Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Design som förändrar vårt beteendeDela
  1. Vi vill gå på screeningen
    eller tandläkarbesöket-

  2. -men ändå gör vi inte det.

  3. Det är nåt vi kallar för
    gap mellan vilja och handling.

  4. Jag heter Kajsa Lindström
    och kommer från Beteendelabbet.

  5. Jag är en av fyra grundare. Vi jobbar
    med hållbar beteendeförändring.

  6. Vi jobbar med beteendedesign,
    som jag ska berätta mer om.

  7. Vi kan börja med att berätta att...
    Jag är designer.

  8. När jag klev in i designvärlden,
    för tio år sen-

  9. -fick jag en käftsmäll. "Vi behöver
    inte mer prylar. Vad ska jag göra?"

  10. Jag tänkte: "Man ska designa
    bättre och mer hållbara material"-

  11. -"och mer klimatpositiva material."
    Jag fokuserade på det.

  12. Sen tänkte jag: "Det är ju beteenden,
    det vi gör, som gör avtryck."

  13. "Hur kan vi jobba med det? Tänk om
    man kunde samarbeta med en psykolog."

  14. Det var jag inte ensam om att tänka.

  15. Jag kunde gå ihop med
    en psykolog och två beteendeekonomer.

  16. Vi bestämde oss för
    att jobba med det här i praktiken-

  17. -att skapa hållbar beteendeförändring
    genom design.

  18. Det här gör vi i dag
    med tre olika ben.

  19. Beteendedesign är
    ett relativt nytt begrepp i Sverige.

  20. Om vi kan blanda psykologi, design
    och beteendeekonomi-

  21. -kan vi skapa en förändring.

  22. Från psykologin får vi
    verktyg, metoder och insikter.

  23. Från designen får vi en förståelse
    för användare, kontext och behov.

  24. Beteendeekonomerna är experter på
    att mäta om det blir en förändring.

  25. Sen är de duktiga på att se
    när vi beter oss lite märkligt-

  26. -och går ifrån
    det traditionella tänkandet.

  27. Och...

  28. Det här är
    världens viktigaste att göra-lista.

  29. Det är FN:s globala hållbarhetsmål.
    Sjutton stycken ska vi klara av.

  30. Det vill vi jobba med
    tillsammans med våra kunder-

  31. -som är allt från kommuner till
    företag, byggherrar och allt möjligt.

  32. De här målen är ganska långt borta-

  33. -och kanske lite ogripbara.

  34. Bakom varje mål gömmer det sig
    massor av beteendeutmaningar.

  35. Det vi gör i vår vardag
    påverkar planeten.

  36. Det är vad vi lägger i vår varukorg,
    hur vi väljer att resa till jobbet-

  37. -vad vi väljer för hobby,
    vad vi lagar för mat och så vidare.

  38. Det gör avtryck på planeten.

  39. En intressant grej,
    som jag har hört många gånger i dag-

  40. -är att viljan oftast är på plats.

  41. Vi vill vara duktiga på
    att sortera rätt.

  42. Vi vill laga hållbar mat.

  43. Vi vill gå på screeningen
    eller tandläkarbesöket-

  44. -men ändå gör vi inte det.

  45. Det är nåt vi kallar för
    gap mellan vilja och handling.

  46. När viljan finns på plats,
    men man inte utför beteendet...

  47. Där finns det potential att knuffa
    den här individen till handling.

  48. Det ska jag
    gå in på mer i praktiken strax.

  49. Men först ska vi prata lite om
    hur vi fattar beslut.

  50. Ett experiment, hör ni.
    Ni tänker: "Nej!"

  51. På nästa bild ska ni få vara
    delaktiga. Jag ska visa ett mattetal.

  52. Er uppgift är att lösa talet.

  53. När ni kan svaret säger ni det högt,
    rakt ut, så att jag hör.

  54. -Är ni med mig?
    -Ja.

  55. -Är ni med mig?
    -Ja!

  56. Nu vaknar vi lite grann.

  57. -73.
    -Wow.

  58. Det är rätt svar,
    men det tog ett tag.

  59. Vi ska prata mer om det strax.
    Nu ska vi göra ett till experiment.

  60. Nu ska jag visa en figur.
    I figuren är det en färg.

  61. Er uppgift är att tillsammans högt
    och tydligt säga vilken färg det är.

  62. Det går fort, så vi provar
    att säga "ja" tillsammans.

  63. -Är ni redo?
    -Ja!

