Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Föräldrasamverkan - när det bristerDela
  1. Att ha en kontakt med elevernas
    vårdnadshavare hör till läraryrket.

  2. Men hur gör man om en förälder
    inte hör av sig alls-

  3. -eller om en relation
    övergår i konflikt eller hot?

  4. Det handlar det här programmet om.

  5. Förtäckta hot... "Får vi inte den här
    läraren byter vi skola."

  6. Jag blev kallad hycklare en gång.

  7. Det handlar
    om lärarens samtalskompetens.

  8. Vi behöver inte samarbeta kring
    hur man sätter betyg. Det vet vi.

  9. -Ett telefonsamtal säger mycket.
    -Vi vill barnets bästa.

  10. På Södermalmsskolan i Stockholm
    gjorde man en omorganisation-

  11. -i samband med legitimationskravet.

  12. Det skapade starka reaktioner
    både hos personal och föräldrar.

  13. Rektor Nina Jonsson överöstes med
    mejl från upprörda vårdnadshavare.

  14. Det var runt hundra mejl om dagen
    och tonen var inte trevlig.

  15. Man ifrågasatte legitimationskravet
    och organisationen.

  16. Man var på mig
    och lärare.

  17. Det blev ohållbart. Det kändes inte
    rimligt att det skulle vara så.

  18. Jag fick mejl som hade
    en krävande och otrevlig ton-

  19. -där man krävde svar omgående.
    Det var förtäckta hot.

  20. "Får vi inte den här läraren
    byter vi skola."

  21. De skrev med stora bokstäver.
    Det var en trist ton.

  22. Och det var fullt med frågor.

  23. Som nyexad lärare
    vill man väldigt väl.

  24. Det kan vara svårt att sålla i
    textmängden från oroliga föräldrar-

  25. -och förstå hur man ska tackla det.

  26. Det blir personligt för mig
    när jag har investerat mycket-

  27. -och har lagt ner mycket
    av själ, hjärta och ofta fritid-

  28. -för att hjälpa en elev,
    och det i ändå inte räcker till.

  29. Om en förälder blir upprörd över
    att nåt inte funkar-

  30. -och det spills över på mig
    kan det kännas jobbigt.

  31. Då får man påminna sig om
    att det är ett jobb.

  32. Det blev mejlkedjor
    som helt spårade ur.

  33. Det var bristfällig information. Man
    antog saker utan tillräckliga fakta.

  34. Jag blev kallad hycklare.
    Det var inte okej.

  35. Det handlar om att föräldern är
    orolig och skriver i affekt.

  36. Föräldern är privatperson
    och det är inte jag.

  37. Men jag sätter en gräns-

  38. -när det blir kritik mot mig
    som person eller personangrepp.

  39. Gränsen går vid uttalade hot.

  40. Gränsen går också
    vid en väldigt otrevlig ton.

  41. Det behöver man inte ha.
    Vi svarar ändå.

  42. Och gränsen går när man skickar
    uppsatser varje dag-

  43. -och kräver svar varje dag.
    Där går också gränsen.

  44. Jag ställde upp på en intervju i DN
    2015 kring det här med mejl.

  45. Enligt Arbetsmiljöverket började det
    bli ett arbetsmiljöproblem.

  46. Facken pratade också om det.

  47. Jag ställde upp i intervjun
    och berättade.

  48. Jag fick bara positiv respons på det-

  49. -både från föräldrar,
    rektorskollegor och lärare.

  50. Lärare här tyckte det var skönt
    att vi inte hyssjade ner det.

  51. Mediabilden av skolan signalerar
    att föräldrarna måste vara på tårna-

  52. -och bevaka sitt barns rättigheter.

  53. Sofie Bellman är
    kollega med Nina och Malin.

  54. De har funderat på varför kontakten
    ses som ett arbetsmiljöproblem.

  55. När man börjar prata om föräldrar
    som ett arbetsmiljöproblem-

  56. -hur får man det då
    att inte bli ett "vi och de"-

  57. -där föräldrarna känner sig
    som arbetsmiljöproblemet?

  58. Vi måste samarbeta kring eleverna
    för att det ska bli bra.

  59. Vi är inte fienden. Vi vill samma sak
    som vårdnadshavaren.

  60. Det är jätteviktigt.

  61. Vi ska tydliggöra
    vad de kan förvänta sig av oss-

  62. -och sätta
    de gränserna.

