Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten FurhatDela
  1. Hej och välkomna
    till Språknyheterna-

  2. -programmet som omfamnar svåra för-
    kortningar och onomatopoetiska ord:

  3. Zoom, bang, gloshamadosh.

  4. I kvällens program:

  5. De sitter på bänken och
    bär vatten i fotboll. De avgör inte.

  6. Om de inte rimmar är det bättre.

  7. Det ska va gött å leva,
    annars kan det kvitta

  8. Fint å leva, annars kan det kvitta

  9. My name is Furhat. What is your name?

  10. Men först: Språknyheternas
    kulturella avdelning-

  11. -har jobbat hårt och länge
    med vår nya serie-

  12. -som redan nu är att betrakta som
    en succé: "När orden betalar hyran."

  13. Det är en punkt där vi träffar folk
    som tjänar pengar på sitt språk.

  14. Vi skickar vår mest låttext-
    intresserade reporter, Kalle Lind-

  15. -till det kulturtäta Södermalm
    för att träffa vår första gäst.

  16. Niklas Strömstedt. Välkommen hit!
    Ska du säga, för vi är hemma hos dig.

  17. Du har ju skrivit
    en och annan poptext i dina dagar.

  18. Jag gissar att det finns
    lite no-nos och lite yes-yes.

  19. Ska vi börja med no-nos?

  20. Vilka ord ska man inte ha med?

  21. "Trenchcoat" är lite svårt, kanske.

  22. För att det blir
    ett konsonantkluster?

  23. Konsonantkluster är aldrig bra.
    Det är ett bra ord, tycker jag.

  24. Det hade du inte
    fått in i en popsång. Eller?

  25. Nej. Konsonantkluster...
    Det skulle kunna funka.

  26. Det är ett lite svårt ord.
    Jag vet inte i vilket sammanhang-

  27. -eller vilken låt det ska vara med i.

  28. Men annars tycker jag
    att det är roligt-

  29. -att hitta ord som tar för sig.

  30. Som man hajar till lite grann över.

  31. Det finns många texter med ord
    som bär vatten i fotbollsmatcherna.

  32. -De avgör inga matcher. Förstår du?
    -Jag tror det. Det var poetiskt sagt.

  33. Vad har vi för exempel på det?

  34. Om man ska rimma
    ett ord som "gång"...

  35. Ett ord man inte tänker på
    är kanske "betong".

  36. "Betong" tar ju för sig
    betydligt mer än "lång".

  37. Jag tänker att "mig" är en klassisk
    fälla. "Dig" ligger nära till hands.

  38. "Mig" och "dig"... "Okej" är tråkigt.

  39. Det är lite nödrimsaktigt.

  40. -Sen har vi "säg"...
    -Och "pastej"!

  41. Det är bättre än "mig" eller "dig".

  42. "Förgätmigej", har vi också.

  43. "Gay", har vi.
    Det tar för sig i en text.

  44. Det är inte så roligt
    att rimma på "mig" och "dig".

  45. Om de inte rimmar är det bättre. Om
    man nu måste skriva en kärlekstext.

  46. -Visst har du gjort det nån gång?
    -Det har hänt.

  47. -Det blev så.
    -Det blev så, ja.

  48. Kan man utgå från ett rim? Har du
    nån gång hittat det perfekta rimmet?

  49. Som man sen väver en låt kring?
    Nej, aldrig.

  50. När Thore Skogman skrev "Rökt gök
    med lök" kom nog rimmet före storyn.

  51. Det är jag helt säker på.
    Han skrev inte versen-

  52. -och tänkte sen:
    "Vad ska vi ha för refräng? Jo!"

  53. Jag vill ha rökt gök med lök, ko-ko

  54. Man trodde jag var en tok
    som inte var riktigt klok

  55. Jag vill ha rökt gök

  56. Jag har inte tänkt: "Vilket bra rim!
    Det måste jag skriva en text till."

  57. Förutom vissa rim
    som man vill undvika-

  58. -finns det andra ord eller saker
    man vill undvika?

