Titta

UR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

UR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Om UR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Samtal och föreläsningar från Svenska Barnmorskeförbundets vetenskapliga konferens - Reproduktiv hälsa 2018. Det handlar bland annat om graviditet, förlossningsrädsla och amning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 15-16 maj 2018. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018 : MindfetalnessDela
  1. I en tidigare studie
    fick kvinnor testa mindfetalness-

  2. -och jämföra det med
    att räkna rörelserna.

  3. 40 kvinnor var med och majoriteten
    föredrog mindfetalness.

  4. Vi vet hur svårt det kan vara att
    svara på frågor om fosterrörelser.

  5. Vi säger ju att det är kvinnans
    känsla som avgör-

  6. -om hon känner att fosterrörelserna
    blir svagare eller färre.

  7. Vi vet vikten av-

  8. -att kvinnan lär känna
    sitt barns unika rörelsemönster-

  9. -eftersom det kan vara ett tecken
    på hur fostret mår.

  10. I slutet av graviditeten
    blir det trängre i livmodern.

  11. Ju större och starkare fostret blir
    desto kraftfullare rör det sig.

  12. Barnet kan röra sig
    med stora och små rörelser.

  13. Det kan kännas
    som att barnet stretchar-

  14. -och rörelserna
    kan kännas långsammare.

  15. Gravida vill gärna ha information
    om fosterrörelser, har man sett.

  16. Det är vanligt att kvinnor söker vård
    för minskade fosterrörelser.

  17. 10 % av alla gravida gör det
    nån gång under graviditeten.

  18. De flesta som söker vård för minskade
    fosterrörelser kan gå hem-

  19. -och föda ett friskt barn
    vid ett senare tillfälle.

  20. Men vi har också de kvinnor
    som söker för sent.

  21. De väntar för länge
    trots att de upplever-

  22. -att fosterrörelserna har minskat.

  23. Möjligheten att rädda barnet
    går då förlorad.

  24. Jag heter Anna Akselsson
    och har jobbat som barnmorska-

  25. -innan jag påbörjade
    min forskarutbildning.

  26. Jag har i två år arbetat i det här
    projektet om metoden mindfetalness.

  27. Det är en metod där kvinnan
    kan uppmärksamma fostrets rörelser.

  28. Metoden benämns mindfetalness.

  29. Jag har nu kommit halvvägs
    i min forskarutbildning.

  30. Här kan ni se mina handledare
    längst ner på bilden.

  31. Metoden mindfetalness-

  32. -utövar man när barnet
    har en vakenhetsperiod.

  33. Man gör det dagligen från vecka 28.

  34. Det handlar bara om att kvinnan ska
    fokusera en kvart per dag på barnet.

  35. Hon ska helst ligga ner
    på vänster sida.

  36. Kvinnan fokuserar på rörelsernas
    karaktär, frekvens och styrka.

  37. Hon räknar inte
    de enskilda rörelserna.

  38. I en tidigare studie
    i Mari-Cristin Malms avhandling-

  39. -fick kvinnor testa mindfetalness-

  40. -och jämföra det
    med att räkna rörelserna.

  41. 40 kvinnor var med och majoriteten
    föredrog mindfetalness-

  42. -framför att räkna varje rörelse.

  43. Vi vet att kvinnor gillar
    mindfetalness. Min första studie-

  44. -undersökte följsamheten
    av mindfetalness-

  45. -och barnmorskornas attityd till
    att arbeta med metoden.

  46. Det blev positiva resultat.

  47. 89 % av de gravida
    gillade den här metoden.

  48. 11 % uttryckte en mer negativ attityd
    till metoden.

  49. Tidsbrist
    var den största anledningen.

  50. Det var en som inte tyckte om
    det strukturerade sättet.

  51. 104 kvinnor var med i min förstudie.

  52. 75 % av alla kvinnor
    använde metoden dagligen-

  53. -från vecka 28 tills de födde barn.

