Titta

UR Samtiden - Den ojämlika dödligheten

UR Samtiden - Den ojämlika dödlighetenDela
  1. Skillnaderna ligger på
    mer än två års skillnader.

  2. Det är ungefär lika mycket som antal
    människor som dör i trafikolyckor.

  3. 300 människor mer i Norrköping
    än i Linköping dör för tidigt.

  4. Det där är omslaget
    på min avhandling.

  5. Den heter "Den ojämlika dödligheten".

  6. Egentligen så hade väl min opponent
    Göran Therborn en ännu bättre titel.

  7. Han skrev om att "Ojämlikhet dödar".

  8. Det är ju ett aktuellt ämne.
    Nån kanske såg "Filosofiska samtal"-

  9. -där det var nån nationalekonom som
    sa att ojämlikhet kan vara rättvist.

  10. Han fick ganska mycket argumentation
    emot sig av de opponenter han hade.

  11. Det här handlar alltså om
    den ojämlika dödligheten-

  12. -utifrån den diagnosgrupp
    som är den största fortfarande:

  13. Hjärt- och kärldödligheten.

  14. Vi studerade de här bägge städerna.

  15. Ni ser att vägvisarna
    pekar åt samma håll.

  16. Det är lite lustigt,
    för ni som är östgötar-

  17. -vet att den här skylten inte kan
    uppstå, men ändå har den gjort det.

  18. Om man kommer från Söderköping
    och ska köra upp-

  19. -och åka antingen den gamla riksettan
    eller E4:an-

  20. -så ser man en skylt där Linköping
    och Norrköping är åt samma håll.

  21. Man svänger till vänster
    - det här är i Norsholm-

  22. -när man ska mot Linköping. Det
    har också en symbolisk betydelse.

  23. Det har funnits ett konkurrens-
    förhållande mellan dessa städer-

  24. -som inte alltid har varit så bra.

  25. Det kan vi kanske återkomma till.

  26. Men innan vi ger oss in på det
    så vill jag visa en annan bild.

  27. Den ska visa på sambandet-

  28. -mellan å ena sidan ojämlikhet
    i inkomster, som är på x-axeln-

  29. -och ett index som handlar om-

  30. -olika sociala indikatorer
    på hur människor har det-

  31. -där förväntad livslängd
    är en stark sån faktor.

  32. Det finns ett tydligt samband-

  33. -mellan å ena sidan hur stora
    skillnader i inkomst det finns-

  34. -och å andra sidan detta index som
    bl.a. innehåller förväntad livslängd.

  35. Det är alltså så att ju sämre
    situationen ser ut för människor-

  36. -desto högre upp på listan finns man.

  37. Och av de länder som ingår i den
    västliga sfären är det USA som har-

  38. -de största problemen
    med hälsa och sociala problem.

  39. Det är också stora skillnader
    i inkomster i det här landet.

  40. Ni ser att Japan ligger bäst till-

  41. -men även Sverige ligger
    väl till i detta index-

  42. -om man nu tycker att det är bra
    att man lever länge och mår bra-

  43. -och att man har en hög läskunnighet
    etcetera etcetera.

  44. Det som är viktigt att säga här är
    att det inte finns nåt orsakssamband.

  45. Det behöver inte vara den faktorn som
    gör att det ser ut på ett visst sätt-

  46. -men det är ändå ett starkt samband,
    kan man väl säga.

  47. Jag trycker här i stället... Där!

  48. Ni såg att Sverige låg ganska
    väl till på den förra bilden.

  49. Men det som är värt att notera är...

  50. Vid övergången från 70-tal
    till 80-tal, 1981, tror jag-

  51. -så hade Sverige den lägsta inkomst-
    spridningen som vi har haft i landet.

  52. Men efter 1981 och fram till nu,
    och fortsatt efter 2011...

  53. De här siffrorna togs fram
    tidigt i mitt avhandlingsarbete-

  54. -så jag har inte med alla år,
    men det har fortsatt uppåt-

  55. -även de senaste åtta åren.

  56. På det viset kan man känna
    en viss oro om man nu menar-

  57. -att detta samband får konsekvenser
    i form av en ökad ojämlikhet-

  58. -inte bara när det gäller inkomster
    utan även de sociala förhållanden-

  59. -som människor lever under.

