195. De flesta av er var inte födda då,
    men det var ett stort utbrott 1973.

  196. De ännu äldre
    har kanske hört talas om Surtsey.

  197. 1963, i oktober,
    uppstod det en helt ny ö-

  198. -och det är
    den sydligaste av Västmannaöarna.

  199. Till och med jag var lite för ung
    för att komma ihåg det.

  200. Eyjafjallajökull är en stratovulkan-

  201. -en klassisk vulkan
    med väldigt branta sidor.

  202. Den täcks av en glaciär,
    nummer sex i storlek på Island.

  203. Nästan alla vulkaner på Island täcks
    av glaciärer, vilket ofta betyder-

  204. -att utbrotten blir mer explosiva
    när magman når det frusna vattnet.

  205. Eyjafjallajökull
    har haft fyra utbrott-

  206. -sen vikingarna kom dit på 870-talet.

  207. 920, 1620, 1821 och 2010.

  208. 2010 var det största av utbrotten.

  209. Fyra utbrott på Island är ganska
    lite, så vulkanen var relativt okänd-

  210. -även för islänningarna. För oss
    utanför Island var den totalt okänd.

  211. Den ligger bredvid en betydligt
    större vulkan som heter Katla.

  212. Samtliga Eyjafjallajökulls utbrott-

  213. -har följts nära i tid
    av ett utbrott av Katla.

  214. Det resonerades om det skulle sätta
    i gång ett större utbrott från Katla-

  215. -men som vi har sett
    har det ännu inte skett.

  216. Men det kommer att hända
    nån gång i framtiden.

  217. Här har vi vulkansystemen på Island.

  218. Island ligger
    på den Mittatlantiska ryggen.

  219. Den här delen tillhör Nordamerika,
    och den östra delen tillhör Europa.

  220. Det finns en "hot spot" under Island-

  221. -så området är ett
    av de vulkaniskt mest aktiva.

  222. Ni kanske känner igen en del namn
    på vulkaner, som Hekla och Katla-

  223. -som är betydligt mer aktiva vulkaner
    än Eyjafjallajökull.

  224. Vi har Askja och Grimsvötn, som
    ligger under glaciären Vatnajökull.

  225. Om man har läst
    "Resan till jordens medelpunkt"...

  226. Den kanske man inte läser
    på gymnasiet i dag-

  227. -men vulkanen Snaefellsjökull används
    där för att nå jordens medelpunkt.

  228. Vulkanerna har utbrott ganska ofta.

  229. Det är i genomsnitt
    ett utbrott vart femte år.

  230. Katla har varit den mest aktiva sen
    Island koloniserades på 870-talet-

  231. -och den är en av de mest regelbundna
    med utbrott ungefär vart 50:e år.

  232. Katla kallas
    "Eyjafjallajökulls elaka syster"-

  233. -för Katlas utbrott skapar problem.

  234. Senaste gången var 1918, och det här
    är ett fotografi från 1918.

  235. Grimsvötn: 21 utbrott.
    Hekla: 18 utbrott.

  236. Vulkanologer säger att Hekla är mogen
    för ett nytt utbrott-

  237. -som kan ske nästan när som helst.
    Vulkaner är luriga.

  238. Vulkaner är alltid en hon på Island,
    så "hon" kan förvarna lite grann-

  239. -med ökad jordbävningsaktivitet-

  240. -men andra kan få utbrott
    nästan helt utan varningar.

  241. Man varnar folk
    för att vandra nära Hekla-

  242. -för den kan få utbrott
    när som helst.

  243. Vi har haft många stora utbrott.

  244. En vulkan som heter Öraefajökull
    1362, Veidivötn 1477-

  245. -och ett utbrott som jag ska prata om
    på slutet, Lakis utbrott 1783-

  246. -som var ett väldigt stort
    och väldigt katastrofalt utbrott.

  247. Med jordbävningar pratar man
    om Richterskalan för att visa-

  248. -hur kraftig jordbävningen har varit.

  249. Det finns en motsvarighet för
    explosivitetsgraden i vulkanutbrott.

  250. Skalan heter VEI,
    "Volcanic Explosivity Index".

  251. Det är en åttagradig skala, men man
    glömde en siffra, så man la in noll.

  252. Den är också logaritmisk, så den blir
    tio gånger starkare för varje steg.

  253. Många av utbrotten är ganska små.

  254. Stromboli
    och flera av vulkanerna på Hawaii-

  255. -har utbrott
    mer eller mindre hela tiden-

  256. -fast ibland vaknar de till lite mer
    så att det kommer ut lite mer lava.

  257. Stromboli har haft utbrott nästan
    kontinuerligt de senaste 2 000 åren.

  258. Om vi går upp lite i skalan så kommer
    vi till Hekla, som hade utbrott 2000.

  259. Eyjafjallajökull
    är en fyra på skalan.

  260. Mount St. Helens, ett stort utbrott
    i delstaten Washington i USA 1980.

  261. Det är det största under mitt liv-

  262. -tillsammans med Pinatubo 1991.

