Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Cirkulära lösningar i NederländernaDela
  1. Med en entrématta före linoleumgolvet-

  2. -förlänger man golvets livslängd
    väldigt mycket.

  3. Man håller sanden borta
    och slipper repor på golvet.

  4. Som ni vet är Nederländerna ledande
    när det gäller cirkulära lösningar.

  5. Under det här passet ska vi lyssna
    på tre företag med olika upplevelser.

  6. Alla tre är väldigt bra
    på den här sortens lösningar.

  7. Det blir intressant att höra.

  8. Det första företaget är Forbo Flooring.

  9. Jag välkomnar Ola Wiklund
    och Bregje Smulders.

  10. -Scenen är er.
    -Tack.

  11. Hej, allihopa.

  12. Nu frågar ni er:
    "Är Forbo nederländskt"?

  13. Vi har ju svenska rötter.

  14. Vi har tio minuter på oss,
    så vi tar bakgrunden lite snabbt.

  15. Forbo håller till utanför Amsterdam
    i byn Assendelft.

  16. Det här är vår linoleumfabrik där.

  17. Med 3 000 anställda är vi en stor aktör
    i golvbranschen, främst i Västeuropa.

  18. Vi gör allt från vinyl och linoleum
    till textilplattor och annat.

  19. Ett brett utbud av golv. Där har ni oss.

  20. Namnet Forbo, på tal om svenskt arv,
    kommer från "Forshaga Bofors".

  21. Jag är svensk, så jag är stolt över det.

  22. VI ska prata om hållbarhet
    och hur vi ser på det i golvbranschen.

  23. Jag representerar
    den nordiska marknaden.

  24. Jag ska prata om hur vi ser efterfrågan
    utvecklas och vilka utmaningar vi har.

  25. Bregje pratar mer om lösningen.

  26. Jag är problemet,
    och Bregje är lösningen.

  27. Alla här känner till det här.
    Jag pratar i olika sammanhang.

  28. Att minska koldioxidutsläppet
    har ni redan koll på.

  29. Ni vet också att vi måste förhålla oss
    till hållbarhetsmålen.

  30. Vi som kommersiellt företag vill förstås
    tjäna pengar på att sälja golv-

  31. -men det här är viktigt.

  32. I vår strategi ingår att leva upp till
    målen för att förbli konkurrenskraftiga.

  33. Det är så jag som marknadsförare
    ser på det här.

  34. Jag är stolt över hur vi ser på det,
    men det handlar om lönsamhet också.

  35. Som jag ser... Jag ska bara gå framåt.

  36. Som jag ser den svenska marknaden,
    och med tanke på talarna före lunch...

  37. Inte minst Anders Wijkman
    instämmer jag helt med.

  38. Som ni ser här
    rör vi oss i pilens riktning.

  39. Trenden inom byggmaterial-

  40. -är att vi rör oss från giftfritt
    via miljövänligt till hållbart.

  41. Vi har dock inte lagstiftning, regler
    och organisationer som stöder det.

  42. Sara från Svanen var här.

  43. Vi har många Svanenmärkta material,
    men ser man på dagens marknad-

  44. -så har vi liksom fastnat på "giftfritt"
    - på komponenterna.

  45. Det är förstås bra, men det är något
    som borde gälla alla.

  46. Det är inte utmärkande.

  47. Om vi vill nå koldioxidmålen
    behövs något annat.

  48. För oss finns det inget som skjuter på-

  49. -från regeringens
    eller miljömärkningarnas håll.

  50. De skjuter inte på åt höger.

  51. Vi måste längre hitåt.

  52. Här handlar det om fossilfritt,
    koldioxidneutralt och sådant.

  53. Ja. Men det rör på sig.

  54. Vi ser tecken,
    men det går lite för långsamt.

  55. Hur kan man då göra ett hållbart golv?

  56. -Du är experten.
    -Tack.

  57. Jag representerar vår fabrik
    i Nederländerna, där vi gör linoleum.

  58. Jag ska prata lite om-

  59. -hur vi fokuserar på cirkulära teman.

