Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Tänk cirkulärt och hållbartDela
  1. Här har vi en skruv
    som bara sitter i ett handtag-

  2. -som faller isär
    i en återvinningsprocess.

  3. Den andra är ingjuten i plast.

  4. Vi har bjudit in sex experter.

  5. Om ni kan komma ner
    och placera er här.

  6. De har i god tid
    fått en uppgift av oss.

  7. Den ska vara att tänka ut
    och ta med två saker.

  8. En ska vara det värsta exemplet
    på resursslösande design-

  9. -i den linjära ekonomin
    som de kan tänka sig.

  10. Den andra,
    det bästa exemplet på design-

  11. -som är anpassad till en resurssnål,
    cirkulär ekonomi.

  12. Det är ju kul att tävla.
    Ni kommer att vara jury.

  13. När de har presenterat sina saker,
    röstar vi om vad som är värst-

  14. -och vad som är bäst.
    Är det klart? Ja.

  15. Nu är alla här och alla är påmickade.

  16. Jag kommer att presentera er-

  17. -så får ni berätta
    var ni kommer ifrån och vad ni gör.

  18. Sen får ni hämta er värsta sak
    som ligger där.

  19. Sen får ni berätta i tre minuter-

  20. -varför den är den värsta saken man
    kan tänka sig i detta perspektiv.

  21. Då börjar vi med Erik Sundin.
    Hej. Vem är du?

  22. Jag är biträdande professor
    och jobbar med hållbar produktion.

  23. -Vad har du med dig?
    -En sak som man inte ska ta i.

  24. Det är en tonerkassett-

  25. -som skulle kunna återanvändas
    upp till åtta gånger-

  26. -om man lyssnar på Walter Stahel
    som är expert inom cirkulär ekonomi.

  27. Men de flesta tonerkassetter
    är inte designade-

  28. -för att återtillverkas.

  29. De blir väldigt smutsiga.

  30. Företag måste fräsa upp ett spår
    och man måste rengöra.

  31. Här kan man göra mycket med design
    och även ta fram sätt-

  32. -för att samla in tomma kassetter
    på ett bättre sätt.

  33. Det här är ett dåligt exempel.

  34. Sätt dig och behåll din sak i handen.

  35. Så går vi vidare och säger hej
    till Anna Gudmunsdottir.

  36. Det är din tur att hämta din sak.

  37. Jag har en hög med saker
    för att verkligen representera.

  38. -Du ska berätta vad du gör också.
    -Jag är industridesigner.

  39. Baserad i Malmö.
    Jag jobbar med olika initiativ-

  40. -som handlar om hållbar design.

  41. Framför allt jobbar jag
    med Malmö Upcycling Service.

  42. Vi är ett designkollektiv
    som tar spill från industrin-

  43. -och designar produkter utifrån det.

  44. Jag jobbar även med ett initiativ
    som föddes av Hackathon-

  45. -som hölls i Malmö,
    som heter Re:markable.

  46. Det är en märkningstjänst
    för cirkulära möbelflöden-

  47. -för att märka och spåra möbler.

  48. De grejer som jag har med mig
    är våra smart devices.

  49. Det kan ju alla relatera till.

  50. Redan innan de hamnar i våra händer-

  51. -har de redan gjort 80 procent
    av dess CO2-fotavtryck i världen.

  52. I snitt byts den vartannat år i
    Sverige. Ofta för att den är sönder.

  53. Det tyder på dålig design.
    Om nåt vi går med hela tiden-

  54. -och slänger med är gjort av glas.

  55. Det är lite dumt egentligen.

  56. I produktionen så fraktas den
    med fraktfartyg över hela världen.

  57. De material som utvinns
    och finns i mobiltelefonen-

  58. -eller iPaden eller tabletten,
    utvinns under dåliga förhållanden.