  60. Nu kommer vi in på
    själva avhandlingen.

  61. Det finns ett antal frågeställningar
    som har stått i fokus för den.

  62. Jag ville ta reda på-

  63. -hur förloppet när det gäller
    hjärtdödlighet har sett ut.

  64. Och då pratar vi om
    en långvarig epidemi-

  65. -som varar i över 100 år, och den är
    inte slut än - ni ska få se kurvan.

  66. Men det tog vi oss alltså för,
    att ta reda på det ordentligt-

  67. -i de här två städerna,
    Linköping och Norrköping.

  68. Finns det rimliga förklaringar
    till detta som man kan hitta-

  69. -i städernas historia,
    deras samhällsutveckling-

  70. -deras ekonomi och deras befolkning?

  71. Nästa omgång frågeställningar...

  72. Vilka ekonomiska och politiska
    skeenden kan ha haft betydelse-

  73. -för skillnaderna i hjärtdödlighet
    mellan städerna?

  74. Jag misstänkte att det skulle finnas
    skillnader mellan de bägge städerna.

  75. Det återkommer vi till, för skillnad-
    ernas storlek och variation över tid-

  76. -var intressant för oss.

  77. Jag säger "oss", för jag ingick
    i ett gäng med Hans Nilsson-

  78. -och några som fanns på sociologen
    och inom de medicinska vetenskaperna.

  79. Vi kallade oss Twincities Group.

  80. Den finns väl kanske fortfarande,
    Hans? Eller...? Ja, det gör den.

  81. När vi väl hade tittat
    på städerna i sin helhet-

  82. -så var vi intresserade av att titta
    på hur det ser ut i olika stadsdelar.

  83. Den här gruppen hade ett samarbete
    med ett visst antal vårdcentraler-

  84. -som var intresserade av forskningen.

  85. Det var fyra stycken i vardera stad
    som vi särskilt studerade.

  86. Hur har hjärtdödligheten förändrats-

  87. -i de här åtta stadsdelarna?

  88. Har det haft nåt samband med hur den
    socioekonomiska situationen sett ut?

  89. Det var vad vi ville ta reda på.

  90. Här är det historiska perspektivet
    när det gäller hjärtdödlighet-

  91. -i Sverige, som jämförelse.

  92. Det är per decennium från 1911-

  93. -och fram till 2011
    som vi studerade detta.

  94. Det var en ganska dramatisk ökning
    under det första decenniet.

  95. Ända fram till slutet av 60-talet
    och början av 70-talet-

  96. -så ökade hjärtdödligheten kraftigt.

  97. Men sen hände nånting, och plötsligt,
    inte minst efter 1980-talet-

  98. -så blir det en dramatisk nedgång.

  99. Men även om det är
    en betydande nedgång-

  100. -så är hjärtdödligheten
    fortfarande den diagnosgrupp-

  101. -som är den största gruppen
    av olika typer av diagnoser.

  102. Ja, hur har det då sett ut
    i Linköping och Norrköping?

  103. Här har vi en bild som åskådliggör-

  104. -hur det såg ut under tre decennier:

  105. 1920-, 1950- och 1980-talet.

  106. Det här är ett index-

  107. -där 100, alltså genomsnittet i
    Sverige, har varit jämförelsetalet.

  108. Och det ni ser är att under alla
    tre årtionden som vi har jämfört-

  109. -ligger Linköping
    betydligt lägre än Norrköping.

  110. Och Linköping
    har förbättrat sin position-

  111. -i förhållande till
    andra städer och kommuner-

  112. -från 20-talet fram till 80-talet.

  113. Över genomsnittet på 20-talet,
    på genomsnittet på 50-talet-

  114. -och något under på 80-talet.

  115. Men Norrköpings stapel, den blå-

  116. -visar att mellan 1950 och 1980-

  117. -så sjunker Norrköping tillbaka
    i den här indexserien.

  118. Och vad jag nu erinrar mig är-

  119. -att om man jämför 2010 är det
    fortfarande betydande skillnader.