  60. Vi har tre huvudsakliga teman.

  61. "Cirkulär ekonomi"
    har många olika definitioner.

  62. Från Ellen MacArthurs definition-

  63. -till diverse andra definitioner
    som har hittats på av start-up-företag.

  64. Jag utgår alltid från tre teman.

  65. Först att prioritera förnybara resurser.

  66. Det är vad Marmoleum handlar om,
    vilket jag ska återkomma till.

  67. Att maximera produktens användning
    har vi hört mycket om i dag.

  68. Marmoleum är ett väldigt tåligt golv.
    Det håller i ungefär 30 år.

  69. Jag har sett 40-åriga golv
    som såg bra ut.

  70. Sen måste man vidta åtgärder.

  71. Utöver att utveckla
    cirkulära designinnovationer-

  72. -som kan förlänga
    produktens livslängd-

  73. -har vi produkter som entrémattor.

  74. Det låter självklart, men
    med en entrématta före linoleumgolvet-

  75. -förlänger man golvets livslängd
    väldigt mycket.

  76. Man håller sanden borta
    och slipper repor på golvet.

  77. Vi utvecklar också metoder
    för att återställa 25 år gamla golv.

  78. Vi kallar det UV Careshield.

  79. Man ger golvet nytt liv efter
    att det har använts under lång tid.

  80. Golvet ser nytt ut igen
    och behöver inte bytas ut.

  81. Man behåller golvet.

  82. Den tredje, men inte minsta, delen-

  83. -är att ta hand om biprodukter
    och avfall.

  84. Värdeläckage,
    som vi fick veta i dag att det heter.

  85. Vi gör det på flera olika sätt,
    och jag ska återkomma till det.

  86. Om ni vill veta mer så finns det mer
    i vår monter där uppe.

  87. Allt börjar med de förnybara material
    som Marmoleum består av.

  88. Marmoleum är en växtbaserad produkt,
    tillverkad av linolja-

  89. -och trämjöl, vilket är en återbrukad
    och alltså cirkulär komponent.

  90. Det är en biprodukt
    från sågverksindustrin.

  91. Vi köper det bara från företag som
    arbetar med kontrollerat skogsbruk.

  92. Vi använder också harts och jute.
    Allt är växtbaserat.

  93. Växterna tar upp koldioxid när de växer
    tack vare fotosyntesen.

  94. Det gör att Marmoleumgolv
    i slutändan lagrar koldioxid.

  95. Produktionen kräver inte så mycket
    energi, men vi använder grön energi.

  96. Grön el, menar jag.

  97. I slutändan får det ner...

  98. ...det sammanlagda koldioxidavtrycket
    till noll.

  99. Det gör att varje kvadratmeter
    Marmoleum är kolneutral.

  100. Med förnybara resurser lagrar vi kol
    och använder dessutom mindre energi.

  101. Man kan vid användningsfasens slut
    låta produkten brytas ned biologiskt-

  102. -som en sista utväg.

  103. Men hur gör man skillnad?
    Det är utmaningen.

  104. När man gör en livscykelanalys
    av material-

  105. -kan man jämföra
    olika produkters avtryck.

  106. Vi har sådant i vår produktdeklaration,
    som finns online.

  107. Det har andra också, så vi kan jämföra.

  108. Marmoleum är alltså koldioxidneutralt,
    som det står på svenska.

  109. De andra produktsorterna där,
    som gummigolv...

  110. En av våra utmaningar-

  111. -är de PVC-fria produkter
    som marknadsförs.

  112. "PVC-fritt" låter bra
    och marknadsförs som biobaserat-

  113. -men det har en koldioxidekvivalens
    på 9 kg per m2.

  114. En produkt tillverkad
    av förnybara resurser är annorlunda.

  115. Man kan säga
    att den svenska marknaden-

  116. -fokuserar ganska mycket
    på den sortens produkter.

  117. Var finns våra incitament-

  118. -för att tänka på avtryck
    och cirkularitet?

