Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Materialutveckling i framkantDela
  1. Här har vi tagit det här materialet-

  2. -men gjort en film
    som kan funka som en syrgasbarriär-

  3. -som alternativt aluminium,
    som egentligen bara är av vedfibrer.

  4. Jag tänkte börja med en siffra:
    hundra miljarder. Vad säger det er?

  5. Kan nån gissa vad det är?
    Nej, det är en stor siffra.

  6. Antal ton cellulosa som varje år
    produceras med hjälp av fotosyntesen.

  7. Cellulosa är inte bara
    huvuddelen av det som finns i träd-

  8. -det finns även i alger i haven, i
    bomull, och till och med i bakterier.

  9. Om man summerar allt det här, är
    cellulosa den vanligaste byggstenen-

  10. -i hela naturen. Det är lite häftigt.

  11. Hundra miljarder... Det är svårt
    att tänka sig hur mycket det är.

  12. Men vad motsvarar det per sekund?

  13. Det är faktiskt 3 000 ton cellulosa
    som produceras varje sekund.

  14. Är det mer eller mindre än den mängd
    olja som vi pumpar ur marken?

  15. Det är faktiskt mer.
    Ungefär 20 gånger mer.

  16. Jag representerar Sveriges
    forskningsinstitut RISE.

  17. Vi täcker in
    ett stort antal industriella områden.

  18. Mitt huvudfokus är bioekonomiområdet.

  19. Skogen är onekligen
    en fantastisk resurs.

  20. Man hör ofta att allt vi kan göra av
    olja, kan vi också göra av skogen.

  21. Men vilka tillämpningar
    ska vi satsa på-

  22. -så att vi förädlar på ett hållbart
    sätt, inom de planetära gränserna?

  23. Det ligger mycket inom ramen för
    vårt arbete inom bioekonomi.

  24. Vår mission är att leda omställning
    till cirkulär bioekonomi.

  25. Vi är övertygade om
    att det går att kombinera.

  26. Bara biobaserat räcker inte,
    man måste koppla in det cirkulära-

  27. -i de produkter och tjänster
    som vi erbjuder utifrån råvaran.

  28. Mycket av det vi gör
    handlar om det här.

  29. Att utveckla dagens volymprodukter
    och processer:

  30. Papper, förpackningar,
    biokemikalier, biodrivmedel.

  31. Hur kan vi göra det bättre, mer
    cirkulärt och lättare att återvinna?

  32. Man får inte glömma att titta på
    nya tillämpningar av skogsråvaran.

  33. Som kanske inte alltid kommer i
    100 000 ton som första produktion.

  34. Och hur kan vi hjälpa industrin
    att gå från nåt som är på labbnivå-

  35. -till en framtida volymprodukt?

  36. För oss handlar det om balansen-

  37. -mellan det storskaliga och att
    titta på nya tillämpningar framåt.

  38. Jag ska visa nåt som vi jobbar med-

  39. -som är på mindre skala nu, men som
    kan bli väldigt användbart framöver.

  40. Ett exempel på det är nanocellulosa.

  41. Man tar den minsta beståndsdelen
    av trädet.

  42. Det kan se ut så om man zoomar in,
    och så här om man har en burk i det.

  43. Det används redan i dag för att göra
    papper och kartong lite starkare.

  44. Det är jäkligt starkt.
    Man kan spinna trådar av det.

  45. Vi såg lite exempel på spindelväv.

  46. Ett liknande sätt
    att skapa extremt starka trådar.

  47. Om man ser på cirkularitetsaspekten-

  48. -är ett av målen för förpackningar
    att skapa cirkulerbara mono-material.

  49. Det finns ju en önskan om-

  50. -att gå ifrån laminatstrukturer-

  51. -så om vi kan hitta barriäregenskaper
    som vi gör av ett trämaterial...

  52. Här har vi tagit det här materialet-

  53. -men gjort en film
    som kan funka som en syrgasbarriär-

  54. -som alternativt aluminium,
    som bara är av vedfibrer.

  55. I och för sig i väldigt liten skala.
    Det är en möjlig tillämpning.

  56. Det här är en bra påminnelse om att
    inte lämna dyra labbprover framme-

  57. -om man har en tvååring
    och en penna i närheten.

  58. Det var ett exempel på material
    som kan ha en stor möjlighet framåt.

  59. Det andra alternativet...
    Det här är inte vilken bil som helst.

  60. Det här är faktiskt en bil med ett
    kolfibertak. Låg vikt, hög styrka.

  61. Men inte kolfiber som kommer från
    olja, utan som är gjort av det här-

  62. -en restprodukt från pappers-
    och massaproduktionen - lignin.

  63. I dag bränner man mest det här
    för energivärdet-

  64. -men man kan spinna kolfibrer av det
    och väva det till kolfiberkompositer.

  65. Så ganska liten skala i dag-

  66. -men här finns en möjlighet
    att hitta en förnybar råvara-

  67. -som kan öppna upp för
    helt nya tillämpningar.

  68. Den här bilen är också batteridriven.

  69. Även batterierna är gjorda med
    samma material.

