Titta

Högskolad

Högskolad

Om Högskolad

Vi får följa ett antal gymnasieelever i deras tankar kring att plugga vidare, studieval, skoltrötthet, ork, ekonomi och motivation. Oro blandas med förhoppningar, tankarna om framtiden är många för ungdomar på väg in i vuxenlivet.

Till första programmet

Högskolad : SamDela
  1. Jag heter Sam.

  2. Jag lät några dokumentärfilmare
    följa mig-

  3. -för att berätta om min rädsla
    för att gå i högskolan.

  4. Jag vill gå högskola för att bli
    lärare, men oroar mig för ekonomin.

  5. Programmet ska handla om det.

  6. Måste jag skippa högskola
    för att det blir för dyrt?

  7. Vad skulle det innebära för dig
    om du drog på dig studielån?

  8. Det jag oroar mig för
    inför högskolan är om jag har råd.

  9. Kommer jag att kunna jobba
    samtidigt som jag pluggar?

  10. Hur påverkar lånen mitt liv sen?
    Vad kunde jag har gjort i stället?

  11. Pengar är inte viktigt för mig,
    rent principiellt.

  12. Det obehagliga med lånet...

  13. Ursäkta... Det kan vara värt det.

  14. Men det är kanske inte kul att varje
    månad behöva betala 500 kronor-

  15. -för att man kände sig trött
    under högskoletiden.

  16. Jag vill vara stolt över
    att inte ha tagit lån-

  17. -och för att jag
    jobbade mig igenom det.

  18. Jag tog inga lån för jag visade
    att jag kunde klara av båda.

  19. Man vill ju jobba, men samtidigt
    vill man njuta av sommaren.

  20. Hur har ni tänkt kring högskola?
    Man vill söka till nån stad-

  21. -som klassas som en bra studentstad.

  22. Det är kul att se en annan stad.

  23. Borde det inte finnas en hemsida
    där man kan kolla jobb?

  24. Jo. Det finns ju allt.

  25. -Vad står det?
    -Ekonomifakta.se.

  26. "Räkna ut din skatt." "BNP."
    "Sverige.

  27. -Sök på Lund så vi får se bilder.
    -Det ligger i Skåne.

  28. -Har ni funderat på extrajobb?
    -Medan man pluggar?

  29. -Jag har tittat runt lite.
    -För att jobba medan man pluggar...?

  30. Jag vill ta första bästa jobb
    men inte heltid.

  31. Man förlorar mycket av sin ungdom då.

  32. Men för att kunna leva måste man
    ha pengar och då måste man jobba.

  33. Det känns som
    att man måste ha ett helgjobb.

  34. -Man känner pressen.
    -För att ha en inkomst...

  35. Det som hindrar mig från att jobba
    och plugga samtidigt är skoltrötthet.

  36. Ska man ha ett jobb på det
    blir man hängig och trött.

  37. Man kan gå in i väggen
    och bli utmattad-

  38. -och kanske måste bli sjukskriven.

  39. Man står på en klippa
    med en tung väska.

  40. "Kommer jag att klara skolan?"
    "Är det för mycket?"

  41. "Hur ska jag få pengar till det här?"

  42. Då kommer man att ramla ner i stället
    för att stå säkert och slippa oro.

  43. Man vill ha en trygg inkomst.

  44. Man vill kunna plugga vidare
    utan att behöva lån.

  45. Jag tror inte jag klarar
    att inte ha ett extrajobb.

  46. Jag blir lite besviken-

  47. -på när jag inte klarar mig själv
    utan måste ta lån.

  48. Tänk att stolt kunna säga att man
    klarade studierna utan att ta lån.

  49. Speciellt att få en massa lån
    när man är ung...

  50. Jag tror jag skulle må dåligt av
    att inte kunna få ett extrajobb-

  51. -och att sitta i skolan och känna
    att jag måste ta ett nytt lån.

  52. Det blir stressigt för en själv
    när man är ung.

  53. Det kanske slutar med att man inte
    får fler lån på grund av skulder.

  54. Det känns som att studielån skulle
    förstöra för mitt framtida jag.

  55. När jag har tittat på högskolor-

  56. -har jag kollat upp företag,
    läget och befolkningsmängd.

  57. Åker man
    till en stad eller en kommun-

  58. -som har låg befolkning-

  59. -finns det en större chans att man
    kan ta ströjobb under studietiden.