  119. Det är en riktig utmaning.

  120. Bara ett exempel på cirkularitet
    i vår senaste produktinnovation.

  121. Vår fabrik i Nederländerna
    ligger precis vid Amsterdam.

  122. Där finns det också
    många kakaofabriker.

  123. Huvudråvaran i choklad, alltså.

  124. Avfallsflödet från de fabrikerna
    består av kakaobönornas skal.

  125. Dem kan man inte ge till boskapsdjur,
    eftersom de kan dö om de äter choklad.

  126. Det är avfall. Man kan elda upp det
    för energin, men inget annat.

  127. Vi började använda det - avfall från
    en annan bransch - i våra produkter-

  128. -för att göra ett väldigt fint,
    nytt golv.

  129. Det är ett exempel.

  130. -Ola.
    -Ja. Texten har försvunnit lite där.

  131. Det står "en enorm potential" där.

  132. -Ursäkta?
    -Den blev lite som en biprodukt.

  133. -Ja.
    -Precis.

  134. För att återgå till efterfrågan
    så pratade jag om trenden.

  135. Vi ville se om det verkligen var så här,
    och många utmaningar kvarstår.

  136. Vi gjorde en undersökning
    via Demoskop.

  137. Tittar man på koldioxid
    vid offentliga upphandlingar-

  138. -så går det att ha med som ett krav.

  139. 5-6 % av Sveriges kommuner
    har med det i sina krav.

  140. Alla har det i sina mål-

  141. -så målen hänger inte ihop
    med hur vi köper in byggmaterial.

  142. Det är en möjlighet.

  143. Jag ser det inte som ett problem,
    utan som en möjlighet att öka takten.

  144. -Jag lämnar slutsatserna till dig.
    -Ja.

  145. Det är en komplex bild,
    och jag vill visa-

  146. -allt som vi som fabrik gör
    för att göra våra produkter cirkulära.

  147. Vi kan sluta våra egna cirklar,
    och vi samarbetar med andra-

  148. -för att sluta andra cirklar också.

  149. I slutändan bör det finnas incitament
    för våra kunder-

  150. -att vilja
    att våra produkter är cirkulära-

  151. -och förbättrar koldioxidavtrycket.

  152. Gröna byggbedömningssystem
    som Leed eller Breeam...

  153. Det kanske finns fler i Sverige.

  154. De gör ingen egentlig åtskillnad
    mellan...

  155. ...produkter utan kolavtryck
    och andra sorters produkter.

  156. Det är ganska märkligt.

  157. Det vi skulle vilja se-

  158. -är att den cirkulära ekonomin-

  159. -inser behovet av
    att använda förnybara material också.

  160. Inte bara att man återvinner material-

  161. -utan att man börjar vid källan
    och prioriterar förnybara material.

  162. Vad behöver vi? Vi vill se lagstiftning-

  163. -som till exempel en indikator
    för byggnader eller interiörer-

  164. -med ett mål att en viss procent
    ska byggas med förnybara material.

  165. En annan sak är att vi på Forbo
    har en miljörapport för våra produkter-

  166. -tillgänglig på Internet.

  167. Borde inte alla tillverkare
    vara tvungna att ha sådana dokument-

  168. -för personer som behöver information
    för att fatta beslut?

  169. Det är några enkla idéer
    som inte är särskilt orealistiska.

  170. Men det är inte så i nuläget.

  171. Det skulle verkligen hjälpa.

  172. Vi menar att kollagring i interiörer
    och byggnader-

  173. -skulle göra nytta i åtminstone 30 år -
    100 år för vissa byggkomponenter.

  174. Vi kan lagra kol och leva upp
    till vår klimatöverenskommelse-

  175. -och minska koldioxidutsläppen
    på ett cirkulärt sätt.

  176. Tack.

  177. Tack.

  178. Jag ska prata om något väldigt konkret:
    avfall och resurser.

  179. Alla har vi sådant hemma.

  180. Jag jobbar
    för cirkuleringsföretaget Milgro.

  181. Jag är chef för Wastelab-avdelningen,
    som jobbar med innovationer.

  182. Vad gör vi då på Milgro?

  183. Oj. Ursäkta.

  184. Den här.

  185. Milgro jobbar med grön teknik.

  186. Vi erbjuder lösningar
    för avfall och resurser.

  187. Traditionellt har avfall setts som
    en kostnad - något man vill bli av med.

  188. I vår vision är avfall råmaterial
    som har hamnat vilse.

  189. Vi ser till att avfallet får åka hem.

  190. Att fokusera på avfall och råmaterial
    kan vara lönsamt-

  191. -ur både ett ekologiskt
    och ett ekonomiskt perspektiv.

