Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas KällnerDela
  1. Gott folk! Ni bevittnar en historisk
    händelse. Språknyheterna är här.

  2. Programmet som omfamnar långa vokaler
    och trestaviga adverb. In-om-hus.

  3. I kvällens program:

  4. Man är en dåre om man säger "kiosk".

  5. Man måste inte fängsla
    "kiosk"-sägare.

  6. Hur kommer det sig att Ibsen och
    Strindberg fortfarande är aktuella?

  7. Jag kan ta en trisslott också.
    Med vinst, tack!

  8. Ja, man vill gärna ha en vinstlott...

  9. Det var gött, det här. Riktigt gött.

  10. I åtta veckors tid kommer vi
    på Språknyheterna att djupdyka-

  11. -bland språkhavets alla korallrev.

  12. Vi träffar cirkusdirektörer,
    låtskrivare, fotbollsdomare-

  13. -Svensk damtidning-chefredaktörer,
    Denise Rudberg-

  14. -och många fler människor
    med olika yrken och egenskaper-

  15. -men med tre saker gemensamt:
    Språk, språk och språk.

  16. Vi skickade vår "Språk är ju ett ämne
    som aldrig blir tråkigt"-reporter-

  17. -Kalle Lind,
    för att träffa en expert på ämnet:

  18. Språktidningens chefredaktör,
    Anders Svensson.

  19. Språket är ju så tacksamt. Det
    befinner sig ju i ständig förändring.

  20. Alla har sitt individuella språk.

  21. Det finns alltid saker att diskutera
    och reflektera över.

  22. Varför är vi så intresserade
    av vårt språk?

  23. Vi kan ju inte leva utan språket.

  24. Språket är det vi ständigt använder
    för att kommunicera med varandra.

  25. Språket är det som förenar oss. Det
    gör att vi kan forma en gemenskap.

  26. Vilket språk vi än använder:
    svenskt teckenspråk, svenska-

  27. -arabiska, spanska eller engelska-

  28. -så är språket det vi kommunicerar
    med. Vi klarar oss inte utan språket.

  29. Språkdiskussioner
    är inte unika för Sverige-

  30. -men det finns, känns det som,
    ett stort språkintresse i Sverige.

  31. Ja, jag älskar språk.

  32. Ja, för jag kommer från utlandet.

  33. Jag är språkintresserad.

  34. Det är jätteintressant
    att lyssna på P1 och Språket.

  35. Man kan anpassa det mycket
    beroende på vem man är som person-

  36. -och som i mitt fall, när jag jobbar
    med varumärkens kommunikation.

  37. Det går att hitta språk i språken.

  38. Jag tycker om ord och språk.
    Jag tycker det är viktigt med språk.

  39. Språket är nyckeln till allt.

  40. Även om vi internationellt tänker att
    svenskan är ett ganska litet språk-

  41. -ska man minnas att det är ett av
    de hundra största språken i världen.

  42. Om man tittar på
    produktion av böcker, tidningar-

  43. -inlägg på Wikipedia och allt sånt,
    så är svenskan en språklig stormakt.

  44. Svenskan har funnit som skriftspråk
    oerhört länge-

  45. -så vi har källor
    långt tillbaka i tiden-

  46. -som gör att det rent språkhistoriskt
    är tacksamt att arbeta med.

  47. Begreppet "språkpolis", som de flesta
    svenskar har en relation till...?

  48. Språkpoliser är ofta
    väldigt tacksamma på det sättet-

  49. -att de ofta snappar upp-

  50. -när ett ord eller uttryck glider
    lite i betydelse och förändras.

  51. Vilka språkliga förändringar är det
    dina läsare reagerar allra mest på?

  52. Just nu är det "var" och "vart",
    skillnaden där.

  53. Vad det gäller "de" och "dem"
    har det diskuterats-

  54. -i och med att många har svårt
    att skilja på "de" och "dem"-

  55. -att man kanske ska ha ett "enhets-
    de" eller ett "enhets-dom" i stället.

