Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Rubriker, översättningar och sociala medierDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet som omfamnar klitiska
    partiklar såväl som finska låneord:

  3. Pojke, pulka, pjäxa.

  4. I kvällens program:

  5. Kungen är på militärövning och håller
    för öronen då en kanon smäller...

  6. "Please, snälla - ordna det här",
    eller "Kan du swisha mig?"

  7. Vi höll på praktiskt taget
    till ett par dagar före premiären-

  8. -och ändrade små, små ord för att
    det skulle bli lättare att sjunga.

  9. Vi har skickat ut vår hovreporter,
    Kalle Lind, på Stockholms gator.

  10. Var befinner du dig nu, Kalle?

  11. Jag står här på ett blåsigt
    men kungligt Skeppsbron i Stockholm-

  12. -och ska ta mig till Svensk
    Damtidning, vår kungligaste tidning.

  13. Jag tror inte att det är Skeppsbron.
    Vad vill du ta med dig därifrån?

  14. Jag ska träffa
    chefredaktör Johan T Lindwall.

  15. I den bästa av världar kommer han
    att lära mig vad som säljer bäst.

  16. Är det baby-lycka, flyttlass
    eller kungen i sorg?

  17. När man gör en tidning varje vecka-

  18. -så är bilderna så viktiga
    i kombination med rubrikerna.

  19. Vi är den kungliga veckotidningen,
    och vi måste hela tiden tänka på det.

  20. Vi kan aldrig skarva med rubrikerna.
    Vi måste hela tiden träffa rätt.

  21. Kalle Lind?
    Välkommen hit till Svensk Damtidning.

  22. Trovärdighet, respekt, värme. Det är
    viktiga värdeord och ledord för oss.

  23. Om vi tänker oss några påhittade
    rubriker som skulle kunna finnas.

  24. Vilken säljer bäst?
    Är det "Madeleines baby-lycka"-

  25. -"Nu går flyttlasset till Haga!"
    eller "Kungens sorg"?

  26. Det som känns mest spännande
    är i såna fall "Kungens sorg".

  27. Flyttlasset till Haga - nej. Snarare
    baby-lyckan eller kungens sorg.

  28. Har ni nån lathund för
    era journalister, hur de får skriva?

  29. Vi har gjort ett kompendium,
    en innehållsstrategi.

  30. Där framgår det vilket språk vi har,
    hur vi närmar oss läsarna-

  31. -med flera viktiga ledord.

  32. Det är såna värdeord vi hela tiden
    följer. Vi ska vara trovärdiga.

  33. Vi ska ha en värme. Hur kan vi få
    en närmare relation med läsarna?

  34. I den här guiden, listar du där ord
    som ni inte ska använda?

  35. Nej. Vi brukar säga så här:
    Vi är din bästa väninna.

  36. Vi har nyckeln
    till de stängda portarna på slottet.

  37. -Är sarkasmer och ironier tillåtna?
    -Absolut inte.

  38. Ni skriver inga roliga bildtexter
    och så?

  39. Vi kanske kan göra oss lite roliga
    på nån utländsk kunglig bild-

  40. -men det är väldigt, väldigt sällan.

  41. Du kanske kan hjälpa mig
    att sätta rubrik på den här?

  42. "En dag med Daniel"
    är det här jobbet döpt till.

  43. Vi ska lägga rubriken
    till Prins Daniel-jobbet.

  44. Ni vill inte ha brittiskt vitsiga
    titlar som "Här Sundsvallas Daniel"-

  45. -eller
    "En Sundsvanlig dag på jobbet"?

  46. Bra idé, men inte i det här fallet.

  47. Vi ska ha mer rakt på. Vi har en
    dårrad först, och sen en huvudrubrik.

  48. -Vad är en dårrad?
    -En rubrik till huvudrubriken.

  49. Om kungen är på militärövning-

  50. -och håller för öronen
    då en kanon smäller-

  51. -skulle det kunna vara överrubriken
    "Tänt var det här!"

  52. "Kungen fyrade av för kung
    och fosterland", som huvudrubrik.

  53. Nåt som sätter oss i situationen
    och som också är lite kul.

  54. Det är dårraden man använder då.

  55. I det här fallet
    med rubriken vi ska göra nu-

  56. -skulle jag som dårrad
    kanske vilja ha-

  57. -"En vanlig dag på jobbet"
    eller "En prins på jobbet".

  58. "Vi följde Daniel en vanlig dag."

