Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Fritidshem - målstyrt lärandeDela
  1. Länge var fritidshemmets
    främsta syfte omsorg och rekreation.

  2. Nu är det alltmer
    en plats för lärande-

  3. -särskilt som man fått ett kapitel
    i läroplanen.

  4. Vilket lärande ska ske på fritids?

  5. Hur sätter man mål
    och lyckas i praktiken?

  6. Det ska vi prata om nu.

  7. Vi talar inte om i varje situation:
    "Nu kan du det där och det där."

  8. Det handlar om en medvetenhet
    hos oss.

  9. Vid elevdiskussioner kan fritids
    perspektiv stärka eleven in i skolan.

  10. Vägledd lek verkar kunna utveckla
    färdigheter som behövs på 2000-talet.

  11. Som lärare
    ansvarar jag för undervisningen-

  12. -och för att det sker
    ett systematiskt kvalitetsarbete.

  13. En är robot och en är människa.

  14. Människan ska programmera roboten
    så att den kan tända lampan.

  15. Rakt fram.

  16. På Vedevågs skola i Lindesberg jobbar
    man med lokalpedagogiska planeringar-

  17. -för att förtydliga och synliggöra
    arbetet.

  18. Digitalisering är innehållet i en,
    och ett mål enligt läroplanen.

  19. Kommer ni ihåg
    att vi har en som bor här på fritids?

  20. Fritidspedagogerna Ann Rudfjäll
    och Erika Landin stimulerar lärandet-

  21. -inom arbetet med digitalisering
    och programmering.

  22. -Vet ni vad de här sakerna heter?
    -Former.

  23. Vi har länge använt LPP:er.

  24. Vi har specificerat att vi har
    egna mål och ska uppnå vissa saker.

  25. Vi tänker utifrån barnen i gruppen.

  26. Vilka intressen och behov har de?

  27. Sen skapar vi utifrån det vi ser
    en lokalpedagogisk planering.

  28. Nu är det om digitalisering.

  29. Isak. Vill du testa
    att ta Blue till den gula kvadraten?

  30. Det handlar mycket om lärplattor,
    vilket intresserar barnen.

  31. Det blir ett intresse, plus att det
    är ett stort mål i läroplanen.

  32. Bra, Isak!

  33. -Förstod ni hur man gör?
    -Ja.

  34. Bra.
    Då ska de äldre jobba lite med bilen.

  35. Vi talar inte om i varje situation:
    "Nu kan du det där och det där."

  36. Det handlar om en medvetenhet
    hos oss.

  37. Att man är medveten och har ett mål
    och ett syfte med sina aktiviteter.

  38. Även i den fria leken
    gäller det att ta vara på det-

  39. -och visa barnen
    att det var ett lärande.

  40. Vi har haft samarbete som ett mål.

  41. Det har vi oftast i början
    på höstterminen, när det är nya barn.

  42. Hur ser vi att barnen kan samarbeta?

  43. Det ser man om man observerar mycket,
    både i leken och på andra ställen.

  44. Då får man berätta för barnen
    att man ser att de samarbetar.

  45. Ska vi kolla om det stämmer?

  46. Ett, två, tre.

  47. Hur målen ska uppnås är intressant.

  48. Det har varit det svåra
    med att skriva LPP:er.

  49. Hur ska man utforma målen
    så vi vet att man har klarat dem?

  50. Det gäller att tydligt, enkelt
    och konkret-

  51. -kunna göra det på ett bra sätt,
    så att man ser att de är uppnådda.

  52. Ni löste det! Snyggt!

  53. Då får vi kolla.
    Det blev på pricken en kvadrat.

  54. Vatten.

  55. Vi har en annan LPP,
    som är väldigt kopplad till skolan.

  56. Skolan vill ha ett gemensamt mål
    med oss.

  57. Det har varit att alla ska kunna läsa
    när de slutar ettan.

  58. Vi funderade på hur vi på fritids
    kan hjälpa till med det.

  59. Vi kom på att vi kan ha högläsning
    när vi äter mellanmål.

  60. "Plötsligt knackar det på dörren.
    In stiger en almander."

  61. -Vad är en almander?
    -En person.

  62. Vi diskuterar även boken. Högläsning
    ger barnen större läsförståelse.

  63. Man diskuterar vad som hände.

  64. "Det var en farlig vandring
    på senvintern."

  65. "Vargarna strök omkring,
    lika hungriga som han själv."

