Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-taletDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet
    som omfamnar franska låneord-

  3. -och stumma p:n i början på ord:

  4. Psalm, psoriasis, psykologi.

  5. I kvällens program:

  6. -Det är fler lågutbildade mödrar.
    -Inom överklassen?

  7. Den bildningsnivån
    präglar våra barns uppfostran.

  8. Jag tror att det påverkar språket.

  9. Ta den här.
    Jag har en "shanta" som ska fixas.

  10. Ge mig lite kärlek. Life and death,
    brorsan! Jag ringer dig.

  11. Inom "hora"-området
    finns det en hel del.

  12. Av "tjuv", "skälm" och "hora" har
    endast "hora" överlevt som skällsord.

  13. Först är det åter dags
    för Språknyheternas älskade serie-

  14. -När orden betalar hyran.

  15. I kväll handlar det om överklasspråk.

  16. Vi skickade ut vår mest pratsugna
    socialgrupp 1-reporter, Kalle Lind-

  17. -till exklusiva Östermalm
    i Stockholm.

  18. Tack för det, Kalle. Jag står på
    ett märkligt nog mulet Strandvägen-

  19. -landets annars soligaste gata.

  20. Det är en tillflyktsort för
    höginkomsttagare sen urminnes tider.

  21. "Vårvindar friska
    över Strandvägsströget viska"-

  22. -skaldade Karl Gerhard
    redan på 1930-talet.

  23. Här har de gått allihop: Skådespelare
    från Dramaten, Wallenberg...

  24. Ja, Jarl Borssén kan och bör man
    prata hur länge som helst om-

  25. -men vad är det du ska göra?

  26. Jag ska träffa Denise Rudberg.
    Hon ska lära mig prata överklasspråk.

  27. Klasskillnaderna är större än nånsin.
    De som har pengar har mycket pengar.

  28. De som inte har pengar
    har absolut ingenting.

  29. Sverige har alltid varit
    ett klassamhälle.

  30. Det finns inga planhierarkiska
    samhällsstrukturer i världen.

  31. Vi befinner oss på Östermalm. Här
    har du gått runt och samlat intryck.

  32. Vad utmärker "överklasskan"?
    Finns det saker man inte säger?

  33. Könsord används nog inte jättemycket,
    till exempel.

  34. Inte jättemånga säger "fitta"
    och "knulla" i överklassen, tyvärr.

  35. -Säger man "vagina" och "kopulera"?
    -Nej.

  36. Man undviker ämnet, snyggt.
    Man parerar liksom.

  37. Sen kan man säga att man inte svär
    om saker som är dåliga.

  38. Man svär uppåt: "Det är förbaskat
    trevligt", "en jävligt skön kille"-

  39. -men inte "vilken jävla skitstövel".

  40. Du vaktar dina ord. Du är alltid
    retoriskt väldigt kontrollerad-

  41. -och du vet exakt när du
    ska använda dig av vissa termer.

  42. En granne rättade mig när jag uttal-
    ade hans namn. Det är icke-överklass.

  43. Man ska vara väldigt tillåtande, och
    se över folks brister. Man står över.

  44. Om jag skulle föra mig i de fina
    salongerna, vad skulle jag tänka på?

  45. Att inte låta för bildad. Att inte
    försöka anstränga dig för mycket.

  46. Många som går in i en överklassmiljö
    tror att de måste låta-

  47. -akademiska, korrekta
    och uppfostrade.

  48. Det är inte en bra grej.
    Var bara skön och avslappnad.

  49. Om vi tänker hur överklassen
    pratar... Hur skulle du beskriva det?

  50. Vårdat, tror jag.

  51. En del låter märkvärdiga,
    utan att mena att vara det.

  52. Dels är det dialektalt.

  53. Sen är man väl överlag, kan jag
    föreställa mig, lite mer välutbildad.

  54. Därmed talar man kanske lite bättre,
    och inte med så mycket slanguttryck.

  55. Vi talar om "Lidingö-i", men det
    har inte slagit igenom på Östermalm.

  56. När mina första böcker kom
    sa en kritiker:

  57. "Så här slarvigt pratar de inte
    på Östermalm."

  58. "De har ett för slarvigt språk."
    Men det är precis det som sker.

  59. Jag tror att man ofta
    inom överklassen gör en grej av det.

  60. Många bratsgäng på Stureplan tycker
    det är skitfränt att använda ortiska.

  61. "Vi måste ha para.
    Akta, aina kommer!"

