Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Vägledning för nyanländaDela
  1. Som nyanländ saknar man ofta
    kunskaper om studier och yrkesliv.

  2. Då behövs
    studie- och yrkesvägledning.

  3. Hur jobbar man aktivt med SYV
    för nyanlända?

  4. Den här yrkesutbildningen
    ger gymnasiepoäng.

  5. Jag ska bli sjuksköterska.

  6. Om de inte kommer in på programmet,
    så tappar de studiemotivationen.

  7. Arbetsmarknadskunskap
    och samhällsorientering är viktigt.

  8. Det är en vägledare på 150 nyanlända,
    i bästa fall.

  9. På det här sättet kan man se
    att det jag har med mig i bagaget-

  10. -kan vara en stor styrka.

  11. Många nyanlända har svårt att komma
    in på nationella gymnasieprogram.

  12. Språket är nytt, och vissa nyanlända
    elever har aldrig gått i skolan.

  13. För att visa dem sina möjligheter
    har man på S:t Eskils gymnasium-

  14. -skapat ämnet Arbetsmarknads-
    och samhällsorientering-

  15. -där man studerar olika utbildnings-
    vägar och hittar studiemotivation.

  16. Är ni redo?

  17. Den här yrkesutbildningen
    ger gymnasiepoäng.

  18. Det här är ett sätt att nå målet.

  19. Evelyn Denesfay är lärare och
    undervisar bland annat i just AMO.

  20. ...få ett jobb, få en inkomst
    och sen börja planera mot huvudmålet.

  21. Vi upplevde att de elever
    på språkintroduktionsprogrammet-

  22. -som fyllde 19 år
    ofta tappade studiemotivationen.

  23. Sista gången de kan söka till ett
    nationellt program är då de blir 19.

  24. Att de inte kommer in på programmet
    på grund av sin ålder-

  25. -gör att de tappar studiemotivation.
    De känner att de inte kommer vidare.

  26. Frågor?

  27. Behöver man samla ihop 1 650 poäng
    igen om man läser nåt annat?

  28. Du får med dig de poäng
    som du skaffar under utbildningen.

  29. Om det är 1 650, så har du dem.

  30. Då kan man läsa yrkesutbildningen
    och hitta ett jobb.

  31. Sen kan man studera medan man
    jobbar.

  32. -Vet du vad "pedagogik" är?
    -Jag har hört det flera gånger.

  33. Vi kom fram till, att om vi samlar
    alla nittonåringar i egna grupper-

  34. -så kan vi motivera dem bättre-

  35. -så att de förstår att det inte är
    slut med studierna och att gå vidare-

  36. -om man missar ungdomsgymnasiet.

  37. Det behövs ju alltid såna
    som jobbar inom bygg och bygger hus.

  38. Det här är jättebra.
    Hur många veckor var den?

  39. Man måste studera i typ 56 veckor.

  40. Drygt ett år. Har man praktik?

  41. Ja, man gör praktik fyra dagar
    i veckan och studerar en dag.

  42. -Jättebra.
    -Jag hoppas det.

  43. I den skola de kommer ifrån,
    om de har gått i skola-

  44. -handlar det mycket om att memorera
    och kopiera - inte att ha åsikter.

  45. Man sitter själv och arbetar. Här
    måste du tycka nåt för att godkännas.

  46. Allt det här är nytt för eleverna,
    plus ett nytt språk.

  47. Vilka förkunskaper behövs
    för att bli lastbilsförare?

  48. Godkänt betyg i grundläggande svenska
    eller som andraspråk och B-körkort.

  49. -Jag hoppas att du kan söka det sen.
    -Jag hoppas också det.

  50. -Din studieplan.
    -Okej.

  51. Du ska läsa svenska som andraspråk,
    grund.

  52. Du har betyg i matte.
    Vill du läsa biologi 1?

  53. Jag är intresserad av naturkunskap.

  54. Det första vi gör när läsåret startar
    är att ha ett introduktionssamtal.

  55. Frågan är vad du ska jobba med.

  56. Mitt mål är att bli sjuksköterska och
    jobba inom vården. Det är min dröm.

  57. Då är frågan vad du behöver
    för att komma in på utbildningen.

  58. Jag vet inte riktigt
    vilken väg jag ska ta.

  59. De får information
    och väljer en egen väg mot målet.

  60. När de har målet uppsatt,
    så vet de varför de studerar.

  61. -Den finns i Eskilstuna.
    -Läser man här? Vad bra.