  66. Det var väldigt populärt. De ville
    inte att vi skulle sluta läsa.

  67. Det var roligt,
    och det blev en lugn stund.

  68. "Plötsligt hörde Rian ett ljud.
    Någon stampade av sig snö."

  69. Ett lärande sker hela tiden.

  70. Det är kunskaper, omsorg
    och konflikter.

  71. Det sociala samspelet med barnen.
    Allt är ett lärande.

  72. Hur kan fritidsundervisning
    stärka lärande och utveckling?

  73. Det ska vi prata om.

  74. Med oss har vi även Johan Ringaby,
    tidigare rektor på Vedevågs skola.

  75. Vad är lärande på fritids för er?

  76. Det är ju friare på något vis,
    i många fall.

  77. Det är upplevelsebaserat
    och situationsstyrt.

  78. Det sker inte exakt mellan
    klockan ett och två, som i skolan.

  79. Det är en balansgång.

  80. En del barn behöver lugn och ro,
    och en del behöver prova nya saker.

  81. Det är stor variation.

  82. Man kan utveckla sig
    som individ också.

  83. Där man kan få mycket hjälp av andra
    - både elever och andra lärare.

  84. Man hittar sig själv.

  85. Man bedöms mer
    utifrån vem man är i gruppen.

  86. I skolundervisningen
    bedöms man mer som individ.

  87. Även om skolan
    är ett sammanhang med andra-

  88. -så blir platsen i gruppen och
    hur man jobbar som individ i gruppen-

  89. -tydligare på fritids.

  90. Det sker hela tiden, i det här
    med omsorg, trygghet och konflikter.

  91. Det vi har bestämt att de ska
    lära sig är kopplat till läroplanen.

  92. Ni får en möjlighet
    att se elevernas intressen-

  93. -kanske på ett annat sätt
    än vad som sker i ett klassrum.

  94. Hur tänker ni om det?

  95. I diskussionen om eleven,
    när man har elevdiskussioner-

  96. -kan fritids komma med ett perspektiv
    som kan stärka eleven in i skolan.

  97. "Det här är eleven intresserad av."

  98. "Försök fånga upp det även i skolan,
    eller bemöt eleven så här."

  99. Fritids är en del av lärandet
    och utbildningsbegreppet.

  100. Ser ni någon risk med att det
    kan tendera att bli för mycket skola?

  101. Jag ser inte det.

  102. Jag har snarare velat att det
    ska finnas planering, som vi har nu-

  103. -för att man ska kunna tydliggöra
    inte bara görandet-

  104. -utan även se vad som hände.
    "Gick det bra? Vad lyckades vi med?"

  105. Att utvärdera verksamheten
    för att ta nästa steg.

  106. Håller ni med?

  107. Begreppet "undervisning på
    fritidshem" är en jätteviktig fråga.

  108. Vad är undervisning på fritidshem?

  109. Vi ska ju bedriva det
    och sätta ord på det som pedagoger.

  110. Föräldrar kan säga:
    "Har ni bara lekt i dag?"

  111. I leken finns det samarbete,
    konflikthantering och problemlösning.

  112. Vi kanske har lekt olika bollekar,
    men det är på ett sätt undervisning.

  113. Vi kan utveckla eleverna
    i så många olika moment.

  114. En undervisningssituation handlar om-

  115. -att när vi har ett tydligt syfte
    och arbetsformer för att ta oss dit-

  116. -och kan se att de utvecklas -
    - då har vi undervisning.

  117. Den ser olika ut,
    men det är undervisning för mig.

  118. Att lärande sker på fritids vet vi,
    men hur kan det se ut?

  119. Line Isaksson, lärare i fritidshem-

  120. -var med och tog fram kapitlet
    om fritids i läroplanen.

  121. Hon förespråkar upplevelsebaserat
    lärande, som kan ske hela tiden.

  122. Du var med i gruppen som tog fram
    kapitel 4 i läroplanen. Berätta lite.

  123. Skolverket fick i uppdrag
    att förtydliga-

  124. -syfte, mål och innehåll
    med undervisningen på fritids.

  125. Jag var en del av den gruppen.

  126. Vi arbetade i ungefär ett halvår-

  127. -med att skriva fram
    och sätta ord på-

  128. -undervisningen i fritidshemmet
    och vad det är.

  129. Fritids har ett eget uppdrag, men ska
    även komplettera grundskolans mål.

  130. Hur ser du på det?

  131. Som du säger har fritids
    i och med kapitel 4 ett eget uppdrag-

  132. -men ska komplettera grundskolan
    genom sin didaktik.