  59. Det är tungmetaller, ädelmetaller.
    Det går inte reparera den själv.

  60. Det rekommenderas man inte att göra,
    för batteriet kan explodera.

  61. Och dessutom
    uppgraderas mjukvaran kontinuerligt.

  62. Appar designas för ny mjukvara, så vi
    tvingas uppgradera till nästa modell.

  63. Därför tycker jag
    att de kunde förbättras.

  64. Då så. Då fortsätter vi
    med ännu en Erik. Erik Lindroth.

  65. Varsågod. Vad gör du
    och vad har du med dig?

  66. Jag jobbar som miljöansvarig
    på Tetra Pak i Norden och Baltikum.

  67. Jag kommer från Lund.

  68. Jag har med mig ett exempel
    som också är Lundabaserat.

  69. Det är en bild av statyn Intighet
    som restes 1984 i Lund-

  70. -som en kommentar på kommunens
    förtvivlan att utsmycka ett torg.

  71. Det är en plakett. Den representerar
    debatten som kommer och går.

  72. Jag är i förpackningsbranschen
    och har intresse i detta.

  73. Man diskuterar
    att man inte ska ha förpackningar.

  74. Det är en diskussion som landar fel.

  75. Förpackningen har en funktion.
    Speciellt med tanke på matsvinnet-

  76. -som finns i västvärlden
    och utvecklingsländer.

  77. Vi måste bli bättre på att ta hand om
    livsmedel. Då behövs förpackningar.

  78. Man kan göra smartare
    eller mindre smart design-

  79. -men förpackningen har en viktig roll
    i ett hållbart samhälle.

  80. Intighet - det vill säga brist
    på förpackning när den behövs.

  81. Ingen förpackning alls
    är en dålig förpackning.

  82. Då kan du hålla i din intighet
    och så kan du sitta ner.

  83. Då ska vi se. Då ska vi gå vidare.

  84. Magnus Hedenmark.
    Vem är du och vad har du med dig?

  85. Jag är vd på Re-profit -
    ett konsultföretag.

  86. Vi hjälper företag
    att närma sig den cirkulära ekonomin-

  87. -och ställa om affärsmodeller.

  88. Jag jobbar mycket
    med material och kemi.

  89. Jag sitter i styrelsen
    för 100-gruppen.

  90. Jag kan hämta mitt favoritobjekt,
    höll jag på att säga.

  91. Den har jag
    ett personligt förhållande till.

  92. Det här är en tvättmaskin.

  93. Det är lite orättvist.
    Det står Miele på.

  94. Det här ska vara neutralt.

  95. Miele tillhör säkert de bättre.

  96. Jag försökte ge mig på den
    när min tvättmaskin pajade.

  97. Det lönar sig inte att reparera
    tvättmaskiner. Det vet alla.

  98. Den var några år.
    Egentligen ska man bara slänga den.

  99. Ni vet ju hur många kilo den väger.

  100. Men jag ville försöka fixa den själv.

  101. Jag kollade
    och gjorde nån form av egen research.

  102. Jag tittade på Google och Youtube
    och kom på vad det kunde vara.

  103. Så småningom sa jag:

  104. "Det är kolen som driver cylindern
    som har tagit slut".

  105. En förbrukningsartikel.
    Att öppna maskinen var krångligt.

  106. Jag förstår
    att det är dyrt att laga dem.

  107. Jag fick vända på den och slå bort
    popnitar. Det tog lång tid.

  108. Men själva grejen jag skulle byta ut
    var 60 gram små kol.

  109. Det var förslitningsvaror.
    Jag lyckades få maskinen att rulla.

  110. Det är helt sjukt.
    Varför sitter de längst inne?

  111. Det är som att slänga en bil
    för att tändstiften är slut.

  112. De ska ju sitta lättillgängligt.

  113. Det är "planned obsolescence". Det är
    tanken att det ska slängas.

  114. Det är helt absurt.

  115. Här har vi ett djävulskt exempel
    på icke cirkulär ekonomi.

  116. Tack. Då så.

  117. Fundera hur ni tänker ställa er,
    när ni ska rösta på detta elände.

  118. Vi ska presentera två saker till.
    - Tanja Flink, det är din tur.

  119. Taina, heter jag. Jag är specialist
    i design för återvinning.

  120. Jag hjälper produktutvecklare
    att veta hur återvinning går till.

  121. Man kan inte göra återvinningsbara
    produkter, om man inte vet det.

  122. Jag har med mig ett exempel.

  123. Världen är full av oåtervinningsbara
    produkter. Det var svårt att välja.

  124. Jag hade kunnat valt
    vilken som helst av produkterna.

  125. Den här förpackningen har jag valt-

  126. -för att den visar tydligt
    på två problem.