  59. Man laborerar där,
    så det blir mer rakt på.

  60. Det ska vara respektfullt. Man vill
    inte skoja med prinsen och säga:

  61. "Ni kanske trodde att det bara var
    glitter och glamour?"

  62. Jag förstår vad du menar.

  63. Tänk dig om Daniel hade rökt.
    Vad hade du gjort för rubrik då?

  64. Nåt med "en rökare till prins".

  65. Eller om det visar sig vara Prince:
    "Prinsen röker en Prince."

  66. Eller "En Prince för en prins."

  67. Jag ser en möjlighet.

  68. -Jag hoppas att vi har en sån bild.
    -Vi har tyvärr inte det.

  69. Nu gjorde du mig nyfiken på riktigt.

  70. -Köp Svensk Damtidning nästa vecka.
    -Risken finns.

  71. Vi stannar kvar i tidningsvärlden.

  72. En bra löpsedel, förstasida, eller
    för att vara modern - nätrubrik-

  73. -vill locka till läsning, locka
    till klick eller sälja lösnummer.

  74. Först vill jag visa två personliga
    favoriter bland klassiska löpsedlar.

  75. Dels från DN: "Inget har hänt."
    Vem vill inte köpa den tidningen?

  76. Dels från Expressen,
    apropå en hjärttransplantation:

  77. "Svart hjärta lika rött som vitt!"

  78. Även den andra artikeln, "Polisbruden
    i Jönköping fast för stöld"-

  79. -blir man ju lite nyfiken på.

  80. I dag ska inte bara löpsedlar locka
    för att sälja lösnummer.

  81. Nästan alla har tillgång
    till dator och smartphone-

  82. -där skilda medier jobbar alltmer
    aktivt för att generera "klick".

  83. Plötsligt blir inte bara en eller två
    nyheter per dag stora snackisar-

  84. -utan vartenda klick
    på varenda artikel räknas.

  85. I princip varenda artikel
    har möjlighet att bli en snackis-

  86. -på sociala medier.

  87. Vi tar in Sara i studion,
    och tittar på lite färskare exempel.

  88. En salig blandning
    av små och ännu mindre nyheter.

  89. Man kan säga hur mycket som helst om
    hur tidningar försöker locka läsare-

  90. -men då detta är ett språkprogram
    så fokuserar vi på det.

  91. Rent språkligt har alla de här
    nätartiklarna nånting gemensamt:

  92. Ändamålspåhittade ord, som kanske
    också är ett ändamålspåhittat ord.

  93. Det hittade du på nu, ja.

  94. "Big mac-påve", "bajs- och kisskaos",
    "hasselnötskaos"-

  95. -"croissantpanik", "barfotaonanist"
    och "kak-kaos".

  96. Det är väl inte ord man hittar
    i Svenska akademiens ordlista, va?

  97. Inte som sammansättningar, däremot
    som enskilda ord - förutom Big mac-

  98. -hittar man dem
    i Svenska akademiens ordlista.

  99. Det är väl lite grann tanken-

  100. -att man hittar två helt skilda ord
    som är etablerade på var sitt håll-

  101. -sätter ihop dem och så blir det
    intressant på nåt sätt.

  102. En barfotaonanist är ju ändå lite mer
    spännande än en helt vanlig onanist.

  103. Ja. Ja, det är det.

  104. Varför gör man så? Varför skriver man
    inte "en onanist som var barfota"?

  105. Det handlar om platsbegränsning. Man
    har inte mycket plats för en rubrik.

  106. Man vill också att rubriken ska fånga
    läsaren så snabbt som möjligt.

  107. Då har vi den här möjligheten
    att sätta ihop ord.

  108. Det här är kanske inte
    världens viktigaste nyheter-

  109. -men det finns en viss kreativitet
    i språkanvändningen.

  110. Att vara kreativ i språk gäller
    numera inte bara journalister-

  111. -utan alla som använder dagens
    sociala och digitala plattformar.

  112. Visst kan man se den här sortens
    kreativitet överallt på nätet?

  113. Absolut. Folk blandar svenska
    och engelska på kreativa vis.

  114. De använder engelska ord
    med svensk grammatik, eller tvärtom.

  115. De hittar på nya förkortningar-

  116. -för att man inte orkar trycka
    på alla bokstäver-

  117. -eller för att man har en
    teckenbegränsning, som på Twitter.

