Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nuDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet som omfamnar så väl
    possessiva pronomen som knasiga rim:

  3. Gurka - mazurka.

  4. I kvällens avsnitt:

  5. Vadå "dikt"? Vet du vad en dikt är?
    En dikt handlar om violer och rosor!

  6. Jag blev arg, för jag är cool.

  7. Artighetsbiten, framför allt när jag
    träffar äldre, har jag tagit med mig.

  8. Är du blind?! Ska du låna de här?

  9. Nu har du gått över gränsen.

  10. Vi rivstartar kvällens program
    med serien på allas läppar:

  11. När orden betalar hyran.

  12. Denna gång satte sig vår "örat
    mot gatan"-reporter, Kalle Lind-

  13. -på den gröna tunnelbanelinjen mot
    Farsta för att träffa Iman Talabani-

  14. -som är något av en fixstjärna
    inom poetry slam-

  15. -en liten mindre snobbig poesi
    som skrivs för det sociala rummet-

  16. -och som är garanterat fri
    från blommor.

  17. Tack för det! Jag står i ett lagom
    blåsigt Farsta, söder om Stockholm.

  18. När man befinner sig
    så här i förorten-

  19. -är det lätt att ställa sig frågan:
    "Vad är egentligen poetry slam?"

  20. Alla kanske inte frågar sig det när
    de är i förorten, men det gör jag.

  21. Som tur är kan jag få svaret här,
    för här bor nämligen Iman Talabani-

  22. -en av ortens bästa poeter.

  23. Snackar
    hekto esco

  24. Shonon leker
    Ghetto ghetto

  25. Mannen due
    XOXO

  26. Jag snackar mest om mina känslor,
    mina upplevelser-

  27. -och det som berör mig.

  28. -Hej där.
    -Hej. Är det bra, eller?

  29. -Kan du visa mig Farsta?
    -Ja, vi kan röra oss mot planen.

  30. -Är det där man hänger?
    -Det var där man hängde som yngre.

  31. -Finns det fler samlingspunkter?
    -Centrum, grillen i Farsta strand...

  32. Det finns en massa bänkar också.

  33. -Det här är muren.
    -"Die Mauer."

  34. Här är kiosktunneln. Det finns
    pisstunneln också, vid centrum.

  35. Där är deppbänken, by the way.

  36. Varje gång jag mår dåligt eller
    tjejerna är ledsna sätter vi oss där.

  37. Det råkar bara bli så.
    Där har alla gråtit.

  38. Som en tillfällig flickvän
    till en shono

  39. som sen kommer lämna dig
    för en ren, orörd kvinna

  40. Som tjej i orten har du allt att
    förlora och han har allt att vinna

  41. Du vill aldrig befinna
    dig i en kortvarig romans

  42. Kiosken är kiosken, det vet alla.
    Det här backen - Molkomsbacken.

  43. Farsta är nåt som dyker upp mycket
    i det du skriver.

  44. Det är mitt hem, min trygghet,
    min barndom.

  45. Vi från orten vet exakt vem han är

  46. Han ska hitta sig en ren, orörd
    och fin, hon ska vara bra muslim

  47. Mannen, vad vet du om din,
    din chagga?

  48. Poetry slam, hur kom du in på det?

  49. Jag skrev poesi
    innan jag visste vad poesi var.

  50. Jag har alltid gillat att rimma
    och rappa. Jag var fett bra på det.

  51. Jag har alltid varit
    retoriskt begåvad, kan man säga.

  52. Det kan man säga.

  53. En sommar
    när jag precis hade fyllt femton-

  54. -var jag så heartbroken. Det hade
    hänt en sak som tog på mig jättehårt.

  55. Jag gillar inte
    att böla med mina vänner.

  56. -Satt du på deppbänken?
    -Ja, jag satte mig och skrev en text.

  57. Det visade sig vara en dikt. Min
    kontaktperson sa: Det här är en dikt.

  58. Vadå "dikt"? Vet du vad en dikt är?
    En dikt handlar om violer och rosor!

  59. -Jag blev arg.
    -"Kom inte och säg att jag är poet!"