  64. Svart.

  65. Blå. Gul. Röd.

  66. -Blå.
    -Grön.

  67. Ja... Där fick jag er.

  68. Man brukar säga metaforiskt
    att vi tar beslut i två olika system.

  69. Det första, med mattetalet,
    rör det reflektiva systemet.

  70. Man behöver reflektera.
    Man är medveten om beslutet.

  71. Man är logisk och lite kontrollerad.

  72. Om ni har gjort ett hundköp,
    lägenhetsköp eller husköp-

  73. -har ni förmodligen
    varit i det reflektiva systemet.

  74. Sen har vi det automatiska systemet,
    som jag visade med färgerna.

  75. Det brukar vi kalla
    system 1, eller autopiloten.

  76. Det sker snabbt.
    Vi tar besluten känslostyrt.

  77. Vi är impulsiva och okontrollerade.

  78. Faktum är att 80 procent
    av våra vardagliga beslut-

  79. -sker i det här systemet.

  80. Det är nåt
    som evolutionärt sett är rätt bra.

  81. Tänk er att ni är på savannen
    och det dyker upp en stor tiger.

  82. Då ska ni inte reflektera,
    utan bara dra.

  83. Systemet är bra för att reagera
    på fara och passa in i flocken.

  84. Så... I dag ser ju samhället
    lite annorlunda ut.

  85. Vi tar fortfarande många beslut
    i det automatiska systemet.

  86. Ibland gör det systemet
    att vi går in i tankefällor.

  87. Vi gör vurpor och snubblar lite
    när vi tänker.

  88. Här är ett exempel på det.

  89. För några veckor sen
    var det en flygolycka i USA.

  90. Nåt som uppmärksammades var
    att när planet skulle nödlanda-

  91. -satte passagerarna på sig
    syrgasmasken fel.

  92. Det blev en viral mediaspridning.
    "Lyssnar ni inte på flygvärdarna?"

  93. Flygvärden hade nån timme innan
    berättat hur masken ska sitta.

  94. Men det är så att information
    sällan leder till beteende.

  95. Personerna här befinner sig i
    det automatiska systemet.

  96. De agerar på impuls,
    och gör som alla andra.

  97. De snubblar när de tänker,
    så vi måste designa för autopiloten.

  98. Den här typen av tankefällor
    finns det hundratals av.

  99. På engelska heter det
    "cognitive biases".

  100. Jag ska ge
    några exempel på tankefällor.

  101. Men om man vill kolla upp det
    kan man googla.

  102. Nu ska vi prata om hur man kan
    jobba med "nudging" i praktiken.

  103. Tidigare i dag berättade jag
    kortfattat vad nudging innebär.

  104. Många visste det redan.

  105. Vi använder nudging
    som ett verktyg inom beteendedesign.

  106. Nudging handlar om
    att designa beslutsmiljöer-

  107. -för att göra det lätt
    att göra det "rätta" valet.

  108. Det rätta valet är det som är bra
    för individen och planeten.

  109. Det kan få oss att träna mer,
    äta bättre och ta hand om planeten.

  110. Att göra hållbara val, helt enkelt.

  111. Jag ska visa
    några exempel på hur vi har jobbat.

  112. Nu befinner vi oss i mål nummer tre:
    God hälsa och välbefinnande.

  113. En sak där handlar om
    att minska överkonsumtionen.

  114. I dag är varannan svensk
    överviktig och lider av fetma.

  115. Kylskåpen blir större.
    Köksskåpen blir större.

  116. Tallrikarna, portionerna
    och vi människor blir större.

  117. Faktum är
    att nu dör fler av övervikt-

  118. -än av undernäring i världen,
    så här har vi en utmaning.

  119. När det gäller hur man äter-

  120. -finns det många tankevurpor
    som kan hända i autopiloten.

  121. Jag ska berätta om en av dem,
    det vi kallar portionsfällan.

  122. Vi tenderar
    att äta det som presenteras för oss.

  123. Om jag är hemma en fredag
    och häller upp en hel chipspåse-

  124. -äter jag upp allt som finns
    i skålen. Så funkar det för mig.

  125. Det gör jag rätt tanklöst.
    Det som händer är...

  126. Om man lägger upp en stor tallrik mat
    tenderar man att äta upp den.

  127. Evolutionärt sett handlar det om
    att bunkra upp.

  128. "Vi vet inte om vi får mat i morgon."
    Så är inte läget i dag för många.