  60. -Vi kollar vad det viktigaste kostar.
    -Vad är det?

  61. Det måste väl vara
    ett rum eller en lägenhet.

  62. "Hur mycket kostar"...

  63. ..."ett studentboende?"

  64. Placera det på var man ska plugga.

  65. Jag ska nog räkna med 2 600 kr.

  66. -Vad kostar mat i månaden?
    -Om man bara är en...?

  67. Det borde inte bli jättedyrt.
    Ska vi ta 1 500 kr direkt?

  68. Det måste finnas bättre alternativ.
    Man kan odla mer egen mat.

  69. Man kan hyra ett litet land.

  70. Den ekonomiska skillnaden
    mot att bo hemma-

  71. -är att får betala mycket själv.

  72. Man måste ju flytta och skaffa jobb.

  73. Man betalar räkningar och köper
    saker. Det är mycket man ska.

  74. Hygienprodukter. Där tror jag
    man lätt hamnar på 500 kr.

  75. -Det finns mycket "2-in-1".
    -Ja.

  76. Om jag jobbar extra
    får jag mer pengar-

  77. -och behöver inte ta lika mycket lån.
    Jag får det bättre ekonomiskt.

  78. Så länge han gillar det han spenderar
    på, får han ju göra som han vill.

  79. Det är skönt
    när man kan belöna sig själv.

  80. Har jag varit duktig och gått till
    gymmet förtjänar jag en glass.

  81. Om det inte funkar kommer han alltid
    på nya idéer. Det ska funka.

  82. Han har en massa idéer
    om vad man kan göra.

  83. Man vill kunna göra roliga saker-

  84. -och då vill man inte ha
    ett lån på 300 000 kronor-

  85. -som kostar pengar.

  86. Han är noggrann både i skolarbeten
    och när han ska göra nåt.

  87. Han vill ha kontroll och är väldigt
    noggrann. Man får inte glömma nåt.

  88. -Vad mer kan man behöva?
    -Ska vi ta med fritid?

  89. Man kanske vill göra nån aktivitet
    eller köpa kläder.

  90. Vad kostar ett biobesök?
    Skriv plus i slutet.

  91. -Bio kostar 100 kr.
    -Man kanske går två-tre gånger.

  92. Är inte det mycket?

  93. -400 i månaden om man köper snacks.
    -Det blir mycket pengar.

  94. Man kan bo i studentrum eller en
    lägenhet som man delar med nån.

  95. Man kanske har nån släkting.
    Men det är ändå mycket pengar.

  96. Hans familj är normalrika. De har
    varken lite eller mycket pengar.

  97. Han tänker på
    vad han vill lägga sina pengar på.

  98. Jag har tittat runt
    på olika högskolor.

  99. Jag har tänkt mycket på läget.

  100. Man vill ju ha nåt
    så att man har nära hem-

  101. -så att man kan åka hit
    om nåt händer.

  102. Många bra skolor ligger långt bort.

  103. Hur ska man få ekonomin att gå runt?
    Man kanske inte jobbar samtidigt.

  104. Har man motivationen
    att plugga vidare till lärare...

  105. ...då tar man det på allvar
    och gör det.

  106. "Hej, Örebro universitet. Jag heter
    Sam och vill göra ett studiebesök."

  107. "Jag vill gärna ställa frågor
    till nån student."

  108. "Hej. Roligt att du hör av dig."

  109. -"Jag heter Gabriel."
    -"Jag heter Maria."

  110. "Har du möjlighet att besöka oss
    på campus tar jag gärna emot dig."

  111. -Hej. Sam. Är det här universitetet?
    -Här är Örebro universitet.

  112. -Jag har tusen frågor.
    -Underbart.

  113. Alla känns så mycket äldre.

  114. När man kommer hit så är det
    som att åldersskillnaden...

  115. ...suddas ut, för alla är i samma fas
    - en studentfas.

  116. -Jag heter Gabriel.
    -Jag heter Maria.

  117. Jag läser till lärare.

  118. Jag läser förskoleprogrammet.
    På universitetet utvecklas man.

  119. Det jag är mest överraskad av är
    att jag är bra på att göra matlådor.

  120. Där kan man spara mycket pengar.

  121. Hur kändes det för dig
    när du kom hit första gången?

  122. Hur var intrycken?

  123. Jag är uppvuxen i Örebro.

  124. Det var självklart nervöst
    att börja på universitetet.

  125. Jag hade ju inte
    hållit till här tidigare.

  126. Första dagen står man där
    och undrar vart man ska.

  127. Man kastar sig ut i nåt helt okänt.

  128. -Hur var det för dig?
    -Det kan kännas tufft ibland.