  127. Dels är det "greenwashing".
    Den påstår att den går att återvinna.

  128. Man påstår att man kan lägga den
    i förpackningsåtervinningen.

  129. Den här består av en blandning
    av återvunnen PET-

  130. -och pappersfiber.

  131. Men den gör att pappersfibern
    inte löses upp.

  132. De som tog fram den visste inte
    att den måste lösas upp i vatten.

  133. Men det gör den inte.

  134. Jag pratade med bruket
    som förpackningarna hamnar i.

  135. De säger att de åker ut
    och hamnar i energiåtervinning.

  136. Sen innehåller den PET-

  137. -som är ett av de få material
    som vi lyckas återvinna ganska bra.

  138. De har stoppat in den här
    och brutit kedjan.

  139. Den hade kunnat snurra runt
    sju gånger till i fina PET-flaskor.

  140. Därför valde jag
    den här förpackningen.

  141. Vi ska gå vidare.
    Då har vi Maria Nyquist.

  142. Jag jobbar som beteendestrateg
    på Forum för miljösmart konsumtion.

  143. Det drivs av Konsumentverket
    och vi har ett regeringsuppdrag.

  144. Vår uppgift är att göra det lättare
    för konsumenter att välja rätt.

  145. Det gör vi
    genom att sprida information-

  146. -om hur man kan lyckas
    med beteendeförändringar.

  147. Vi har skapat en digital mötesplats -
    forummiljosmart.se.

  148. Ni får gärna gå in och registrera er.

  149. Det är en mötesplats för alla
    som jobbar med hållbar konsumtion.

  150. Man kan sprida goda exempel,
    komma i kontakt med andra-

  151. -och sprida sina egna projekt
    och lärdomar.

  152. Vi jobbar med de områden
    som har allra störst miljöpåverkan.

  153. Ett av dem, där privat konsumtion
    har störst miljöpåverkan, är textil.

  154. Därför har jag valt "fast fashion"
    som mitt dåliga exempel.

  155. I textilbranschen
    går det åt väldigt mycket vatten-

  156. -energi och kemikalier.

  157. Det är även dåliga arbetsförhållanden
    i textilproduktionen.

  158. Mycket textil slängs i onödan
    eller förblir oanvänd i garderoberna.

  159. Vi har märkt att konsumenter tycker
    att det är svårt-

  160. -att veta hur man väljer
    miljömedvetet i den branschen.

  161. Så jag ville lyfta "fast fashion".

  162. Det är modekedjor som väljer
    att ha låga priser-

  163. -gärna konstanta nyheter,
    hög omsättning.

  164. Vissa kedjor har pressat tiden
    från ritbordet-

  165. -till butik
    till mindre än två veckor.

  166. Då kan man förstå att det är
    på bekostnad av nånting annat.

  167. "Fast fashion"-plagg går lätt sönder,
    i alla fall många av dem.

  168. De tappar lätt passformen
    och de går snabbt ur mode.

  169. De här byxorna var jätteinne
    för tre år sen.

  170. De var ett måste
    bland många unga tjejer.

  171. Nu är det få som vill använda dem.

  172. Det var svårt att få tag på dem.
    Ingen vill erkänna att de hade såna.

  173. Det var många som hade rensat ut dem
    ur garderoben redan nu.

  174. -Snabbt in, snabbt ut.
    -Tack.

  175. Jag tycker att vi ger dem en applåd.

  176. Vi har lite tid,
    så jag tänkte fråga dig, Magnus:

  177. Tycker du att tvättmaskinen är värst?
    Om du skulle välja nåt annat-

  178. -vad skulle du slå ett slag för då?

  179. Man har pratat jättemycket
    om elektroniken.

  180. Det slås man också av
    hur pass dåligt det är.

  181. Det ligger nog närmast.

  182. Med tanke på att elektronikskrotet
    tillhör de stora hoten-

  183. -som kommer att ge enorma problem.

  184. Plus att de har konfliktmineraler
    som de verkligen är beroende av.

  185. Det är dubbla problem,
    om man inte fixar till det snabbt.

  186. Det tror jag.

  187. Anna, har du nån favorit,
    förutom dig själv?

  188. Jag tycker fortfarande
    att de här är dåliga-

  189. -men kläder känner jag också.