  60. Jag är ju cool, fattar du?

  61. Hon särade på benen
    nu han kallas för kung

  62. Han går med benen särade
    för hans pung är för tung

  63. Fast vi vägde dina bollar,
    de vägde ingenting

  64. Du sa du älskar henne,
    men det var bara en fling

  65. Vad hände med att hålla det äkta,
    gangster?

  66. Pussyboy är bara ett av namnen

  67. Blatten som är skam för hela stammen

  68. Jag har förknippat dikt och poesi med
    violer och rosor, med nåt fjantigt.

  69. När hon sa dikt: "Vadå,
    ser jag ut som en tönt, eller?"

  70. Sen fick jag lära mig
    att det finns olika typer av poesi.

  71. Jag kunde relatera till dem,
    och det var inget fjantigt med dem.

  72. Det ska stå inristat "Iman" över
    hela bänken. Det står här, ser du?

  73. Det här är signerad skadegörelse.

  74. Om nån behöver veta vem
    som gjorde det, så står svaret där.

  75. Det var inte jag.

  76. Om vi går tillbaka till
    ortens bästa poet. Vad skriver du om?

  77. Allt möjligt. Jag snackar mest
    om mina känslor, mina upplevelser-

  78. -och det som berör mig.

  79. Det jag har sett, min trakt,
    min ort, min bänk, mina grejer.

  80. Det är väldigt ocensurerat. Jag är
    inte bra på metaforer. Jag är rak.

  81. -Ge mig ett exempel på en "line".
    -"Vad vet du om din, din chagga?"

  82. -Vad betyder det?
    -"Din" betyder religion på arabiska.

  83. "Chagga" betyder hora på nåt språk.
    Jag tror det var gambianska.

  84. Det är en rad
    jag är väldigt stolt över.

  85. De bästa texterna blir när jag
    brinner för nåt, och är frustrerad.

  86. Det kan ta ett år att skriva en text.

  87. -Är du med på att du är poet?
    -Ja.

  88. Det är en talad poesi, i första hand.
    Den är skriven för att framföras.

  89. Ni kan inte koder,
    ni kan bara scener, dramatiker

  90. Snackar om principer, fanatiker

  91. Allt ni ser är illusioner,
    de är magiker

  92. Jag vill att mina texter
    ska vara både och.

  93. Man ska kunna läsa den när jag dött,
    och höra den när jag lever-

  94. -och det ska vara lika bra.

  95. Det har länge varit
    så som det har varit i orten.

  96. Folk kan prata om det, men jag tror
    inte att nån pratat om det-

  97. -på ett sånt ofiltrerat sätt som jag.
    Jag var fett trött.

  98. Hur många gånger gick jag själv.

  99. Hur många vände ryggen,
    tjockt med knivar i min rygg, bre

  100. Hur många gånger har jag stått
    och tvekat på perrongen?

  101. Hur långt bort har jag
    lyckats springa från min ångest?

  102. När jag kom ut med texten var jag
    beredd att bli hatad av hela världen.

  103. Men folk gillade den. Till och med
    de som passade in på beskrivningen.

  104. Vart tänker du att skrivandet ska
    ta dig? Har du nån plan, nåt mål?

  105. Jag har bara hopp.
    Jag hoppas att jag kan fortsätta-

  106. -och skriva mina egna diktsamlingar,
    och lämna nåt efter mig-

  107. -innan jag lämnar den här världen.

  108. Jag vill bli ihågkommen
    som en legendarisk poet.

  109. Det är rätt fantastiskt.

  110. För inte så många år sen tyckte du
    att poesi var töntigt. Nu är du poet.

  111. Nu gör jag para.

  112. -Handlar det om paran?
    -Nej, det är en passion.

  113. Hade det handlat om pengar
    hade jag inte varit poet.

  114. Det har varit jättekul
    att ta dig på en runda här i orten.

  115. -Vilka tunnlar finns det?
    -Pisstunneln, stora tunneln...

  116. Kiosktunneln.
    Var ligger muren? Bredvid...?

  117. -Bredvid kiosktunneln.
    -Du kan det här. Du är godkänd!

  118. -Deppbänken är precis vid planen.
    -Precis! Perfekt.

  119. Jag måste i väg nu,
    men det var jättekul att träffa dig.

  120. Take care, så hörs vi.

  121. Vad gör du?

  122. Nu - dags för Hela Sverige undrar.

  123. Kvällens fråga är inskickad av Anton.

  124. Tjena! Anton här. Jag har en fråga.

  125. Vilken ordning är bäst för att
    lära sig så många språk som möjligt?

  126. Jag tänker att om man lär sig
    italienska kan man lära sig spanska.

  127. Vilken ordning är absolut bäst?
    Svara gärna på det. Tack så mycket.

  128. Som av en lycklig slump står vår
    språkexpert Sara Lövestam i studion.

  129. Vilken språkände
    är det bäst att börja i?

  130. Jag skulle vilja problematisera
    frågeställningen lite grann.

  131. Självklart är det lättare
    att lära sig ett språk-

  132. -som ens eget språk ligger nära.