  70. Så även när det gäller energilagring
    kan möjligheter från skogen användas.

  71. Det var några exempel på
    vad man skulle kunna göra av skogen.

  72. Kanske inga stora volymprodukter
    i dag, men som har stor potential.

  73. Som forskningsinstitut
    försöker vi också titta framåt:

  74. Vad behöver vi satsa
    forskningsresurser på?

  75. Vi jobbar med "global outlooks"-

  76. -där vi tittar på gränslandet mellan
    globala trender och drivkrafter-

  77. -och vad som är tekniskt
    och vetenskapligt möjligt.

  78. Arbetsprocesserna handlar mycket om
    ett utifrån-och-in-perspektiv.

  79. Vi intervjuar företag, politiker,
    och intresseorganisationer globalt-

  80. -om vad man pratar om
    inom de olika områdena.

  81. Vi har workshoppar internt
    och med industrin och tänker:

  82. Vad betyder de här olika trenderna
    och drivkrafterna för det vi gör nu?

  83. Vi jobbar ju med förnybar råvara-

  84. -så vi gör också mycket studier i
    litteraturen, analogt och digital.

  85. Men majoriteten av oss är forskare
    och gillar siffror-

  86. -och därför har vi också gjort
    en global konsumentundersökning-

  87. -där vi tittar på attityder
    till hållbarhet och olika material.

  88. Nu senast gjorde vi den i Sverige,
    Tyskland, Brasilien, USA och Kina-

  89. -för att se om attityderna
    skiljer sig åt mellan länderna?

  90. Vi frågade bland annat
    om man känner oro över miljön.

  91. Uppåt är andelen som känner sig
    mycket oroad, nedåt är inte oroad.

  92. Över lag är vi rätt oroade, men
    framför allt i Kina och i Brasilien.

  93. De sticker ut.

  94. Om vi är oroliga, vad kan vi göra
    för att göra världen mer hållbar?

  95. Vi gav några alternativ, alltifrån
    att beskatta koldioxid och resande.

  96. Det som hamnar i topp i alla länder-

  97. -är att skapa effektivare system
    för materialåtervinning.

  98. Cirkularitetsaspekten. Nummer två är
    att tvinga företag att återvinna mer.

  99. Så det som ligger nära en själv som
    individ, att man går och återvinner-

  100. -där känns det som om man bidrar till
    ett mer hållbart samhälle.

  101. Det är ingen skillnad mellan länder.

  102. Mer cirkularitet och mer återvinning
    toppar agendan i alla länder.

  103. Vi frågade också kring attribut
    för olika material.

  104. Man fick ranka ett antal material
    på olika parametrar.

  105. Vi valde att dela in dem i
    hållbara och exklusiva material-

  106. -med parametrar som:

  107. Rolig, avancerad, autentisk.

  108. Och analysera det:

  109. Om vi tittar på parametrarna,
    vad säger det oss om materialen?

  110. Om man rankar materialen
    utifrån "reliable" och exklusivt-

  111. -så hamnar vi så här.

  112. Plast ses inte som varken exklusivt
    eller hållbart.

  113. Oljebaserade, papper, glas... Längst
    upp finns naturliga material och trä.

  114. Det som vi själva säger skulle vara
    idealvärdet, ligger där till höger.

  115. Var tror ni att biobaserade material
    hamnar?

  116. Är det här? Där uppe?
    Det ligger faktiskt här i mitten.

  117. Ganska nära oljebaserade material,
    en bit ifrån idealvärdet.

  118. Det är inte självklart vad man menar
    med biobaserade material.

  119. Vad är det baserat på mer än bio?

  120. Det är inte självklart att man tolkar
    det som ett naturligt material.

  121. Om man väljer ut den delmängd
    som rankades högt på miljöhänsyn-

  122. -så rankar de biobaserat rätt högt.

  123. Så hur man uppfattar material beror
    på vad man har för syn på hållbarhet.

  124. Vilket jag tycker är rätt spännande.

  125. Vi målade också upp en vision.

  126. Man fick fundera kring:
    Vad beskriver din reaktion?

  127. Är du engagerad,
    glad, lättad, nyfiken?

  128. Eller mer negativ: besviken,
    oroad, upprörd eller riktigt arg?

  129. Vad blev resultatet?
    Ungefär så här - 50/50.

  130. 50 % tyckte att det var en positiv
    utveckling, 50 % att den var jobbig.

  131. Om man tittar på de olika länderna,
    är det inte en jättestor skillnad.

  132. Några är mer positiva eller negativa.

  133. Men även här i Sverige,
    där vi har ett hållbart skogsbruk-

  134. -så är det ganska stor skillnad
    hur man ser på en sån här framtid.

  135. Det var bara i Kina som ingen procent
    skulle protestera offentligt-

  136. -men det ligger kanske andra
    anledningar bakom det svaret.

  137. Självklart faller mycket tillbaka på
    synen på skogen och var man bor-

  138. -och hur man ser på
    att förädla skogsråvara.