  59. -Omvänd ordföljd vill man undvika.
    -Att ha verbet sist så det ska rimma.

  60. Det stör mig oerhört mycket.
    Det känns onaturligt.

  61. Vi pratar inte så.

  62. Men vi pratar inte heller i melodi.

  63. Sång är i sig
    ett onaturligt sätt att kommunicera.

  64. Vad kul att träffa nån som gjorde så.

  65. Vars hela liv är en musikal.

  66. Har du nån fras
    du är särskilt nöjd med?

  67. Jag har skrivit ganska många fraser
    jag är nöjd med.

  68. En gammal poplåt som hette
    "Flickor talar om kärleken"-

  69. -parentes:
    "Män dom gör just ingenting alls."

  70. Den är rolig, för att det ibland
    kommer fram killar på Ica:

  71. "Vad fan menar du? Är det de
    som inte gör nåt, eller är det män?"

  72. Du brukar jag svara
    att det får du bestämma.

  73. Alltså "män" är dubbeltydigt?
    Det har jag aldrig fattat.

  74. -Men visst är det med ä?
    -Ja, det är ä.

  75. Man måste ju välja nåt när man ska
    skriva det. Det är en rolig popfras.

  76. Orup och jag gjorde ett nödrim. Vi
    rimmade "ekonomi" med "Ylva Marie".

  77. Hon hette ju Ylva Maria, egentligen.

  78. Jag brukar se på allt

  79. tv tusenfalt

  80. Jag går och lägger mig

  81. med Ylva Marie

  82. Ja.

  83. När den här sången tillkom var Ylva
    Maria Thompson nån man kände till.

  84. -Hon presenterade lite vågade...
    -...vuxenfilmer.

  85. Jag ska titta på fusklappen.

  86. En textrad som jag är
    väldigt nöjd med är just:

  87. "Vi körde på en fågel
    och begravde den."

  88. -"Nånstans vid en sjö."
    -Det var inte en sjö, det var havet.

  89. -Kom du på det i efterhand?
    -Ja.

  90. Vi åkte ut på Lidingö och hem igen

  91. Vi körde på en fågel och begravde den

  92. nånstans vid en sjö

  93. Den är bra, för det är så många
    som hatar den raden-

  94. -och så många som älskar den raden.

  95. Det är ingen
    som nånsin har glömt bort den.

  96. -Vet du vad det var för fågel?
    -Ja, en överserverad gråsparv.

  97. Den gick en morgon på Tegeluddsvägen.

  98. En annan svensk titel jag tycker
    mycket om är "Ta av dig skorna".

  99. Ta av dig skorna

  100. Ta av dig skorna

  101. Ta av dig skorna

  102. Povel och Beppe.

  103. Just för att man kan känna i titeln-

  104. -hur jävla skönt det är
    att just ta av sig skorna.

  105. Den blev till när Povel såg hur Beppe
    sparkade av sig sina 49:or till skor-

  106. -och lade upp fötterna
    på skrivbordet. "Där har vi nåt!"

  107. Vilket ord är du mest nöjd med
    att ha fått in i en låttitel?

  108. Tveklöst "postorderförskottsavi".

  109. -I vilken låt är det?
    -"Byns enda blondin."

  110. -Det är många stavelser.
    -Post-ord-er-för-skotts-a-vi. Sju.