  190. Det är så resurskrävande
    att framställa de här materialen-

  191. -och det sker i sån omfattning.

  192. Sen bränns det upp, mestadels.
    Jag tycker att det är fruktansvärt.

  193. Erik i ljusblå skjorta, vad säger du?

  194. Det var spännande exempel.

  195. Jag tycker att elektronikprylarna
    är ett växande problem.

  196. Man kan underlätta
    för återanvändning av produkterna-

  197. -nåt varv till
    innan de behöver malas sönder.

  198. -Har ni nån...?
    -Problemet när en del går sönder...

  199. ...och den inte går att byta ut
    är väldigt resurskrävande.

  200. Jag är med på tvättmaskinen.
    Sånt gör mig skogstokig.

  201. När du har en produkt och ska byta
    en del som du inte kommer åt...

  202. -Det är dålig design.
    -Och Taina.

  203. Det beror på vad man mäter. Den har
    noll procents återvinningsbarhet.

  204. Man får ut lite grejer
    ur elektronikprodukterna-

  205. -men de har större miljöpåverkan.
    De är dåliga allihop.

  206. Är det nån som vill utmana panelen
    med nån knivig fråga?

  207. Nej? Då så. Då ska vi ta fram
    mentimeter-bilden.

  208. Vems sak är värst?

  209. Jag hoppas att ni kommer ihåg
    vilka de är.

  210. Om ni undrar vad Magnus har,
    så kan han vifta med sin tvättmaskin.

  211. Det är inte vem är värst,
    utan vems sak är värst.

  212. Den är rätt bra den här, ändå.
    Tonerkassetten.

  213. Nu ser det ut som om det är Anna
    som har gjort hemläxan.

  214. Jag har ju utlovat en värsting-gåva.

  215. Spännande. Det är...

  216. Jag tror att det har stannat.
    Nej, det är några till.

  217. Då kan vi konstatera...
    Nej, vi väntar lite.

  218. Den allra värsta saken var alltså den
    som Anna Gudmunsdottir hade med sig.

  219. -En applåd!
    -Tack.

  220. Du ska få en present.

  221. Det här är en skämskudde.

  222. Den är inplastad, tillverkad i Kina.

  223. Jag vet inte vem
    som har tillverkat den.

  224. Man var tvungen att köra bil
    för att inhandla den.

  225. Den kostade som en kvällstidning.

  226. Du kan använda den tre, fyra gånger,
    sen är det bara att slänga den.

  227. Tack så mycket.

  228. Då fortsätter vi.
    Nu ska vi ge oss på de bästa sakerna.

  229. De produkter som har en framtid
    i det cirkulära samhället.

  230. Vi vänder på startordningen
    och låter Maria börja.

  231. Då hämtar jag mitt plagg.

  232. Jag pratade om "fast fashion",
    så nu pratar jag om "slow fashion".

  233. Det är motsatsen. Unika, tidlösa
    plagg som inte har massproducerats.

  234. Där man saktar ner och väljer
    kvalitet i stället för kvantitet.

  235. Man vill prioritera tidlös design.

  236. Man väljer hållbar produktion
    och tänker efter mer.

  237. Var har det producerats?
    Hur har det producerats?

  238. Man vill försöka få
    så minimal miljöpåverkan som möjligt.

  239. Framför allt köpa färre plagg
    och använda de plagg man har.

  240. För att det ska funka
    behöver plaggen ha bättre standard.

  241. Går de sönder, behöver man laga dem
    i stället för att slänga dem.

  242. Man kan även använda "redesign"
    när de inte passar längre-

  243. -eller lämna till återvinning
    i secondhandbutiker-

  244. -eller klädbytardagar,
    så andra får nytta av plaggen.

  245. Jag har valt en skepparkavaj.
    Det är min farmors gamla.

  246. Den är 60 år. Den funkar fortfarande
    design- och kvalitetsmässigt.

  247. -Gjord i Sverige.
    -Tack.

  248. Då är det Taina.

  249. Jag har med mig en sophink från IKEA.

  250. Den är gjord av hundra procent
    återvunnen PP-plast-

  251. -som är en vanlig,
    enkel plast att återvinna.