  133. Ett upplevelsebaserat, situations-
    styrt, grupporienterat lärande.

  134. Om jag som personal
    på ett fritidshem-

  135. -ska planera något eller ser
    att något händer i elevgruppen-

  136. -ska jag utgå från elevernas intresse
    och behov-

  137. -innan jag tar avstamp i läroplanen.

  138. Det är väl därför
    man jobbar på fritids?

  139. Som personal är man intresserad
    av barnets liv och kultur.

  140. Man vill ändå, i fritidsverksamheten-

  141. -kunna målsätta och synliggöra
    lärandet som pågår.

  142. Hur gör man det?

  143. Som lärare ansvarar jag
    för undervisningen-

  144. -och för att det sker
    ett systematiskt kvalitetsarbete.

  145. I det arbetet handlar det
    om målstyrda processer.

  146. Om processerna ska ha någon betydelse
    måste jag veta var vi är nu.

  147. Vart ska vi? Hur gör vi?
    Och hur blev det?

  148. "'Så mörkt du har det.'"

  149. -Kan man verkligen ha mål med allt?
    -Det kan man absolut.

  150. Det är viktigt att man har en tydlig
    tanke med till exempel mellanmålet.

  151. Man kan tycka att det är
    något vardagligt på fritidshemmet-

  152. -men det är en viktig mötesplats.

  153. Det är viktigt med en målstyrd
    process så att det blir som man vill.

  154. Vissa är oroliga för att fritidshem
    ska bli för mycket skola.

  155. Hur tänker du där?

  156. Skolifieringsdiskussionen
    har ju böljat fram och tillbaka.

  157. Jag tror inte på
    att sätta det ena mot det andra.

  158. Skolan är bra på det de gör,
    och fritids på det de gör.

  159. Det ska inte finnas
    någon motsättning mellan dem.

  160. Vad krävs för att undvika det?

  161. Det krävs att fritidshemmet
    får chans att utvecklas.

  162. Att man som personal får chans
    att utföra sitt uppdrag.

  163. Att lärare får fördjupa sig
    och utveckla undervisningen.

  164. På många fritids är det barnpassning.

  165. Det är så stora elevgrupper och
    dåliga förutsättningar för planering-

  166. -att det blir förvaring.

  167. Det finns även fantastiska fritids
    där man ser undervisningen växa-

  168. -och verkligen nå
    läroplanens intentioner.

  169. Vad kul med ytterligare en träff.

  170. Ja, vi har en hel del att köra på.
    Det blir bra.

  171. I Lindesberg har fritidshemspersonal
    från flera skolor nätverksträffar.

  172. Ett slags forum där möjligheter
    och utmaningar diskuteras.

  173. Ann, fritidspedagogen Linda Alamartin
    och Johan Ringaby-

  174. -är med i styrgruppen
    och träffas några gånger per halvår-

  175. -för att planera, diskutera
    och utvärdera träffarna.

  176. Träffarna har gett oss jättemycket.

  177. Man träffar andra fritids i kommunen.

  178. Vi jobbar med våra LPP:er
    och har erfarenhetsutbyten.

  179. "Vad behöver vi ta tag i?"

  180. Vi får förslag till styrgruppen
    och kommer fram till en liten agenda.

  181. Vi får se vad de tycker
    om form och innehåll i LPP:erna.

  182. Om vi är överens
    om vad som ska vara med.

  183. Det får vi klura vidare på
    när vi vet hur den ska se ut.

  184. Just nu
    har vi läst ett stycke i läroplanen.

  185. Det sista handlade
    om digitaliseringen.

  186. När vi träffas går vi igenom det här
    och diskuterar.

  187. "Hur kan vi jobba med det?"

  188. Det rinner ut i att alla gör en LPP-

  189. -som man ska jobba med
    fram till nästa nätverksträff.

  190. Tanken är att få till en LPP
    som man kan ha som grund.

  191. Den ska användas och bli ett verktyg,
    vilket fritidshem man än går på.

  192. De fritids som inte har
    så många utbildade...

  193. Det kan vara skönt om vi tar fram
    en väg där man känner igen sig.

  194. Det är ont om
    utbildade fritidspedagoger.

  195. För att hjälpa dem som jobbar på
    fritids kan en grund vara bra att ha.

  196. Sen får varje fritidshem
    göra den till sin egen.

  197. -Ska vi blicka framåt?
    -Ja.

  198. Nästa nätverksträff samlar vi ihop
    och pratar om-

  199. -vad man har pratat om i sin grupp.