  133. Till exempel svenskan och tyskan
    är ju nära besläktade.

  134. Ännu närmare är svenskan och norskan.

  135. Det är precis som Anton säger att
    italienskan ligger nära spanskan-

  136. -men samtidigt är det så
    att om du kan spanska-

  137. -och så har du en granne
    som pratar kroatiska-

  138. -och gärna vill lära dig kroatiska-

  139. -medan du inte känner nån
    som pratar italienska-

  140. -kan det vara lättare
    att lära sig kroatiska.

  141. Man måste se till sammanhanget
    och också till intresset.

  142. Jag känner en dragning till vissa
    språk som jag vill lägga ner möda på.

  143. Man behöver känna lust
    när man lär sig ett språk.

  144. Det kanske inte spelar nån roll att
    man skulle ha lättare för italienska-

  145. -om ens hjärta brinner för grekiska.

  146. Nej. Så nån sorts entusiasm-

  147. -och en möjlighet
    att regelbundet stimulera språket-

  148. -är alltid det som hjälper dig mest.

  149. Sen kan man ju säga-

  150. -att för den som kan spanska och vill
    lära sig italienska är det lättare-

  151. -än för den som kan spanska
    och vill lära sig grekiska-

  152. -som ligger längre ifrån det,
    språkmässigt.

  153. Om man vill lära sig så många språk
    som möjligt-

  154. -ska man hålla sig
    inom en språkfamilj.

  155. Den germanska
    eller romanska språkfamiljen-

  156. -eller varför inte
    lära sig bantuspråk?

  157. Det finns jättemånga bantuspråk.

  158. Att lära sig olika tungomål
    är enkannerligen en prövning-

  159. -ehuru stundom amuserande.

  160. Det var jättefint, det du sa nu-

  161. -men vi har pratat om att språket
    förändras, och nu är vi i nutiden.

  162. Det är klart, men man kan också
    behöva ha koll på sin gammalsvenska.

  163. Titta bara på gänget
    bakom SVT:s supersuccé Vår tid är nu.

  164. Det är en familjekrönika som sträcker
    sig från 40-talet och framåt.

  165. Vi skickade vårt "det var la gött"-
    team till inspelningen i Göteborg.

  166. Då vill jag skåla med er.

  167. Kära, kära gäster - skål.

  168. Skål!

  169. När jag läste manuset blev jag glad.

  170. Det var många intressanta
    och gripande karaktärer.

  171. -Då sätter vi lite fart!
    -Varmrätt till åttan, fyra turre.

  172. -Fyra turre beställda!
    -Två kullor till tvåan!

  173. Ganska snabbt
    blir Maggans språk även mitt språk.

  174. Jag hittar ett sätt
    att improvisera med hennes ord.

  175. Är några på ingång på min station?

  176. Vissa saker är väldigt annorlunda
    mot hur vi pratar i dag.

  177. Det är ett mer hierarkiskt språk.
    Du-reformen har inte gjorts.

  178. Ninas språk skiljer sig från Maggans.

  179. Nina behöver inte ta
    lika mycket hänsyn.

  180. Hon har en mer upphöjd position
    i samhället.

  181. Maggan, som är arbetarklass, behöver
    oftare förhålla sig till andra-

  182. -och språkligt visa:
    "Jag ligger under dig."

  183. På de flesta ställen
    delar man omklädningsrum.

  184. -Det är ett jättestort problem.
    -Inte för mig.

  185. Det är tråkigt att du tar illa upp,
    men det är inget facket kan driva.

  186. Det som varit roligt med manusarbetet
    för varje säsong-

  187. -är att man får sätta sig in
    i den tiden då det utspelar sig.

  188. Vi har tittat på journalfilmer. Jag
    har lyssnat på massor av radioinslag.

  189. Vi har läst Astrid Lindgrens krigs-
    dagböcker, som var superspännande-

  190. -för att förstå hur människor tänkte.

  191. Under tre säsonger
    går vi från 1945 och slutar 1971.

  192. -Vad fina de är.
    -Tack.

  193. -Man skulle inte kunna få sno en?
    -Jag hörde inte det där.