  62. Men när överklassen umgås
    är det avspänt?

  63. Väldigt.

  64. En gammal fördom om hur
    man pratar i överklassen är med "i".

  65. Jag kan inte ens säga det. "I".
    Stämmer den schablonen fortfarande?

  66. Väldigt mycket.
    Det har nästan blivit dialektalt.

  67. Det har anammats av yngre,
    som vill låta som i "Snabba cash".

  68. "Gud vad roligt att ha varit här."

  69. Men de lever kvar, sje-ljuden?

  70. "Hur sa", framför allt. "Sju."
    "Skön" och härlig.

  71. Det låter som nåt överste Gyllenskalp
    i 91:an säger: Hur sa? Vafalls?

  72. Det låter som en parodi, men vissa
    av de grejerna finns absolut kvar.

  73. Sen finns det andra fundamentala
    grejer du absolut inte får säga-

  74. -som "jag gillar han". Det har blivit
    något av en dialektal felsägning.

  75. Det är nog en felsägning
    som inte riktigt slinker igenom här.

  76. Jag är en enkel påg från Skåne.
    Kan du lära mig...?

  77. Du pratar skånska.
    Då ror du hem ganska mycket.

  78. Annars är dialekter
    ganska icke-överklassigt-

  79. -men med skånskan klarar du dig.

  80. Du är stockholmare. Du hör inte
    att jag pratar en bondsk skånska.

  81. Det kan de nog dra till med:

  82. "Jag är skön och härlig.
    Jag kan prata crazy skånska också."

  83. En annan överklasschablon är ju
    smeknamnen: Noppe, Puppe och Gugge.

  84. I Wallenbergfamiljen
    heter de ju Wawa, Husky-

  85. -Jaju, Poker, Pirre och Boy-boy.

  86. -Shit, du kan din Wallenberg!
    -Jag kan väl mina wallenbergare!

  87. Var kommer det ifrån,
    och finns det fortfarande?

  88. Det finns absolut fortfarande.

  89. Det kommer från barnens smeknamn.
    De flesta har smeknamn på sina barn.

  90. Det handlar om att alltid påvisa
    den längre historien bakåt:

  91. "Det här nån jag känner sen barnsben.
    We go way back."

  92. Därför känner man till det.

  93. Sen har man fler lågutbildade mödrar,
    precis som i arbetarklassen.

  94. -Inom överklassen...?
    -...utbildar sig kvinnorna mindre.

  95. Den bildningsnivån
    präglar våra barns uppfostran.

  96. Jag tror att det påverkar språket.

  97. Ja, gott folk! Det där var ju
    förbaskat trevligt, på min ära.

  98. Fi donc, bäste bror!
    Över till Kalle i studion.

  99. Tack för det, Kalle. Nu vidare
    till en annan del av samhället-

  100. -där man inte överanvänder "rasande
    trevligt" och "hörde jag tennis?"

  101. Jag pratar om den undre världen.

  102. Vi skickade vår kriminalreporter,
    Kalle Lind, till ett avsides båtvarv-

  103. -för att träffa föreläsaren,
    författaren-

  104. -och före detta rånaren Anders Adali-

  105. -för en kurs i hur man kommunicerar-

  106. -i den inte helt laglydiga delen
    av samhället.

  107. Spring och hämta mormor.
    Det här kommer hon att gilla.

  108. Tack för det, Kalle. Jag står i ett
    soligt men något blåsigt Stockholm-

  109. -där jag stämt träff med
    den före detta rånaren Anders Adali.

  110. Vi kanske skulle stå här nere
    i stället?

  111. Jag tror att det är så här
    rånare brukar stå.

  112. De ställer sig mer undanskymt.
    Häng på här.

  113. Det är så här rånare brukar ses.
    Det har jag sett på film.

  114. Där var det människor.
    Dem ska vi nog undvika.

  115. Det här känns lite mer kriminellt.

  116. Han kommer nog när som helst.

  117. Här under kanske är bra?

  118. Det här känns ganska kriminellt och
    bra. Anders kommer när som helst.

  119. Jag är
    före detta värdetransportrånare.

  120. Jag var grovt kriminell i tio år.

  121. Gick han in här? Alltså...!

  122. -Tjena. Kalle.
    -Anders. Trevligt.

  123. -Vad sägs om mötesplatsen?
    -Inte den bästa.