  263. Här ser ni hur många utbrott det
    har varit de senaste 10 000 åren.

  264. De riktigt stora,
    riktigt explosiva utbrotten-

  265. -de som påverkar klimatet mest,
    är få.

  266. Det har varit 51 utbrott
    i storleksordningen nummer sex-

  267. -under de senaste 10 000 åren.

  268. Vi har endast fem sjuor,
    ett vart 2 000:e år.

  269. Den senaste var Tambora i Indonesien
    som hade ett stort utbrott 1815.

  270. Det påverkade klimatet, så 1816
    kallas "the year without a summer".

  271. "Året utan sommar" drabbade stora
    delar av Nordamerika och Europa.

  272. Sen har vi supervulkanerna som man
    kan läsa om i Illustrerad Vetenskap-

  273. -kvällstidningar och liknande.
    Yellowstone för 600 000 år sen.

  274. Om den smäller i luften kan nog
    den moderna civilisationen hälsa hem-

  275. -men de är lyckligtvis ovanliga.

  276. Senaste gången en supervulkan
    hade utbrott är mer än 20 000 år sen-

  277. -på Nya Zealand.

  278. Det pågår ju utbrott lite då och då.
    Nästan alltid har vi nåt utbrott.

  279. Ni kanske har sett filmklipp
    från Kilauea på Hawaii-

  280. -som framför allt är ett lavautbrott.

  281. Lavan har kommit till bebyggda
    trakter och skadat hus och bilar.

  282. Man kan läsa om det i tidningarna.

  283. Här har rubriksättaren
    inte haft en jättebra dag.

  284. "Vulkan på Hawaii kan slunga ut
    kylskåpsstora kylskåp."

  285. Jag tror inte riktigt att det var det
    som han eller hon menade.

  286. Det var nog "fridge-sized"
    stenbumlingar eller nåt-

  287. -så det blev lite fel där.

  288. I samma artikel kan man läsa:

  289. "Det som åker upp kommer ner igen."

  290. Och längre ner:

  291. "Se upp för saker som väger tio ton"-

  292. -"och som flyger mot er i 190 km/h."

  293. Man ska vara försiktig med vulkaner.
    Folk har köpt hus i närheten av dem-

  294. -och när det kommer en lavaström
    så vill de ha tillbaka pengarna.

  295. Det kan man nästan förstå. Vi backar
    åtta år igen till Eyjafjallajökull.

  296. Det började med ett litet utbrott
    mellan Eyjafjallajökull och Katla.

  297. Det var ett turistvänligt utbrott,
    för flera företag-

  298. -körde små flygplan och helikoptrar
    över det här turistvänliga utbrottet.

  299. Det var inte särskilt farligt där.

  300. Man anordnade en golftävling för folk
    som ville slå en golfboll i vulkanen.

  301. Det var också ganska märkligt.

  302. Sen blev det lugnt ett tag, och sen
    satte det i gång den 14 april.

  303. Eyjafjallajökulls
    stora, explosiva utbrott.

  304. Det orsakade flygkaos i Europa.

  305. En stor del av Europas flygplatser
    stängde på grund av vulkanaskan.

  306. Om det kommer in vulkanaska
    i jetmotorerna så kan de stanna.

  307. Inget flygbolag vill råka ut för det.

  308. Det har hänt, som i Indonesien,
    men man fick i gång motorerna igen.

  309. Det orsakade flygkaos i Europa.

  310. Man ställde in nästan 80 procent av
    alla trafikflygningar i några dagar-

  311. -efter utbrottet.

  312. Det här är en karta som visar
    en kompositbild, en sammanlagd bild-

  313. -som visar alla områden som vid
    nåt tillfälle var täckt av askmolnet.

  314. Europa ligger i det mörkaste området.
    Spanien och Portugal klarade sig bra-

  315. -liksom Grönland, men stora delar
    av Europa ända bort till Sibirien-

  316. -täcktes nån gång av askmolnet.

  317. Eruptionskolumnen upp i atmosfären
    nådde ända upp till 13 km.

  318. Som det ofta är på våren
    var jetströmmarna riktade mot Europa-

  319. -så askan transporterades direkt
    till våra trakter-

  320. -och det påverkade luftrummet.

  321. På många håll kunde man hitta
    såna här askpartiklar-

  322. -framför allt där det regnade,
    som västra Norge och Nordirland.

  323. Här har vi en av satellitbilderna
    med askplymen och Eyjafjallajökull.

  324. Den var väldigt väl definierad-

  325. -så den hade en ganska liknande
    utsträckning under lång tid.