  120. Jag tror att det är en trettiotvå-
    procentig överdödlighet i Norrköping-

  121. -jämfört med Linköping.

  122. Hur ser det då ut om man jämför sig-

  123. -på 2000-talet med andra kommuner?

  124. Här har ni
    de femton största kommunerna-

  125. -i Sverige.

  126. Det gäller alltså åren 2002-2006.

  127. Det vi kan konstatera
    är att Norrköping har-

  128. -den största dödligheten
    för såväl kvinnor som män.

  129. Kvinnor är röda och män är svarta-

  130. -och de är rangordnade
    efter kvinnodödligheten.

  131. Ni ser att Linköping ligger
    strax ovanför genomsnittet, riket-

  132. -och ni ser att Västerås
    överraskande är den stad-

  133. -som ligger bäst till,
    bland kvinnorna i alla fall.

  134. Lund och Umeå och Uppsala har
    den bästa situationen för männen.

  135. Varför Västerås har en sån bra
    position när det gäller kvinnor-

  136. -vågar jag inte svara på riktigt,
    men det är ett intressant faktum.

  137. Västerås är ju också en typisk
    industristad, ganska lik Linköping-

  138. -med en stark metallindustri
    och en omvandling till teknologi-

  139. -på samma sätt som i Linköping.

  140. Nu ska vi gå in och titta på vad som
    har hänt i Linköping och Norrköping-

  141. -under den senare hälften av
    1900-talet och början av 2000-talet.

  142. Här har vi alltså...

  143. Det var ju också en tanke
    när vi formulerade frågorna...

  144. Om man tar med
    dödligheten totalt sett-

  145. -så vet vi att när vi är över 75 år
    dör vi mycket mer i hjärtdödlighet.

  146. Därför är det naturligt
    att under efterkrigstiden-

  147. -och på 70- och 80-talet, så dör
    människor oftast i hjärtdödlighet-

  148. -om inte det är cancer,
    den andra stora gruppen.

  149. Därför var det intressant
    att komma in på kärnan av detta-

  150. -alltså hur människors situation
    ser ut. Hur många dör i förtid?

  151. Innan 50 år så är det inte så många,
    så det var inte lönt att ta med dem-

  152. -utan vi valde åldersgruppen 50-74.

  153. Och det ni ser är att det är precis
    som den bild som gällde för Sverige.

  154. Det är en uppåtgående kurva
    fram till nån gång på 70-talet.

  155. Sen sjunker kurvorna ordentligt,
    men ni bör notera ett par saker.

  156. De röda linjerna är Norrköping.

  157. Det är kvinnor som är fyrkanter
    och män som är romber.

  158. De blå linjerna är Linköping.

  159. Vi kan konstatera att kvinnor har en
    lägre dödlighet än män oavsett stad-

  160. -och att Norrköpings siffror
    ligger högre än Linköpings-

  161. -rätt så betydande på 50-talet.

  162. Men på senare hälften
    av 60-talet och 70-talet-

  163. -så sker det nånting
    bland Linköpings män.

  164. Det är en rätt dramatisk ökning och
    man närmar sig dödlighetssiffrorna-

  165. -i den här åldersgruppen
    som vi har i Norrköping.

  166. Det man också kan se är att om vi
    tittar på 1990- och 2000-talet-

  167. -så stagnerar dödligheten för
    kvinnor, den förtida dödligheten.

  168. Männen närmar sig kvinnornas dödlig-
    het, och särskilt männen i Linköping.

  169. De har lika låga siffror som
    kvinnorna i Norrköping på 2000-talet.

  170. Ja, man kan fundera över
    vad som ligger bakom detta.

  171. Det är väldigt svårt att se
    de direkta orsakssambanden.

  172. Det kan jag inte säga
    att jag har kunnat konstatera-

  173. -men man kan konstatera några saker.

  174. Norrköping hade det svårt
    på 50- och 60-talet.

  175. Den dominerande industrin där
    är textilindustrin, det vet ni.

  176. När den gick i graven på 70-talet...

  177. Man kan säga
    att 50- och 60-talet speglar-

  178. -en hög överdödlighet i Norrköping
    på grund av svåra arbetsvillkor.