  192. Motorn bakom det
    är ett it-verktyg vi har utvecklat-

  193. -som registrerar data om det avfall
    som skapas på ett företag.

  194. Vi samarbetar
    med avfallshanteringsbranschen-

  195. -men vi är oberoende och
    har inga kontrakt med sådana företag.

  196. Vi har stora kunder,
    som Tesla i hela Europa.

  197. Akzo Nobel i Nederländerna.
    Det är ett svenskt-nederländskt företag.

  198. Orkla, Cloetta...
    Tämligen många stora företag.

  199. Okej. Det som mäts tas om hand.

  200. Vad menar vi med det?

  201. Först måste man samla in data-

  202. -om man sen
    ska kunna dra nytta av den.

  203. Vår it-plattform registrerar data
    om det avfall som skapas.

  204. Sådant som var fulla behållare hamnar
    och hur stora de är.

  205. Vi använder datan för att förbättra-

  206. -sorteringen och återvinningen
    av avfall-

  207. -och se till
    att det blir mindre restavfall.

  208. Det avfallet bränns ofta.

  209. Vi ser till
    att det blir så lite som möjligt.

  210. Vi har en tre-stegs-metod.

  211. Först måste man...
    För att använda råmaterial effektivare-

  212. -måste man fokusera på...

  213. Man måste mäta, som jag sa tidigare.

  214. Man måste ha kontroll
    över avfallsflödena.

  215. Faktan behövs för att man
    ska kunna vidta rätt åtgärder.

  216. Man måste också ha koll på svinnet
    och minska råmaterialförbrukningen.

  217. Det är kärnan i vår strategi.

  218. För det tredje
    måste man ha koll på resurserna.

  219. För att få ut mer av resurserna-

  220. -måste vi gå från ett linjärt
    till ett cirkulärt arbetssätt-

  221. -eller från konsumtion till användning
    av råmaterial.

  222. Ofta behöver man få med sig
    sina samarbetspartner i det arbetet.

  223. Vi är övertygade
    om att Milgro-metoden-

  224. -är en väg mot en cirkulär ekonomi.

  225. Som tidigare talare har sagt
    har vi till stor del en linjär ekonomi.

  226. Den är bara cirkulär till 9 %.

  227. Återvinning är ett alternativ-

  228. -men det måste göras
    på bästa möjliga sätt-

  229. -för att bibehålla så mycket värde
    som möjligt och få en cirkulär ekonomi.

  230. Den sista bilden
    handlar om min avdelning Wastelab.

  231. Vi fokuserar på
    att öka avfallsflödens värde-

  232. -med hjälp av teknik och innovationer.

  233. Jag ska visa några exempel
    från de senaste månaderna.

  234. Uppe till vänster har vi tvål som
    en av våra samarbetspartner tillverkar.

  235. Den görs av apelsinskal
    och kaffesump.

  236. Vi gör det här med ett antal av våra
    kunder, som t.ex. The Student Hotel.

  237. De använder tvålen
    i sin egen verksamhet.

  238. Till höger ser ni husdjursmat
    gjord av insekter.

  239. Mycket matavfall går fortfarande
    till fermentering-

  240. -men Nederländerna
    får allt fler insektsfarmer.

  241. Insekterna äter upp restavfall-

  242. -och producerar
    värdefulla proteiner och fetter-

  243. -som kan användas som t.ex. fiskmat.