  118. Alla typer av begränsningar
    och alla typer av möjligheter-

  119. -skapar språklig kreativitet.

  120. Vad tycker du själv om såna här ord,
    som hasselnötskaos och pruttbråk?

  121. Jag tycker det är bra.

  122. Du tänker inte utveckla det?

  123. -Det är kreativt skandalbra.
    -Okej. Tack för detta.

  124. Att skriva och verka
    på sociala plattformar-

  125. -har till och med blivit
    ett helt eget yrke.

  126. Vi skickade
    Språknyheternas skärmdumpsteam-

  127. -för att träffa en influencer med
    stenkoll på sociala mediers språk.

  128. Be right back,
    eller som kidsen säger: BRB.

  129. Jag heter Hanna.
    Jag är en så kallad "influencer".

  130. Jag jobbar med tv och sociala medier.

  131. Jag har en Instagram med 50 000
    följare, en blogg och en podd.

  132. Jag försöker snappa upp trender.
    Sen Instastories kom på Instagram-

  133. -finns det en trend att man använder
    flödet på Instagram mer seriöst.

  134. Man gör ordentliga sketcher
    och mer manusskrivet-

  135. -som nåt slags kanal.

  136. Jag använder mig en del av versaler,
    fast jag inte är upprörd:

  137. "VARFÖR måste jag vara en person
    som går med cykelhjälm inne?"

  138. Ibland använder jag också
    engelska ord. Yeah, sometimes.

  139. Jag använder en del förkortningar,
    som "pga", "WTF"... Typ så.

  140. Jag kan vara ganska ironisk
    i mitt språk: "Utseendeinspo."

  141. Jag försöker hålla det ganska kort.

  142. En väldigt lång utläggning
    orkar man inte alltid läsa.

  143. Man vill slippa trycka på "visa mer".

  144. "När han efter två dejter
    börjar prata om framtiden - paus."

  145. Man använder texten som ett
    komplement till bilden hela tiden.

  146. Emojis är en helt egen kategori.

  147. Den här använder många
    när de har klantat till det.

  148. Jag använder den när jag skäms:
    "Nej, vad har jag gjort?!"

  149. Det är en blundande apa.

  150. Den här används
    i syftet "I don't care"-

  151. -eller "sorry, not sorry".
    Lite mer den känslan.

  152. Det är en person i reception.

  153. Den här använder jag
    när jag ber om saker.

  154. "Snälla - ordna det här."
    Eller "kan du swisha mig?"

  155. Det är två händer som gör high five.

  156. Det här är en favorit. Den används
    när man har viktigare saker för sig.

  157. Lite: "Jag kan inte nu."

  158. Eller om man ironiserar kring
    att man har det lyxigt.

  159. Det här är en persika,
    men framför allt är det en rumpa.

  160. Det är en aubergine,
    fast det betyder ju snopp.

  161. Ett big no-no är att haka på trender
    man inte förstår-

  162. -till exempel att skriva
    nåt i stil med "känslan när..."-

  163. -och så är det superhemskt, typ att
    ens föräldrar dör. Det funkar inte.

  164. Det används i ett komiskt sammanhang,
    inte på allvarliga grejer.

  165. Mycket man skriver på Instagram
    säger man inte i det vanliga livet-

  166. -till exempel "typisk bra person"
    eller "njutet när du..."-

  167. -eller "känslan när du..."
    eller "me vs. you".

  168. Det är kanske inte så
    man går runt och pratar-

  169. -men det är lätt att skriva det,
    och alla fattar.

  170. Ett tips för Instagram som jag
    tycker funkar är igenkänning.

  171. "Polo på mig i mitt huvud
    vs. polo på mig."

  172. "Tagga valborg."

  173. Använd saker som är superaktuella.

  174. Om det är en kris i Svenska akademien
    kan man hoppa på det tåget.

  175. Det gäller att vara snabb med memesen
    och uttrycken kring den händelsen.

  176. Två veckor senare är det över. Då kan
    man inte lägga upp nåt på Instagram.

  177. Det gäller ju att vara snabb.

  178. Raskt vidare i programmet till
    succépunkten Hela Sverige undrar.

  179. Kvällens fråga är inskickad av Mina.

  180. Jag har en fråga. Varför säger man
    "prosit" till en person-

  181. -när den har nyst. Nysit?

  182. -Säger man "nyst" eller nysit"?
    -"Nysit."