  139. I den här rapporten tittade vi på
    osäkerhet och framtidsscenarion.

  140. Jag går inte igenom allt.

  141. Om ni vill ha ett exemplar, skicka
    ett mejl, så skickar jag en kopia.

  142. Jag tänkte visa några exempel på
    de trender som vi valde att belysa.

  143. Vi pratar om "the need of nature".

  144. Ju mer urbana vi blir, desto
    större behov får vi också av naturen.

  145. Det ser man i allt från inredning-

  146. -till hur vi omger oss i det
    offentliga rummet med skog och träd-

  147. -och förhållandet till det.

  148. Det får självklart en påverkan på
    hur vi ser på skogen som resurs.

  149. Vi pratar om "business activism".

  150. Är det nån som har läst
    Apples hållbarhetsrapportering?

  151. En av de få som täcker framsidan av
    sin redovisning med skog.

  152. De har tagit ett strategiskt val
    att gå ifrån plast i förpackningar-

  153. -och mer och mer gå mot målet om
    100 % fiberbaserade förpackningar.

  154. Det är ett rätt häftigt mål. De köper
    skog för att säkra sitt eget behov.

  155. Självklart för att de ser en vinning.

  156. Det kanske inte ger payback i dag-

  157. -men de ser det långsiktigt och är
    beredda att investera redan i dag.

  158. Det finns fler som går in och tar den
    rollen i dag, vilket är rätt häftigt.

  159. "Shift happens." Fler och fler
    värdekedjor går in i varandra.

  160. Aktörer utanför skogsindustrin-

  161. -kommer in och ser fantastiska
    möjligheter att göra nåt av råvaran.

  162. Är det nån som vet vad det här är?

  163. Det är cellulosarot. Ett japanskt
    företag som gjorde textilfibrer-

  164. -men som insåg att det fanns
    mer pengar i "health food".

  165. De nyttjade liknande teknik, men gör
    då nudlar i stället för textilfibrer-

  166. -av cellulosa.

  167. Noll kilokalorier, i princip.

  168. Vi serverade dem när vi hade releasen
    av vår rapport.

  169. Med lite soja och grönsaker smakar de
    okej, men det mättar inte så länge.

  170. Men man ser helt nya möjligheter.

  171. Det kan vara allt ifrån energilagring
    till "weight loss food", är det nog.

  172. En övergripande trend är det som vi
    kallar "the demonstration economy".

  173. De framstående företagen i framtiden-

  174. -kommer att vara de som inte bara
    pratar om nya cirkulära möjligheter-

  175. -utan som faktiskt visar att det går,
    så att folk kan förstå och testa.

  176. Om det så är att ha hönor på gården.

  177. Eller inte bara prata om ett nytt
    material, utan visa upp det fysiskt.

  178. Det kommer att vara en framgång
    framöver, för alla branscher.

  179. Då var vi ju tvungna att också
    göra rapporten som en demonstrator.

  180. Ni kan gissa vad framsidan är av.

  181. Vi pratade ju innovationsupphandling
    tidigare, så du kan få gissa.

  182. Rätt! Helt rätt.
    Du har lärt dig mycket här!

  183. 50 % återvunna cellulosafibrer-

  184. -och 50 % jeanstyg.

  185. Vi råkar ha en pilot-pappersmaskin
    stående hos oss på Östermalm.

  186. Har nån besökt den?
    Det är inte många som vet om den.

  187. Vi tänkte blanda
    returfibrer och texilfibrer-

  188. -för att prova om vi kunde producera
    papper också. Det gick väldigt bra.

  189. Vi lyckades få ut ett material
    som vi kunde trycka rapporten på.

  190. Det är att gå tillbaka historiskt:

  191. Bomull använde man i begynnelsen
    när man pratar om papper.

  192. Skillnaden nu var egentligen inte
    mina jeans, utan vi tittade på-

  193. -om det finns restprodukter i textil-
    värdecykeln som inte har nåt värde.

  194. Och finns det tillämpningar
    när man jobbar med papper-

  195. -där man gemensamt skulle kunna hitta
    ett värde på det här?

  196. Vi var nere på återvinningscentraler
    som framförallt finns i Tyskland-

  197. -där man har sortering i olika steg.

  198. Rader av kvinnor sorterar kläder
    i första vändan-

  199. -och som tar tillvara på alla delar.

  200. Det som blev över var fiberdelarna
    som fastnade i luftkonditioneringen.

  201. Det hade inget värde,
    och i dagsläget förbränner man det.

  202. Den fraktionen visade vi-

  203. -att man kan integrera i
    en pappersfibersbaserad produkt-

  204. -och att det funkar att återvinna
    och separera materialströmmarna igen.

  205. Det var ett exempel på
    att koppla ihop två värdekedjor.

  206. Och som sagt, ett exempel på
    "the demonstration economy".

  207. Om ni inte tar med nåt annat, så ta
    med er "the demonstration economy".

  208. Framtiden ligger i händerna på dem
    som kan demonstrera vad man kan göra.

  209. Tack så mycket.

  210. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Materialutveckling i framkant

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.