Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Al Pitcher, snippa och språket klingonDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet
    som omfamnar pluskvamperfekt-

  3. -som dyker upp från ingenstans-

  4. -och olika uttal av bokstaven R:

  5. R, RRR, rrr.

  6. I kvällens program:

  7. Det var problem med "goodies".

  8. Jag sa "goodies", och de bara: "Va?"
    "Goodies!"

  9. Det är lanserat som ett barnord,
    som syskonord till "snopp"-

  10. -som också uppfattas som ett barnord.

  11. Ju mer jag ger dig av min kärlek
    desto större blir den

  12. Vi inleder på bästa vis med årets
    snackis: När orden betalar hyran.

  13. Vårt punchline-team träffade den
    nyzeeländske komikern Al Pitcher-

  14. -som 2010 flyttade till Sverige.

  15. Han har gjort stor succé
    med sina träffsäkra betraktelser-

  16. -av oss svenskar och vårt språk.

  17. Men svenska är ett svårt språk,
    tycker Al.

  18. Han tycker till exempel
    att "mjölk" är svåruttalat-

  19. -och tror att durkslag är en sjukdom.

  20. När jag började uppträda
    var jag illamående innan-

  21. -men nu kan jag käka en hamburgare
    och sen gå upp på scenen.

  22. Hej, Al!

  23. Har du tid för några snabba frågor?

  24. Lite grann. Jag ska börja showen.

  25. På ett väldigt osvenskt vis är ni lite sena.

  26. Jag har lite bråttom.
    Jag ska börja showen.

  27. Vilket är ditt favoritord på svenska?

  28. "Fy faaan." Jag vet aldrig
    om jag säger det på rätt sätt.

  29. Vi kan sitta här och snacka lite.

  30. Eftersom jag varit besatt av "fy fan",
    har folk på offentliga ställen...

  31. Om jag kliver på bussen
    kan folk skrika "fy fan!"

  32. Det är som en kärleksförklaring.
    De säger typ hej till mig.

  33. Eller så säger de "nämen!"
    när man möts.

  34. Eftersom ordet låter "nä-men!",
    att det liksom går upp-

  35. -signalerar det att det är en chock,
    det som händer.

  36. Sen har du norskan. Den är väldigt lika.

  37. Finland... Ingen fattar nånting av det.

  38. Danskarna. Jag har ingen aning om
    vad de snackar om.

  39. Ni tror att ni är väldigt tålmodiga.

  40. Det var problem med "goodies".

  41. Jag sa "goodies", och de bara: "Va?"
    "Goodies!"

  42. Jag stod bokstavligen
    med svarta tavlan-

  43. -och sen sa de: "Jaha, GODIS!"

  44. På tjugo minuter av förklaringar hit och
    dit är jag säker på att jag sagt "godis".

  45. I showen skämtar jag om
    när jag hade ont i halsen-

  46. -och skulle köpa ingefära.

  47. Jag gick fram till killen och sa: "Ingefara".

  48. Ingefara! Ingefara!

  49. Kille bakom disken var liksom:
    "Ingen fara!"

  50. Och jag bara: "Nej, ingefara!"

  51. När han gick trodde jag
    att han skulle hämta "ingefara".

  52. Jag gick efter, och han bara:
    "Ingen fara! Ingen fara!"

  53. Jag tror att jag vid det här laget
    skulle bli hjälpt av-

  54. -att få en smäll i skallen,
    kanske av en hammare-

  55. -och vakna tre månader senare med
    helskägg och kunna prata svenska.

  56. Jag är nog fullärd. Jag kommer inte
    att lära mig mer än så här.

  57. Min fru tog med oss
    till hennes morföräldrar.

  58. Morfarn sa: "Jag förstår ingenting! Ta
    med nån som kan spanska nästa gång!"

  59. Alla andra var chockade,
    men jag tyckte det var jättekul.

  60. Han lärde mig några ord.

  61. Det var ett ord om vilket min fru sa:
    "Du får inte säga det."

  62. "Jag vill inte höra det igen."
    Och hon bestämmer.