  111. Det ordet finns inte. Jag fick
    dagens tistel av en tant i Uppsala.

  112. Just för att det inte fanns.

  113. Hon tyckte inte att poeter
    får hitta på ord.

  114. Inte mycket, inte. Hon rasade.

  115. Du skrev den till Sven-Ingvars, va?
    Kan du den?

  116. Jag bär på vykort till fru Hansson

  117. en faktura till nån som blir blåst

  118. och en postorderförskottsavi,
    som är stämplad i

  119. Borås!

  120. I "Hela Sverige undrar" kommer
    kvällens fråga från en ung tittare.

  121. Jag har en fråga.
    Hur lång är en stund?

  122. En bra fråga. Som tur är har vi
    vårt språk-orakel Sara Lövestam här.

  123. -Hur lång är egentligen en stund?
    -Det finns inget exakt svar på det.

  124. "En stund" är ett ord
    som är lite svävande-

  125. -och lite subjektivt.
    Så är det med de här orden.

  126. Om man ska ringa in det kan man säga-

  127. -att det är längre än ett ögonblick
    men kortare än ett tag.

  128. Ett bra men inte
    helt tillfredsställande svar.

  129. Det är som "när blir dungen en skog?"
    "När blir kullen ett berg?"

  130. Det är svårt att ge ett exakt svar.

  131. Svenska är som ni märker
    inte helt lätt.

  132. Hur svårt är det då inte
    om man är nyanländ till Sverige?

  133. Vi skickade Språknyheternas
    "dur och moll"-team till Östersund-

  134. -för att besöka kören
    The Rockin´ Pots.

  135. Där får nyanlända sjunga
    ursvenska slagdängor-

  136. -som Galenskaparnas brottarhit
    "Det ska va gött å leva".

  137. Så tar de sig an det svenska språket,
    både lustfyllt och effektivt.

  138. Rrr!

  139. Kan ni skaka
    samtidigt som ni säger "rrr"?

  140. -Hej, hej, hej!
    -Hej, hej, hej!

  141. The Rockin´ Pots är en kör som skapar
    möten mellan nyanlända och svenskar-

  142. -genom sången.

  143. How are you feeling today?
    Hej, hur är det med dig i dag?

  144. Jo, jag mår bra

  145. Kören började med att jag och min fru
    driver en musikskola här i Östersund-

  146. -där vi tog emot en praktikant
    som bodde på en flyktingförläggning.

  147. När vi kom dit första gången insåg vi
    direkt att vi måste hjälpa mer folk.

  148. Det var väldigt deprimerande.

  149. Dagarna bestod av
    äta, sova och internet.

  150. Alla var deppade när vi var ute
    på Grytan, på asylboendet.

  151. Jag ville bara
    att de skulle få ha kul en timme.

  152. Så jag körde hårt.

  153. Här sitter vi, jag och min bror.

  154. Fisken i sjön sover nog nu.

  155. Vi tränar. Vi sjunger tillsammans.
    Nu har vi många svenska kompisar.

  156. Vi har lärt oss kulturen,
    och vi har lärt oss svenska också.

  157. För oss är kören inte bara en kör.

  158. Det är som en skola också.
    Vi har lärt oss språket.

  159. Han är nog trött, eller vad tror du?

  160. Som ni ser,
    så när vi går igenom låtar-

  161. -går vi rad för rad.

  162. Efter kören, när vi går hem,
    lär vi oss mycket.

  163. Jag översätter låten.
    Vad betyder den?

  164. Vad är betydelsen av den här sången?
    Det är roligt, faktiskt.

  165. Förstår ni? Säg till om ni inte
    förstår. Översätt för din kompis.

  166. "Du vilar här på mitt bröst."

  167. Vi märkte hur det byggdes broar
    mellan kulturer och nationaliteter-

  168. -som annars inte umgicks.

  169. Vi fick ut svenskar som fick
    sitt första möte med förläggningen.

  170. När vi slog ihop våra svenska
    körsångare och de nyanlända-

  171. -började det bli nätverk och vänskap-

  172. -som har lett till boenden, praktik-
    platser och jobb, i vissa fall.

