Titta

UR Samtiden - Sårade soldater

UR Samtiden - Sårade soldaterDela
  1. Man skriver ut
    den egna befolkningen till krigen.

  2. Och kan inte ens de få hjälp
    när de väl kommer tillbaka-

  3. -så är det
    ett stort propagandabekymmer.

  4. Sårade soldater är ett bortglömt
    kapitel i svensk historia-

  5. -och i europeisk historia.

  6. Det man tänker på om man har varit
    i Paris nyligen är Invalidhospitalet.

  7. Den enorma Invaliddomen
    ligger där i bakgrunden.

  8. Precis inne i Paris, vid Seine,
    som ett stort nationalmonument.

  9. Något motsvarande finns ju inte
    i Sverige, och det är märkligt.

  10. Det ville jag undersöka
    i min avhandling-

  11. -den här inrättningen, och varför den
    lades i Vadstena, inte i Stockholm.

  12. På den här bilden ser man klosterkyr-
    kan, den höga byggnaden med spira-

  13. -och man ser klosterbyggnaderna.

  14. Det var i dem man lade inrättningen
    för sårade soldater.

  15. Där har vi omslaget på boken, som har
    ett bredare, europeiskt perspektiv.

  16. Jag tar upp det sociala bekymret-

  17. -som alla statsmakter i Europa
    ställdes inför under 1500-talet-

  18. -som är frågan: "Vad göra med alla
    sårade soldater som kommer hem?"

  19. I Sverige spårade jag den här frågan-

  20. -tillbaka till Erik XIV, faktiskt.

  21. Det är 1560-tal när man hittar spår
    av hjälp till sårade soldater.

  22. Den här platsen är viktig.

  23. Det är nuvarande Riddarholmen,
    som då hette Gråmunkeholmen.

  24. Där fanns det ett kloster.
    Kyrkan hade de här klostren-

  25. -fram till reformationen, sedan drog
    kronan in dem under 1500-talet.

  26. Då hade kronan plötsligt
    en massa byggnader-

  27. -som var lämpliga som bostäder.

  28. I många kloster hade det varit
    olika typer av hjälpverksamhet.

  29. Så de hade ett samband med vård
    eller försörjning sedan tidigare.

  30. Och på Riddarholmen tyckte Erik XIV
    att man skulle ha en inrättning.

  31. Det första spåret från det här finns
    i en ståthållarinstruktion från 1563.

  32. Han säger att det ska bli
    en inrättning för sårade soldater.

  33. Han tänker sig först alla kronans
    tjänare, vilket soldater är-

  34. -men han tycker alla kronotjänare
    ska få plats.

  35. Sedan snävas det in, antagligen
    för att kriget Sverige var med i då-

  36. -mot Danmark,
    det nordiska sjuårskriget-

  37. -ger så mycket sårade soldater
    som återvänder.

  38. Vi har ett antal stora fälttåg
    nere vid Västkusten-

  39. -runt Halmstad, Älvsborgs fästning,
    och så vidare.

  40. Där är det många sårade som far till
    Stockholm och saknar försörjning.

  41. Men sedan har vi också alla till
    sjöss, eller till havs, alla fartyg.

  42. Där har vi många sårade soldater
    som väller in till Stockholm.

  43. De här måste ju kronan då
    göra någonting åt.

  44. Så vi har lite förutsättningar
    under 1500-talet.

  45. Vi kan stanna och säga varför det
    inte funnits hjälp innan denna tid.

  46. Jo, fram till 1500-talet är fattig-
    vården och därmed sårade soldater-

  47. -en del i kyrkans ansvarsområde,
    det ses som det i allmänhet.

  48. Så sårade soldater som återvänder
    under medeltiden-

  49. -får alltså uppehälle i kyrkans regi.

  50. Antingen vid hospital i städerna
    eller vid klostren jag nämnde.

  51. Men det förändras vid reformationen.
    Sverige blir protestantiskt-

  52. -man tar bort de gamla kopplingarna
    till Rom, framför allt.