  194. Man tilltalade inte varann med "du".

  195. Man sa inte förnamnet. Alla
    de här titlarna var väldigt viktiga.

  196. Den biten försökte vi behålla.

  197. -Har köksmästarn tid ett ögonblick?
    -Vad gäller saken?

  198. Det kan hända att jag kanske
    kan hjälpa disponenten.

  199. Vi månar om våra trogna gäster.

  200. Titlarna var viktiga. Dem behöll vi.

  201. Sen så har vi varit noga med
    att inte ha modeord.

  202. "Typ", "liksom", "okej"...

  203. Jag har kollat många ord
    i Svenska akademiens ordlista.

  204. De flesta ord där man känner nån
    tveksamhet har vi faktiskt kollat.

  205. Det har varit mycket tid som vi
    ägnat åt att försöka hitta tonen-

  206. -så det inte låter gammaldags
    och teatralt-

  207. -som nån gammal pilsnerfilm
    från 40- och 50-talet.

  208. Tänker han ordna en ny bana, får han
    ordna eget heroin i fortsättningen!

  209. Nu är det jag
    som går och talar med fröken Elvira!

  210. Nu är det kokta fläsket stekt!

  211. -Tjenare, 64:an!
    -91:an!

  212. En scen som vi diskuterade mycket
    redan när den skrevs-

  213. -är i första avsnittet,
    när Nina söker upp Calle i Sibirien-

  214. -för att be om ursäkt för att
    hon ljugit om vem hon egentligen är.

  215. Jag försörjer tre personer!
    Tror du jag skulle riskera det för...

  216. ...ett ligg?

  217. Calle, vi ska äta!

  218. Vi visste redan då att folk skulle
    hoppa på det: "Sa man 'ligga'?"

  219. Det kände vi redan innan. Men det
    användes långt innan 1945.

  220. Det är ett ganska gammalt ord.

  221. Att språket förändras har vi nämnt,
    och ibland i en rasande fart.

  222. Det händer till och med
    att samma ord har olika betydelse-

  223. -för olika generationer. Titta här.

  224. -Tungt.
    -Grymt.

  225. -Att nånting är bra.
    -Fett ska man akta sig för.

  226. Coolt. Fett coolt. Häftigt.

  227. -Ister.
    -Kraftiga människor.

  228. -Om jag säger "grymt"?
    -Negativ.

  229. -Elakhet.
    -Det är en bra grej.

  230. -Fett.
    -Jag är grym.

  231. -"Padda", vad tänker du på?
    -Ipad.

  232. -Äckligt.
    -Padda? En groda.

  233. -Inte på djuret, utan en läsplatta.
    -Precis - Ipad.

  234. -Ett djur. Groda.
    -Elektronik.

  235. En padda, det är ju en groda.

  236. Jag är nyfiken på
    vad du säger om detta.

  237. Varför byter man betydelse
    på kända ord-

  238. -i stället för att hitta på nya?

  239. Det är en ganska vanlig företeelse.
    Språket förändras på det här sättet.

  240. Ett sätt på vilket det kan hända är
    att man tar ett ord, som "stjärna".

  241. Från början menar man
    stjärnor på himlen.

  242. Sen börjar man använda det för att
    beskriva glansen hos en popstjärna.

  243. Som en bild.

  244. Efter ett tag är det så etablerat-

  245. -så när man säger "stjärna" kan man
    tänka på en popstjärna i stället.

  246. Det kallas "polysem",
    att ett ord utvecklas-

  247. -till att få flera betydelser,
    men ursprunget är detsamma.

  248. "Padda" i det här inslaget
    har bara råkat bli samma ord.

  249. Man tittar inte på en Ipad och säger:
    "Det där ser ut som ett groddjur!"

  250. Det handlar om att det heter Ipad.

  251. Vi har ett sätt att bilda ord i
    svenskan genom att sätta på ett a.

  252. Det blir lätt att böja det då:
    En padda, flera paddor.

  253. Att den råkar få samma namn
    som den här paddan-

  254. -som skuttar runt i naturen
    är egentligen bara en slump.

  255. Det kallar vi
    för att det blivit en "homonym".

  256. Är det inte ett bekymmer att olika
    generationer inte förstår varann?

  257. Nej, inte på det här sättet.

  258. Det verkar till och med i enkäten-

  259. -som att även den
    som genast tänkte på ett litet djur-

  260. -också var medveten om
    att folk säger padda om Ipads.

  261. Det ska vi inte vara så oroliga för.

  262. Vi har jättemånga polysemer
    och homonymer i svenska språket-

  263. -vilket ger upphov till extremt
    roliga skämt som "får får får?".