  183. Och varför svarar då den personen
    "tack"?

  184. Det är en fråga jag har!

  185. Vem är bättre lämpad att svara
    på den frågan än språkmäster Sara?

  186. -Det var faktiskt två frågor här.
    -Ja, det blev det.

  187. Ska vi börja med "nyst" och "nysit"?

  188. Om du inte vill bli påhoppad av nån
    som läst SAOL ska du säga "nyst"-

  189. -men det finns belägg för att folk
    säger "nysit" och även "nusit".

  190. Till och med "nusit"?
    Jag är för "nusit".

  191. -Nu ska jag alltid säga "nusit".
    -Det tycker jag.

  192. Det gör det till ett starkt verb,
    och det är ju roligt.

  193. Den andra frågan, då? "Prosit"?

  194. "Prosit" kommer från latin och
    betyder ungefär "må det gagna dig".

  195. "Må det vara bra för dig."

  196. Det har sitt ursprung i att nysningen
    förr troddes komma från högre makter.

  197. Det kunde vara antingen goda
    eller onda högre makter.

  198. Så ett sätt
    att förnya det här "prosit"-

  199. -skulle vara att säga "hoppas det var
    en god makt, och inte en ond".

  200. -"Må detta ha varit en god nysning."
    -"Hoppas det var en ängel."

  201. Det finns andra tankar också,
    om det övernaturliga med nysningen.

  202. En annan teori var att när man nös
    så nös man ut sin själ.

  203. Då ville man ge en välsignelse,
    som engelskans "bless you"-

  204. -för att säga "hoppas Gud för
    tillbaka din själ in i din kropp".

  205. För det är jättebra
    att ha själen i kroppen.

  206. Vi tackar för detta.
    Det är dags för ett kärt återseende.

  207. Vår favorit och även er favorit,
    Niklas Strömstedt-

  208. -träffade vi för ett par veckor sen i
    succéserien När orden betalar hyran.

  209. Men Niklas har inte bara fullt upp
    med att skriva låtar.

  210. Han fick en gång i tiden det
    ärofyllda och supersvåra uppdraget-

  211. -att översätta succé-Abbamusikalen
    "Mamma Mia!" till svenska.

  212. Vår "take a chance on me"-reporter,
    Kalle Lind, har träffat Niklas.

  213. Niklas Strömstedt. Välkommen hit!
    Ska du säga, för vi är hemma hos dig.

  214. Förr i tiden var det vanligt, om
    det gjordes en stor anglosaxisk hit-

  215. -att Stikkan Andersson eller Peter
    Himmelstrand gjorde en svensk text.

  216. Jag tycker det är sorgligt att
    det inte längre är en självklarhet.

  217. Det blev många hittar:
    "Leva livet", "Sånt är livet" och så.

  218. Var finns han,
    min greve utav Luxemburg?

  219. Ann-Louise Hansons gamla örhänge.

  220. Eller "Arrivederci Frans!"
    Det var också Ann-Louise Hanson.

  221. Det var mycket av det exotiska.

  222. "Arrivederci Frans,
    det var en kort romans."

  223. Arrivederci

  224. Det är ju bra.
    Det är oerhört effektivt som rim.

  225. Jag tänkte att vi skulle prata
    om din översättning för "Mamma Mia!"

  226. Det var ju du som fick äran,
    eller straffet...

  227. Straffet, ja...

  228. ...att klä berömda Abba-texter
    i svensk dräkt.

  229. Tillsammans med Björn Ulvaeus.

  230. Mamma Mia, är jag där igen?

  231. Nej, nej, kan jag inte vända?

  232. Det är lite lurigt, men spännande.

  233. Han ville inte ta tag i det från
    början. Det hade han ingen lust med.

  234. Jag började,
    och så bollade vi fram och tillbaka.

  235. Det var inte ett straff.
    Det var en ära.

  236. Det var läskigt, och de innehåller
    otroligt mycket rim.

  237. Förutsättningarna var också
    att det inte fick vara...

  238. Det måste vara
    exakt lika många stavelser.

  239. Om man tar till exempel
    "DU-du-du-di-du"-

  240. -så får man inte skriva
    "DUDU-du-du-di-du.

  241. Det måste vara lika många stavelser
    med rim på exakt samma ställen.

  242. -Annars tar Ulvaeus en i örat?
    -Det är snarare Benny som gör det.

  243. -Han har hårdare nypor.
    -Mycket.