  326. Sen började det lugna ner sig-

  327. -och från maj samma år
    var den explosiva fasen över-

  328. -men utbrottet pågick fortfarande
    fram till i oktober samma år-

  329. -men det påverkade inte luftrummet.

  330. Om man flög över vulkanen i juni,
    som jag gjorde, så såg det ut så här.

  331. Vulkanen är täckt av svart aska-

  332. -och det kommer upp lite ångor
    ur vulkanen.

  333. Markägaren snickrade snabbt ihop
    ett museum som man kan besöka.

  334. Man kan köpa vulkanaska
    för 990 kronor.

  335. Men det är isländska kronor, så i
    dagens penningvärde är det 82 kronor.

  336. Jag har lite vulkanaska här-

  337. -och jag tänkte fixa nåt litet
    askmoln om jag skakar på burken.

  338. Ni får gärna titta på askan efteråt.
    Nu skakar jag.

  339. Här kommer askmolnet.

  340. Vi behöver inte ringa till flygledar-
    kontoret på Arlanda. Det är lugnt.

  341. Askan är näringsrik.

  342. Två månader efter utbrottet hade
    växterna trängt igenom asklagret-

  343. -som var 15-20 cm på den här platsen.

  344. På Island ser man de här lupinerna
    överallt.

  345. Det är en invasiv art från Alaska
    som man inte vill ha på Island-

  346. -men den finns i princip överallt,
    och den växer bra i vulkanaska.

  347. Det var ett relativt litet utbrott.

  348. Det var en fyra
    på den där VEI-skalan.

  349. Det senaste riktigt stora utbrottet
    som påverkade oss var Askja 1875.

  350. Utbrottet var upp till fem på skalan.

  351. Riktningen för askmolnet var
    från Island rakt mot Europa.

  352. Det nådde Stockholm efter 24 timmar,
    och det finns ögonvittnesskildringar.

  353. Det var påskdagen 1875.

  354. De fick sina mörka överrockar täckta
    av ett vitt stoft-

  355. -eller "sand" som man beskrev det.

  356. En trädgårdsmästare på Kungsholmen
    fick sina växthus helt täckta-

  357. -av det vita dammet
    som man inte visste vad det var.

  358. Då spreds nyheter mycket
    långsammare-

  359. -och först senare samma år fick man
    veta att det var ett vulkanutbrott-

  360. -som hade spridit den här askan.

  361. Det är en bra dateringshorisont-

  362. -för vi kan hitta aska eller
    vulkaniska glaspartiklar i sediment-

  363. -i Sverige, Norge
    och längre bort än så.

  364. Då vet vi att torven som vi har grävt
    eller borrat fram är från 1875-

  365. -om vi hittar asklagret.
    Det ger en väldigt exakt datering.

  366. Det kanske mest förödande utbrottet
    på Island var Lakis utbrott.

  367. Det var ingen vanlig vulkan, utan en
    "fissure eruption", en sprickvulkan.

  368. Ur en stor spricka på Island kommer
    mängder med lava och giftiga gaser.

  369. Det var ett sånt här sprickutbrott-

  370. -2015 till 2016 på Island,
    en plats som heter Holuhraun.

  371. Det var inte lika allvarligt
    som Laki.

  372. Det speciella var att det varade
    lång tid och spred giftiga gaser-

  373. -inte bara på Island, utan i hela
    Europa. Det ledde till hungersnöd.

  374. 80 procent av alla får dog på Island.

  375. 50 procent av annan boskap - hästar
    och kor - dog av fluorförgiftning.

  376. Mycket av gaserna
    innehåller höga halter av fluor.

  377. Det här utbrottet
    spred en giftig dimma över Europa.

  378. Det kan ha lett till en överdödlighet
    på tiotusentals människor-

  379. -i bland annat England. Det blev
    missväxt. Skördarna blev förstörda.

  380. Det finns teorier
    att det var en av orsakerna-

  381. -som ledde till franska revolutionen
    1789. Lakis utbrott.

  382. I kombination med andra faktorer.

  383. Det skulle kunna hända i dag igen.

  384. Det här spreds på sociala medier
    i samband med utbrottet.

  385. Island hade en ekonomisk kris,
    så de var i behov av pengar-

  386. -så man la ut det här meddelandet:

  387. "Lägg 30 miljarder euro i 'syppel-
    kassin' på isländska ambassaden"-

  388. -"så stänger vi av vulkanen.
    Ring inte polisen."

  389. Jag vet inte om det hade nån effekt.

  390. Ett annat skämt
    efter Eyjafjallajökull...

  391. Island var helt enkelt skyldiga
    många europeiska banker pengar-

  392. -så de skrev så här... Bokstaven C
    finns inte i det isländska alfabetet.

  393. "We could not send cash, so we sent
    ash." - 
    "I brist på pengar får ni aska."

  394. Tack för mig.

  395. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vulkanaska och flygkaos

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i naturen, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Vulkaner, Vulkanutbrott
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.