  173. Det har fått spännande effekter
    som vi inte anade när vi drog i gång.

  174. Min svenska favoritlåt
    har vi inte tränat här på kören.

  175. Det var "Öppna..." Vad heter den?

  176. När jag kom till Sverige var det
    första låten. "Öppna din...?"

  177. -"Öppna landskap"?
    -Nej. "Öppna din dörr"!

  178. Den är jättefin.
    Efter den var det "Natten..."

  179. Tomas Ledin sjunger den.
    Det är en av mina favoriter.

  180. Jag har många favoriter.
    Den är jättefin.

  181. Jag ska prata med körledarna, så vi
    tränar på den också. Det blir bra.

  182. Vem du än är, om du tror på det här.

  183. Det ska va gött å leva,
    annars kan det kvitta

  184. I och med att man i Sverige inte har
    rätt till SFI under asylperioden...

  185. Först ska man få asyl, sen skaffa
    lägenhet och sen börja plugga.

  186. Det kan ta fyra år innan man
    får börja plugga på riktigt.

  187. ...så har det här, för flera, blivit
    vägen in i det svenska språket.

  188. Det finns exempel på deltagare här
    som i princip lärt sig svenska-

  189. -bara genom kören
    och nätverket de fått genom kören.

  190. Fint å leva, annars kan det kvitta

  191. Lätt å leva, annars kan det kvitta

  192. Spring inte runt å vela,
    då sabbar du det hela

  193. Spring inte runt å veva
    Det ska va gött, gött, gött, gött

  194. å leva

  195. Vad säger du, Sara?
    Och vad säger forskningen?

  196. -Kan man lära sig språk genom sång?
    -Ja. Det är det korta svaret.

  197. Musik aktiverar många delar
    av hjärnan, har man upptäckt.

  198. Man har sett att det är mer effektivt
    att sjunga på ett annat språk-

  199. -än att bara lyssna på musik på ett
    annat språk, och lära sig texterna.

  200. Själva sjungandet spelar faktiskt in.

  201. Du har själv jobbat som lärare
    i SFI, svenska för invandrare.

  202. Har du själv använt sång
    som pedagogiskt verktyg?

  203. Ja, det har jag gjort. Jätteofta.

  204. Man måste välja rätt sång.
    Vissa sånger är väldigt vackra-

  205. -men innehåller kanske ord
    som de inte behöver.

  206. "Ynglen som avlats i gölarnas slam"
    är inte det första man behöver kunna.

  207. -"Och i skuggan sin paulun."
    -Till exempel.

  208. Många gamla sångers ordföljd följer
    inte reglerna SFI-eleverna lär sig.

  209. Så man får välja noga.

  210. Du har också lärt dig andra språk
    genom sång, själv.

  211. Jag lärde mig swahili
    för arton år sen, när jag var tjugo.

  212. Sen dess har jag inte pratat
    så mycket swahili-

  213. -men det jag kommer ihåg mest
    är sångerna.

  214. Tack för detta.
    Nu över till nåt helt annat.

  215. Vi skickade vår förundrade
    framtidsreporter, Kalle Lind-

  216. -för att träffa roboten Furhat
    och diskutera Ola Magnells låtskatt.

  217. My name is Furhat. What is your name?

  218. My name is Gabriel.

  219. "Fur-at". Han pratar cockney.

  220. Hur är läget?

  221. Jag heter Gabriel Skantze. Jag är
    medgrundare till Furhat Robotics.

  222. Jag arbetar mycket
    med Furhats kommunikation.

  223. Hur man får Furhat att prata
    med hjälp av naturligt språk.

  224. Do you want to play a game with me?

  225. Det finns många utmaningar i att få
    en robot att kunna föra ett samtal.

  226. En sak är att det är talat språk.
    Folk pratar inte i tydliga meningar.

  227. De söker sig fram
    och letar efter orden.

  228. Det är svårt för roboten att tolka.

  229. I ett samtal är mycket av det
    som sägs beroende av ett sammanhang.

  230. Det är svårt för roboten
    att hålla reda på vad vi pratat om.

  231. För en robot som Furhat
    är ansiktsuttrycken jätteviktiga.

  232. Det är inte bara orden som sägs,
    utan även hur de sägs-

  233. -och rösten. Man har nåt som kallas
    "prosodi", alltså satsmelodi.