  63. Varför har det blivit så här?
    Det var inte lika problematiskt-

  64. -för ett tag sen.

  65. Vi lever i ett informationssamhälle.
    Vi ska informera oss och kunna saker.

  66. Det är nog inte bara vi i skolan
    som råkar på det.

  67. Man ska vara påläst
    och ha googlat saker.

  68. Man kan välja skola
    på ett annat sätt i dag.

  69. Man ser sig som en kund på skolan-

  70. -och att man då har rätt att tycka
    och tänka i större utsträckning.

  71. Många lärare upplever nog
    att föräldrar ibland-

  72. -går lite över gränsen i hur de
    tycker och tänker om lärarens jobb.

  73. Vad är era erfarenheter
    av de gränsöverträdelserna?

  74. Vi lyssnar på föräldrarna.

  75. Det finns också så klart nåt positivt
    man kan lyfta ut ur det.

  76. Man får förklara att det handlar
    om lärarens professionalitet.

  77. Vi bygger undervisningen
    på forskning.

  78. Betygssättning är
    en myndighetsutövning.

  79. Lärarna sätter betyget.

  80. Varken föräldrar eller rektor sätter
    betyget. Det får man vara tydlig med.

  81. Det har blivit fler anmälningar
    till Skolinspektionen.

  82. Om man har haft en diskussion
    där föräldern inte håller med-

  83. -uppmanar jag dem att anmäla.
    Då får vi en oberoende granskning.

  84. Men det finns de
    som anmäler till Skolinspektionen-

  85. -innan de har kontaktat oss-

  86. -och försökt höra
    vår sida av händelsen.

  87. Det är ett problem.
    Då har man förstört samarbetet.

  88. Vi kan reparera det, men då måste vi
    lägga tid på att skriva ett yttrande-

  89. -i stället för att lösa det
    på en gång.

  90. Vi har också fått feedback
    på saker vi kan förbättra.

  91. Även om det är till vår fördel
    så har ju vi saker vi kan göra.

  92. Det kan kännas tungt
    men man tar sig igenom det.

  93. Jag tycker inte att det har varit
    nåt ont i slutändan.

  94. Man ska inte se en anmälan
    som ett nederlag.

  95. Jag ska förmedla att det inte är
    nån fara och att vi kollar på det.

  96. Vi tar fram dokumentationen och visar
    hur vi har tolkat situationen.

  97. Tydlighet är viktigt
    för god föräldrasamverkan.

  98. Vad finns det
    för andra viktiga åtgärder?

  99. Ann S. Pihlgren forskar i pedagogik.

  100. Hon trycker på vikten
    av lärarens samtalskompetens.

  101. Du var redaktör
    för boken "Föräldrasamverkan".

  102. Hur kom den till?

  103. I tidningarna började man prata
    om föräldrar på ett nytt sätt-

  104. -i termer av att de var
    ett arbetsmiljöproblem.

  105. Arbetsmiljöverket kom
    med en undersökning som har visat-

  106. -att både lärare och skolledare
    hade problem med föräldrakontakterna.

  107. Så vi skrev en bok.

  108. Vilka problem stöter lärare på
    med föräldrar och vårdnadshavare?

  109. Ett grundläggande problem
    handlar om förväntningar.

  110. Det finns både uttalade och outtalade
    förväntningar-

  111. -som man inte har stämt av,
    eller som kanske skaver lite.

  112. Föräldrar förväntar sig att skolan
    ska ge saker som inte skolan kan ge.

  113. Det finns en annan
    och mer subtil sak-

  114. -och det handlar om att de vuxna,
    i mötet med varandra-

  115. -kan känna sig bedömda av den andre.

  116. Det är en gråzon.

  117. Jag kan känna att en förälder kanske
    bedömer om jag är en bra lärare.

  118. Du kan också misstänka att läraren
    bedömer sig som förälder.

  119. -Vilka åtgärder fungerar?
    -Det viktigaste...

  120. ...handlar om att bygga upp system
    på skolan, som lärare...

  121. ...där alla möjliga pusselbitar
    ingår.

  122. Vilka informationskanaler
    möter vi föräldrarna i?

  123. Var får de information?

  124. Är det i veckobrevet? Brevet
    från rektorn? På föräldramötet?

  125. Man ska ställa förväntningarna rätt-

  126. -så att föräldrarna vet vad de kan få
    och vad de inte kan få.