  56. Så man blir kvitt det problemet.

  57. Andra ständigt aktuella frågor
    är engelska låneord.

  58. Det irriterar sig många på.

  59. Varför säga "feedback"
    när man kan säga "återkoppling"?

  60. Varför säga "controller" när man
    kan säga "styrekonom"? Och så där.

  61. Varför säga "freestyle" i stället för
    "bärbar bandspelare med hörlurar"?

  62. "Freestyle" var ett ord
    som i princip bara fanns i svenskan.

  63. "Afterwork" förekommer inte
    i engelskspråkiga länder.

  64. Det är ett engelskt ord
    som är uppfunnet i Sverige.

  65. Det finns uttal
    som folk retar sig på.

  66. Man retar sig när man hör intervjuare
    säga "interjuv"-

  67. -och globetrotters säga "Zweisch".

  68. Vi har i regel inte
    det ljudet i inledningen av ord-

  69. -däremot ofta i slutet av ord.
    Det är därför det blir "Zweisch".

  70. Man måste inte riva upp himmel och
    helvete för att nån säger "Zweisch"-

  71. -men man måste betraktas som en dåre
    om man säger "kiosk".

  72. "Kiosk"
    kan man väl inte få säga ostraffat?

  73. Jag hade inte sagt: "Den där måste vi
    fängsla. Det är en kiosksägare". Nej.

  74. Jag är liberal i övrigt, men
    just "kiosk"... Där ser jag rött.

  75. Har du personligen nån språkidol
    eller nåt språkligt föredöme?

  76. Åsa Avdic.

  77. I Plus i kväll:
    järnfattiga barnmatsburkar.

  78. Hon talar väldigt tydligt
    och är väldigt rak-

  79. -på ett sätt som är imponerande
    och som jag blir nyfiken på.

  80. Jag skulle vilja fråga henne
    hur medveten hon är om det här.

  81. Har hon själv funderat på det här-

  82. -eller är det bara som det råkat bli,
    lite slumpmässigt?

  83. Vi på Språknyheterna ville inte låta
    Anders Svensson undra längre.

  84. Vi träffade därför Åsa Avdic-

  85. -för att fråga hur medveten hon är
    om sitt raka och konkreta språk.

  86. Tack, Anders. Det var fint att höra.

  87. Det har att göra med att jag är van
    att skriva för att sen säga saker.

  88. Man skriver ju manus för tv. Jag
    började med att göra barnprogram.

  89. Då fick man träna mycket på
    att försöka uttrycka sig enkelt.

  90. Man blir medveten om
    hur knasigt talspråket är-

  91. -då vi hugger av meningar och
    pladdrar på, precis som jag gör nu-

  92. -och om
    hur omständligt skrivspråket är.

  93. Ska man kombinera tal- och skrivspråk
    kanske utfyllnadsorden försvinner.

  94. Han kan prova att skriva först
    det han tänker säga sen.

  95. Vi tackar Åsa Avdic för det.

  96. Men oj, här står ju en språkvetare
    i studion! Vilken slump!

  97. Sara Lövestam, du är författare,
    språkvetare och grammatik-apostel.

  98. Du ska vara med här hela hösten
    och reda ut alla konstiga, roliga-

  99. -och underliga språkfunderingar.

  100. Du är känd för att gilla språk i
    allmänhet men grammatik i synnerhet.

  101. Vad är så himla kul med grammatik?

  102. Språket består av ord, men om vi
    inte gav dem olika betydelse-

  103. -beroende på var de sitter i meningen
    eller hur vi böjer dem-

  104. -skulle vi inte kunna kommunicera
    på en så hög nivå som vi kan.

  105. Grammatik är för mig det hemliga,
    fantastiska system-

  106. -som gör att vi kan kommunicera.
    Det är som att upptäcka koden.