  53. Och tiggeriet ses som ett problem,
    till skillnad från tidigare.

  54. Man ska försörja sig själv, så är
    den protestantiska arbetsmoralen.

  55. Och tiggare ses som ett problem,
    de tvingas ofta ut ur städerna-

  56. -de får inte vara med vid kröningar
    och vid adelsmäns festligheter.

  57. Då tar man bort tiggare,
    man vill liksom inte se dem.

  58. Men samtidigt är sårade soldater
    en grupp kronan inte kan skygga för.

  59. Bekymret för Sverige
    är att landet är fattigt-

  60. -och man skriver ut
    den egna befolkningen till krigen.

  61. Och kan inte ens de få hjälp
    när de väl kommer tillbaka-

  62. -så är det
    ett stort propagandabekymmer.

  63. Så man kan se att kronan tar ansvar
    för soldaterna ganska tidigt ändå.

  64. Där ska man koppla idén
    om ett särskilt hospital-

  65. -för sårade soldater på Riddarholmen.

  66. Uppmaningen om att skapa ett hospital
    i Stockholm upprepas 1565-

  67. -men det blir inget under Erik XIV.
    Han avsätts ju bara tre år senare.

  68. Under senare delen av 1500-talet
    händer ingenting i den här frågan.

  69. Vid samma tid, kan jag säga lite
    kort, så är det vid flera tillfällen-

  70. -och på flera platser på kontinenten,
    som man har idéer om militärsjukhus.

  71. Framför allt tänker man sig sjukhus
    där soldaterna ska få hjälp-

  72. -för de sår och skador de fått,
    och att de sedan ska ut i krig igen.

  73. Men den svenska inrättningen
    i Vadstena som snart kommer-

  74. -är mer en försörjningsinrättning,
    inte ett sjukhus.

  75. Det är snarare fråga,
    som de tänkte då, om ett hospital-

  76. -som skulle ge försörjning
    till de som inte kunde försörja sig.

  77. Så det dröjer till 1600-talet innan
    idén om ett krigsmanshus återkommer.

  78. 1621 nämns det
    i Gustav II Adolfs krigsartiklar.

  79. Året därpå öppnar kungen
    en donationsbok-

  80. -en bok där adelsmän,
    det är ju de som har mycket pengar-

  81. -skulle skänka pengar till att öppna
    ett krigsmanshus i Vadstena.

  82. Men det dröjer till kungens död,
    han dör ju 1632-

  83. -innan arbetet med att bygga om
    klostret i Vadstena kommer i gång.

  84. Varför hamnar det i Vadstena?
    En bra fråga jag inte har svar på.

  85. Men antagligen är det så att stats-
    makten har de här stora byggnaderna-

  86. -som man tagit genom reformationen,
    och vad ska man göra med dem?

  87. Det finns en diskussion under 1630-
    talet om vad man ska göra med dem.

  88. Då finns planen att bygga
    ett universitet i Vadstena.

  89. Det är en lärdomsstad med Heliga Bir-
    gitta och klostret har haft böcker.

  90. Så den idén var inte främmande, och
    man har även haft vård i klostret-

  91. -och genom Mårten Skinnares hus
    i den staden.

  92. Så kronan väljer att bygga om husen
    till ett krigsmanshus-

  93. -och ombyggnationerna sker
    i slutet av 1630-talet.

  94. Man anställer en bokhållare 1638-

  95. -och de första räkenskaperna finns
    från 1639.

  96. Och året därpå
    kan de första soldaterna flytta in.

  97. Nästan alltid i litteraturen
    om det här så står årtalet 1647-

  98. -som öppningsår, men det är fel.

  99. I arkivhandlingarna har jag hittat
    att de första flyttade in 1640.

  100. Det beror på en sammanblandning.
    Drottning Kristina gör en donation-

  101. -och ger massvis av pengar och jord
    till krigsmanshuset 1647.