  62. Hur kan AMO motivera nyanlända-

  63. -och fungera som stöd för vägledare?

  64. Evelyn, läraren Katarina Sundström
    Larsson och SYV Charlotte Westberg-

  65. -berättar mer.

  66. Jag är nyfiken på
    hur AMO startade här.

  67. Vi såg att eleverna som förstod-

  68. -att de inte skulle komma in
    på ett nationellt gymnasieprogram-

  69. -tappade motivationen och inte tyckte
    att det var lika roligt i skolan.

  70. De kände att det var meningslöst.

  71. Då hade de ändå möjlighet
    att gå kvar här i ett helt läsår.

  72. De tror att om de inte kommer in på
    gymnasiet, så är studierna slut.

  73. Så är det ofta i deras hemländer.

  74. Alltså behöver de mycket information
    om att det inte är så här.

  75. Här öppnar sig tvärtom
    många andra vägar att ta sig vidare.

  76. Arbetsmarknadskunskap och samhälls-
    orientering är otroligt viktigt-

  77. -ur studievägledarsynpunkt.

  78. När eleverna ska välja sin framtid,
    så behövs det.

  79. De nyanlända behöver extra mycket
    information om yrkena i Sverige.

  80. Ska man inte gå på ungdomsgymnasiet,
    så behövs inte alla grundskolekurser.

  81. Då kunde ni koncentrera er på de
    gymnasiekurser som de hade med sig-

  82. -och svenska, engelska och matte
    som krävs för Komvux.

  83. Det var då som det skapades
    ett utrymme för AMO.

  84. Vad är då syftet med det här?
    Vad vill ni ge eleverna?

  85. Först och främst studiemotivation.
    Det startar med det.

  86. I slutet när de lämnar oss,
    så ska de känna en trygghet-

  87. -och veta vart de är på väg-

  88. -och vart de ska vända sig. Trygghet.

  89. Jag känner också att kunskapen
    om det svenska utbildningssystemet-

  90. -är jätteviktig, för det ser inte
    likadant ut i deras hemländer.

  91. I Sverige har vi ju olika vägar,
    och man kan utbilda sig som äldre.

  92. Det är fantastiskt bra
    att de får kunskaper för motivation.

  93. Livet handlar ju inte bara
    om studier och arbete.

  94. Varför ska man pensionsspara?
    Vad är en hemförsäkring?

  95. Vad händer om jag missar hyran?
    Hur får jag en lägenhet?

  96. Det finns ganska mycket som
    nyanlända elever behöver lära sig-

  97. -som våra svenska ungdomar
    har med sig hemifrån.

  98. God samverkan mellan lärare och väg-
    ledare gynnar nyanländas framtid.

  99. Det gör även konkreta erfarenheter.

  100. Det menar Åsa Sundelin,
    forskare inom karriärutveckling.

  101. Du har skrivit en avhandling
    om SYV för nyanlända. Berätta.

  102. Den handlade om SYV-samtal
    med nyanlända elever och vägledare.

  103. Det var elever på språkintroduktion.

  104. Jag följde fem elever och
    fem vägledare vid olika tillfällen-

  105. -för att se hur de hanterade
    kunskapsmässiga skillnader-

  106. -språkliga
    och värderingsmässiga skillnader.

  107. I grunden så är studie- och yrkes-
    vägledning avgörande för eleverna-

  108. -så de är bra bara för att de finns.

  109. I mångt och mycket samarbetade både
    elever och vägledare på ett bra sätt-

  110. -i att lösa samtalet och att skapa
    en gemensam förståelse i samtalen.

  111. Det tydliga var
    att det handlade mycket om lärande.

  112. Det fungerade bra för eleverna-

  113. -och det synliggjorde
    hur mycket stöd de behöver-

  114. -i att förstå
    hur utbildning och arbetsliv ser ut.