  107. Du har nästan övertygat mig.

  108. Anders Svensson nämnde två
    språksvårigheter som engagerar folk:

  109. Dels "de" och "dem",
    dels "var" och "vart".

  110. -Ska vi reda ut det direkt?
    -Det kan vi göra.

  111. "De" och "dem"... Anledning till
    varför de är svåra att skilja på-

  112. -är att vi inte har den distinktionen
    i talspråk i de flesta dialekter.

  113. Det är bara i skriftspråk
    vi skiljer på dem.

  114. Om man vill kunna skilja på dem
    kan man tänka på tre sätt:

  115. Lär dig vad subjekt och objekt är.

  116. Vid subjekt är det "de".
    Vid objekt är det "dem".

  117. Annars finns det andra knep.

  118. Vi gör sällan fel på "vi" och "oss".
    De är också subjekt och objekt.

  119. Om "vi" passar, passar det med "de".
    Om "oss" passar, är det "dem".

  120. "Oss" har tre bokstäver, liksom
    "dem". "Vi" har två, liksom "de".

  121. Mitt sista tips är det bästa. Om man
    kan engelska på en hyfsat god nivå-

  122. -säger man oftast inte fel
    på "they" och "them".

  123. Det är samma distinktion.

  124. Om det är "them" på engelska ska det
    vara "dem" på svenska. Annars - "de".

  125. Och så hade vi "var" och "vart"?

  126. Skillnaden är att "var" anger be-
    fintlighet och "vart" anger riktning.

  127. Det är samma skillnad som mellan
    till exempel "där" och "dit".

  128. I många dialekter finns skillnaden
    mellan "där" och "dit"-

  129. -men inte "var" och "vart". Därför
    kan man ha svårt att skilja på dem.

  130. Om man vill skilja på dem
    kan man tänka så här:

  131. "Var?" frågar du
    när svaret kan bli "där".

  132. "Vart?" frågar du
    när svaret kan bli "dit".

  133. Du och jag ska samarbeta under
    hösten, så vi måste känna varann.

  134. -Du säger väl inte "kiosk"?
    -Aldrig.

  135. Nu, gott folk! Håll i hatten,
    väck barnen och duka gottebordet!

  136. Ta fram engelsk konfekt
    och gröna marmeladkulor!

  137. Det är dags för en blivande
    tv-klassiker: Hela Sverige undrar.

  138. "Va, vad är det för nåt?" undrar just
    hela Sverige. Det ska jag tala om.

  139. Det är insändare om språk
    från hela Sverige.

  140. I kväll kommer frågan från Kristian.

  141. Hej! Kristian heter jag.

  142. Vad är det för skillnad på en dialekt
    och ett språk?

  143. Vad är skillnaden
    mellan språk och dialekt?

  144. Det är en flytande gräns, faktiskt,
    mellan språk och dialekt.

  145. Alla språk vi talar nu har uppstått-

  146. -genom att variationer
    i ett annat språk har uppstått.

  147. Sen har man fortsatt
    att utveckla språket åt två håll.

  148. Man kan också säga
    att gränsen ofta är politisk.

  149. Till exempel svenska och norska
    är väldigt lika varandra.

  150. Om Sverige och Norge hade varit
    samma land med en kung och så vidare-

  151. -då hade vi kanske haft ETT språk
    för både svenska och norska.

  152. Man hade bara sagt att vi har
    flera dialekter av det här språket.

  153. Det blir också mer betraktat som
    ett språk när man har en regering-

  154. -som bestämmer att nu ska vi
    skriva Bibeln på det här språket.

  155. Då får vi också skrivregler
    för det här språket.

  156. Språk som har ett skriftspråk
    stärks som språk betraktat.

  157. Det betyder inte att det bara är ett
    språk om det finns ett skriftspråk.

  158. Det finns väldigt många språk i
    världen som inte har stavningsregler.

  159. Tack, Sara! - Det knallar och går,
    och jodå, så att...

  160. Precis! Nu ska vi gräva lite djupare
    i det här med kallprat.

  161. Det kan vara obekvämt att hamna bred-
    vid nån vag granne på en bussresa.

  162. Stelt, minst sagt.

  163. Niklas Källner, som skrivit
    den här boken, "Och bilen går bra?"-

  164. -menar att det här är avgörande
    för goda relationer.