  102. Så det har man sett som grundbulten
    eller öppningsåret.

  103. Den första inspektorn
    anställs också 1640.

  104. Jag har hittat
    hans anställningskontrakt i arkivet.

  105. Här är hans gravhäll i klosterkyrkan.

  106. Claude de Laval hette han
    och ligger här med sin fina rustning.

  107. Men hur ser den här inrättningen
    i Vadstena ut? Hur fungerar den?

  108. Det är de gamla klosterbyggnaderna,
    man bygger inte om dem så mycket.

  109. Den norra längan,
    känd som Bjälboättens palats-

  110. -den hitre byggnaden,
    byggs om ganska lite.

  111. Den har två våningar, och båda
    används som rum för soldaterna.

  112. Övervåningen har arton
    ganska stora rum-

  113. -ungefär 30 kvadratmeter i varje rum.

  114. Soldaterna bor ofta där
    med sin hustru och med sina barn.

  115. Den västra längan,
    som man bara ser kortändan av-

  116. -byggs om lite mer, man flyttar den
    inre väggen som är mot gården-

  117. -och bygger på en tredje våning.

  118. Det finns plats för 60 soldater
    när det byggts om på 1640-talet.

  119. Nu har vi flyttat in på gården
    till krigsmanshuset.

  120. Det här är den norra längan
    sedd från det andra hållet.

  121. Den här portalen är ett av få
    fysiska spår från krigsmanshuset.

  122. Efter att det läggs ner och stängs-

  123. -så är det hospital
    under nästan 200 års tid.

  124. Då bygger man om huset.
    Det är först på 1950-talet-

  125. -när arkeologerna tar bort putsen
    på huset-

  126. -som man förstår att det är äldre än
    klostertiden. Det är från 1200-talet.

  127. Inredningen från krigsmanshuset
    finns inte kvar-

  128. -och inga direkta spår,
    annat än den här portalen.

  129. Dessa dubbelställda C över portalen,
    man ser dem kanske-

  130. -vet vi inte ens vem de kommer ifrån.
    De kan vara från Drottning Kristina-

  131. -eller så är de från Karl XI,
    som bygger om krigsmanshuset-

  132. -under senare delen av 1600-talet.

  133. Här är den andre inspektorn, David
    Dachsberg, begravd i Vaggeryds kyrka-

  134. -med, återigen, rustning.

  135. Det är mycket arkivarbete
    bakom avhandlingen.

  136. 1639 - de första räkenskaperna.

  137. Det är mycket listor över de intagna
    som jag har använt mig av.

  138. Hur många som bor i huset
    vid olika tidpunkter.

  139. Det visar sig att det nästan aldrig
    är fullt.

  140. Det är ungefär 35 soldater med familj
    som bor i krigsmanshuset som max.

  141. Till det kommer tolv till fjorton
    anställda-

  142. -bland annat bokhållaren
    och inspektorn som jag nämnt.

  143. Jag diskuterade mycket i avhandlingen
    varför huset inte är fullt.

  144. Antagligen är det för att
    krigsmanshuset inte är någon bra idé.

  145. Många verkar ha varit
    ganska påverkade av kriget.

  146. Vi förstår posttraumatisk stress
    bättre i dag, men vet lite om det.

  147. Antagligen har många soldater
    mycket bekymmer.

  148. Det är mycket slagsmål och fylleri
    i huset, ser man i källorna.

  149. Det gör att många väljer
    en annan möjlighet till försörjning-

  150. -och det är att bo i hemsocknen
    och få spannmål från krigsmanshuset-

  151. -som en sorts pension.

  152. Det här är en notis för en soldat
    som bor i hemsocknen-

  153. -och får fyra tunnor spannmål,
    står det på raden där.

  154. Så han hämtar dem i Jönköping och får
    sin försörjning på det sättet.

  155. Det visar sig att det är det
    som är den stora formen av underhåll.

  156. Krigsmanshuset i Vadstena är kanske
    symboliskt viktigt för staten att ha-

  157. -men det viktiga är spannmålskassan,
    rent praktiskt.