  234. Det kan uttrycka osäkerhet, om jag
    frågar eller gör ett påstående.

  235. Ska du och jag prata lite med varann?

  236. Det känns som att prata till en hund
    eller ett barn eller så.

  237. Det känns som att vi är på den nivån.
    - Hej! Ska vi ha lite ögonkontakt?

  238. Ja. Nu ska vi snart prata med varann.

  239. En smartphone
    kan användas till olika saker-

  240. -och en robot som Furhat kan användas
    till en massa olika saker.

  241. Furhat kan stå i en hotellreception,
    checka in kunder och svara på frågor.

  242. Vi har haft ett projekt där vi
    använt honom på Frankfurts flygplats.

  243. Han har stått och svarat på frågor
    som "Var är min flight?"-

  244. -"Var är min gate?", "Var kan jag
    köpa tidningar?" eller vad det nu är.

  245. Nu är han egentligen avstängd.

  246. Han är i nåt vi kallar "idle mode".
    Han är mer eller mindre avstängd.

  247. Förlåt att jag pratar om dig
    i tredje person.

  248. Att skapa en robot i dag som
    kan prata om precis vad som helst-

  249. -som du och jag kan, det går inte.

  250. Man kan skapa en robot som kan prata
    om nåt inom ett visst område.

  251. Om man tar en robot på en flygplats,
    till exempel-

  252. -så är det uppenbart
    vilken typ av frågor folk har.

  253. Då kan man träna roboten. Man kan
    ge den material med typiska frågor-

  254. -och hur den ska svara. Sen kan man
    lära upp roboten på det sättet.

  255. Vi arbetar delvis med maskininlärning
    för att lära upp roboten.

  256. Men då ger vi den materialet innan,
    så den kan träna på det.

  257. I dagsläget är det inte så
    att roboten lär sig medan den pratar.

  258. Vi tittar på
    hur man ska kunna göra det.

  259. Jag blir lite förhäxad av honom.

  260. Vi har tittat på hur man kan använda
    roboten för att lära ut språk.

  261. Framför allt är det ett sätt
    att kunna öva på att samtala.

  262. Normalt sett, när man tränar språk,
    kanske man bara får en gloslista-

  263. -eller så ska man komma ihåg ord
    och säga dem.

  264. Men i det här fallet kan man föra ett
    samtal med roboten på ett nytt språk.

  265. Då kan man träna sina
    konversationsfärdigheter med roboten.

  266. När man sitter mittemot en
    artificiell intelligens undrar man:

  267. Vad tycker du om Ola Magnell?

  268. Vad roligt att du frågar. Jag är ett
    stort fan. Jag trodde jag var ensam.

  269. Nej, jag är själv ett stort fan.
    Vilken är din favoritskiva?

  270. Det var svårt.

  271. -Nej...
    -Det finns många att välja på.

  272. Om jag måste välja,
    tar jag "Påtalåten".

  273. Du har känslan, men inte rätta viljan

  274. att sitta ner
    och hitta på en visa så fin

  275. Det var nog hans första singel.

  276. Är det nåt annat när det gäller Ola
    Magnell som du gärna vill berätta?

  277. Visste du att Ola Magnell
    är född den 20 januari 1946?

  278. Det är samma dag
    som David Lynch föddes.

  279. Det var spännande! Intressant trivia.
    Det kände jag faktiskt inte till.

  280. -Då tackar jag för samtalet.
    -Varsågod.

  281. När vi ändå befinner oss i framtiden
    är det dags att recensera nyord.

  282. -Det har jag aldrig hört.
    -Ingen aning.