  165. Vi skickade vårt "jämna plågor"-team-

  166. -för att få tips
    från ett riktigt kallpratsproffs.

  167. Jag är inget kallpratsproffs. Däremot
    har jag utvecklat mig själv lite mer-

  168. -då jag pratat med så många:
    "Hur gör du när du kallpratar?"

  169. Då har jag fått med mig saker
    och ting som jag liksom tar till.

  170. Jag heter Niklas Källner och är
    journalist och tv-programledare.

  171. Jag skriver lite böcker, också.

  172. Jag skrev en bok om kallprat då jag
    med åren förstått hur viktigt det är-

  173. -i synnerhet i mitt yrke
    när man ska möta främmande människor.

  174. För att få kontakt
    måste man börja nånstans.

  175. Där är kallpratet en stor och viktig
    del i kontakt med andra människor.

  176. För att komma till de djupare
    samtalen måste man börja nånstans.

  177. Det är en brygga från där vi börjar.
    Från ett stadie till ett annat.

  178. Där kan vi avläsa helt andra saker:

  179. Är den här personen
    vänligt inställd till mig?

  180. Upplever den här personen
    nån slags oro kring det jag säger?

  181. Med kallpratet sonderar vi terrängen.
    Vi kalibrerar oss mot varann.

  182. Som nån säger i min bok är det så
    vi stämmer instrumenten tillsammans.

  183. När jag skrev boken höll jag på
    mycket och testade olika grejer.

  184. Jag gjorde en lista på hur man kall-
    pratar med olika typer av människor.

  185. Det var gött, det här.
    Hur känner du Håkan Hellström?

  186. Jag dejtade en kille
    som brukade fira jul med honom.

  187. Vi handlar i samma mataffär
    och gick på samma skola.

  188. Ursäkta.
    Vad är det de vuxna inte fattar?

  189. De fattar inte förkortningar-

  190. -eller att man vill
    vara i fred.

  191. Ursäkta att jag stör.
    Du läser ju kulturdelen.

  192. Hur kommer det sig att Ibsen och
    Strindberg fortfarande är aktuella?

  193. -Det är mycket vuxna inte fattar.
    -Emojisar.

  194. De var bra på att skriva
    om klassamhället.

  195. Du spelar ju gitarr.
    Vilken Fender föredrar du?

  196. De fattar inte.

  197. Ska man såga eller hamra?
    Det beror helt enkelt på.

  198. Vi fattar inte vad de menar
    när de säger nåt.

  199. De fattar inte att man inte vill
    prata. Jag är inte din kompis.

  200. Telecaster är mer
    som en arbetshäst.

  201. Det är elgitarrernas Kalashnikov.

  202. Stratan är mer förfinad.

  203. Står utanför kontoret,
    känner mig snygg i dag...

  204. Hej! Jag måste få säga att jag
    älskade ditt senaste klipp.

  205. Var det bloggen från Marbella
    eller Samir och Viktor-challenge?

  206. Just det! Det var jättekul.
    Jätteroligt!

  207. De fattar bara inte.

  208. Det bästa tipset
    är att vara allmänbildad.

  209. Kallprat och småprat... Det finns
    ingen definition på vad som är vad.

  210. Jag använder dem helt fritt.

  211. De som gör den där distinktionen-

  212. -brukar ibland säga att kallprat
    är när man bara socialiserar ytligt.

  213. Man vill inte komma vidare.

  214. Man vill säga nåt trevligt
    och sen gå därifrån.

  215. Med småprat
    börjar man försiktigt-

  216. -för att sen komma vidare
    i samtalet.