  115. Varför är SYV så viktigt
    för nyanlända?

  116. Vi kan se det på två sätt: Eleverna
    behöver få möjlighet och kunskaper-

  117. -för att kunna manövrera sin framtid.

  118. Då behöver de goda kunskaper-

  119. -för att kunna välja och kunna forma
    och vara engagerade i sin framtid.

  120. Det andra är
    ur ett samhällsperspektiv.

  121. Eleverna ska ju vara verksamma här.

  122. Då behöver de förstå
    hur samhället fungerar.

  123. -Vilken yrkesutbildning...?
    -Väktare.

  124. Ditt mål är egentligen att bli polis.

  125. Väktare ligger ju ganska nära.

  126. Många kommer från länder där man inte
    har haft tillgång till utbildning.

  127. Arbetslivet ser inte ut
    som i det här sammanhanget.

  128. Vad är det för kurser
    som du får läsa där? Juridik?

  129. -Kultur.
    -Det var lite annorlunda.

  130. Vägen dit kan se annorlunda ut.
    Det här är inte fel.

  131. Vi får se.

  132. Barn med svensk bakgrund badar i det
    här med vad man ska göra i framtiden.

  133. Det är nåt slags "köksbordssamtal"
    kring de här frågorna-

  134. -som pågår nästan hela tiden.

  135. Ska ämneslärare ha det här tänket?

  136. Ja, för man sätter skolan
    i ett sammanhang.

  137. Det behöver alla hjälpas åt med.

  138. SYV sägs ju vara hela skolans ansvar,
    med det är hela skolans angelägenhet.

  139. Idag, som skolan ser ut,
    så har man en vägledare-

  140. -på 150 nyanlända, i bästa fall.

  141. Lärarna träffar eleverna
    kontinuerligt-

  142. -och kan fördjupa sig i frågorna
    både språkligt och innehållsmässigt.

  143. Vad har du sett för goda exempel?

  144. I ett idealtillstånd-

  145. -finns en plan för vad eleverna ska
    få för erfarenheter och kunskaper-

  146. -under tiden de går i grundskolan,
    gymnasiet eller på vuxenutbildningen.

  147. För det ska det finnas tydliga mål.

  148. Sen finns det också ett tydligt
    samarbete mellan personalgrupper-

  149. -om vad man bidrar med
    och på vilket sätt.

  150. Och eleverna ska få hjälp
    med att få konkreta erfarenheter.

  151. De ska inte bara
    befinna sig i skolan.

  152. De ska få möjlighet
    att relatera de nya erfarenheterna-

  153. -till det
    som de har varit med om tidigare.

  154. Ämnet UF - Ungt företagande - finns
    på många gymnasieprogram i Sverige.

  155. På S:t Eskils ingår det
    i språkintroduktionsprogrammet.

  156. Då går vi igenom checklistan-

  157. -inför säljtillfället där ni ska
    sälja en sista gång till era kunder.

  158. Marie Vestling är lärare-

  159. -och ansvarig för UF-undervisningen
    för nyanlända elever.

  160. Många sa
    att vi kan starta ett företag.

  161. Vi vågade starta ett företag.
    Vi är ju nya i Sverige.

  162. Och ni har lyckats så här bra.

  163. Från att inte veta nåt om
    företagande, till att ha nått hit.

  164. Våra elever har kanske
    tidigare arbetserfarenhet-

  165. -och på det här sättet får man se-

  166. -att det jag har med mig
    kan vara en stor styrka.

  167. De som inte har jobbat innan
    får lära sig om eget företagande-

  168. -som ett alternativ till anställning.

  169. Utmaningar för våra elever
    är först och främst initiativtagande-

  170. -och att vara drivkraften själva.

  171. I den skola som de kommer ifrån,
    så kanske man inte har den friheten.

  172. Här är det mycket eget arbete
    och man lär sig att jobba i team.

  173. Att man själv får sätta deadlines
    och ta kontakt-

  174. -med personer ute i näringslivet
    och ta kontakt på mässor och så.