  200. Statusen och självkänslan
    hos oss fritidspedagoger-

  201. -har blivit mycket bättre
    i och med de här träffarna.

  202. En del fritids har ensamma pedagoger,
    som inte får något erfarenhetsutbyte.

  203. Då är det här jättebra.

  204. Då kan man fånga upp att eleverna
    gör det vi vill och de tecken vi ser.

  205. Att de lär sig det vi har tänkt
    är ju strålande att se.

  206. Då kan man utvärdera det. "Vi gjorde
    så här och det blev så här."

  207. Intressant.

  208. Det blir kul att se jobbet med LPP.
    Hur det känns och vad de tycker.

  209. Vi ska prata planering.

  210. Kort planering, vecka från vecka.
    Hur jobbar ni med det?

  211. Vi sitter på en tid där jag och Ann
    har planeringstid tillsammans.

  212. Vi går igenom vad vi vill utveckla
    just den veckan.

  213. Vi har bestämda aktiviteter
    och skriver ut det-

  214. -så att barnen vet vad vi ska göra.

  215. Måndagen efter utvärderar vi
    hur veckan gick.

  216. "Vad var bra och mindre bra,
    och hur gör vi nästa vecka?"

  217. Det här med planering
    är ju tydligt bra-

  218. -när man gör övergripande upplägg
    för en termin-

  219. -men på fritids är det ju mycket
    situationsbaserat lärande.

  220. Hur tänker ni med planering
    av det som inte kan planeras?

  221. Vi är väldigt flexibla i det.

  222. Skulle vi ha planerat
    en aktivitet med vår robot-

  223. -och det uppstår en situation
    så kan vi skjuta på vår planering.

  224. Vi kan säga till barnen:
    "Det här gör vi i dag."

  225. "Vill ni det?"
    Så att de är med på tåget.

  226. Då har du ändå planeringen
    att återvända till.

  227. Du har din väg framåt.

  228. Om vi tar ett sidospår så hittar jag
    tillbaka, och det är viktigt.

  229. Det blir en trygghet som pedagog.
    Jag vet vart jag ska.

  230. Vad krävs av skolledningen
    för att man ska få till planeringen?

  231. Att man pratar om planeringstiden
    och hur den används.

  232. Att man diskuterar
    hur mycket man ska ha gemensamt.

  233. Det är viktigt att en del av tiden
    går till yrkesutveckling.

  234. Att man diskuterar pedagogiska frågor
    och inte bara rena verksamhetsfrågor.

  235. Det är en utmaning.
    Mer tid önskar vi oss alltid.

  236. Att avgränsa och prioritera
    är viktigt.

  237. Jag kan känna det här...

  238. När man har sin rektor -
    att man känner att man har stöd.

  239. Att man får lägga fritidsverksamheten
    först.

  240. Vi är ju inne i skolan en hel del,
    de flesta som jobbar inom fritids.

  241. Så att inte skolan vill ha mig
    de timmarna.

  242. Man kan inte ha 10 minuter planering,
    vara i klassrummet en halvtimme-

  243. -ha pedagogisk lunch
    och sen 20 minuter planering.

  244. Det blir så hattigt,
    och då hinner man inte reflektera.

  245. Man tänker bara:
    "Vad ska jag göra härnäst?"

  246. Man får lägga planeringen bra så att
    man vet att man har tid att planera-

  247. -så att man alltid
    kan tänka på resten sen.

  248. Jag heter Kathy Hirsh-Pasek.

  249. Jag är professor i psykologi
    vid Temple University.

  250. Det finns mycket forskning
    som pekar på att lek främjar lärandet.

  251. Vi har studerat det här.

  252. Den traditionella modellen i skolan
    är att läraren är en sorts utdelare.

  253. Läraren står framför klassen
    och delar ut sin kunskap till barnen.

  254. Vi ser om och om igen-

  255. -att barn inte får ut lika mycket
    av den sortens lärande-

  256. -som av att göra saker.

  257. Vi kallar det aktivt lärande.

  258. Barn lär sig bäst när de är aktiva
    och inte passiva.

  259. När de är engagerade
    och inte distraherade.

  260. När de kan se betydelsefulla samband
    i det de lär sig-

  261. -och fästa det
    vid det de redan har i huvudet.

  262. Man tillbringar en relativt liten del
    av sin vakna tid i skolan.

  263. Därför bör vi tänka på
    vad mer vi kan göra utanför skolan-

  264. -för att skapa miljöer
    som främjar samarbete-

  265. -kommunikation, kritiskt tänkande,
    kreativt skapande och tillförsikt.