  252. Dels har de använt återvunnen plast-

  253. -vilket ger återvinningsbranschen
    incitament att investera i teknik-

  254. -för att sortera ut material.

  255. Det behövs en marknad för materialet.
    Vi kan inte lägga det på hög.

  256. Det måste finnas en vilja
    att stoppa det i nya produkter.

  257. Den visar på en väldigt bra motor.

  258. Men sen tog jag med mig
    en till bra grej-

  259. -för jag kunde inte bestämma mig.

  260. Här är skillnaden
    på en dålig och en bra grej-

  261. -som uppfyller samma funktion.

  262. Det är en vingmutter
    som, typ, sitter på en kontorsstol-

  263. -där man vill kunna skruva
    utan verktyg.

  264. Här har vi en skruv
    som bara sitter i ett handtag-

  265. -som faller isär
    i en återvinningsprocess.

  266. Den andra är ingjuten i plast
    och kan inte återvinnas helt.

  267. Du föredrar den i lösa delar,
    helt enkelt.

  268. För den faller isär
    utan nån påverkan.

  269. Vi kan inte kräva det av konsumenter.
    Nån måste betala för monteringen.

  270. De får falla isär i industriella
    processer eller av sig själv.

  271. Så. Tack.

  272. Då är det Magnus tur.

  273. Jo, jag har ju följt plastfrågan
    en längre tid.

  274. Plast diskuteras väldigt mycket nu.

  275. Jag har sett många exempel
    på dålig plast-

  276. -och misslyckade försök.

  277. Jag hade en kund som hade
    en "give-away" - en plastflaska.

  278. "Den är nedbrytbar."
    En sån här dricksflaska.

  279. Det hade en tillsats. Det skulle
    skapa mer mikroplaster i haven.

  280. Det finns många dåliga försök
    att skapa cirkulära plaster.

  281. Jag dök på en för ett år sen
    som var intressant.

  282. Den är i princip gjord
    av kalk och rapsolja.

  283. Om jag är väl underrättad,
    och det tror jag att jag är-

  284. -så bryts den ner till molekyler.
    Den kommer faktiskt att fungera.

  285. Det är nödvändigt att nån går före-

  286. -och fixar en riktig bioplast
    till skillnad från andra plaster.

  287. Jag vill uppmuntra riktiga saker,
    inte halvdåliga försök.

  288. Den tillhör
    det biologiska kretsloppet.

  289. Den ska brytas ner
    när man lägger den i komposten.

  290. Det känns riktigt bra.

  291. -Men den bränns väl som andra påsar?
    -Förmodligen hanteras det så...

  292. ...men samhället förändras. Vi får
    nog en annan hantering av plasterna.

  293. Om den bränns, så tillhör den i alla
    fall det biologiska kretsloppet.

  294. Man ska fasa ut det fossila,
    så det funkar även där.

  295. Men jag tror
    att allt av engångskaraktär-

  296. -måste förberedas
    för att kunna slängas.

  297. Vi ser att det hamnar
    lite här och var.

  298. Den typen av plast behöver vi.

  299. Erik...

  300. En kommentar på att vi måste bryta
    vårt beroende av fossila råvaror.

  301. Det är en slutsats
    från Parismötet 2015.

  302. Jag har tagit med en förpackning
    som är baserad på förnybara råvaror.

  303. -Även korken?
    -Ja. All plast är växtbaserad plast.

  304. Återvinningsbar plast
    som kan återvinnas och separeras.

  305. Det är ett arbete som vi
    har hållit på med ett bra tag.

  306. Plastkorken är förnybar,
    skiktet är förny- och separerbart.

  307. Det ger en låg klimatpåverkan
    och går att återvinna.

  308. Vi tittar
    på nya varianter av plaster.

  309. Vi tittar på pappersbaserade sugrör.

  310. Förnybarhetsresan är oerhört viktig.

  311. När man pratar cirkulär ekonomi
    pratas det bara om återvinning-

  312. -men lika viktigt är
    var råvarorna kommer ifrån.

  313. Vi måste gå över till förnybart.

  314. Förnybart och återvinningsbart
    blir en bra kombination.

  315. -Då får du lägga ner skämskudden.
    -Jag ska inte använda den nu.

  316. Jag kan påpeka att det börjar
    komma bra alternativ.

  317. -Till exempel Fairphone.
    -De är faktiskt från Holland.