  217. Sen har vi det här medelpratet.

  218. Alla de här är glidande,
    hela tiden.

  219. Med medelpratet börjar vi
    avslöja lite mer om oss själv.

  220. Vi kan säga
    vilket hockeylag vi gillar-

  221. -eller vad vi tycker
    i en viss fråga.

  222. Men vi är inte alls personliga.

  223. Sen kommer
    det personliga pratet.

  224. Då kan man fråga om kärleksliv
    och andra saker-

  225. -som är familjerelaterade,
    och bli lite mer personlig.

  226. Hur vädret ska bli i morgon
    är definitivt ett kallpratsämne.

  227. Det funkar väldigt bra.

  228. "Du måste vara trött på din man.
    Ni har varit gifta i tjugo år."

  229. Det är inte kallprat.

  230. "Upplever räkosten
    en renässans?"

  231. En väldigt rolig fråga.

  232. Den är ofarlig.
    Den kan man ha i ett kallprat.

  233. Det var gött, det här. Riktigt gött.

  234. I kallpratets tecken skickade vi ut
    vår konsumentreporter, Kalle Lind-

  235. -för att träffa kassörskan
    Erika Petersson-

  236. -som även hon
    vet ett och annat om småprat.

  237. Erika har under många år twittrat
    igenkännande om att jobba i snabbköp.

  238. Dessa succé-tweets lade sen grunden
    till boken "Drottningen i kassan"-

  239. -där vi konsumenter äntligen får
    en inblick i hur det faktiskt är-

  240. -att höra samma skämt
    28 000 gånger per dag.

  241. Jag heter Erika. Jag är 24 år gammal.

  242. Jag har jobbat i matbutik
    hela mitt liv.

  243. -Varför följer dina följare dig?
    -Jag tror att många känner igen sig.

  244. Många som jobbar med service känner
    igen att folk kan vara lite tokiga.

  245. Du skulle ha en sån.

  246. Jag hoppas också att folk tycker
    att det är kul att läsa om.

  247. Folk beter sig väldigt speciellt
    mot människor i serviceyrken.

  248. Jag tror folk tycker det är rätt kul
    att läsa om. Du kör tre bolognese.

  249. Man kan tänka sig att det finns
    en massa standardsituationer-

  250. -med olika repliker du tvingas höra
    flera gånger varje dag.

  251. -Vilket är det tröttaste av skämten?
    -Det är nog ändå folk som...

  252. Hej!

  253. Ett paket cigg.

  254. -Ska du inte kolla leg?
    -För att du ser ung ut?

  255. Du vet inte om jag är arton.
    De brukar alltid ta leg på bolaget.

  256. 39, men ändå. Okej.

  257. Ingen tycker att det är kul.
    Varken jag eller kunden.

  258. Ni tröttar ut varann.

  259. Jag kan ta en trisslott också.

  260. Med vinst, tack!

  261. -Det hade varit härligt med en vinst.
    -Ja, man vill gärna ha en vinstlott.

  262. -Tack för mig.
    -Tack. Lycka till.

  263. Jag är ju själv en butiksskämtare.

  264. När jag kommer till dvd-butiken
    lämnar jag tillbaka dvd:n och säger:

  265. "Jag hann inte spola tillbaka."

  266. Det finns folk som jag,
    som måste låta truten gå hela tiden.

  267. Jag skulle lämna in bilen i morse.

  268. Jag tror det är kardanaxeln.

  269. Är det nåt fel på bilen?

  270. Man behövde byta nån väsentlig del.

  271. Det skulle bli 15 000 kronor.
    Det är mycket pengar.

  272. Ska jag betala det,
    eller ska jag rent av köpa en ny bil?

  273. Det kostar ju mer, men frågan är
    om inte det i längden hade burit sig?

  274. När jag kom ut hade det börjat regna.

  275. Alla människor runt mig sa: "Deppigt,
    tradigt - regn". Men jag blev glad.

  276. När du sitter i kassan
    är du ju en servicemänniska.

  277. -Finns det ett särskilt servicespråk?
    -Butiker hanterar det nog olika.