  63. Jag satte upp ett mål att jag skulle göra
    tio minuter svensk standup.

  64. Jag har inte nått det än.

  65. Men en vacker dag...

  66. Man kommer ju in på dialekter.

  67. Skåningar...
    Jag tycker de är svåra att förstå.

  68. När man provar blir det "uöh". Man för-
    väntar sig att det ska komma ut lite spya.

  69. Men jag gillar Norrland.

  70. Jag skulle kunna bo i Norrland och prata
    svenska, för de pratar inte alls. Perfekt!

  71. Och när de gör det nickar man bara,
    och det kommer man undan med.

  72. Vinterkräksjukan.

  73. Till och med "mjölk"... Jag säger "mäk".

  74. Det känns som om jag får
    nån sorts anfall i munnen.

  75. Öst? "Oast?" Det är svårt.

  76. Man måste pricka helt rätt med ordet,
    annars säger man nåt annat.

  77. Jag vill verkligen lära mig språket.
    Jag provade SFI.

  78. Hon sa: "Det finns inga regler här."
    Det är så de gör på SFI.

  79. De pratar svenska på en gång. Man går
    in i klassrummet, rätt in i svenskan.

  80. Det är som en häst som
    kutar i väg, och alla försöker fånga den.

  81. "Kuckelura"?
    "Kukelura" är nåt helt annat.

  82. Det är när man lurar hem nån,
    genom att använda...kuk.

  83. "Durkslag"? Det låter som en sjukdom.

  84. Det låter som nåt doktorn skulle säga:
    "Du har fått durkslag." "Fy fan."

  85. "Buksvåger." Jag vet inte!

  86. Har du hittat på de här orden?

  87. Nej.

  88. Jag lämnar dig nu.

  89. Det är nu det händer. Jag går in här...

  90. ...upp på scenen: Al Pitcher!

  91. Tack för det, Al Pitcher.

  92. Låter det som att vi skåningar kräks
    när vi pratar? Jag förstår ingenting.

  93. Nåväl. Hög tid för vårt succéinslag
    Hela Sverige undrar-

  94. -och vår succéexpert Sara Lövestam.

  95. Kvällens insändare är från Patrik,
    som fnulat lite på ett uttryck.

  96. Hej! Patrik heter jag. Jag undrar:

  97. Varför säger man
    att man har "lagt rabarber" på nåt?

  98. Det är ett konstigt uttryck.

  99. Varför är rabarber en lämplig grönsak
    när man vill lägga beslag på nåt?

  100. Man skulle kanske tro att det beror
    på att rabarber har så stora blad-

  101. -så att när man lägger dem på nåt så
    tar man över det. Men så är det inte.

  102. Att "lägga rabarber" på nåt är
    från början en så kallad felhörning.

  103. I början sa man
    att "lägga embargo" på saker-

  104. -vilket betyder
    att lägga beslag på nåt.

  105. Sen var det inte alla
    som kunde så fina, latinska ord.

  106. Antingen var det nån
    som hörde fel med flit-

  107. -tyckte att det lät roligt
    och sa "rabarber" i stället-

  108. -eller så hörde nån fel med "oflit",
    vilket jag från Norrland får säga-

  109. -och bestämde sig för att säga det
    för att det var det de hörde.

  110. Så att lägga rabarber på nåt
    är att lägga embargo på nåt.

  111. Det är ett fantastiskt uttryck.

  112. Vi tackar för detta,
    och går över till nåt ännu viktigare.

  113. Ordet "snippa" lanserades på tidigt
    2000-tal, och blev snabbt en succé.

  114. Äntligen fick flickor ett motsvarande
    ord till pojkars etablerade "snopp"-

  115. -och slapp hämmande ord
    som "framstjärt"-

  116. -"där nere" och "mellan benen".

  117. Vissa uppfattar det som om svenskan
    bara berikades med ännu ett ord-

  118. -men den genusinriktade språkvetaren
    Karin Milles-

  119. -vet att det handlar om mer än så-

  120. -och att vi står
    inför liknande utmaningar i dag.

  121. Jag heter Karin Milles och är
    forskare vid Södertörns högskola.

  122. Jag jobbar
    med svenskämnet språk och kön.

  123. Jag tittar på hur kvinnorörelsen
    och feminister har förändrat språket-

  124. -och erövrat nya språkliga arenor.

  125. Jag är språkvetare i grunden, så jag
    älskar svenska och språkvetenskap.

  126. Jag fascineras av att vi delar upp
    mänskligheten i kvinnor och män-

  127. -och på ett ganska orättvist sätt.