  318. -De var bjudna, men kunde inte komma.
    -Så det finns hopp.

  319. Men nu till det positiva exemplet.

  320. Jag har en pall. Den är designad
    av Marie-Louise Hellgren-

  321. -för Stolab.

  322. Hon jobbar som vi jobbar
    i Malmö Upcycling Service.

  323. Hon tar spill som blir över
    och gör en ny produkt av det.

  324. Detta är spill
    från Stolabs stol Lilla Åland.

  325. Den består
    av fjorton kärnvirkeskantbitar-

  326. -från sitsen av den andra stolen.

  327. När den kapas för att bli rumpformad-

  328. -eller ergonomisk,
    så blir det kantbitar över.

  329. Hon har tagit till vara på
    och satt ihop dem-

  330. -så att virket inte behöver brännas.

  331. Och den... Ja.

  332. Den heter passande nog Lilla Snåland.

  333. Det är ett bra exempel på
    hur vi kan se spill som en resurs-

  334. -snarare än något oönskat,
    och sätta in det i produktion.

  335. Det är ju ett fantastiskt material.

  336. Materialet blir ju, tekniskt sett,
    gratis för nästa produkt.

  337. Man har ju redan betalt
    för materialet.

  338. -Erik, nu är det din tur.
    -Jag tänkte ta med en kopiator.

  339. Men det är jobbigt att ta på tåget.
    Jag hittade en liten variant.

  340. Den är lite mindre än tvättmaskinen.

  341. Jag har kopiatorn för att den går
    att köpa på funktion.

  342. Man kan betala per kopior.

  343. Den är inte så utsatt för "fashion".

  344. Det är en grå grej som ska fungera.

  345. Man kan kombinera olika funktioner
    i samma apparat.

  346. Man kan göra förebyggande underhåll.

  347. Man kan lätt göra service
    och återtillverka den.

  348. Man kan ha återvunnen plast i den
    och återanvända komponenter.

  349. Man har jobbat mycket
    på designen av produkten-

  350. -men även affärsmodellen:
    Att sälja på funktion.

  351. Därför är den ett bra exempel.

  352. De där kassetterna finns inte i den?

  353. Nej, det är bara bra kassetter i den.

  354. -Ja.
    -Tack. Nu får ni en applåd igen.

  355. Magnus, du är först ut
    och får kommentera dina kamrater.

  356. Ja. Vad ska vi säga?
    Jag tänker på...

  357. Förpackningar är en bit
    som jag tycker är intressant.

  358. Att man inte ska ha förpackningar
    är inget svar på frågan.

  359. Man måste utveckla förpackningarna
    till något bra.

  360. Jag är lite inne på det.
    Det är svårt.

  361. Kläder och textilier är så...

  362. Där behövs det också
    väldigt bra insatser.

  363. Jag håller med om att det ska vara
    kvalitet och "slow fashion".

  364. Nej, det är svårt att välja.

  365. Anna, får vi lite vägledning av dig?

  366. Det var väldigt bra exempel
    med väldig bredd.

  367. Men som designer
    som jobbar med hållbar design-

  368. -måste jag nog välja knoppen.

  369. Det är en liten skillnad,
    men det gör så mycket-

  370. -för att båda materialen
    ska kunna återanvändas-

  371. -eller återvinnas.

  372. -Lite, men talande.
    -Jag gillar den här stolen.

  373. Ett exempel på
    hur man tar tillvara resurser-

  374. -som annars hade gått till spillo
    eller till något annat lägre.

  375. Jag är inne på din kopiator
    och att man kan betala per kopia.

  376. Då kan man vara flera
    som delar på en och samma kopiator.

  377. -Ja?
    -Jag är inne på din sophink.

  378. Just att använda återvunnen råvara
    där det går.

  379. Vi har en enorm utmaning
    att återvinna plast i Europa i dag.

  380. Vi måste hitta användningsområden.

  381. Man måste promota återanvändning
    av material.

  382. Att hitta nya applikationer
    inom infrastruktur och möbler.

  383. Det var ett väldigt bra exempel.

  384. -Vad tycker du?
    -Jag tycker alla produkter är bra.