  264. Nej, får får inte får, får får lamm.

  265. Det skämtet har vi ju alla
    garvat läppen av oss till.

  266. Vi går över
    till vårt absolut viktigaste inslag.

  267. I kvällens sportinslag möter
    vår fotbollsreporter Kalle Lind-

  268. -fotbollsdomaren Mohammed Al-Hakim
    på Stockholms tingsrätt-

  269. -för att ta reda på
    om man får rött kort-

  270. -av att i affekt skrika "snippa!"
    på fotbollsplan.

  271. Och en hel del annat, förstås.

  272. Jag har räknat ut att du som domare
    använder minst fyra olika språk.

  273. Dels terminologin,
    dels kroppsspråket - din hållning-

  274. -dels signalsystem med händerna
    och dels kort och visselsignaler.

  275. Ska vi titta på en sak i taget?

  276. Terminologin är egentligen
    det viktigaste.

  277. Om jag ska förklara för spelarna
    om besluten jag fattar-

  278. -så finns det en färdig terminologi
    som vi använder. Det är regelboken.

  279. Det kan vara en frispark
    som jag blåser.

  280. Då blåser jag frispark för nånting.
    Det är inte bara att blåsa frispark.

  281. Om du betett dig på ett oaktsamt sätt
    är det en vanlig frispark.

  282. Om förseelsen är grövre
    är det en vårdslös händelse.

  283. Det ger även en varning.

  284. Om själva sparken är våldsam
    kan det bli ett rött kort.

  285. Till detta tillkommer också
    ett allmänt kroppsspråk?

  286. Precis. Mitt kroppsspråk använder jag
    också för att leda matchen.

  287. Ju tydligare jag är, desto lättare
    för mig att få igenom vissa beslut.

  288. Med ett otydligt kroppsspråk
    blir man ifrågasatt.

  289. Då handlar det också om att vara rak
    i ryggen och signalera auktoritet.

  290. När jag blåser riktas alla ögon mot
    mig. Innan det tittar ingen på mig.

  291. Då gäller det att tydligt visa varför
    jag har blåst, med rätt tecken.

  292. Det handlar om sekundsnabba beslut.
    Du ska genast avgöra påföljden.

  293. Ja, vi har som sagt
    millimeterprecision på det vi gör-

  294. -och millisekunder på oss
    att fatta beslut.

  295. Man har själv hög puls. Det händer
    ganska mycket under matchen.

  296. Det är bra tryck från publiken.
    Atmosfären är hög.

  297. Stressnivåerna går uppåt.

  298. Och då händer det nånting.

  299. Det gäller att vara med,
    titta där det ska ske saker och ting-

  300. -och ta ett beslut snabbt.

  301. Sen ska man snabbt tänka
    om det blir nån påföljd.

  302. Är det bara frispark, eller ska det
    vara gult eller rött kort?

  303. Det är flera steg i det hela.
    Det gäller att vara med i huvudet.

  304. Vi har prata om det språk
    du använder i din yrkesutövning.

  305. Du utsätts för språk också. Dels från
    spelarna, och dels från publiken.

  306. -Det kan du väl inte göra nåt åt?
    -Nej.

  307. När det gäller publiken på den nivå
    jag är så hör jag inte vad de säger.

  308. Vi är lärda att gå in i vår
    egen bubbla när vi startar matchen.

  309. Man hör inte vad en enskild person
    säger i publiken.

  310. -Men för spelarna kan du bestämma?
    -Precis.

  311. Allt som sker på planen
    är jag ansvarig för.

  312. Om nån säger nåt som är lite
    rasistiskt, hur reagerar du på det?

  313. Det beror på hur jag uppfattar det.

  314. Uppfattar jag att nån är rasistisk
    mot mig blir jag förolämpad.

  315. Då blir det utvisning. När man pratar
    med mig ska man visa respekt.

  316. Framför allt med kroppsspråket. Det
    visar andra hur han pratar med mig.

  317. Han kan ju prata
    på ett trevligt sätt-

  318. -men med ett kroppsspråk som om han
    skäller på mig. Det är inte okej.

  319. Hur ser
    ett respektlöst kroppsspråk ut?

  320. Till exempel att man viftar
    och gör så här: "Domaren...!"

  321. -Jag rörde inte honom! Fy vad dåligt!
    -Varning.

  322. Att slå mot mig
    är väldigt respektlöst.

  323. -Det händer?
    -Absolut.