  128. Har du hört ordet "snippa" nån gång?

  129. Ja, men jag vet inte vad det betyder.

  130. Det är lite trevligt.

  131. Jag vet inte... Det är väl bra?

  132. "Snippa" slog igenom
    på tidigt 2000-tal.

  133. Riktigt etablerat blev det
    när det kom in-

  134. -i Svenska akademiens ordlista, 2006.

  135. -Det är ett roligt ord.
    -Det är ett bra, enkelt ord.

  136. Man sa länge att det inte fanns
    nåt bra ord för det kvinnliga könet-

  137. -som funkade i alla lägen.

  138. Det fanns en massa ord
    för det kvinnliga könet.

  139. Dels var det de
    som uppfattades som kliniska:

  140. "Vagina" kan man bara använda
    när man går till gynekologen.

  141. Sen har vi de som uppfattas som
    vulgära: "geggveck", "fitta" och så.

  142. Det fanns ingen neutral mellanväg.

  143. Om man skulle prata med sitt barn
    om det, fanns det inget bra ord.

  144. Jag vet inte.

  145. Man säger inte såna ord ändå.

  146. För mig är det kanske bra att veta-

  147. -men jag kommer inte att använda det.

  148. Till barn, kanske. Det är barnsligt
    och lite roligt. Det är acceptabelt.

  149. En del tyckte direkt
    att det var ordet vi väntat på-

  150. -och anammade det på en gång.

  151. Andra var lite sura. De tyckte
    att det symboliskt var lite trist.

  152. Jag skulle inte beskriva det kvinn-
    liga könet så. "Snippa" är för fint.

  153. Det finns exempel på att man
    kan använda "snippa" som skällsord-

  154. -och i erotiska situationer-

  155. -men de flesta tycker att det är ett
    bra vardagsord som inte generar oss.

  156. Det funkar väl bra, antar jag?

  157. Barnbarnen använder det.
    Det funkar bra.

  158. Det är lanserat som ett barnord,
    som syskonord till "snopp"-

  159. -som också uppfattas som ett barnord:
    vardagligt och osexigt.

  160. Det har funnits andra förslag också-

  161. -men när "snippa" kom som förslag så
    spred det sig fortare än andra ord.

  162. Min förklaring
    är den språkliga formen, helt enkelt.

  163. "Snippa" är så pass likt "snopp"-

  164. -men på andra sätt
    liknar det feminina ord.

  165. Konsonanterna är som de i snopp:
    s-n-p-p-

  166. -men vokalerna, i och a, gör att
    ordet liknar många ord i svenskan-

  167. -som har med kvinnor att göra:
    "kvinna", "flicka", "fitta", "slida".

  168. Kombinera det som liknar "snopp" och
    det feminina, så blir det "snippa".

  169. De flesta som hör ordet "snippa"
    fattar vad det betyder första gången.

  170. -Har du hört ordet "slidkrans"?
    -Nej, aldrig nånsin.

  171. "Slidkrans", är det ett ord du hört?

  172. Nej.

  173. Ordet "slidkrans"
    är en språklig konstruktion-

  174. -som några människor uppfann som
    ett alternativ till "mödomshinna"-

  175. -som ju är väldigt missvisande.

  176. Det berättar inte
    vad som finns i kvinnors underliv.

  177. Det är ett ord som medvetet skapades
    för att byta ut "mödomshinna".

  178. Wow! "Slidkrans..."

  179. Jag pluggade vård- och omsorg.

  180. Det låter som nåt
    man har på bilverkstan.

  181. Några barnmorskor uppmärksammade
    att
    det inte finns en hinna i underlivet-

  182. -som kan eller ska spricka
    när man har sex.

  183. Sen var det några
    som funderade vidare.

  184. Om det inte finns nån mödomshinna...

  185. Det är svårt att ta bort ett ord.
    Finns det så finns det.

  186. De ville hitta på ett ord som bättre
    beskrev vad man hade i underlivet.

  187. Då sa en del att det snarare var-

  188. -en liten ring av slemhinnor
    i underlivet, som det handlar om.

  189. Då kom en på ordet "slidkrans",
    och det här spred sig.

  190. RFSU plockade upp det, och sen har
    man försökt sprida kunskapen om den-

  191. -och att det inte finns
    nån mödomshinna.