  278. Många trycker nog på att man ska bete
    sig exakt likadant mot alla kunder.

  279. -Vill du ha kvittot?
    -Ja tack.

  280. Nu köpte jag satsumas.

  281. Det var lite rabatt på dem, va?

  282. Jag glömde klippa ut rabattkupongen,
    men den ska väl ändå gälla.

  283. Jag skulle precis klippa ut den. Jag
    hade till och med lagt fram en sax.

  284. -Man måste ha med sig kupongen.
    -Då kommer jag tillbaka med den sen.

  285. Den ligger hemma.

  286. Du måste handla
    samtidigt som du använder kupongen.

  287. Annars fattar inte systemet.

  288. Du kan inte bara dra den...?
    Vad handlar det om? Två, tre kronor?

  289. Jag lät medvetet bli
    att ta ekologiska bananer.

  290. När man står i en kö ser man ofta
    att människor pratar i telefon-

  291. -och att de fortsätter att prata
    i telefon även under själva köpet.

  292. Jag kan bara låta dem vara.

  293. När jag var irriterad sa jag "Hej!"
    och försökte provocera fram nåt-

  294. -men det är lönlöst. De vill inte
    prata med mig. De har annat för sig.

  295. Det var programmet
    med Johannes Brost och Björn Skifs.

  296. I ena laget var det Inga Gill
    och Meg Westergren.

  297. Jeja Sundström var med också.

  298. -Hon var trubadur.
    -Då blir det 64 kronor.

  299. Hon heter väl inte Jeja från början.
    Jag tror hon heter Gertrud.

  300. Lennart Swahn var programledare.

  301. Tack för det, Kalle. Om barnen
    har somnat om så väck dem på nytt.

  302. Det är dags för ännu ett succéinslag,
    nämligen "Sara recenserar".

  303. Du ska inte recensera böcker, filmer,
    dataspel och sånt-

  304. -utan nyord.

  305. -Du använder en speciell betygsskala.
    -Nej.

  306. Jag ska använda den mest etablerade
    betygsskalan i dag.

  307. Den betygsskala
    som jag och Sveriges enade lärarkår-

  308. -har ägnat ofattbart många timmar
    åt att sätta oss in i och förstå-

  309. -nämligen A till F.

  310. Spännande.

  311. Kränkt å nån annans vägnar?

  312. Kränkt flera gånger.

  313. Kränkt i andra hand.

  314. Medberoende till nån som är kränkt.

  315. -Ja...
    -Kränkt i andra hand.

  316. Kränkt för nån annans räkning.

  317. -I andra hand.
    -Kränkt i andra hand.

  318. Det måste vara
    att vara kränkt i andra hand.

  319. Vad betyder ordet "sekundärkränkt"?

  320. Det är som många här har gissat:
    Att bli kränkt å nån annans vägnar.

  321. Om nån säger nåt rasistiskt
    om en grupp som inte jag tillhör-

  322. -så kanske jag blir kränkt ändå-

  323. -trots att jag inte är målet
    för denna kränkning.

  324. Man kan säga
    att ordet ersätter gamla, fina ord-

  325. -som "solidarisk" och "empatisk"-

  326. -men tillför en annan dimension.

  327. Jag är nyfiken på din recension.

  328. Hur ska du gå till väga när du
    recenserar nyorden, under hösten?

  329. Är ordet transparent?
    Går det att förstå det?

  330. Många i enkäten förstod det,
    även om de gissade.

  331. Om ordet redan finns, på nåt sätt.

  332. I det här fallet
    finns "solidarisk" och "empatisk"-

  333. -men de betyder inte exakt samma sak.

  334. Så vi har ett ord med en ny
    dimension, vilket jag ger ett plus.

  335. Därför kommer jag
    att ge det här ordet...

  336. ...ett C.

  337. -Ett mellanbetyg.
    -Ja, men ändå bra.