  244. Det var som en blandning av att
    lösa korsord och att lägga pussel.

  245. Det var fyra olika hörnstenar
    som måste funka.

  246. Innehållet i texten måste ju fram-

  247. -och så måste det ändå vara
    nåt uns av nåt slags pop-lyrik kvar.

  248. Är det nån du är särskilt nöjd med?

  249. Gällande översättning av titel
    är det "Slipping through my fingers".

  250. Man ska hitta nåt... "Glider en
    ur händerna" är inte så snyggt.

  251. Man måste hitta nåt
    som man inte kan hålla fast i.

  252. Och då fick den heta
    "Kan man ha en solkatt i en bur?"

  253. Det är en helt annan bild,
    men det är en bild för samma sak.

  254. Sen finns det en annan låt där Björn
    kom på titeln, som är genialisk.

  255. "Take a chance on me" heter på
    svenska "Tänk, det känns som vi".

  256. -Det är nästan ljuden...
    -Ja, det är ljuden som bestämmer det.

  257. Det är som när Hasse och Tage gjorde
    "Yesterday" till "Gäss te' dej".

  258. "Ol' Man River" blev "Ål man river".
    Det är nästan det sättet.

  259. Det är smart, för i "Take a chance
    on me" är det ju en kör som sjunger-

  260. -Take a chance, take a,
    take a chance, take a chance

  261. Då gick det att använda de
    engelska körerna. Ingen märkte det.

  262. -Är det så?
    -Jag tror att vi gjorde så.

  263. Se där.

  264. Där snuddar vi vid ett av problemen-

  265. -att man kanske också vill ha
    nån sorts ljudlikhet.

  266. Om du skulle översätta fraserna
    direkt från engelska till svenska-

  267. -hade du fått ett sammanhang, men
    det låter inte som originaltexten.

  268. Jag minns att vi höll på-

  269. -praktiskt taget
    till ett par dagar före premiären-

  270. -och ändrade små, små ord-

  271. -för att det skulle kännas svängigare
    när de sjöng det-

  272. -att det skulle vara lättare
    att sjunga och bli poppigare.

  273. Det finns en fras
    i "Thank you for the music".

  274. På svenska är den
    "Vem behöver religionen?"

  275. Motsvarigheten finns inte
    i originaltexten.

  276. Den frasen är ju lite provocerande.

  277. Siewert Öholm blev provocerad när
    den framfördes i Allsång på Skansen.

  278. Han skrev en upprörd insändare.

  279. Jag kunde ställa upp
    på den formuleringen också.

  280. Musik är på nåt sätt universellt.

  281. Det kan föra människor
    närmare varann-

  282. -på ett sätt som ju religioner
    har visat sig inte kunna göra.

  283. Thank you for...
    Den här är svår på gitarr.

  284. Thank you for the music,
    the songs I'm singing

  285. Thanks for all the joy
    they're bringing

  286. Who can live without it
    I ask in all honesty

  287. What would life be? Without a song
    or a dance what are we?

  288. På svenska var det väl:
    Tack för alla sånger

  289. för ord och toner

  290. Vem behöver religioner?

  291. Dem kan vi va' utan
    men om musik inte fanns

  292. inte nånstans

  293. Jag skulle spontant gissa att ni
    tyckte det rimmade bra på "toner"-

  294. -men det fanns en...?

  295. Det får vi fråga Björn om.

  296. Jag tror att det fanns en
    mer provocerande tanke bakom det.

  297. Jag har för mig att när nån upp-
    märksammade det och blev förbannad-

  298. -så tyckte han att det var kul.

  299. Nu, gott folk! Ring över grannarna-

  300. -hämta moster Marianne från vinden
    och släpa fram hunden till tv:n.

  301. Det är dags för Språknyheternas
    succéinslag "Sara recenserar".

  302. Då är man väl otrogen för jämnan?

  303. Man är otrogen hela tiden.

  304. Man följer en serie, och så börjar
    man titta på nån annan i stället.

  305. Det är nån som ständigt är otrogen.

  306. Man är otrogen flera gånger.

  307. Nån som inte kan hålla sig
    från att vara otrogen?

  308. Att man är otrogen flera gånger?

  309. Det var ett jätteroligt ord.

  310. Att man som partner
    tittar vidare på en gemensam serie.

  311. Vad betyder "serieotrohet"?

  312. Den som hittade på det
    syftade faktiskt på-

  313. -att titta på en tv-serie
    med sin partner-

  314. -men fortsätta titta på ett nytt
    avsnitt i smyg, utan partnern.