  158. Spannmålskassan försörjer år 1680
    runt 2 000 soldater.

  159. Jämfört med de 35 i Vadstena. En stor
    andel försörjs av spannmålskassan.

  160. Och det ökar. De följande hundra åren
    ökar det till ungefär 7 000 soldater.

  161. Och det under en tid
    då Sverige är inblandat i få krig.

  162. Så då är det många gamla soldater som
    försörjs av krigsmanshuskassan.

  163. Men krigsmanshuset avvecklas ju.

  164. Det beror nog på de höga kostnaderna,
    så resonerar man under 1700-talet.

  165. Det är dyrt att underhålla de stora
    byggnaderna, det går inte så väl.

  166. Vi har vittnesskildringar från 1700-
    talet när folk börjar skriva mer-

  167. -som visar att rummen var dragiga,
    det snöade in på vintrarna-

  168. -taket verkar ha läckt in,
    och så vidare.

  169. Vi har förändringar under 1700-talet,
    vi övergår till penningekonomi.

  170. Man överger spannmålssystemet
    och får sin ersättning i pengar.

  171. Det är förstås lättare att
    transportera än tunnor med spannmål.

  172. Sedan har vi en annan faktor:
    arméns pensionskassa bildas.

  173. Den är till för officerarna i armén,
    så från 1757-

  174. -betalar de en viss andel av sin lön
    i pension.

  175. En stor del av de inkomster
    som gått till krigsmanshuset-

  176. -överförs i stället
    tills arméns pensionskassa.

  177. Ungefär 2/3-delar av tidigare
    inkomster, från jordar framför allt-

  178. -går från 1757
    till arméns pensionskassa i stället.

  179. Den här ojämlikheten i kostnader
    och hur få som får hjälp-

  180. -ni ser att 1770
    så var det arton soldater där-

  181. -och då har vi tretton-fjorton
    anställda som ska få lön.

  182. Det är ju en ohållbar situation. Då
    beslutar man att inte ge fler plats.

  183. Våren 1784 flyttar soldaterna ut,
    den siste är Hans Leijonhufvud.

  184. Han bor antagligen kvar ett par år.

  185. Han är ganska påverkad mentalt
    av kriget-

  186. -och kungen skriver själv i sitt brev
    när man ska göra undersökningen-

  187. -om det är okej för soldaterna själva
    att huset ska stängas-

  188. -och att man ska ta hänsyn
    till Hans Leijonhufvud. Gustav III.

  189. Efter stängningen av krigsmanshuset
    blir själva huset sanatorium-

  190. -och sedan byggs det om
    till hospital.

  191. Inkomsterna från jordarna
    som huset har haft-

  192. -omvandlas till en ren kassa
    som ger penninghjälp-

  193. -till gamla soldater
    under hela 1800-talet-

  194. -och under 1900-talet gav det hjälp
    till skadade under värnplikten.

  195. Man kunde ansöka ur kassan, sedan
    avskaffades den under 1970-talet.

  196. Men det här är en bortglömd historia.
    Här ser ni en uppförstorad bild-

  197. -av den här häftiga portalen,
    som i princip är det enda spåret-

  198. -vilket gör att många i Vadstena
    inte känner till krigsmanshuset.

  199. Det är en viktig historia, den leder
    till att staten tar hand om folket-

  200. -på ett sätt vi är mer vana vid,
    och som Björn pratade om-

  201. -där en bred offentlig sektor
    bland annat har hand om vården-

  202. -men också om försäkringar
    och pensioner.

  203. Och den saken är ju krigsmanshuset
    ett viktigt led i.

  204. Så,
    tack så mycket för er uppmärksamhet.

  205. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Sårade soldater

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur var det egentligen att vara soldat under Sveriges stormaktstid? Och hur var det att komma hem efter kriget? Vilken hjälp fick de från staten för sin överlevnad och försörjning? Erik Petersson, författare och historiker vid Linköpings universitet berättar om en bortglömd del av stormaktstidens krig. Inspelat på Linköpings universitet den 13 februari 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Militärväsen, Stormaktstiden, Svenska soldater, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Suzanne Rappaport-Ripton

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.