  124. Det är sista stället
    att träffas på för en kriminell.

  125. -Men det ser ju ut som på film?
    -Det är just därför det är film.

  126. -Vart ska vi gå, då?
    -Mot vattnet. Vi leker svensson.

  127. -Så vattnet är bättre?
    -Då ser vi ut som en del av miljön.

  128. Att stå bland båtarna är en dålig idé
    om man ska ha... Vad kallade du det?

  129. "Möte." Vi kör ett "möte".

  130. Så man stämmer träff.
    Säger man "Vi ses vid Årstaviken"?

  131. Jag hade mitt eget system.
    Vi hade koder för utvalda platser.

  132. Ska vi träffas vid Årstaviken kanske
    jag kallar det "plats nummer ett".

  133. -Jag tog med bröd.
    -Härligt. Nu smälter vi in.

  134. Nu tror de att vi bara matar ankorna.

  135. Nu har vi ordnat mötesplatsen.
    Vad pratar vi om nu, då?

  136. Du har kanske tipsat mig
    om ett rån som ska göras.

  137. Du ska informera mig om
    att det finns en värdedepå att råna.

  138. Para, det är pengar, cash.

  139. -Aina?
    -Det är polis.

  140. Det har jag hört på nån rap-skiva.

  141. Shanta, det är väska.

  142. Om man säger "vi ska ta en shanta"
    så ska vi råna, och ta en värdeväska.

  143. Brorsan! Jag känner en shurda.
    Jag vet att det är en haffla i kväll.

  144. Vi hämtar en guzz och så gittar vi
    dit. Vi hämtar en araba först.

  145. -Hängde du med?
    -Är "guzz" "flicka"?

  146. "Gittar" är "drar", "sticker".
    "Araba" är "bil".

  147. "Brysh" är "bror", "kompis".

  148. -Sen var det nånting...
    -"Shurda." En kille.

  149. Vi ringer en tjej, hämtar en bil
    och drar på fest - "haffla".

  150. -Och "haffla"...?
    -"Haffla" är "fest".

  151. Jag fattar nästan.

  152. Guzzarna...

  153. -Jag har stått med mikrofonen här.
    -Det ser ju skumt ut.

  154. Jag lägger ifrån mig den.

  155. -"Street names", har man det?
    -Ja.

  156. -Du hette "Yxan"?
    -"Yxan eller "Turken".

  157. Tok-Erik, Kenta Kofot, Nisse Pistol-

  158. -Hjälmen, Spjutet...
    Det finns ju massor.

  159. Det här för mig, det är ju film.

  160. Tonläget är ju väldigt aggressivt,
    men skämtsamt mellan vissa.

  161. Det är sån press
    med det man snackar om.

  162. Vi skämtar mycket när vi pratar,
    men med en allvarlig ton.

  163. Vi kan spara lite till frukost.

  164. Men du, Anders.
    I flera år levde du ett dubbelliv?

  165. Du var kriminell på nätterna,
    och en hygglig familjefar på dagarna.

  166. -Svensson, ja.
    -Hur var det?

  167. När jag hade som mest pengar och
    rånade som mest hade jag ett lekland.

  168. Det hette Lekpalatset. Det var
    Stockholms största inomhuslekland.

  169. På dagarna lekte jag med barn.
    Då har man ett visst sätt att prata.

  170. Barn hela dagen, småbarnsföräldrar...
    Du klär dig på ett visst sätt.

  171. På kvällarna när jag hade möte
    med andra kriminella-

  172. -bytte jag om och hade ett annat
    tugg. Man pratar på ett annat sätt.

  173. -Bytt du om rent fysiskt?
    -Absolut.

  174. Jag kunde inte komma i babyblått
    med "Lekpalatset" och gosedjur på-

  175. -till ett möte med
    ett par tungt jobbiga killar, liksom.

  176. -Det är nån sorts skådespeleri?
    -Absolut. Självklart!

  177. Du spelar teater
    när du är leklandspappan-

  178. -och när du sen är rånaren
    på kvällen.

  179. -När var du Anders? Vet du det?
    -På kvällarna, med mina barn.