  385. Stolen är bra. Det är jätteviktigt
    med en bra förpackning, som du säger.

  386. Innehållet är ofta
    den stora miljöpåverkan.

  387. Men påsen går inte att återvinna.

  388. Det finns risk att man lägger den i
    återvinningsstationen med plastpåsar.

  389. Det är ett designproblem.

  390. Det kan vara ett bra material,
    men det passar inte-

  391. -i material som lätt hamnar
    i återvinningsflödet.

  392. Den passar inte
    i den struktur vi har i dag.

  393. Det enda som komposteras
    är trädgårdsavfall.

  394. Allt annat blir biogas. Där finns
    inget utrymme för komposterbar plast.

  395. Den bidrar inget till biogas.

  396. Har vi några frågor
    innan vi ska gå till omröstning?

  397. Nej. Då går vi till omröstning.
    Kan vi få upp bilden?

  398. Vems sak är bäst?

  399. Nu var det lite jämnare.

  400. När det gäller Marie får ni rösta
    både på skruven och...

  401. Taina.

  402. Taina. Ja, förlåt mig.
    Du hade två saker.

  403. Vi är uppe i sjuttio procent.

  404. Under tiden kan jag försvara påsen.
    Jag får så låga siffror.

  405. Det finns många bioplaster
    som ger problem i biogasproduktionen.

  406. De fastnar i kvarnen.

  407. Jag tyckte att det var intressant.
    Kvarnarna klarar de här.

  408. Det gör de. Men den bidrar ingenting.

  409. Men om den hamnar i förbränning,
    så är det faktiskt helt okej.

  410. -Vi kan ju inte ha fossil plast.
    -Nej, så den är bra som soppåse.

  411. Jaha, okej. Då ska vi se här.

  412. Omröstningen är avslutad.

  413. Taina, då vann du.

  414. Du får komma fram.
    Du får också en liten present.

  415. Den här gången är det en fin kudde.

  416. Den är tillverkad av Stadsmissionen-

  417. -som är
    en socialt hållbar organisation.

  418. Det är arbetsträning
    med människor som behöver arbete.

  419. Den är gjord av gamla gardiner.

  420. -Ja, allt är återvunnet, helt enkelt.
    -Tack.

  421. Så där.

  422. Det gick fortare än vi trodde,
    så vi får en lite längre fikapaus.

  423. Jag tror inte att nån klagar.
    Det finns möjlighet att nätverka.

  424. Katrin, du ska berätta
    vad som gäller efter kaffepausen.

  425. Det var roligt
    med alla spännande exempel.

  426. Är det nån mer som har
    nåt bra exempel att dela med sig av?

  427. -Där!
    -Där har vi ett.

  428. Sara Bergman.
    En kommentar till Erik Sundin.

  429. Du hade som sämsta produkt
    en engångstonerkassett.

  430. Det finns ju återfyllningsbara,
    helt cirkulära tonerkassetter.

  431. De tas i "take back"-system,
    fixas till, repareras-

  432. -och fylls igen.
    Dessutom Svanen-märkta.

  433. Jo, jag vet.

  434. Man kan återtillverka tonerkassetter
    upp till åtta gånger.

  435. Det är synd
    att man har engångsvarianterna.

  436. Det finns kassettlösa system också,
    där man skippar hela kassetten.

  437. Jag kan tipsa. Har ni sett filmen
    "Planned obsolescence"?

  438. Den heter "Planerad"...
    Den finns på Youtube.

  439. Massa exempel
    på "planned obsolescence"-

  440. -alltså hur man medvetet har designat
    för att det ska slängas.

  441. En skrivare där moderkortet
    är programmerat för 300 utskrifter.

  442. -Är inte det en skröna?
    -En ryss lyckades byta moderkortet.

  443. Han fick den att skriva ut
    hur mycket som helst.

  444. Glödlampor där industrin kom överens
    om en begränsad livslängd-

  445. -för att kunna sälja större volymer.
    Det är hur intressant som helst.

  446. "Planned obsolescence".
    Då får vi gå och kika på det.

  447. Jag har min mormors skor på mig
    från fyrtiotalet.

  448. Det känns bra efter det här.

  449. Jag har en blus
    från klädbytardagen förra året.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tänk cirkulärt och hållbart

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Driftsorganisation, Företagsekonomi, Hållbar design, Hållbar utveckling, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.