  283. -Ingen aning.
    -När killar räcker till.

  284. "Killgissa"
    känns som lite samma spår.

  285. Det måste väl vara att oss killar
    ställs det inte lika höga krav på.

  286. Tillräckligt, fast för killar.

  287. Tillräckligt mycket kille?

  288. Ett ord som jag aldrig har hört.

  289. Jaha, Sara. Vad betyder egentligen
    "killräckligt"?

  290. Många av personerna
    i inslaget var på rätt spår.

  291. Det är ett ord
    som ska beskriva fenomenet-

  292. -att tjejer som grupp
    ofta självskattar sig själva lägre-

  293. -och har högre krav på sig för vad
    som krävs för att göra tillräckligt.

  294. Det har funnits undersökningar-

  295. -om hur man uppskattar
    sin prestation eller IQ-

  296. -där man sett att killar tycker
    att de gjort väldigt bra ifrån sig-

  297. -jämfört med tjejer
    som uppnått samma nivå.

  298. "Killräckligt" kan man säga
    är tillräckligt bra-

  299. -för att jag har en sån hög
    självkänsla att jag tycker-

  300. -att även när jag
    presterar mediokert så är det bra.

  301. Bob Hansson skrev en diktsamling
    som heter "Här ligger jag och duger".

  302. Om en tjej skrivit den hade den hetat
    "Här ligger jag och suger"-

  303. -enligt det här sättet att se på det.

  304. Om tjejer nu brukar underskatta sig,
    och killar överskatta sig.

  305. -Men det visar forskningen?
    -Ja.

  306. Vad får "killräckligt" för betyg?

  307. Det här är ett nytt ord som fångar
    ett fenomen som däremot inte är nytt.

  308. Men det är nytt
    att analysera det så här.

  309. Det är plus att det fångar fenomenet.

  310. Samtidigt är jag lite negativ
    till ord som stereotypiserar.

  311. Det är lite dubbelt. Det kan
    vara bra att plocka fram strukturer-

  312. -men samtidigt stigmatiserande.

  313. Det finns killar
    som har väldigt mycket självkritik-

  314. -och tjejer som tycker att de duger,
    och så vidare.

  315. Det är svårt att använda. Kan du
    komma på en mening med det ordet-

  316. -som inte börjar
    "'Killräckligt' betyder att..."?

  317. Förmodligen inte.

  318. Det drar ner betyget,
    så jag landar på ett C.

  319. Det är ändå ett mellanbetyg.
    Tack för det, Sara.

  320. I kvällens Språknyheterna har vi
    pratat om svenskans utmaningar-

  321. -och när man pratar väder,
    som svensken ju gör-

  322. -är det lätt att uttrycka sig
    lite fel. Eller hur, Nils?

  323. Visst är det så.
    Det finns flera fallgropar.

  324. Flera handlar om temperatur, så vi
    ska hålla oss till just temperatur.

  325. Inte sällan hör jag om "varma
    temperaturer". Det är så klart fel-

  326. -liksom att säga
    "kalla temperaturer".

  327. Det är som att säga att en hastighet
    är "långsam" eller "snabb".

  328. Hastigheten eller temperaturen
    är "hög" eller "låg".

  329. Däremot kan vädret
    vara "varmt" eller "kallt".

  330. På tal om värme blir det sällan
    "varmt" just under vintern.

  331. Vid fem plus i januari säger vi inte
    att det är "varmt".

  332. Vi säger "milt" i stället.

  333. Om det däremot
    blir fem plus på julafton i Kiruna-

  334. -kan man säga
    att det är "varmt för årstiden".

  335. Tack, Nils, Sara och ni som tittat.

  336. Språknyheterna är tillbaka
    om en vecka.

  337. Jaha, är ni redo? Då kör vi i gång.
    Ett, två, tre.

  338. Tut, tut, tut!

  339. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Populärmusik, Språk och samhälle , Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.