  192. Vi är ett av länderna som jobbar
    mycket med det. Vi var sega i början.

  193. Engelskspråkiga länder jobbade tidigt
    med icke-sexistiskt språk-

  194. -men nu ligger vi långt fram
    och har en massa roliga initiativ.

  195. Det är kul att se.

  196. -Vad säger du om "mödomshinnan"?
    -Den finns inte.

  197. Härligt!

  198. Nu ska vi vidare till Turteatern-

  199. -som i våras satte upp en pjäs
    på klingon-

  200. -ett språk som föddes
    genom tv-serien Star Trek.

  201. Vår rymdreporter, Kalle Lind, åkte i
    raketfart till Kärrtorp i Stockholm-

  202. -för en exklusiv intervju
    med pjäsens manusöversättare-

  203. -som är två av få i hela världen som
    behärskar detta konstruerade språk.

  204. RYMDEN - DEN YTTERSTA GRÄNSEN

  205. Men tyst,
    vad strålar genom fönstret där?

  206. Jag ser Julia, min kära sol.

  207. Om jag skulle säga "välkomna" på
    klingonska, hur skulle jag säga det?

  208. Det skulle du nog inte.

  209. Klingoner är väldigt direkta.

  210. Du skulle kanske säga "Sutaghrup'a'?"
    som betyder är "Ni redo att börja?"

  211. -Klingoner sysslar inte med artighet.
    -Inte mycket.

  212. Särskilt inte av det inledande
    slaget. Man bara börjar, liksom.

  213. DaH matagh jay'!

  214. Från början har vi en film
    med en klingon-

  215. -som utstöter nånting på klingonska.

  216. Sen textas det-

  217. -och efter det ger man den här
    lingvisten, Marc Okrand, i uppdrag-

  218. -att utifrån det skapa ett språk.

  219. Marc Okrand gjorde också en ordbok-

  220. -där han stoppade in massor med mat-
    nyttiga ord som vi har bara därifrån.

  221. Många ord som finns i dag
    har introducerats senare.

  222. Alla är överens om
    att Marc Okrand är Gud.

  223. Han bestämmer hur språket ser ut.

  224. Vad kan nu tillfredsställa dig i kväll?

  225. Ingen får hitta på ord,
    förutom jag.

  226. Jag hittade inte på den regeln,
    det gjorde klingonsktalarna.

  227. De ville se till att alla klingonsktalare
    skulle kunna förstå varann-

  228. -och om för många personer
    hittade på ord skulle det bli bråk.

  229. Om det blir tillräcklig många talare
    är det okej-

  230. -men nu är det så få
    att det skulle gå över styr.

  231. Ju mer jag ger dig av min kärlek
    desto större blir den

  232. Om jag vill ha ett nytt ord
    måste jag fråga Marc Okrand:

  233. "Kan jag få ordet för fönster?"

  234. Åh ljuva, natt, jag önskar att du aldrig
    måste försvinna

  235. Då skulle han förmodligen svara:
    "Låt mig tänka på saken."

  236. Sen skulle de komma ut
    en nyhetspostning.

  237. När jag jobbade med språket
    från allra första början-

  238. -undrade jag om det skulle bli nåt ord
    som alla skulle känna igen-

  239. -även om de inte kunde några andra ord
    eller visste nåt om språket alls.

  240. Det visar sig att det finns ett sånt ord:
    "Qapla'". Det betyder "framgång".

  241. -Men ny pratar klingonska?
    -En del.

  242. loQ tlhIngan Hol vIjatlhlaH.
    Jag pratar lite klingonska.

  243. Och jag säger väl kanske
    "tlhoS tlhIngan Hol vIjatlhlaHchu'."

  244. Jag talar klingonska
    mer eller mindre flytande.

  245. Jag pratar inte klingonska flytande.

  246. Folk blir förvånade över det.

  247. När jag hittade på det
    var det bara repliker i en film-

  248. -så jag hittade bara på det som
    skulle användas i filmen, i början.

  249. Och när de väl sagt repliken
    glömde vi båda bort den, och gick vidare.

  250. Jag kom på att jag skulle beskriva
    för folk hur språket fungerade-

  251. -och skrev en bok
    som heter "the Klingon Dictionary"-

  252. -där jag beskrev grammatiken mer
    utförligt, och lade till en massa ord.