  127. En annan viktig faktor handlar
    om lärarens samtalskompetens.

  128. Det måste man öva på.

  129. Forskningen visar att äldre lärare
    med lång erfarenhet-

  130. -inte tycker att föräldrakontakterna
    är speciellt besvärliga.

  131. Föräldrar har av vissa beskrivits som
    ett arbetsmiljöproblem för lärare.

  132. Varför har det blivit så?

  133. En del är att vi har
    en mer påläst föräldragrupp i dag.

  134. De har generellt högre utbildning nu
    än förr.

  135. När jag vill att mitt barn ska lyckas
    vet jag vad jag ska titta efter.

  136. Jag har tittat på nätet.
    Är det här den bästa skolan?

  137. Vilka metoder finns det?

  138. Där har vi den pålästa föräldern
    som ställer krav.

  139. Den andra gruppen
    är kanske inte är född i Sverige-

  140. -och har gått sin skolgång
    i ett annat land.

  141. De känner inte igen sig. De kanske
    har haft en mer auktoritär skola-

  142. -där det sätt man tolkar
    ordning och reda på är-

  143. -att barnen sitter tysta och arbetar.

  144. När man möter ett mer samarbetande
    arbetssätt, känner man inte igen sig.

  145. Vad finns det för utmaningar
    med utvecklingssamtalet?

  146. Det är det enda möte
    som är lagstadgat.

  147. Det måste skolan erbjuda. Det gör det
    till det viktigaste mötet.

  148. Det är ett möte där förälder,
    elev och lärare ska diskutera-

  149. -om hur vi kan hjälpas åt med elevens
    kunskaps- och sociala utveckling.

  150. Man gör upp hur det går till-

  151. -och vad man kan förvänta sig
    som förälder som elev.

  152. Det är viktigt att möta föräldrarna
    och prata, på ett föräldramöte.

  153. Nu ska vi ha utvecklingssamtal. Vad
    är vi ute efter? Vad vill vi få fram?

  154. Det ska vi prata om.

  155. I slutändan leder det till att eleven
    kan ta sig an lärandet bättre.

  156. Då krävs det att vi samverkar.

  157. När Nina Jonsson
    mötte vårdnadshavare-

  158. -gav hon exempel på hur otrevlig
    tonen i mejl kunde vara.

  159. Det gjorde att man med föräldrarådet
    började jobba på en lösning.

  160. Vi filade på förväntansdokumentet-

  161. -med personal,
    med elever i elevrådet-

  162. -och på skolråd med föräldrarna.

  163. Till slut landade vi
    i en överenskommelse.

  164. Man vågade prata
    om elefanten i rummet.

  165. Det var stor uppslutning. Vi fick
    mycket mejl och föräldrar sa:

  166. "Vi är med er." Det kände skönt. Vi
    vågade prata om det. Det är viktigt.

  167. Om vi inte tydliggör vilka
    förväntningar man kan ha-

  168. -kan vi inte nå nånstans.

  169. Hej. Malin. Välkommen. - Hej.

  170. Hela gänget är här. Perfekt.

  171. Dokumentet
    skickas ut inför varje skolstart-

  172. -och ska skrivas under
    av vårdnadshavare och elever.

  173. Det kan handla om det vi gör här
    under vår arbetstid.

  174. Elevernas arbetstid är viktig.
    Den tid vi har är viktig.

  175. Hur vi pratar om skolan hemma-

  176. -har stor betydelse för hur ni och vi
    har det tillsammans på skolan.

  177. Det gäller att vi samarbetar.

  178. Det är viktigt
    att vi litar på varandra.

  179. Det handlar om att förstå
    att skolan skolan är viktig.

  180. Tiden vi har tillsammans är viktig.

  181. Vi behöver inte samarbeta kring
    hur man sätter betyg. Det vet vi.

  182. Men vi behöver samarbeta
    kring exempelvis sociala frågor.

  183. Gör man det förstår man
    vad man kan förvänta sig av varandra.

  184. Det är
    ett viktigt förebyggande arbete.

  185. Jag har lärt genom åren-

  186. -att leta efter frågor
    och vara professionell.

  187. Att inte ta det för personligt...

  188. Bakom mejlet kan det finnas
    en orolig förälder.

  189. Vi är inte på motsatta sidor.
    Vi är ett lag som vill samma sak.

  190. Man får jobba på det förtroendet.

  191. I stunden kan det vara svårt-

  192. -men då har man kollegor omkring sig.
    Då kan man andras några varv.

