Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Globalt perspektiv på cirkulär ekonomiDela
  1. Inom de fyra kategorierna
    stål, aluminium, plast och cement-

  2. -finns bara cirka 25 % kvar
    efter en användningscykel.

  3. Välkommen, Anders Wijkman. Du ska
    presentera resultat från två studier.

  4. En diskuterar ökade kostnader för
    och nackdelar med materialflöden-

  5. -i en linjär ekonomi.

  6. Den andra är en EU-studie som visar-

  7. -hur en cirkulär ekonomi kan påverka
    kolavtrycket i de europeiska länderna.

  8. Har du några reflektioner över
    det vi hörde från Holland och Finland?

  9. Ja, det tror jag.

  10. Jag lämnade in en presentation
    i går kväll, efter en utlandsresa.

  11. Den finns i systemet, men det är bättre
    att vi lägger upp den på hemsidan.

  12. Den har lite intressant data om en
    studie från Återvinningsindustrierna-

  13. -där vi tittade på vilka värden som går
    förlorade p.g.a. linjära materialflöden.

  14. Men låt mig först ge er lite bakgrund.

  15. Kari, det är en ära att vara medlem av
    er internationella rådgivande panel.

  16. Jag har följt ert arbete i många år
    och det är en intressant institution-

  17. -som ger beslutsfattare
    och regeringen råd om-

  18. -åt vilket håll man ska gå i framtiden-

  19. -och försöker para ihop ett kortsiktigt
    politiskt och ekonomiskt system-

  20. -med ett långsiktigt strategiskt tänk.

  21. Men jag tycker också att ni erbjuder
    en mekanism för teknikvärdering-

  22. -som saknas i nästan alla länder.

  23. Som alla vet genomgår ekonomin
    stora förändringar-

  24. -med mycket så kallad disruptiv teknik.

  25. Jag har varit politiker, och de flesta
    beslutsfattare begriper inte följderna.

  26. AI, genetik, nanoteknik, bioteknik...

  27. Många möjligheter, men även risker.

  28. Sitra tillhandahåller faktiskt
    en mekanism för teknikvärdering.

  29. Det är verkligen nåt som vi borde ha
    även i Sverige.

  30. Jag ska inte försöka mig på att
    karakterisera vad Sverige har gjort-

  31. -de sista 5-10 åren
    inom cirkulär ekonomi.

  32. Det har pratats mycket, men med
    för stor fokus på avfallshantering-

  33. -och för lite fokus på cirkulär ekonomi.

  34. Just därför utförde vi den här studien.

  35. Vi ville visa
    att vi kastar bort en massa pengar-

  36. -på grund av vår materialanvändning.

  37. Regeringen har tagit
    ett mycket viktigt steg-

  38. -och infört en momssänkning
    på reparationer och underhåll.

  39. Det gör inte mycket på kort sikt,
    men på lång sikt får det stor betydelse.

  40. Regeringen har deltagit i diskussioner
    om EU:s cirkulära ekonomipaket-

  41. -som hittills inte har utvecklats
    så som jag hade önskat.

  42. De har tagit beslut
    om avfallsdirektivet.

  43. De har ökat återvinningsgraden
    för flera material.

  44. Men jag kan med min erfarenhet säga-

  45. -att vi samlar in alltmer restmaterial,
    men som har mycket lite värde kvar-

  46. -så vi kan inte göra mycket av det.

  47. Problemet som man måste inse
    när man pratar om cirkulär ekonomi...

  48. Och det är inget väldefinierat koncept.

  49. Det är allt ifrån resurseffektivitet
    till förlängning av produktlivslängder.

  50. Men det är viktigt att förstå
    att den ekonomiska modell som vi har-

  51. -utvecklades för hundra år sedan-

  52. -när världens befolkning
    var två-tre miljarder.