  129. Men det tar tid
    att komma in i nåt nytt.

  130. Det måste få ta tid.

  131. Ofta kan det kännas som att man
    måste stressa iväg på varenda sak.

  132. Det kan ta tid att hitta sitt
    sammanhang, men det kommer.

  133. Man känner ett lugn
    som man inte hade i början.

  134. Jag var helt ny och hade ingen
    som gav mig det tipset.

  135. När Sam kontaktade mig blev jag glad
    över hans nyfikenhet.

  136. Han går Barn och fritid
    som är en yrkesutbildning-

  137. -och känner att universitetet
    ligger så långt bort.

  138. Att flytta till en ny stad
    och bli student-

  139. -är att klippa lite från sin barndom
    och ta nästa steg i livet.

  140. Men man är inte i delen där man ska
    gifta sig och skaffa bil och hus.

  141. Det är ett mellanläge där man har
    kontakt med folk i sin egen ålder-

  142. -men ändå har tagit ett steg
    från hemmet.

  143. Man träffar mycket nya människor,
    inte bara på ens program-

  144. -utan från alla program.
    Man är inte ensam.

  145. När jag läste Sams mejl ville jag
    dela med mig av mina erfarenheter.

  146. Det kändes först
    som att man var på lågstadiet igen-

  147. -när man gick i ettan och mötte
    de stora som gick i högstadiet.

  148. Men jag kände att det ändrades.
    Man tas snabbt in.

  149. Åldersskillnad spelar ingen större
    roll. Man umgås snabbt.

  150. Jag fick prata med några
    som engagerar sig och jobbar extra.

  151. De vet vad som krävs
    för att kunna vara här.

  152. Man kan jobba extra några timmar
    och ta igen plugget på eftermiddagen.

  153. Det är flexibelt
    och det tycker jag är skönt.

  154. Jag är rädd att man blir trött
    och missar lektioner-

  155. -och inte orkar göra det viktiga.

  156. Det är där
    det egna ansvaret kommer in.

  157. Börjar man märka att man inte hänger
    med för att man har jobbat kväll-

  158. -då får man prioritera annorlunda.

  159. -Jag ska visa ett studentpentry.
    -Okej.

  160. Så här kan det se ut.

  161. Man kan ta med sig en matlåda
    och värma i mikron här.

  162. Har du med dig mycket mat?

  163. Jag bor med min sambo så vi är två,
    men man behöver tänka smart ändå.

  164. Man behöver äta ordentligt. Man ska
    inte gå för mycket på nudlar.

  165. Man behöver äta ordentligt
    för att orka med.

  166. De små kostnaderna kan bli stora.

  167. Några hundralappar
    blir snart tusen kronor.

  168. Det känns lite nervöst
    att se vad pengarna går till.

  169. Vad kan man behöva för material
    på tentor och lektioner?

  170. Om man inte skriver på en dator
    behöver man ha med sig papper.

  171. Ett anteckningsblock och en penna.

  172. Det är det du behöver.

  173. På tentor
    får du allt pappersmaterial.

  174. Det du ska ha med dig är
    din legitimation och en penna.

  175. Man får ha med sig dricka och godis
    om man vill, när man skriver.

  176. -Måste man ta med bestick själv?
    -Ja.

  177. -Det blir dyrt med plastbestick.
    -Det blir en onödig kostnad.

  178. -Vet du vad det kostar i månaden?
    -Nej.

  179. -Får man ingen dator av skolan?
    -Nej.

  180. Kommer man att ha råd med en dator
    direkt när man ska plugga vidare?

  181. Datorer kan vara dyra.
    Man vill ha en bra dator.

  182. Programmen
    kanske inte heller är billiga.

  183. Det kan bli en stor kostnad.

  184. Ett tips är att göra sitt eget kaffe.

  185. Det blir lite billigare.

  186. Jag vill inte ta lån.
    Jag vill vara egendrivande.

  187. Småpengar blir mycket i längden.

  188. Har man ett lån på 500 kr i månaden
    så blir det stort under ett år.

  189. Då gör man hellre nåt roligare
    för de pengarna.

  190. Om jag hade jobbat hade jag kunnat
    göra nåt roligare för pengarna nu.

  191. Jag tar studielån.
    Det är ett förmånligt lån.

  192. Det blir en skuld men du behöver
    aldrig betala av hela på en månad.

  193. Jag ska bli lärare
    och det är en bra arbetsmarknad.

  194. -Man betalar av lånen över tid.
    -Okej.