  266. Vi tänkte att ett sätt
    var att ändra på miljön.

  267. Vi bestämde oss för att bygga
    vad vi kallar lärandelandskap.

  268. De gör vardagliga upplevelser
    till magiska lärandemiljöer-

  269. -som förstärker skolupplevelsen.
    Urban Thinkscape är ett exempel.

  270. Vi tog en vanlig busshållplats
    i ett kämpande låginkomstområde.

  271. I stället för bara en busshållplats-

  272. -finns det lekväggar
    där barn och vuxna kan leka.

  273. Vi ändrade på den vanliga hopphagen-

  274. -och skapade en utifrån forskningen-

  275. -för att främja impulskontroll, minne
    och koncentration.

  276. Vi förändrade en vanlig plats
    till något som vi kallar Stories.

  277. När man går uppför och nedför kullarna
    tittar man på bilder-

  278. -och skapar berättelser allt eftersom.

  279. Det finns olika sorters lek.

  280. Vid vägledd lek visar den vuxna
    en miljö för barnet.

  281. När barn är i en berikad miljö-

  282. -som bygger på forskning om lärande
    och har ett tydligt lärandesyfte...

  283. De barnen lär sig bättre än vid
    både fri lek och direkta instruktioner.

  284. Ordförrådet som används
    vid vägledd lek-

  285. -är så rikt
    att det främjar läs- och skrivkunnighet.

  286. När barn leker i miljöer
    avsedda för vägledd lek-

  287. -med vad vi kan kalla
    begränsat knåpande-

  288. -är chansen större att de upptäcker
    hur fysik och orsakssamband fungerar.

  289. Vägledd lek verkar kunna utveckla
    färdigheter som behövs på 2000-talet-

  290. -utan att gå ut över leken.

  291. Utvärdering då?

  292. När man har gjort en bra planering -
    hur utvärderar man?

  293. Vi börjar med veckoutvärderingar
    och går igenom veckan som varit.

  294. Vi sparar dem
    tills LPP:n är avslutad.

  295. Vi försöker göra en sammanställning
    utifrån frågor-

  296. -som vi har med oss till
    det systematiska kvalitetsarbetet.

  297. Där gör man en ny verksamhetsplan
    för vad man ska jobba med.

  298. Då har man med sig vad som har gått
    bra och vad vi behöver jobba med.

  299. Varför är det viktigt
    med utvärdering?

  300. Vi är på väg någonstans
    och måste se om vi är på väg ditåt.

  301. Utvärderingen blir viktig för att se
    om vi har lyckats som pedagoger.

  302. Man får syn på arbetsmetoder
    och kan använda andra arbetssätt.

  303. Om det inte har gått som man tänkt
    så kan det finnas andra sätt.

  304. Vad ser ni som utmaningen
    med att utvärdera?

  305. Att nå alla elever.

  306. Att se att alla har utvecklats
    och förstår det här.

  307. Att alla är trygga.
    Att man får med sig alla.

  308. Alla är ju unika.
    Att veta när man har fångat upp alla.

  309. Det finns inget prov man kan ta fram
    och kryssa i.

  310. Det är det som är dilemmat -
    att hitta saker att bedöma.

  311. Man får tänka till
    när man gör LPP:erna.

  312. Det är väl utmaningen -
    att hitta fler sådana sätt.

  313. Det spontana lärandet som sker
    utanför er planerade struktur:

  314. Ska man utvärdera det? Går det ens?
    Vad tänker ni?

  315. Vi har ju alltid på oss
    de här pedagogiska glasögonen.

  316. För en annan är det bara en lek-

  317. -men vi ser att elevgruppen kan
    samarbeta och lyssnar på varandra.

  318. De respekterar varandras olikheter.

  319. Det pratar vi om på planeringarna.

  320. "Nu har vi fått ihop gruppen."
    Det är ju i deras lek.

  321. Så den pedagogiska blicken finns med
    i att utvärdera alla delar?

  322. Kanske inte åtta timmar om dagen-

  323. -men de flesta
    yrkesverksamma timmarna är det så.

  324. Absolut.

  325. Vill du diskutera eller se mer?

  326. På Facebook eller UR Skola kan du se
    hur fritids kan samverka med skolan-

  327. -för höjda resultat
    och mer fritidspedagogik. Hej då!

  328. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Fritidsverksamhet, Grundskolan, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?

Fråga oss