  54. Förstföderskor använde metoden i
    större utsträckning än omföderskor.

  55. Det var 88 % mot 64 %.

  56. Kvinnorna uttryckte positiva
    upplevelser av att utöva metoden.

  57. "Jag knyter an mer till barnet."
    "Jag lär känna mitt barn bättre."

  58. "Det är ett bra stöd
    och ett användbart verktyg."

  59. "Jag känner mig mer trygg.
    Jag är inte så orolig längre."

  60. Kvinnorna var positiva
    till mindfetalness.

  61. Barnmorskorna var positiva
    och kvinnorna verkade utöva metoden.

  62. Syftet med min avhandling
    är att undersöka-

  63. -om andelen barn som föds
    med syrebrist eller dör kan minska-

  64. -genom att barnmorskan
    informerar om mindfetalness-

  65. -och ger råd att kvinnan ska söka
    vård om fosterrörelserna minskar.

  66. Vi vill även titta på om information
    om mindfetalness gör-

  67. -att andelen som söker vård för
    minskade fosterrörelser förändras.

  68. Vi tryckte upp broschyrer
    på sju olika språk-

  69. -och en hemsida skapades.

  70. Språken är arabiska, engelska,
    somaliska, spanska-

  71. -farsi, sorani och svenska.

  72. Under tiden fick jag önskemål
    om fler språk-

  73. -så vi lät även trycka upp
    på polska och turkiska.

  74. Hemsidan är öppen för alla
    och där finns info på alla nio språk.

  75. När vi skulle lotta mottagningar
    exkluderade vi specialistmödravård-

  76. -och mottagningar
    med färre än 50 inskrivna per år.

  77. Kvar blev 63 barnmorskemottagningar
    i Stockholm som lottades.

  78. 32 lottades till intervention,
    d.v.s. att dela ut broschyrer.

  79. Ett stort arbete var att åka runt
    till alla mottagningar.

  80. Som ni ser på kartan...

  81. De blå markeringarna är mottagningar
    som är med i interventionen.

  82. De röda är kontrollmottagningar.

  83. Jag åkte runt med broschyrer till
    alla, från Nynäshamn till Norrtälje.

  84. Här har jag lämnat en mottagning
    i centrala Stockholm.

  85. Min dramaten var ofta
    väldigt tungt lastad.

  86. Barnmorskorna gav broschyren
    till kvinnan vid besöket vecka 25.

  87. Alla fick en liten låda
    lätt tillgänglig på sitt bord.

  88. Affischer sattes upp i väntrum
    och undersökningsrum.

  89. Projektet har pågått
    från 1 september 2016-

  90. -till 31 januari 2018.

  91. Barnmorskorna har mycket att göra
    och många vill göra studier.

  92. Jag är tacksam för all hjälp
    och allt fint bemötande jag har fått.

  93. Jag ser att några sitter här.
    - Tack så mycket.

  94. Vid det första besöket höll jag
    en föreläsning om fosterrörelser-

  95. -och mindfetalness.

  96. Varje månad skickade jag ut
    ett nyhetsbrev.

  97. Jag skrev om projektets progress-

  98. -och sammanfattade
    ett par artiklar inom området-

  99. -för att bidra med kunskap.

  100. Jag hade tät kontakt
    med barnmorskorna-

  101. -och följde upp flera gånger.

  102. Vi betonade att det var frivilligt
    att dela ut broschyrer.

  103. Det var frivilligt för barnmorskan
    att dela ut eller inte.

  104. Det var även frivilligt för kvinnan
    att utöva metoden eller inte.

  105. I slutfasen utformade vi en enkät-

  106. -för att se hur många broschyrer
    som hade delats ut-

  107. -och om hur barnmorskorna
    hade upplevt det här.

  108. Under de 1,5 år som projektet pågick
    var det ruljans på mottagningarna.

  109. Ungefär 140 barnmorskor lyckades jag
    nå med enkäten och 80 % svarade.

  110. I stort sett alla...

  111. ...som var med tyckte att det
    hade varit ett stöd i arbetet.