  180. Det är så med alla människor
    över huvud taget.

  181. När vi är här är du programledaren.
    När du kommer hem är du pappan.

  182. När du tränar är du träningskillen.
    Alla har vi de karaktärerna inom oss.

  183. Jag är smickrad över att du tror
    att jag nånsin är "träningskillen".

  184. Brorsan, jag har
    lite viktigare saker att göra.

  185. Ta den här. Jag har en shanta som ska
    fixas. Jag är förberedd, som alltid.

  186. Jag gör så här. Vi syns på plats två.

  187. Ge mig lite kärlek. Life and death,
    brorsan! Jag ringer dig.

  188. Life and death! Absolut.
    Life and death...

  189. Sara Lövestam,
    Språknyheternas språk-orakel.

  190. Enligt Denise Rudberg svär bara
    överklassen om det rör nåt positivt-

  191. -och enligt Anders Adali-

  192. -så används en hård och slangspäckad
    jargong i den undre världen.

  193. Finns det nån beteckning
    för såna olika sätt att kommunicera?

  194. Inom språkvetenskap pratar man
    om "sociolekter".

  195. Det låter
    och är likt dialekter-

  196. -förutom att sociolekter
    handlar om olika grupper-

  197. -som kan vara på samma plats,
    men som ingår i olika sociala skikt-

  198. -eller olika sociala grupper.

  199. En sociolekt kan innefatta hela
    överklassen eller arbetarklassen-

  200. -men det kan också vara en mindre
    grupp, som de på en viss arbetsplats-

  201. -där det utvecklats
    ett eget sätt att använda språket.

  202. Varför uppstår såna här sociolekter?

  203. Det handlar dels
    om att visa vilken grupp man tillhör.

  204. Att visa det både för andra och för
    de som också ingår i den här gruppen.

  205. Det kan uppstå på grund av
    omständigheter kring den här gruppen.

  206. Som Denise sa i inslaget
    så är det viktigt i överklassen-

  207. -att man har känt varann sen man
    var små. Då blir smeknamnen viktiga.

  208. Det var samma sak i undre världen-

  209. -som inte är motsatsen till
    överklassen även om det kan låta så.

  210. Där handlar det också om kontakter,
    och då blir smeknamnen viktiga.

  211. Bland tjänstemän och medelklass
    kan det vara tvärt om.

  212. Man vill visa
    att det här med kontakter-

  213. -och svågerpolitik och jäv och sånt
    inte hör hit.

  214. Därför används det mindre smeknamn.
    Hit ska man komma på andra meriter.

  215. Intressant. Att man pratar på olika
    sätt i olika delar av samhället-

  216. -gällde redan på 1600-talet-

  217. -där universitetsvärlden och stads-
    borna såg olika på förolämpningar.

  218. Vi har skickat vår förr i världen-
    reporter, Kalle Lind, till Uppsala-

  219. -för att prata
    om det något nischade ämnet-

  220. -"verbala förolämpningar
    i 1630-talets Uppsala".

  221. Tack för det, Kalle. Jag har tagit
    mig hit till ett blåsigt Uppsala.

  222. Som gammal lundensare är jag inte
    jätteimponerad av vad jag ser.

  223. Visst, det är en domkyrka,
    men det är inte Lunds domkyrka.

  224. Vi är här för att prata
    om 1630-talets svordomar.

  225. Vad passar väl bättre
    i ett språknyhetsprogram? Häng med!

  226. Jag är fascinerad av hur många
    förolämpningar man kan hitta-

  227. -under ett enda decennium-

  228. -i en liten stad som Uppsala
    på 1630-talet.

  229. Du har forskat på skällsord.
    Det är nåt annat än svordomar.

  230. Ja. Skällsord
    är negativa personbeteckningar-

  231. -som skäller en person för något.
    Något som kränker självkänslan.

  232. En svordom är också ett expressivt
    uttryck men ingen personbeteckning.

  233. Det är bara en ventilation
    för frustration och vrede.

  234. -Vad var det man kallade varann?
    -Framför allt "tjuv".

  235. Att vara tjuv var nåt mycket fult.

  236. På nummer två kommer "skälm"
    och på nummer tre kommer "hora".

  237. Av "tjuv", "skälm" och "hora" har
    endast "hora" överlevt som skällsord.

  238. Inom "hora"-området
    finns det en hel del varianter.

  239. Förlåt, vad är en "snorslev"?

  240. Det är ingen slev full med snor.
    "Snor", det är en kroppsvätska.

  241. "Slev" betyder "slipa".
    Det har med samlagsrörelsen att göra.

  242. Det var vanligt på 1630-talet
    att man faktiskt blev fälld-

  243. -förd till domstol och även straffad
    för att man kallat varandra-

  244. -för olika nedsättande saker.
    Varför var det vanligare då?