  175. Var det nån kaka som de saknade?

  176. Ja, en kolakaka.

  177. Det enklaste sättet är att gå till
    de kunder som man har haft förut.

  178. Varje elev har olika yrkesroller.

  179. Nån är vd, nån är ekonomiansvarig
    och nån är marknadsansvarig.

  180. Det kan så ett frö och bli nåt
    som de vill studera vidare sen.

  181. Hur kom ni fram
    till namnet "SOM-Fika"?

  182. "SOM" står för "somaliska"
    och "fika" är ju svenskt.

  183. -Vi gör sånt som man ska fika.
    -Ni inför en ny tradition.

  184. Det är språkutvecklande. De lär sig
    ord och begrepp som rör företagande.

  185. När de ser att de kan sälja
    sina produkter och att nån ser dem-

  186. -så växer de otroligt mycket.

  187. Vi ska prata om UF:s koppling-

  188. -till studie- och yrkesförberedelse.

  189. Jag ser väldigt starka kopplingar.

  190. Eleverna får lära sig
    att starta ett företag.

  191. De ser
    att det kanske inte är så svårt.

  192. De får också lära sig lagar och
    regler runt hur man startar företag.

  193. Det kan skilja sig från hemländerna.

  194. De får också lära känna sig själva,
    sina styrkor och kvaliteter.

  195. De får en vidare inblick i yrkeslivet
    när de åker på mässor-

  196. -där de får se andra UF-företag
    och får inspiration. Det är jättebra.

  197. De får prova på
    sina egenskaper och förmågor.

  198. UF är ju så många olika delar.

  199. Försäljning och ekonomi.

  200. Man ska marknadsföra
    och göra reklam för sitt företag.

  201. De kan ta med företaget i sitt CV.
    Det är kanonbra när man söker jobb-

  202. -att visa att man är driftig.

  203. Speciellt för en nyanländ
    som kanske inte har andra referenser.

  204. Som inte har så mycket
    att visa upp för en arbetsgivare.

  205. Vi har valt att läsa Vård och omsorg.

  206. Vi ska presentera lite
    om vad som ingår i utbildningen.

  207. Jag vet att samverkan är
    oerhört viktigt för er i ert arbete.

  208. Berätta.

  209. När vi startade vuxengrupperna
    och närmade oss vårterminen-

  210. -så tänkte vi: "Vad händer sen?"

  211. "Hur går eleven vidare
    med sin planering?"

  212. Vi kontaktade representanter från
    Komvux, från Arbetsförmedlingen-

  213. -och från SFI-

  214. -och berättade om
    våra vuxengrupper med nittonåringar.

  215. Vi förklarade att det här
    var en fördel också för kommunen.

  216. De tyckte att det var bra
    och att de kunde göra nåt av det.

  217. Vi samarbetar
    med studievägledare på Komvux.

  218. De träffar eleverna under året,
    som då får en relation till dem.

  219. Sen fortsätter de att gå till dem
    på Komvux. Det är mycket värt.

  220. Studievägledarna känner igen eleverna
    och har hört deras önskemål.

  221. Ni jobbar med mentorer också.
    Hur ser det arbetet ut?

  222. En elev på språkintroduktions-
    programmet får en mentor-

  223. -i form av en före detta elev
    från ett språkintroduktionsprogram-

  224. -som i dag studerar eller arbetar-

  225. -och som har varit i samma situation,
    men som har lyckats.

  226. De blir som en förebild.

  227. Jag kan ju inte berätta, utan
    det är bättre att de gör det själva.

  228. Det är mycket värt för våra elever
    att få träffa dem och få kontakter.

  229. Jag är professor i sociologi
    vid Malta universitet-

  230. -där jag även leder en kurs
    i yrkesvägledning.

  231. Att arbeta med nyanlända
    från en annan kultur-

  232. -är en mycket svår utmaning-

  233. -både inom utbildning
    och yrkesvägledning.

  234. Ett vanligt fel vi gör är att vi
    anser dem vara totala främlingar.

  235. Vi måste undvika att exotisera dem
    och att anse dem vara så annorlunda-

  236. -att vi inte kan relatera till dem.
    Men det medför ännu ett problem:

  237. Att vi ignorerar mångfalden.

  238. Det som vi tycker är normalt,
    kanske inte tycks normalt för dem.

  239. Därför måste vi vara medvetna om-

  240. -både våra likheter och våra olikheter.