  195. Det är skönt att höra.

  196. Sam pratade
    om rädslan för studielån.

  197. Han ville jobba
    för att slippa ta lån.

  198. Det kan man göra om man vill
    men man ska inte vara rädd för lånen.

  199. Det är en förmån att få bidrag
    och lån för att fokusera på studier.

  200. Att vara student på heltid-

  201. -kan man likställa vid
    att jobba på heltid.

  202. När man pluggar går studierna först.
    Man behöver återhämta sig också.

  203. Det är roligt att plugga
    men det kan ta på krafterna.

  204. Det är fint att vi har möjligheten
    att ta lån från CSN.

  205. När det finns en sån fin möjlighet,
    varför inte utnyttja den?

  206. Vad tycker du?
    Ska man ta fullt studielån?

  207. Av egen erfarenhet är det bästa,
    om du bestämmer dig för att ta lån-

  208. -att ta både bidragsdelen och lånet.

  209. Med både bidrag och lån får man ut
    ungefär 10 100 kr per månad.

  210. Det ska räcka till hyra,
    litteratur, mat och nöjen.

  211. Jag har fått svar
    på nästan alla mina frågor.

  212. Det känns tryggt att jag
    har fått de svar jag har fått.

  213. Högskola och universitet är inte så
    farligt som vissa får det att låta.

  214. Det är bra att ta studielån.
    De är inte så dyra.

  215. Det är väldigt bra lån. Man betalar
    av när man kan betala av.

  216. Jag rekommenderar att plugga vidare
    efter gymnasiet.

  217. Det är roligt. Man lär känna
    nya människor. Det är underbart.

  218. Jag tycker att Sam gör rätt i
    att studera till lärare.

  219. Han kommer att kunna välja och vraka
    när han kommer ut.

  220. Jag känner mig peppad.
    Jag tror jag är redo för högskolan.

  221. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sam

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sam vill plugga vidare till lärare men är orolig för hur han ska klara det ekonomiskt. Måste han ta lån och vad skulle det innebära? Eller kan han hitta ett extrajobb, men kommer han orka med att både jobba och plugga? Sam träffar Gabriel och Maria som pluggar på Örebro universitet och får tips och råd inför livet som student.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Utbildnings- och yrkesval, Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Elever, Högskolan, Högskolestuderande, Högskolor, Skolan, Studerandeekonomi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Högskolad

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHögskolad

Nadja

Avsnitt 1 av 3

Vi får följa gymnasieeleven Nadja och dela hennes oro och tvivel inför att plugga vidare. Men i takt med att hon får hjälp att lyfta blicken och bildsätta framtiden förändras hennes inställning. Och ett besök på Campus Varberg får henne att känna sig både inspirerad och hoppfull.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHögskolad

Sam

Avsnitt 2 av 3

Sam vill plugga vidare till lärare men är orolig för hur han ska klara det ekonomiskt. Måste han ta lån och vad skulle det innebära? Eller kan han hitta ett extrajobb, men kommer han orka med att både jobba och plugga? Sam träffar Gabriel och Maria som pluggar på Örebro universitet och får tips och råd inför livet som student.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHögskolad

Daniel

Avsnitt 3 av 3

Daniels dröm är att bli auktoriserad revisor men han vill inte lämna tryggheten och vännerna där hemma. Och så det här med den akademiska världen - kommer han att platsa in och förstå koder och språk? Men efter ett mejl till Uppsala universitet får han kontakt med femte-terminaren Adam som tar emot honom och visar honom runt på området. Daniel förstår snart att det finns en plats för honom här. Friheten väntar runt hörnet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Flickorna i Nairobis slum

I Kenyas huvudstad Nairobi lever miljontals människor i slumområden. Där har ingen egen toalett eller rinnande vatten och många saknar el. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa, 14 år. Hennes föräldrar överger henne och hon lämnas ensam med sina småsyskon. Också Mary förlorar sina föräldrar tidigt och tvingas in i prostitution. Men efter att hon hamnat i fängelse bestämmer hon sig för att starta en förening där prostituerade hjälper varandra till ett bättre liv.