  245. Det är huvudpunkten i min studie.

  246. Varför var det vanligt då
    men inte nu?

  247. Jag tror att det har med
    betydelseutveckling av ord att göra.

  248. De skällsord
    som florerade på 1600-talet-

  249. -i en muntlig kultur, bland
    hantverkare som inte kunde skriva...

  250. Där fick skällsordet-

  251. -en mycket större kraft
    av ärekränkning-

  252. -samtidigt som äran betydde
    väldigt mycket mer.

  253. Ryktet att man skulle vara
    en svinpäls eller en tjuv-

  254. -skulle vara förödande.

  255. På universitetet, däremot,
    är alla läskunniga.

  256. De får då en större distans
    till det talade ordet-

  257. -och inser att när studenterna
    kallar varann "hora"-

  258. -så är det inte anklagelser om sexu-
    ell lättfärdighet eller prostitution-

  259. -utan det är bara ett kraftord.

  260. Det är intressant att via orden
    försöka förstå vad som var tabu-

  261. -eller vad som betraktades
    som dåligt.

  262. Feghet och omanlighet
    kan man sortera in många ord i-

  263. -genom att analysera betydelsen.

  264. Om jag vill kalla dig feg och
    omanlig, vilket ord skulle jag ta?

  265. "Skälm" är ett av dem.
    "Hundsfott" ett annat.

  266. "Hundsfott"
    betyder "vagina på en tik"?

  267. Ja. "Hundsfott" är ett ord som
    skjuter i höjden på 1640-talet.

  268. Med rasande kraft
    slår det ut "skälm".

  269. Vad blev då straffet?

  270. Straffet för den som dömdes
    för förolämpning blev en pengasumma.

  271. Man kunde också i domstolen,
    i rätten, inför domstolsnärvarande-

  272. -resa sig upp, gå baklänges-

  273. -ut genom domstolsdörren
    och slå sig för munnen:

  274. "Jag har ljugit, jag har ljugit."
    Som en symbol och skamhandling.

  275. Jag testar hur förnedrande det är.

  276. Jag har ljugit,
    jag har ljugit, jag har ljugit-

  277. -jag har ljugit, jag har ljugit,
    jag har ljugit.

  278. Om man inte kunde betala böterna
    kunde man låsas fast i stocken-

  279. -antingen på torget
    eller i kyrkan på söndagarna-

  280. -och måste lämna staden.

  281. Jag gillar ändå inte Uppsala.

  282. Förolämpningar och svordomar fort-
    sätter att uppröra in i våra dagar.

  283. Det är dags för Hela Sverige undrar.

  284. Om vi vill ha ett varmt, trevligt
    och tryggt samhälle-

  285. -måste vi försöka vända
    den negativa spiralen-

  286. -med svordomar i media.

  287. Svordomar i vårt samhälle förråar
    och gör samhället brutalt.

  288. Därför behöver vi de sociala
    mediernas exempel som förebild.

  289. Anders och Sivert är nog inte ensamma
    om den här känslan.

  290. Det är nog många som känner
    att svordomarna blivit fler i media.

  291. -Vad säger du?
    -Jag delar nog den känslan.

  292. Att det är så kan ha flera orsaker.

  293. En sak man kan titta på är
    hur sociala medier har uppstått.

  294. Folk skriver bloggar, och använder
    ett mer vardagsnära språk.

  295. Sociala och traditionella medier
    har flutit samman och smittat varann.

  296. Man kan också
    titta på svordomarna i sig.

  297. Historiskt i Sverige har
    våra djävulsrelaterade svordomar...

  298. -Jävlar, fan, helvete, satan.
    -Precis.

  299. ...betraktats som oerhört starka.

  300. Nu känns det som om den styrkan
    har lite grann trappats ner-

  301. -medan andra svordomar
    har seglat upp-

  302. -och fått mycket starkare innebörd.

  303. Ord som kretsar mer
    kring genitalierna och förökande.

  304. Du känner nog själv att det går lätt
    att i tv säga "fan" och "helvete"-

  305. -men de andra tar emot mer,
    även för dig.

  306. Tack som fan för det. Det är dags
    för Sara att recensera ett nyord.

  307. -Ingen aning.
    -Man älskar hela världen.