  253. Det var det ena ordet efter det andra,
    så jag kom inte ihåg dem.

  254. Jag pratade egentligen aldrig
    med nån på språket.

  255. Jag insåg inte att det skulle bli en grej.

  256. Hur många i världen
    kan ni samtala med på det språket?

  257. I talspråk kanske 30-50.

  258. Om vi tänker människor som kan
    kommunicera i skrift på klingonska-

  259. -så är de betydligt fler. Jag skulle
    tro att det är 1 000-2 000.

  260. -Hur många ord finns det, egentligen?
    -I runda slängar 3 000 ord.

  261. Jag skulle nog också säga
    mellan 3 000 och 4 000-

  262. -faktiska rotord.

  263. Sen är klingonska
    ett agglutinerande språk-

  264. -vilket innebär
    att man kan tillföra mening-

  265. -med hjälp av olika ändelser
    och prefix.

  266. Om man tar exempelvis ordet "laD",
    som betyder "läsa"-

  267. -så kan man använda det för att säga
    "kan läsa", "laDlaH"-

  268. -läskunnighet, "laDlaHghach"-

  269. -läsokunnighet, "laDlaHbe'ghach"
    och så vidare.

  270. En vacker dag kommer vi att få problem.

  271. Klingonska ord, och särskilt verb,
    är en stavelse långa.

  272. Det finns bara
    ett visst antal möjliga stavelser.

  273. Till slut tar de slut. Vad händer då?

  274. Jag vet inte. Vi är inte där än.
    Det är långt till dess.

  275. Stämmer det att de har
    omvänd ordföljd på klingonska-

  276. -mot de flesta
    på jorden existerande språk?

  277. Här har vi subjekt, finit verb
    och sen objekt, men de vänder på det.

  278. Exakt. En av de få saker
    Marc Okrand visste om språket-

  279. -när han började skapa det
    var att det var utomjordiskt.

  280. Han tittade på egenskaper som
    var ovanliga bland jordiska språk.

  281. Ordföljden objekt-verb-subjekt är en
    av de två ovanligaste ordföljderna-

  282. -bland alla jordens språk,
    så han valde den.

  283. Klingonska skulle vara
    så icke-mänskligt som möjligt.

  284. Klingonska är roligare.

  285. Jag måste inte kolla upp
    hur folk brukade säga.

  286. På klingonska kan jag bara hitta på,
    och ingen kan säga att jag har fel.

  287. Ni två sms:ar varann
    uteslutande på klingonska?

  288. Kan man se hur det ser ut?

  289. Det som är kul med klingonska vitsar
    är den ritualiserade vitskulturen.

  290. Vi går ofta på nyhetens behag
    gällande humor-

  291. -men klingoner tänker
    att de bästa vitsarna-

  292. -berättar vi om och om igen.

  293. Det finns en klassiker
    som folk asgarvar till varje gång:

  294. "Kan jag ta mig härifrån
    till den stora hallen?"

  295. "Ja,
    om du inte blir biten av insekter."

  296. Det tycker de är askul.

  297. Det är så oerhört nördigt!

  298. Nu är det hög tid för vårt
    succéinslag "Sara recenserar".

  299. -Man lurar nån.
    -Man skäms, helt enkelt.

  300. Man får nån annan att skämmas.

  301. Man hoppar på nån och säger:
    "Det här borde du skämmas över!"

  302. -Man vet att det är nåt skamligt.
    -Men man vill ändå göra det.

  303. Sen berättar man:
    "Jag var ute och skammade i går."

  304. Du gör fel, på nåt sätt.

  305. Nå, Sara.
    Vad betyder egentligen "skamma"?

  306. Det är ett ord jag sett ganska mycket
    på internet den senaste tiden.

  307. Om vi ska ta ett exempel... Inte från
    verkligheten. Ett fiktivt exempel.

  308. Jag kanske säger: "Kalle, vilka korta
    byxor du har. Du borde skämmas!"

  309. -Då skammar du mig.
    -Då säger du: "Sluta skamma mig."