  193. När det här uppmärksammades
    som ett arbetsmiljöproblem-

  194. -blev du intervjuad i tidningen.

  195. Hur kom det sig
    att du ställde upp på det?

  196. Jag kände igen mig i det här,
    både personligen-

  197. -och även i vad lärarna har berättat.

  198. Nån måste våga säga att det upplevs
    som ett arbetsmiljöproblem.

  199. Så då gjorde jag det.

  200. Vad fick det för effekt på skolan?

  201. Det var viktigt att jag
    vågade uttala det och stå för det.

  202. Många i personalen tyckte det var
    skönt att jag vågade säga till.

  203. Föräldrar kontaktade mig och sa-

  204. -att de inte visste
    att det var ett sånt problem.

  205. Det var startskottet
    för en diskussion.

  206. Ni medvetandegör föräldrarna-

  207. -om hur det här upplevs för lärarna.

  208. Ni gör det väldigt konkret.
    Kan ni berätta om det?

  209. På skolstartsmötet
    ger jag exempel och förklarar.

  210. "Skicka inte det upprörda mejlet
    22.32 på kvällen. Låt det vänta."

  211. Majoriteten av föräldrarna
    gör inte det här-

  212. -men tillräckligt många gör det
    för att det ska vara jobbigt.

  213. Det blev bra samtal.

  214. När vi vågar prata om det och är
    konkreta med hur det kan se ut-

  215. -så protesterar den tysta massan.

  216. De ser att det är viktigt
    att säga emot.

  217. "Så var det inte.
    Min son trivs jättebra."

  218. Det får inte bli samma personer
    som hörs hela tiden.

  219. När de förstod hur jobbigt det var-

  220. -tyckte de att det var viktigt
    att säga ifrån.

  221. Den tysta massan kommer fram efteråt
    för att prata enskilt.

  222. Man kan boosta dem till att höras mer
    och inte bara prata enskilt-

  223. -och vara tydlig med att positiv
    feedback betyder mycket för oss.

  224. Det kan göra skillnad
    för en hel arbetsdag-

  225. -när man får ett positivt mejl.

  226. När jag får det
    delar jag det med personalen.

  227. Det är värdefullt.

  228. Jag frågar om det är okej att jag
    delar det med personalen.

  229. "Självklart. Du kan ha kvar namnet",
    säger de.

  230. Jag delar det med personalen och
    ibland lägger jag ut det på bloggen.

  231. Det här måste få ringar på vattnet.

  232. Jag heter Jeszemma Garratt
    och arbetar på Fatherhood Institute.

  233. Det är en brittisk samhällsorganisation.

  234. Vi sammanställer forskning
    om familjer och faderskap.

  235. Vi använder resultaten för att stödja
    samhällets arbete med papporna.

  236. Vi insåg vikten av det eftersom fokus
    låg väldigt mycket på mammorna-

  237. -både inom samhället
    och socialtjänsten.

  238. Vi engagerade inte papporna alls.

  239. Pappornas sätt att vara
    påverkar barnen på flera sätt.

  240. Vi ökar medvetenheten om det och
    förmedlar kunskaperna för att göra det-

  241. -hela dagen varje dag i vad vi kallar
    "pappainkluderande i praktiken".

  242. Vi har program som genomförs
    i skolorna.

  243. Främst "Pappa läser varje dag",
    som vi kallar "FRED".

  244. Papporna bjuds in till skolorna
    för att starta FRED.

  245. Och sedan läser de vidare i hemmet.

  246. De läser högt för sina barn ett visst
    antal minuter varje dag i fyra veckor.

  247. Beroende på barnets ålder
    läser de i 15-30 minuter.

  248. I programmet kan papporna läsa
    vad som helst.

  249. De kan läsa tidningar,
    Ikeainstruktioner-

  250. -eller vägskyltar, allting räknas.

  251. Det vi vill visa är att det skrivna
    och det talade ordet hör ihop-

  252. -på många olika sätt i böcker,
    men inte bara i böcker.

  253. Efter fyra veckor kommer de tillbaka
    och vi räknar ihop antalet timmar-

  254. -och de får ett diplom,
    sedan är det klart.