  308. Kanske att man definierar
    sin sexualitet som väldigt vid.

  309. Då tycker man om flöjter.

  310. Att det är ganska könsneutralt.

  311. Man är kär i en människa,
    inte i ett kön.

  312. Det kanske är
    ett nytt ord för lesbisk, eller nåt?

  313. Det är både och. Man är
    intresserad av killar och tjejer.

  314. Upplys oss. Vad betyder "pansexuell"?

  315. Många personer i inslaget
    var ganska rätt ute.

  316. "Pan" betyder "alla".

  317. Man attraheras av människor
    av alla kön, eller oavsett kön.

  318. Det är inte alla existerande männ-
    iskor, utan alla typer av människor?

  319. Ja.
    Ens urval är inte begränsat av kön.

  320. Varför behöver man ett sånt här ord?

  321. Jag tror att det här ordet
    fått sin popularitet-

  322. -i kölvattnet av "hen"
    och "icke-binär".

  323. Det har uppmärksammats att
    alla inte är män eller kvinnor.

  324. Därför blir
    ordet "bisexuell" lite begränsande.

  325. "Pansexuell" är ett enkelt sätt-

  326. -att utöka sin preferens
    till att gälla alla.

  327. -Får man ett betyg på "pansexuell"?
    -Det kanske kommer att chocka dig.

  328. Inte omöjligt. Men jag är härdad.

  329. Åh, herregud! Jag blir chockad.
    Det är första gången vi ser ett A.

  330. -Varför är "pansexuell" så himla bra?
    -Jag tycker att det är tydligt.

  331. Folk i enkäten kunde lista ut det,
    förutom han som gick på flöjtspåret.

  332. Det är ett ord som behövs.

  333. Det behövs nu, men har kanske inte
    behövts tidigare i offentligheten.

  334. Det har ju alltid funnits människor
    som har varit pansexuella-

  335. -men just nu har det uppstått
    en semantisk möjlighet-

  336. -att göra det i och med "hen" och att
    icke-binäritet blivit uppmärksammat.

  337. Det passar rätt i tiden.

  338. Det är lätt att förstå betydelsen.

  339. Framför allt vet jag att många unga
    människor har börjat använda det.

  340. Tack! I kvällens program har vi bland
    annat varit i 1600-talets Uppsala.

  341. I historiens tecken ska nu Nils reda
    ut lite gamla ordspråk om vädret-

  342. -vad de betyder
    och var de kommer ifrån.

  343. Många ordspråk
    kommer från Bondepraktikan.

  344. Den kom ut första gången
    på 1500-talet i Tyskland.

  345. Ett av de mer kända lyder:

  346. På samma tema har vi:

  347. Jag föredrar den engelska varianten:

  348. Ordspråket innebär
    att om vi får en vacker solnedgång-

  349. -så kan man förutse en fin morgondag-

  350. -och motsatsen om soluppgången
    bjuder på vackert väder.

  351. Det stämmer faktiskt ganska väl.

  352. Om solnedgången är fin går solen ner
    i väster i ett högtryck.

  353. Det mesta av vädret
    kommer västerifrån-

  354. -så det är troligt att högtrycket
    kommer in och bjuder på soligt väder.

  355. Om soluppgången är fin-

  356. -betyder det också att solen lyser
    genom ett högtryck, men i öster.

  357. Eftersom hög- och lågtryck följer
    efter varann på våra breddgrader-

  358. -är det rimligt att anta att låg-
    trycket i väster är redo att dra in.

  359. Ordspråket har varit behjälpligt-

  360. -för sjömän, fåraherdar
    och många fler i alla tider.

  361. Kanske kan det hjälpa dig i höst att
    förutse när nästa lågtryck drar in?

  362. Vi får väl se.
    Tack Nils, Sara och ni som tittat.

  363. Språknyheterna är tillbaka
    om en vecka. God afton.

  364. Nils, det var en sak du sa...

  365. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
1600-talet, Förbrytarspråk, Invektiv, Sociolekter, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Kärlekens språk

Vi försöker ta reda på hur kärlek gestaltas i texter. Rapparen och Grammis-vinnaren Erik Lundin berättar i sina låtar om sitt liv, sin uppväxt och kärleken till förorten. Svenskar är flitiga på att nätdejta, men det är viktigt med en bra presentation för att du ska hitta den stora kärleken. Att flörta är en hel vetenskap och ibland kan det behövas hjälp av ett proffs. Vår reporter Lovisa Haag träffar dejtingcoachen Viktor Sander och får lära sig vad man kan göra och vad man absolut inte ska göra. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.