  310. Det är den moderna versionen av
    det gamla, fina ordet "skambelägga".

  311. I talat språk kanske man sagt
    "shamea"? Det har jag hört oftare.

  312. Det är många som säger det, men man
    har sett det skrivet som "skamma".

  313. Det är svårt att skriva "shamea".

  314. Det blir s-h-a-m-e-a,
    och då läser man det "sha-mea".

  315. "Skamma" är ju en direktöversättning
    av "shame" på engelska.

  316. Om jag ska betygsätta det här...

  317. Det är visserligen viktigt att kunna
    påpeka den här typen av beteende-

  318. -för det var inte snällt
    att säga så där om dina byxor-

  319. -men det finns redan ett bra ord
    som inte för tankarna till "scam".

  320. Många i enkäten missförstod
    det här ordet. Det drar ner betyget.

  321. Jag kommer att godkänna ordet,
    men det får ett E av mig.

  322. Du tycker
    att vi ska säga "skambelägga".

  323. Du har väl inget problem
    med synonymer?

  324. Nej, jag är för synonymer.

  325. Problemet med ordet "skamma" är att
    många inte förstår vad det betyder.

  326. Och att folk har glömt "skambelägga".
    Ta lite tid. Ge det här ordet tid.

  327. Säg alla de här stavelserna.
    Var lite mindful.

  328. Tack för det, Sara.

  329. Svenska språket har som bekant
    en hel del utmaningar.

  330. Ord och regler som vi tror att vi har
    koll på är inte alltid självklara.

  331. Detta är nåt som inte minst gäller
    väderlingot. - Eller hur, Nils?

  332. Vi meteorologer, för att inte tala
    om tidningar och andra medier-

  333. -använder uttryck som "högtryck",
    "lågtryck" och "jetströmmar"-

  334. -var och varannan dag.

  335. Det är således inte obekant
    för gemene man.

  336. Men har svenska folket koll på de här
    väderorden? Vi tar oss en titt.

  337. -Blåsigt och kyligt.
    -När det blir kallt.

  338. -Fuktigt, tror jag.
    -Dåligt väder.

  339. Blåsigt.

  340. -Jag vet inte.
    -Luftströmmar högt upp i atmosfären.

  341. -Ingen aning.
    -Jättefint.

  342. När det fortsätter in på hösten.

  343. -Högsäsong!
    -Brukar inte det vara efter sommaren?

  344. Som ni ser kan det vara klurigt,
    men vi ska reda ut de här begreppen.

  345. "Högtryck" är mycket riktigt
    nåt som kommer med sol och värme.

  346. Man kan se det
    som ett gigantiskt berg med luft.

  347. Under dess
    enorma vikt komprimeras luften-

  348. -och blir varm,
    och då löses molnen upp.

  349. Lågtryck är på många sätt
    motsatsen till ett högtryck.

  350. I lågtrycken fattas det luft.

  351. Det strömmar till luft
    från alla håll och kanter.

  352. När luften strömmar till blir det
    blåsigt, och samtidigt hävs luften.

  353. När den hävts bildas det moln,
    regnområden och ibland också snö.

  354. Länken mellan högtrycken och
    lågtrycken kan vara jetströmmarna.

  355. Det är en kraftig vind
    på tio kilometers höjd-

  356. -som gör
    att det blir väldigt blåsigt-

  357. -så resan till USA
    tar mycket längre tid än hemresan.

  358. När det är "högsommarvärme" måste
    termometern visa 25 grader eller mer.

  359. "Brittsommar" är en varm och solig
    period kring Birgitta-dagen.

  360. Det är ganska synonymt
    med "indiansommar".

  361. Om vi får en "tropisk natt" faller
    inte temperaturen under 20 grader.

  362. Om vi får en "järnnatt"
    blir det betydligt kallare-

  363. -med frost under vegetationsperioden.

  364. "Järnnatt" är troligen en
    felöversättning av tyskans "eis", is-

  365. -till att bli "eisen",
    som betyder järn.

  366. Avslutningsvis kan vi ta "blidväder".
    "Blid" betyder "mild".

  367. Det betyder
    helt enkelt att det är milt väder.

  368. "Blid" kan också betyda "trevlig",
    som i "Kalle är en blid malmöit".

  369. Tack, Nils,
    och tack alla ni som tittat.

  370. Språknyheterna är tillbaka
    om en vecka.

  371. Översättning: F. Malmenbeck/F. Jorlin
    www.btistudios.com

  372. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.