  244. Vi behöver inte importera proteiner
    eller ta upp fisk ur haven.

  245. Ett annat projekt har vi
    med The Waste Factory.

  246. Nederländarna här känner nog till det.

  247. De gör soppor och såser
    av avfallsflöden.

  248. Exemplet här är att om man
    besöker en hamburgerrestaurang...

  249. Jag vet inte om ni äter där,
    men McDonald's har ju tomatskivor.

  250. De använder inte tomaternas sidor,
    så The Waste Factory använder dem.

  251. Vi har också kunder som slänger
    grönsaker och frukter.

  252. De kan användas
    för att göra nya produkter.

  253. Den sista, nere till höger,
    är apelsinskal.

  254. Det dricks alltmer
    färskpressad apelsinjuice.

  255. Ur skalen och resterna
    utvinner man pektin och proteiner-

  256. -och vegetabilisk olja.

  257. Man bygger närvarande en stor fabrik
    i södra Nederländerna.

  258. Vi på Wastelab
    försöker hitta samarbetspartner-

  259. -och jobba
    med den här sortens koncept.

  260. Det var min presentation. Tack.

  261. Tack.

  262. Nu har vi experterna här,
    och vi hinner med några frågor.

  263. Har någon en fråga till sällskapet?

  264. Då har jag det.

  265. I Sverige pratar vi mycket om cirkulär
    ekonomi, men det har inte fått fäste.

  266. Har ni några råd till intresserade
    företag som inte har kommit i gång än?

  267. Vad är viktigt att tänka på
    när man byter affärsmodell?

  268. Ur vårt perspektiv är det en bra idé
    att börja med sina egna avfallsflöden.

  269. Att titta på dem och försöka se
    vad i dem som kan vara av värde.

  270. Tekniken utvecklas ständigt-

  271. -så sådant som var omöjligt
    för ett par år sen är möjligt nu.

  272. Man kan göra det upprepade gånger-

  273. -och sträva efter att maximera värdet
    på avfallsflödet.

  274. -Ja.
    -Jag vill lägga till en sak.

  275. Den experimentella fasen började
    för längesen i Nederländerna-

  276. -och även i andra länder.

  277. Vid något tillfälle kom regeringens
    cirkulära program in i bilden-

  278. -liksom råvaru-fördraget.

  279. 340 företag kom överens om-

  280. -att de skulle minska sin användning
    av nya resurser.

  281. Det ökade tempot lite.

  282. Nu för tiden
    finns det många plattformar-

  283. -där vi kan prata och samarbeta
    med andra företag.

  284. Det är viktigt att samarbeta
    och prata med andra företag.

  285. De som träffar varandra hittar lösningar
    för de andras avfallsflöden.

  286. På provinsnivå träffar vi andra företag-

  287. -för att utbyta avfallsflöden.

  288. Inte bara materiellt avfall,
    utan även sådant som energi.

  289. Överbliven energi kan skickas till-

  290. -närliggande städer eller företag.

  291. Vi samarbetar mycket,
    och det är väldigt viktigt.

  292. Ja.

  293. Pengar då?
    Är det här en bra ekonomisk lösning?

  294. Det är fortfarande en utmaning
    i den cirkulära ekonomin.

  295. Nya material är som sagt ofta billigare,
    speciellt i början.

  296. Man börjar småskaligt. Man kan inte
    börja stort med en cirkulär ekonomi.

  297. I början behöver man lite nytänkande,
    och det är alltid lite dyrare.

  298. Man måste ha några som börjar.

  299. När det sen har visat sig vara effektivt
    hakar de större företagen på.

  300. Vi på Smart Crusher gjorde en
    uträkning för våra potentiella kunder.

  301. Vi utgick från marknadspriserna
    för grus och sand-

  302. -och ett lägre pris
    för sekundärt material som cement.

  303. Vi tror dock att det kommer
    att stiga med tiden.

  304. Betongavfall ses som en avfallsprodukt
    utan värde.

  305. När man använder vår smartcrusher
    skapar man ett värde.

  306. Vår maskin betalar sig på 1,5 år.

  307. Det behöver inte bli dyrt.

  308. Det kan till och med vara lönsamt
    att arbeta cirkulärt.

  309. Nästa grupp är visst här.

  310. Tack för era presentationer.
    Det var väldigt intressant.

  311. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Nederländerna, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.