  324. Nån kan slå
    mot ett beslut jag har tagit.

  325. Jag rörde inte honom! Är du blind,
    domarjävel? Ska du låna de här?

  326. Nu har du gått över gränsen.
    Det blir utvisning på det här.

  327. Med könsord spelar det ingen roll
    om du säger dem snällt eller argt.

  328. Det blir utvisning i vilket fall.

  329. -Men om jag skulle skrika "snippa"?
    -Är det ett könsord?

  330. Ja, men det är ett barnsligt könsord.

  331. Det kanske inte är lika grovt
    på nåt sätt.

  332. -Och om jag ropar "snopp"?
    -Ja...

  333. Precis. Då blir det spännande.
    På vilket sätt ropar du det?

  334. Används det som ett skällsord? Hinner
    man uppfatta det som ett skällsord?

  335. Man skulle kunna tänka att man tar
    ett helt neutralt ord. "Purjolök!"

  336. Det hade hamnat mittemellan,
    och blivit en varning.

  337. Vi är ute efter själva uttrycket.

  338. Det verkar handla mycket om att tolka
    tonfall, innehåll och kroppsspråk.

  339. Precis.
    Det är flera delar i det hela.

  340. Totalen blir det jag ska bedöma.

  341. Släpp allt ni har för händer, och
    spring till televisionsapparaten!

  342. Det är dags
    för vårt allra populäraste inslag.

  343. Det är en pappa
    som har anammat feminismen.

  344. En pappa
    som har feministiska åsikter.

  345. Jag har ingen aning.
    Jag har aldrig hört det.

  346. Ja... Det verkar motstridigt.

  347. En som blir feminist
    när han blir pappa?

  348. En man som blivit feminist
    på äldre dar-

  349. -för att han har
    en dotter han vill stödja.

  350. En som påstår sig vara feminist,
    men inte riktigt vet vad feminism är.

  351. Vad betyder "pappafeminist"?

  352. Det är ett ord
    man har börjat säga om män-

  353. -som tidigare inte varit feminister.

  354. Då får de en dotter-

  355. -och upptäcker att deras barn inte
    blir rättvist behandlat i världen.

  356. Plötsligt inser de att det finns en
    könsmaktsordning och blir feminister.

  357. Sent ska syndaren vakna. Det finns
    nåt lite föraktfullt i begreppet.

  358. Ja, i det att man bara
    skulle bry sig om sina egna.

  359. Man bryr sig inte om
    hur kvinnor har det i världen-

  360. -förrän det drabbar nån närstående.

  361. Vad har vi för betyg
    till "pappafeminist"?

  362. Det blir ett bra betyg. Det är lätt
    att gissa vad ordet betyder.

  363. Det beskriver en företeelse som
    framför allt varit mycket i media.

  364. Män som gått ut som feminister,
    och pratat mycket om sina döttrar.

  365. -Därför ger jag det ett B.
    -Se där!

  366. Vi tycker om när du är generös.

  367. Det var en bra dag i dag.

  368. Tack, Sara. Här kommer en ordlek.

  369. Vad är helklart och vad är halvklart?
    För mig är det lite oklart-

  370. -men för dig, Nils,
    är det självklart.

  371. Det är klart som korvspad.

  372. Vi meteorologer delar in molnighet
    i en åttagradig skala.

  373. Den funkar som en inverterad variant
    av den där snygghetsskalan.

  374. Ni vet den där jag är en åtta
    och Kalle är en stark tvåa.

  375. Här har vi skalan
    som går från klart till mulet.

  376. Varför en åttagradig skala?
    Det är av praktiska skäl.

  377. Det är lättare att dela en tårta
    i åtta lika stora delar, än i tio.

  378. Detsamma gäller med himlen.

  379. Det är tydligt vilket generöst spann
    "halvklart till mulet" erbjuder.

  380. "Halvklart till mulet"
    är meteorologens helgardering.

  381. Om ni hör mig säga det-

  382. -har jag ingen aning om
    vilket väder det ska bli.

  383. En vanlig dag på jobbet för Nils.

  384. Ni har tittat på Språknyheterna. Om
    en vecka är vi tillbaka. God afton.

  385. Det här är roligt! Jag gör den här.

  386. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Estradpoesi, Fackspråk, Fotboll, Poesitävlingar, Språk och identitet, Språk och samhälle, Språkbruk, Språkförståelse, Språkvetenskap, Svenska språket, Tv-serier
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.