  241. Vi drar alla över en kam.

  242. Vi antar att alla syrier är likadana.

  243. Min erfarenhet av mångfald-

  244. -är att det finns en enorm variation
    av identiteter inom en nation.

  245. Må de vara syrier eller svenskar,
    från landsbygd eller stad-

  246. -från en elit
    eller en mer blygsam bakgrund.

  247. När yrkesvägledare samtalar-

  248. -med nyanlända och deras barn-

  249. -så måste man tänka på en viktig sak-

  250. -nämligen vilka antaganden vi har
    om arbete och karriär.

  251. I många västländer,
    särskilt i de skandinaviska länderna-

  252. -är arbetsmarknaden formell.

  253. Man klassificerar arbeten-

  254. -och man får arbete
    genom formella legitimeringar.

  255. I många länder, däribland i många
    Mellanösternländer, i Nordafrika-

  256. -och i Medelhavsländerna i allmänhet-

  257. -så är många av arbetstillfällena
    informella.

  258. Det är alltså arbeten
    som inte finns definierade-

  259. -som inte särskiljer sig från varann-

  260. -och som finns inom informell sektor.

  261. Ingen yrkeslegitimering krävs.
    Man ansöker inte om jobbet.

  262. Hur hanterar man mångfald?

  263. Ingen vet bättre hur en syrier känner
    än syriern själv.

  264. Vi måste lyssna på dem vi vill hjälpa.
    De har nåt viktigt att berätta.

  265. Och trots våra försök till medkänsla-

  266. -så kan bara de berätta hur de har det.

  267. Yrkesvägledare
    måste hjälpa nyanlända-

  268. -att förstå ett helt nytt system.

  269. På vilket sätt bidrar AMO till
    att dina samtal blir lyckade?

  270. De här eleverna är mer förberedda-

  271. -för de har fått kunskap
    om utbildningsvägar och yrken.

  272. Men jag har lång väg kvar i mina
    samtal med eleverna individuellt.

  273. Det är många elever, och det är
    en press att kunna stötta alla.

  274. Då borde väl kunskaper
    om studievägar, yrkesliv-

  275. -och samhällsstrukturer
    vara nånting som ingår i alla ämnen?

  276. Om man är biologilärare, så hoppas
    jag att man även pratar om yrken-

  277. -där biologi ingår.
    Likadant i andra ämnen.

  278. I engelskan försöker jag arbeta dels
    med vad förmågorna heter på engelska.

  279. Det är jättebra ord
    att använda sig av.

  280. Yrkena.
    Vad heter "snickare" på engelska?

  281. Vi läser annonser-

  282. -och skriver en ansökan på engelska,
    så att man lär sig formella brev.

  283. Jag kopplar yrkeslivet
    till undervisningen.

  284. Angående SYV för nyanlända - vad
    behövs för att göra den ännu bättre?

  285. Jag tycker att man behöver mer tid
    som studievägledare.

  286. Nu har jag haft 50-60 procent
    till en stor elevgrupp nyanlända.

  287. Man ska även involvera lärarna mer.

  288. Min önskan är att man har AMO även i
    de andra språkintroduktionsklasserna.

  289. Men det är också en utmaning
    i den här elevgruppen-

  290. -att få dem att förstå att det
    tar tid att lära sig ett nytt språk.

  291. De flesta språkintroduktionseleverna
    kommer inte vidare till gymnasiet.

  292. De hinner inte.

  293. Därför behöver de redan från början
    få information om studievägarna.

  294. Då blir de lugnare och mår bättre,
    och studieresultaten blir bättre.

  295. Det hänger ihop. Därför är
    studievägledningen jätteviktig.

  296. Om ni vill diskutera eller se mer, så
    gå in på Facebook eller på UR Skola.

  297. Där kan du se fler program
    om hur du kan jobba med SYV. Hej då!

  298. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Immigration, Invandrare, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Studie- och yrkesorientering, Studiemotivation, Undervisning, Yrkesorientering, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.

Fråga oss