  53. Vi levde i vad jag kallar en tom värld,
    nu lever vi i en full värld.

  54. Tror ni att vi kan lösa alla problem
    som vi står inför-

  55. -vad gäller spänningarna
    mellan människan och naturen-

  56. -med samma ekonomiska tänk?
    Det tror inte jag.

  57. Och att beteckna problem som rör
    klimat, ekosystem och föroreningar-

  58. -som nåt av mindre betydelse?

  59. Jag tror att vi måste ompröva
    den modell som vi använder.

  60. En i panelen talade för skatteväxling.
    Försök få finansdepartementet till det!

  61. Man måste underbygga argumenten.

  62. Jag håller helt med om
    att nyttjande av naturen ska beskattas.

  63. För det råder en total förvirring kring
    vad som är pris och vad som är värde.

  64. Man likställer pris med värde.
    Det kan man inte göra.

  65. Läs Mariana Mazzucatos senaste bok.

  66. Hon visar hur dåliga vi är
    vad gäller den ekonomiska modellen.

  67. Jag är med i
    International Resource Panel.

  68. Vi har gjort många studier om
    resursanvändning på ett globalt plan.

  69. Ett nedslående resultat var-

  70. -att i stället för decoupling, tillväxt
    frikopplas från resursanvändning-

  71. -genomgår världen nu en recoupling.

  72. Så efterfrågan på cement, stål,
    aluminium, plast, textil, elektronik-

  73. -ökar i dag snabbare än
    tillväxten i ekonomin.

  74. Och vi vill se en riktig frikoppling.

  75. Just därför är det här så jätteviktigt.

  76. När vi tittade på värden, så såg vi-

  77. -att till och med aluminium,
    där vi tror att vi har perfekta loopar-

  78. -eftersom aluminium är billigt att göra
    och lätt att återvinna...

  79. Men av det aluminium
    som sätts på marknaden-

  80. -finns efter en användningscykel
    bara cirka 40 % kvar.

  81. Ironiskt nog är det enda material
    som verkligen cirkulerar-

  82. -öl- och Coca-Cola-burkar,
    för i dem är aluminiumet rätt rent.

  83. Annars är det bland- och komposit-
    material som är svåra att återvinna.

  84. Det gäller faktiskt också till viss del
    med stål och skrot.

  85. Bara cirka 50 % av ursprungsvärdet
    finns kvar efter en användningscykel.

  86. Ett av problemen är,
    om man till exempel tittar på bilar-

  87. -att när man hanterar fordonet
    under återvinningsfasen-

  88. -så leder processen till
    en kontaminering av stålet-

  89. -och då kan stålet inte användas
    i samma höga kvalitet nästa gång.

  90. Mycket hänger alltså ihop med design.

  91. Vi kom fram till att av 55-60 miljarder
    kronor, alltså ungefär 6 miljarder euro-

  92. -av det som årligen kasseras-

  93. -inom de fyra kategorierna
    stål, aluminium, plast och cement-

  94. -finns efter en användningscykel
    bara 25 % kvar. Vi kastar bort pengar.

  95. Sen har vi kolavtrycket,
    som vi ska belysa i Bryssel på tisdag.

  96. Och kolavtrycket är allvarliga grejer.

  97. Problemet är att beslutsfattare inte
    har förstått att material har betydelse.

  98. Vi har lagt all fokus på energi
    och energisystem. Av goda skäl.

  99. Fossila bränslen utgör fortfarande
    80 % av energimixen.

  100. Och vissa av de material som jag
    pratar om är väldigt energiintensiva.

  101. Men fossila material och fossilbränsle
    behövs även i produktionsprocessen.

  102. Man behöver koks och kol
    för att desoxidera järnmalm, o.s.v.

  103. Och plast görs av fossila material.
    Inom textilier ökar andelen polyester.

  104. Och i runda tal är det 20 %, en
    femtedel av världens koldioxidutsläpp-

  105. -består av sådana material.