  112. 64 % svarade "till stor del"
    och 35 % svarade "till viss del".

  113. Bara 1 av 140 tyckte
    att det inte hade varit ett stöd.

  114. I påståendet "studien har gett mer
    kunskaper om fosterrörelser"-

  115. -instämde 27 % helt i påståendet.
    Det är den blå stapeln.

  116. 32 % "till stor del"
    och 35 % "till viss del".

  117. Sju barnmorskor tyckte inte
    att de hade fått mer kunskaper.

  118. Hur upplevde barnmorskan att kvinnan
    hade tagit emot broschyren?

  119. 94 % svarade positivt och 6 %
    varken positivt eller negativt.

  120. Ingen barnmorska
    valde alternativet negativt.

  121. Här är några kommentarer
    från barnmorskor om mottagandet:

  122. "Bra. Det är en naturlig ingång till
    att prata oro och tankar."

  123. "Det leder till samtal kring
    anknytning och moderskap."

  124. "De har känt sig trygga."

  125. "Väldigt bra
    med ett konkret verktyg."

  126. "Har sett
    att de tar till sig lite extra."

  127. "Positiv feedback
    från framför allt förstföderskor."

  128. "Glad att få nåt i handen
    om fosterrörelser."

  129. "Många är mycket positiva,
    särskilt omföderskor"-

  130. -"som uttryckte att de hade fått en
    anledning till egentid med bebisen."

  131. På frågan "skulle du vilja fortsätta
    dela ut broschyrer"-

  132. -svarade 73 % att de ville göra de.

  133. 24 % svarade
    att de ville göra det ibland.

  134. Bara två barnmorskor svarade "nej".
    En svarade "vet ej".

  135. Under interventionen-

  136. -födde runt 40 000 kvinnor barn
    i Stockholms län.

  137. Den 23 maj 2018,
    om ungefär en vecka-

  138. -har de flesta som har varit med
    i interventionen fött barn.

  139. Då kan vi dra ut data
    för hela observationsperioden.

  140. Vi jämför graviditetsutfall-

  141. -för dem som har gått på
    mindfetalness mot en kontrollgrupp.

  142. Det blir 20 000 kvinnor
    i mindfetalness-gruppen...

  143. ...och 20 000 i kontrollgruppen.

  144. Vårt primära utfall är-

  145. -att undersöka andelen barn som föds
    med Apgar under 7 vid 5 minuter.

  146. Det sekundära utfallet är-

  147. -att studera andel som söker
    för minskade fosterrörelser.

  148. Vi kommer att använda oss av data
    från graviditetsregistret.

  149. Jag vill tacka alla barnmorskor
    som har varit med i projektet.

  150. Utan er hade inte det här gått.
    Det har varit ett bra samarbete.

  151. Tack för att ni lyssnade.

  152. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mindfetalness

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mindfetalness är en metod för att öka gravida kvinnors uppmärksamhet på fostrets rörelser med syfte att minska intrauterin fosterdöd. Barnmorskan Anna Akselsson beskriver hur hennes och professor Ingela Rådestams studie rent praktiskt gått till. Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Foster, Förlossningslära, Medicin, Obstetrik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Amning - igår, idag och i morgon

Kristin Svensson, universitetsbarnmorska specialiserad på amning, och Christin Rubertsson, professor i reproduktiv hälsa, i ett samtal om amning. Av vilka orsaker väljer man att amma? Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Förändringar i förlossningsrädsla under graviditeten

Elisabet Rondung, psykolog från Mittuniversitetet, har undersökt om det finns subgrupper bland kvinnor med förlossningsrädsla. Vilken skillnad kan man till exempel se mellan förstföderskor och omföderskor? Och vilka andra faktorer förenar eller skiljer kvinnor åt när det gäller förlossningsrädsla? Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Samtalsstöd vid förlossningsrädsla