  338. Tack för det, Sara. - Det har varit
    fokus på kallprat i kvällens program.

  339. Det passar bra att lämna över till
    det svenskar kallpratar helst om:

  340. Vädret-

  341. -dessutom med hela Sveriges absoluta
    favoritmeteorolog, Nils Holmqvist.

  342. Nils ska under åtta veckor
    presentera vädret på ett sätt-

  343. -som jag garanterar att ni tittare,
    eller du, Sara, eller jag, Kalle-

  344. -aldrig hört tidigare, nämligen
    vädret ur ett språkperspektiv.

  345. Take it away, Nils.

  346. Tack så mycket, Kalle. Under hösten
    kommer jag att ge er språkvädret.

  347. Vädret är
    ett fantastiskt samtalsämne.

  348. Alla kan relatera till det,
    och det förenar oss.

  349. Det spelar ingen roll vem man är.
    Det regnar på oss alla.

  350. Eftersom vädret berör oss, och
    vi pratar så hemskt mycket om det-

  351. -tänkte jag att det vara dags
    att vi höjer oss en nivå.

  352. Det är dags att uppa vårt väderlingo.

  353. Vi börjar med ordförrådet.

  354. När det är fint väder brukar vi
    beskriva det som "soligt väder".

  355. Glöm inte att SMHI
    har definierat olika begrepp-

  356. -som beskriver
    exakt hur soligt det är.

  357. Det är alldeles för sällan nån säger
    att solen dominerar-

  358. -eller att det är övervägande soligt.

  359. Det är det när det bara är en del
    moln på himlen som solen skyms bakom.

  360. "Ganska soligt"
    är som "solen dominerar"-

  361. -men med lite mer moln på himlen.

  362. "Vackert väder"
    är som "ganska soligt"-

  363. -men dessutom med svag vind.

  364. På tal om vind ska man aldrig tala om
    sekundmeter, förutom i segelkretsar.

  365. På land säger vi "meter i sekunden"-

  366. -precis som att vi säger "kilometer
    i timmen", och inte "timkilometer".

  367. Om det är blåsigt och du är lite
    frusen kan du kalla det "snålblåst".

  368. Om du blir frusen ända in i märgen-

  369. -kan du slänga dig
    med termer som "svinkallt".

  370. Ja,
    "svinkallt" är en meteorologisk term.

  371. Lägg till regn eller snö så har vi
    ett oväder. Det är riktigt illa.

  372. "Busväder" eller "ruskväder"
    är inte fullt så farligt-

  373. -men inget
    man självmant vill gå ut i.

  374. Allt enligt Sveriges meteorologiska
    och hydrologiska institut.

  375. Tack för det, Nils. - Och tack, Sara.
    - Och tack, ni som har tittat.

  376. Språknyheterna är tillbaka om
    en vecka och sen under hela hösten.

  377. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Dialekter, Kommunikation, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Svenska språket, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om feminism och systerskap i dagens Sverige

Kakan Hermansson och Flora Wiström berättar om sina debutböcker där de båda skriver om feminism och systerskap. I "Hela kakan" berättar Kakan Hermansson om sin uppväxt och hur det är att vara lesbisk och feminist. I Flora Wiströms roman "Stanna" handlar det om att hålla andra under armen medan man själv nära håller på att gå sönder. Samtalsledare: Alexandra Pascalidou. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bokförlaget Forum och Bonnier Carlsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Läsare är vi allihopa

Poetry slam och livemusik från scenen i Kista bibliotek i Stockholm. Biblioteket är utsett till världens bästa bibliotek och jobbar medvetet med att fånga in nya läsare med hjälp av lokala författare och poeter. En av dessa är Sabrina Ibenjellal, svensk mästare i poetry slam, som framför två dikter och berättar hur hon gjort för att ta makten över orden. Vi möter också Ulf Stenberg, teaterman, som berättar om sin personliga läsresa. Han sökte spänning i den undre världen, men kom sedan på att han skulle bli skådespelare och läste då för första gången en litterär text. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.