  315. När partnern är bortrest
    eller har somnat.

  316. Ett mycket fult beteende.
    Det är nog många överens om.

  317. Ja, och ett nytt beteende,
    kan man nog säga-

  318. -i och med att man inte har kunnat
    "bingea" en tv-serie tidigare-

  319. -när den sändes
    varje måndag klockan sex.

  320. Folk på gatan verkar inte vara med på
    att det är det ordet ska betyda?

  321. Det är väldigt oklart,
    om man bara hör ordet.

  322. Eller det är klart, men det är inte
    det det betyder enligt påhittaren.

  323. Hur tänker du?

  324. Man tror att det handlar om
    att vara otrogen flera gånger i rad.

  325. Att man gör nånting i en serie.

  326. Om man kallade det "tv-serieotrogen",
    hade du varit mer nöjd då?

  327. -Du vet inte vad jag gett för betyg.
    -Jag anar att det inte är högt.

  328. Vad tycker vi om det här ordet?

  329. Det är inte tydligt vad det
    syftar på. Det märkte vi i enkäten.

  330. Nästan alla som hör ordet
    utan att ha läst om det i språkmedia-

  331. -tror att det betyder att man
    är otrogen flera gånger på rad.

  332. "Serie" betyder ju att nåt händer
    gång på gång efter varann-

  333. -som i "seriemördare"
    eller "seriemonogami".

  334. Därför tror jag inte
    att det blir ett ord-

  335. -som fungerar så väl.

  336. Får vi höra betyget?

  337. -Det blir ett F.
    -Åh, herregud. Åh, herregud!

  338. För första och, hoppas jag, sista
    gången i Språknyheternas historia:

  339. -Ett underbetyg.
    -Ja, faktiskt. Just på grund av...

  340. Jag har själv varit med om att
    min partner har varit serieotrogen-

  341. -men om jag skulle säga det till nån
    skulle de inte tänka-

  342. -att hon bara har tittat på ett
    avsnitt av Orange is the new black-

  343. -utan de skulle misstänka henne
    för nåt mycket värre.

  344. Därför blir det ett F.

  345. Jag riktar mig nu till de människor
    som har hittat på det här ordet:

  346. Det här ordet fungerar inte.

  347. Hitta på ett nytt om ni vill att
    det här ska uppfattas som fenomen.

  348. Tack för det, Sara.

  349. I kvällens Språknyheterna har vi
    pratat om rubriker och nätartiklar.

  350. Korta, slagkraftiga meningar med
    syfte att väcka läsarens intresse.

  351. Ett ämne som frekvent förekommer
    i dessa texter är förstås vädret.

  352. Men vad betyder alla dessa kvälls-
    tidningsord? Det ska Nils reda ut.

  353. De senaste åren
    har vi exponerats för löpsedlar-

  354. -den ena mer dramatisk än den andra.

  355. Först kom "rysskylan",
    därefter "ryssvärmen"-

  356. -"ishavskylan", "medelhavsvärmen",
    "det tyska skräckvädret"-

  357. -och "spanska hettan".

  358. Löpsedlarnas uppgift är att fånga
    vårt intresse och sälja lösnummer-

  359. -men meteorologiskt så är det inget
    som inte stämmer med rubrikerna.

  360. Vädret kan komma varstans ifrån-

  361. -och om det blåser på ett visst sätt
    kan sand från Sahara yra ända hit.

  362. Samtidigt missfärgas nederbörden. Har
    du hört talas om "blodregn"?

  363. Precis som löpsedlarnas rubriker-

  364. -så låter blodregnet lite mer
    dramatiskt än det faktiskt är.

  365. Jag förstår de som tycker
    att vi hamnat på ett sluttande plan-

  366. -och att vi rent språkligt
    hamnat snett med tiden.

  367. Superlativen duggar tätt-

  368. -och det känns som om rubriksättarna
    ständigt måste överträffa sig själva.

  369. Men vi är inte unika här i Sverige.

  370. I USA har man drabbats av Snowzilla,
    Snowmageddon och Snowpocalypse-

  371. -men av nån outgrundlig anledning
    ligger landet fortfarande kvar.

  372. Tack, Nils, Sara
    och ni som har tittat.

  373. Språknyheterna är tillbaka
    om en vecka. God afton.

  374. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Musikaler, Sociala medier, Språk och identitet, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Svenska språket, Sverige, Översättning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.