  106. International Resource Panel
    har uppskattat att vi i hela världen-

  107. -lär bygga stadsinfrastruktur fram till
    2050 som motsvarar dagens mängd.

  108. Om det sker med dagens teknik och
    material, kan vi glömma Parisavtalet-

  109. -för enbart de materialen
    slukar då kolbudgeten som vi har.

  110. Därför måste vi på allvar
    göra nåt åt materialanvändningen.

  111. Vi visade i studien om värdeförluster-

  112. -att vi har många möjliga alternativ-

  113. -för att spara pengar
    och minska utsläppen.

  114. Så vad behöver vi göra?

  115. Jag tror att vi ska släppa indikatorer
    som bara ser på återvinningsgrader-

  116. -för de säger ingenting om värden.
    Återvinning är inte hela lösningen.

  117. Om det man återvinner saknar värde
    förbränns det eller hamnar på tippen.

  118. Så indikatorer måste mäta värden.

  119. Det kommer att väcka ett intresse
    hos andra än miljöfrågeansvariga-

  120. -och avfallshanteringansvariga.

  121. Det är det första. För det andra
    behöver vi förstås en skatteväxling.

  122. I dag är det ofta billigare att använda
    jungfruliga än återvunna material.

  123. Och om så är fallet, använder de flesta
    företag jungfruliga material. Så är det.

  124. Så vi behöver en skatteväxling. Först
    kan vi tillämpa moms på ett nytt sätt.

  125. Avskaffa momsen på
    återvunna och återanvända material.

  126. För det fjärde behövs designkriterier,
    och jag vill se en generell princip om-

  127. -att produkter som sätts på marknaden
    bör som regel-

  128. -i vissa fall går det inte,
    för ibland behövs kompositmaterial-

  129. -men bör som regel vara lätta
    att återanvända och återvinna.

  130. Tänk om vi hade en sån princip!

  131. Jag kan tala om att såna här är svårare
    att återvinna i dag än för tio år sedan.

  132. Det är sex, sju olika sorters plaster
    som sitter ihop.

  133. De går inte att återvinna.
    Vi behöver designkriterier av nåt slag.

  134. Och de kan inte sättas på nationell
    nivå, utan måste sättas internationellt.

  135. Men låt oss börja på EU-nivå.
    EU är stort nog för det ska gå.

  136. Vi behöver standarder.
    Vi har för många olika plastkategorier.

  137. En standardisering underlättar enormt.

  138. Vi behöver förlänga produkters
    livslängd inom många områden.

  139. Såna här produkter kan ha ett planerat
    åldrande, och det ska vi inte acceptera.

  140. Och så offentliga upphandlingar...
    Jag granskade det för några år sedan.

  141. Ja, man kan åstadkomma mycket
    genom att styra in marknaden rätt.

  142. Och de här frågorna måste prioriteras
    när man bestämmer klimatpolitiken.

  143. Klimatpolitiken måste prioritera-

  144. -en övergång från linjära
    till cirkulära modeller.

  145. Studien som Sitra och Climate-KIC,
    där jag är ordförande, kommer med-

  146. -visar på ett övertygande sätt-

  147. -att man skulle minska utsläppen
    med många tiondels procent.

  148. Jag minns inte den exakta siffran,
    men 25-30 % av koldioxidutsläppen-

  149. -skulle kunna sänkas med tiden
    och vi övergår till en cirkulär ekonomi-

  150. -bara när det gäller de här materialen.

  151. Slutligen: glöm inte Jevons paradox,
    den kan ni enkelt googla.

  152. När man gör system mer
    resurseffektiva, så frigör man pengar-

  153. -och de pengarna används till slut
    till nån slags efterfrågan.

  154. Och om man inte matchar det
    med att höja skatter och priser-

  155. -så fortsätter man bara växa och växa.

  156. Så en cirkulär ekonomi är rätt väg, men
    det ska även till en smart politik.

  157. Tack.

  158. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Ekonomisk politik, Ekonomisk tillväxt, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.