  179. När den sista fabriken stänger-

  180. -1971, tror jag det är, eller 1972-

  181. -så är det på många sätt en lättnad.

  182. Människor kunde gå hem
    från 55 års ålder-

  183. -med hyggliga avtalsvillkor-

  184. -och många kunde få jobb i den kon-
    junktur som fanns på andra ställen.

  185. Därför är det inte osannolikt-

  186. -att villkoren blev bättre
    för många människor i Norrköping.

  187. När det gäller Linköpingssiffrorna
    och den ökade manliga dödligheten-

  188. -så är det väl ett par saker
    som man borde fundera över.

  189. Linköping hade en betydande metall-
    industri. ASJ och Saab, naturligtvis.

  190. Men flera av de här företagen,
    liksom träindustrin där, försvann-

  191. -i slutet av 60-talet
    och början av 70-talet.

  192. Och Saab vacklade.
    Det var en stor politisk strid-

  193. -om man skulle få nya
    försvarsbeställningar för JAS.

  194. Så detta skapade
    en besvärlig situation.

  195. En annan inte helt oväsentlig sak är-

  196. -inkorporeringen av
    landsbygdens kommuner.

  197. Vi hade
    en stor kommunsammanslagning 1971-

  198. -och landsbygdsbefolkningen har haft
    en sämre hälsosituation sen 30-talet-

  199. -än vad man har haft i städerna.

  200. En betydande landsbygdsbefolkning
    inkorporerades i Linköping 1971.

  201. Hur ska man då förklara
    att könsskillnaderna utjämnas-

  202. -på 1990-talet och 2000-talet?

  203. Det är många som menar-

  204. -att villkoren för kvinnor har blivit
    tuffare under 1990- och 2000-talet-

  205. -och att det har haft konsekvenser
    också för kvinnors hälsosituation.

  206. Det här behöver säkert beforskas mer-

  207. -men siffrorna är påtagliga,
    och det gäller i hela landet.

  208. Nu kommer vi till
    de åtta stadsdelarna.

  209. Här har ni
    fyra stadsdelar i Linköping:

  210. Valla, Ljungsbro,
    Ekholmen och Skäggetorp.

  211. Och i Norrköping: Sandbyhov,
    Åby, Såpkullen och Hageby.

  212. De illustrerar egentligen
    olika stadsdelar som är jämförbara.

  213. Valla och Sandbyhov är
    centrumnära stadsdelar-

  214. -där man har haft
    en relativt hög...

  215. Både Valla och Sandbyhov är...

  216. Där fanns de gamla sjukhusen
    en gång i tiden.

  217. Men det är också så att det som är...

  218. De här centrumnära stadsdelarna
    har förändrats ganska mycket-

  219. -under de senaste två decennierna.

  220. Ljungsbro och Åby är
    förorter till respektive stad-

  221. -som inkorporerades 1970-1971 och
    har också genomgått förändringar-

  222. -från brukssamhällen-

  223. -till att vara relativt välbeställda
    stadsdelar i de bägge kommunerna.

  224. Ekholmen med Hjulsbro och Såpkullen-

  225. -är väl också stadsdelar
    som ligger relativt nära centrum.

  226. Ja, Såpkullen ligger väl i centrum,
    men det var den jämförelsen vi hade.

  227. Vi hade inte kontakt med Lindö,
    vilket vi kanske borde ha haft.

  228. Och så miljonprogrammen
    Skäggetorp och Hageby.

  229. Det här illustrerar en dramatisk
    förändring av hjärtdödligheten-

  230. -från tiden 1976-1985 och fram till
    det första decenniet på 2000-talet.

  231. Vi har 80 procents
    hjärtdödlighetsminskning i Valla.

  232. Skäggetorp och Hageby
    ligger på strax över 50 procent-

  233. -men det är ju ändå en betydande
    nedgång, så det är en viktig sak.

  234. Den andra är skillnaderna
    mellan olika stadsdelar.

  235. Det som vi ska titta lite närmare på
    så småningom är-

  236. -hur detta korrelerar mot områdenas
    sociala och ekonomiska villkor.

  237. Vi kan konstatera
    att bortsett från Skäggetorp-

  238. -så är det stadsdelarna i Linköping
    som haft den kraftigaste nedgången.