  255. Det är fyra gånger vanligare att barnen
    i FRED lyckas bättre än väntat-

  256. -vad gäller läskunnighet, matematik
    och skrivkunnighet.

  257. Det visar på effekten av att papporna
    är engagerade i barnens utbildning.

  258. Det som är tydligast för mig
    efter tio års arbete med skolor-

  259. -är att skolorna har system
    som de arbetar med-

  260. -som kan vara negativa.

  261. Man bör kolla igenom systemen
    man använder och se till-

  262. -att både mammors och pappors namn
    ska fyllas i formulär.

  263. Man ska veta vilka papporna är,
    man måste ut i lekparkerna-

  264. -och föra bra samtal.

  265. Om det gäller barnet måste båda
    föräldrarna få informationen.

  266. Fråga båda föräldrarna
    om deras åsikter.

  267. När papporna är väldigt måna
    om sina barns utbildning-

  268. -brukar barnen få bättre resultat
    på prov-

  269. -gå vidare till högre utbildning
    och lyckas bättre där.

  270. Om papporna är ointresserade
    av barnens utbildning-

  271. -har det en större negativ påverkan
    än kontakt med polisen-

  272. -samhällsklass, boendesituation,
    barnets personlighet och fattigdom.

  273. Så det är viktigt att engagera papporna
    för det har betydelse för barnen.

  274. Vi ska prata om att möta
    många föräldrar på en gång.

  275. Föräldramötet
    - en klassisk mötesform.

  276. Vad har ni för erfarenheter
    när det gäller det?

  277. Jag har lärt mig att man måste
    berätta ramarna kring mötet.

  278. "Jag informerar er. Det tar 30 min.
    Frågor får ni ta efter mötet."

  279. "Vi tar inte dem i stor grupp
    för det är fel arena."

  280. "Efter mötet kan vi ha en frågestund
    eller så kan ni komma fram till mig."

  281. Det är ett tips.
    Ge ramarna för mötet.

  282. Flera arbetslag har valt,
    inför föräldramötet i årskursen-

  283. -att gå ut med en frågelänk-

  284. -så att föräldrarna kan gå in och
    ställa frågor som vi kan förbereda.

  285. Då är vi förberedda
    och vet vad de vill ha på mötet-

  286. -och vilka frågor som känns viktiga.

  287. Det är en bra signal som visar
    att vi tar deras frågor på allvar.

  288. Ni har en kontakttrappa
    när det gäller föräldrakontakt.

  289. Hur ser det ut?

  290. Kontakttrappan är ett dokument
    för vårdnadshavare-

  291. -som beskriver vem man ska kontakta.

  292. Om man har en fråga om nåt ämne
    ska man kontakta ämnesläraren.

  293. Har man andra frågor
    ska man kontakta mentor.

  294. Jag kan få mejl
    som rör mentorsnivån.

  295. De svarar jag inte på
    utan jag skickar dem till mentorn.

  296. Då lär man vårdnadshavaren
    vem man ska kontakta.

  297. Jag vet inte bäst kring barnet.
    Det är 860 elever på skolan.

  298. Jag som mentor
    vill inte hamna i ett läge-

  299. -där en vårdnadshavare
    pratar om en kollega.

  300. Då ber jag dem kontakta den personen.

  301. Det är lättare att reda ut frågor
    när man kontaktar rätt person direkt.

  302. Man får inte vara rädd för att säga
    ifrån om det blir en otrevlig ton.

  303. Det har vi blivit duktiga på.

  304. Vi har börjat säga ifrån-

  305. -för vi vet att vi har rektorns stöd
    och vad vi har för förväntningar.

  306. Ni kan förvänta er att jag inte
    ringer upp och är arg på er.

  307. Går det över i en otrevlig ton
    får man säga ifrån.

  308. Mycket kan lösas
    genom ett telefonsamtal.

  309. Vi ringer så ofta vi kan-

  310. -när det är en ton
    som inte ska tolkas in i mejl.

  311. Det blir lätt att man gör det.

  312. Det tar ofta udden av en ton, när en
    riktig person sitter på andra sidan.

  313. Då låter det ofta på ett annat sätt.

  314. Vill ni se mer eller diskutera
    så följ oss gärna på Facebook-

  315. -eller gå in å urskola.se.

  316. Där kan ni se fler program
    om föräldrarelationer. Hej då.

  317. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Kommunikation, Lärare och föräldrar, Pedagogik, Samarbete, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?

Fråga oss