Barnmorskan Birgitta Larsson har skrivit en avhandling om stödsamtal med förlossningsrädda kvinnor. De kvinnor som får stödsamtal under graviditeten blir sällan av med sin rädsla helt men många klarar att hantera oron bättre. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Kontinuitet med samma barnmorska för förlossningsrädda

Ingegerd Hildingsson, professor reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet, föreläser om vikten av kontinuitet med samma barnmorska vid förlossningsrädsla. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Den australiensiska "Caseload"- modellen

Helene Haines, barnmorska och forskare, berättar om sin studie av "Caseload"-modellen i Australien. Barnmorskor som arbetar heltid i den här modellen hinner ta hand om ungefär 40 kvinnor per år, eller fyra kvinnor i månaden. Risken för utbrändhet verkar vara lägre med denna modell jämfört med mer konventionella vårdformer. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Amningslängtan och amningsrädsla

Lina Palmér, universitetslektor vid Högskolan i Borås, föreläser om amning. Det kan vara en positiv upplevelse för kvinnan men kan även upplevas som smärtsam och negativ. Barnmorskan behöver ha stor kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Mer kunskap behövs. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Gravid och våldsutsatt

Hafruún Finnbogadottír, forskare och barnmorska, i en föreläsning om våld mot gravida kvinnor. Finnbogadottír har sin kärnkompetens inom reproduktiv hälsa med fokus på våld mot kvinnor i nära relationer. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Psykologiskt stöd på BVC

En föreläsning med Katarina Kornaros, socionom och doktorand i psykologi. Bland annat handlar det om mental ohälsa under perinatalperioden. Fokus ligger även på samspel och anknytning mellan förälder och barn samt samtalsterapi för blivande och nyblivna föräldrar. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Kvinnors råd till vårdpersonal om amning

Forskaren och barnmorskan Ingrid Blixt berättar om en svensk studie om amning och vikten av att stärka kvinnors självförtroende. När vårdpersonal har genomgått processorienterad utbildning i amning minskar kvinnors upplevelse av amningsproblem. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Önskan om att lyckas och risken att misslyckas

Cirka tjugo procent av alla gravida kvinnor upplever en förlossningsrädsla som påverkar deras psykiska hälsa och livskvalitet. Lina Palmér, lektor vid Högskolan i Borås, föreläser om detta. Inspelat den 15 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Makt att forma samhället och sitt eget liv

Jämställdhetsexperten Gertrud Åström berättar om sitt arbete och viljan att göra skillnad i samhällsutvecklingen. Som ordförande i Sveriges Kvinnolobby har hon gjort ett bestående intryck och avtryck både nationellt och internationellt. Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Kvinnotrubbel - abort i Sverige förr och nu

Lena Lennerhed, idéhistoriker, berättar om abortens historia i Sverige. Stämmer den schablonbild många har idag, om klåpare, sjaskiga hotellrum på bakgator och kvinnor som förblödde? Var det verkligen så en abort gick till "förr i tiden? Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Fosterrörelser och fostrets välbefinnande

Ingela Rådestad, professor och barnmorska, belyser metoder för att öka gravida kvinnors uppmärksamhet på fostrets rörelser. Fosterrörelser är ett mått på fostrets välbefinnande. Hur kan barnmorskan fråga och informera om fostrets rörelser? Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Mindfetalness

Mindfetalness är en metod för att öka gravida kvinnors uppmärksamhet på fostrets rörelser med syfte att minska intrauterin fosterdöd. Barnmorskan Anna Akselsson beskriver hur hennes och professor Ingela Rådestams studie rent praktiskt gått till. Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Komplikationer med sugklocka

Cecilia Ekéus, docent i reproduktiv hälsa, berättar om sitt forskningsprojekt om sugklockor vid förlossningar. Projektet syftar till att få mer detaljerad kunskap om hur sugklockeförlossning påverkar barns hälsa på kort och lång sikt. Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.