  239. Och Skäggetorp och Hageby,
    miljonprogrammen, är de områden-

  240. -som inte hänger med
    i att gå ner i hjärtdödlighet.

  241. Det som jag sen försökte göra var-

  242. -jämförelser mellan hjärtdödligheten
    och socioekonomiska förhållanden.

  243. Det handlade om inkomster.

  244. Det handlade om utbildningsnivå.

  245. Det handlade om andelen
    ensamstående-

  246. -i de här olika stadsdelarna och...

  247. Vi har fler exempel på jämförelser
    som korrelerade mot hjärtdödligheten.

  248. Jag tror att det var sju olika
    sociala och ekonomiska faktorer.

  249. Långtidsarbetslöshet var en till.

  250. De korrelerar
    väldigt väl med hjärtdödligheten.

  251. Det där har jag...

  252. Den faktor som kanske har haft
    allra störst betydelse är-

  253. -hur skillnaderna när det gäller
    utbildning har förändrats.

  254. Vi tittade på förhållandet
    mellan hjärtdödlighet-

  255. -och hur många med eftergymnasial
    utbildning vi har i stadsdelarna.

  256. Och det har jag försökt,
    med hjälp av Eva där, att illustrera.

  257. Här ser ni hur situationen ser ut-

  258. -i Norrköpings fyra stadsdelar-

  259. -under 1976-1985-

  260. -och sen 1986-2000-

  261. -och slutligen 2001-2010.

  262. Det som är intressant är-

  263. -att relativt sett så är det en...

  264. Det syns kanske inte så bra här att
    skillnaderna i dödlighet gått ner-

  265. -för man kan få intrycket av att
    det är en minskande hjärtdödlighet.

  266. Men när vi kommer ner i en dödlighet-

  267. -på 30 stycken på 10 000 invånare-

  268. -jämfört med
    när man har en skillnad på...

  269. När man ligger på
    50-65 på 10 000 invånare-

  270. -så blir den relativa situationen
    ungefär likartad.

  271. Vad gäller skillnaderna i gruppen
    50-74 år som har högre utbildning-

  272. -så sker det en utveckling-

  273. -men det blir också en ökad spridning
    mellan stadsdelarna, som illustreras-

  274. -genom hur långa fyrkanter vi har-

  275. -på x-axeln.

  276. Jag skulle ha visat Linköpingsbilden
    först, för den är mer illustrativ.

  277. Här är bilden för Linköping.
    Det är dramatiska skillnader-

  278. -när det gäller segregeringen,
    hur det har förändrats över tid.

  279. Vi ser att skillnaderna
    i hjärtdödligheten har ökat.

  280. Om man slår ihop de här två bilderna-

  281. -blir jämförelsen mellan Linköping
    och Norrköping också illustrativ.

  282. Det som är intressant...
    Vi har konstaterat tidigare-

  283. -att Linköping har haft
    en bättre hälsosituation-

  284. -när det gäller hjärtsjukdomar
    och hjärtdödlighet än Norrköping.

  285. Men det som händer är
    att skillnaderna INOM Linköping-

  286. -ökar kraftigare än i Norrköping.

  287. Det var lite överraskande
    att kunna konstatera detta.

  288. Man kan naturligtvis
    fundera på vad det beror på.

  289. En sak som är rätt klar och som ni
    som har bott i Linköping länge vet...

  290. Om vi tar exemplet med Valla, så
    fanns det en arbetarbefolkning där-

  291. -fram till nån gång runt 1980.

  292. När den befolkningen dog bort
    eller försvann till äldreboenden-

  293. -och det flyttade in
    nya människor i innerstaden-

  294. -så var det i stor utsträckning hög-
    utbildade akademiker som flyttade in.

  295. Valla är kanske den stadsdel
    som har förändrats allra mest-

  296. -när det gäller både hjärtdödlighet-

  297. -och hur människors
    socioekonomiska situation ser ut.

  298. Gentrifiering, kallas det.

  299. Å andra sidan, de som har haft den
    lägsta utvecklingen - Skäggetorp...

  300. Där ser vi
    att betydligt färre människor-

  301. -har gymnasieutbildning.

  302. Det man måste säga är
    att vi har fått en proletarisering-

  303. -men också en etnifiering
    av de gamla miljonprogrammen.

  304. Det har gjort att vi har
    en högre hjärtdödlighet-

  305. -och en lägre
    socioekonomisk situation där.

  306. Det har förstärkts kraftigt jämfört
    med hur det var på 70- och 80-talet.

  307. Det gäller även i Norrköping,
    men inte i samma utsträckning.

  308. Det var väl det jag skulle berätta.

  309. Jag ska bara konkludera
    i ett slags sammanfattning.

  310. För tidig död i hjärtsjukdom
    har varit vanligare i Norrköping-

  311. -under hela
    den studerade tidsperioden.

  312. Det är svårt att komma undan
    det faktum att man har haft...

  313. Skillnaderna i hjärtdödlighet-

  314. -ligger i dag för män på
    mer än två års skillnader.

  315. Det är ungefär lika mycket som antal
    människor som dör i trafikolyckor.

  316. 300 människor mer i Norrköping
    än i Linköping dör för tidigt-

  317. -om 50-74 år räknas som för tidigt.

  318. För kvinnor är det mindre,
    det är 1,5 års skillnad.

  319. Detta är en sak som
    illustrerades i ett av diagrammen.

  320. Skillnaderna mellan städerna
    är minst under 70-talet.

  321. Kom ihåg att under 70-talet så är
    det två saker som händer i Sverige.

  322. Det ena är att det är då vi har den
    mest jämlikhetspräglade politiken.

  323. Ni kanske minns
    när Astrid Lindgren pratade om...

  324. Hon drog en historia
    där hon klagade på marginalskatterna.

  325. Det gjorde att socialdemokratin
    förlorade valet -76, påstår många.

  326. Men faktum är att det fördes
    en jämlikhetspräglad politik.

  327. Ännu viktigare för jämlikheten var-

  328. -att man byggde ut
    den offentliga sektorn kraftigt.

  329. Det tror jag också
    har haft en utjämnande effekt.

  330. Vi konstaterade att hjärtdödligheten
    sjunker kraftigt från 1980 till 2010-

  331. -men relativa skillnader
    mellan stadsdelar ökar-

  332. -och segregeringen är alltså
    större i Linköping än i Norrköping.

  333. Ja, det är väl undersökningen.

  334. En person som jag har haft
    god nytta av i mitt liv...

  335. Jag har ett förflutet som politiker-

  336. -och det var så jag blev
    intresserad av folkhälsofrågorna.

  337. Vi hade kontakt med Gunnar Ågren,
    Folkhälsoinstitutets generaldirektör-

  338. -som menar att om man ska komma till
    rätta med skillnaderna i dödlighet-

  339. -då måste man bryta ojämlikheten
    i makt, inflytande och ekonomi.

  340. Man måste framför allt se till
    att arbetslösheten går ner-

  341. -man måste uppmärksamma arbetsmiljön
    och se till att vi har vårdcentraler-

  342. -som är nära människor.

  343. Det var de saker
    som Gunnar Ågren lyfte fram-

  344. -vid en föreläsning
    som jag var med på.

  345. "Det var det hele." Tack för mig!

  346. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Den ojämlika dödligheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hjärtdödlighet är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen, och den drabbar ojämlikt. Ju fattigare desto större är risken att dö i förtid. Skillnaderna syns tydligt mellan regioner, städer och stadsdelar. Björn Grip, filosofie doktor vid Linköpings universitet, berättar om hur utvecklingen har sett ut i Norrköping och Linköping. Inspelat på Linköpings universitet den 13 februari 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Demografi, Hjärta, Hjärtsjukdomar, Kardiologi, Medicin, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Socioekonomiska grupper, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Avd. 50 - mitt andra hem

Barnreumatism är en sjukdom som drabbar omkring tvåhundra barn och ungdomar i Sverige varje år. Anna, Ida, Nina och Petri är idag vuxna men som barn var de inskrivna vid avdelning 50 på Sveriges enda specialistklinik för barnreumatologi. Här hör du dem berätta om hur det var att behandlas på avdelningen.