  129. Vi ville använda den tankefällan
    till vår fördel.

  130. Vi skulle tala på en konferens,
    inför 900 personer.

  131. Vi ville göra ett experiment. På
    konferensen var det två våningsplan.

  132. Det var lika många deltagare
    på varje plan.

  133. Vi kunde arrangera en fikasituation
    där vi serverade brownies.

  134. Här utgick vi ifrån ett nudgeverktyg.

  135. Nudgeverktyg är
    ett slags designverktyg-

  136. -som vi använder när vi funderar på
    vad vi ska göra för intervention.

  137. Här ville vi
    göra det lätt att göra rätt.

  138. Det vi gjorde här var att...

  139. På ett plan serverade vi
    hela brownies, och på ett halva.

  140. Vad tror ni hände?

  141. Ja... Alla deltagare var nöjda.

  142. Man fick ta fler brownies.
    Man fick ta fyra halvor.

  143. Som ni ser blev resultatet att över
    hälften så många brownies gick åt-

  144. -när vi serverade halvor.

  145. Det här är nåt som både är
    bra för människan, individen-

  146. -och för planeten,
    och som innebär sparade resurser.

  147. När man får med de här tre
    pratar vi om en trippelvinst.

  148. Så här behöver vi jobba.

  149. Ja... Vi går in i nästa case:
    Hållbar konsumtion och produktion.

  150. Nån annan pratade om hur mycket
    avfall som kommer från byggindustrin.

  151. Enorma mängder av Sveriges avfall
    kommer från byggindustrin.

  152. Vi jobbar med byggindustrin.
    Jag har jobbat med ett byggprojekt.

  153. Det handlar om
    att försöka öka återvinningsgraden.

  154. Det är viktigt att lösa
    certifieringar och standarder-

  155. -och lagar kring det här-

  156. -men vi måste också fokusera på
    själva yrkesarbetaren.

  157. De som är på arbetsplatsen.
    Deras beteende bör vi fokusera på.

  158. Vi träffade en bunt yrkesarbetare,
    både platschefer och andra.

  159. Vi frågade vilka hinder de stötte på.

  160. Hade de några idéer om
    hur man kan förbättra återvinningen?

  161. I researchen stötte vi ofta på
    den här fällan:

  162. Det kallas för genvägsfällan.
    Den träffar vi på nästan varje dag.

  163. Det handlar om att vår hjärna vill
    att vi ska ta genvägar.

  164. Vi vill inte anstränga oss.
    Vi ska spara energi.

  165. När nåt är lite ansträngande
    och krångligt vill vi undvika det.

  166. Så var det med återvinningen.
    Det var långt till containrarna.

  167. På en byggarbetsplats
    jobbar man med sitt område.

  168. Sen ska man ta avfallet
    till containrarna en bit bort.

  169. Sen ska man sortera det där.

  170. Containrarna var långt bort.

  171. Det var också otydligt
    vad som skulle vara var.

  172. Skylten för brännbart har en eld -
    men vad ska vara i elden?

  173. Verktyget vi jobbade med
    var "förändra fysisk miljö".

  174. Vi skulle försöka
    ta bort alla hinder.

  175. Det var ganska lätt att plocka
    de lågt hängande frukterna.

  176. Det vi gör är att placera ut mindre
    containrar, närmare byggmomentet.

  177. Om du jobbar med ett material kan du
    lägga det i den containern direkt.

  178. Vi har även gjort tydligare skyltar-

  179. -där det är extremt tydligt
    vad som ska vara däri.

  180. Det är också tillgängligt
    på alla språk.

  181. På den här arbetsplatsen
    var det fyra olika språk som talades.

  182. Vi skapade en tejp för de områden där
    det var extra viktigt att sortera.

  183. Det här behövde vi jobba med
    rent organisatoriskt.

  184. Vi behövde
    ge en truckförare uppgiften-

  185. -att ta ut de mindre containrarna
    på byggarbetsplatsen-

  186. -och sen flytta dem
    till den större containern.

  187. En annan spännande grej vi
    jobbade med var det här verktyget.

  188. Det handlar om
    att spela på sociala normer.

  189. Det är nåt som är sprunget ur
    flockfällan. Vi är ju flockdjur.

  190. Det handlar om att man inte
    vill vara sämre än sin granne.

  191. Vi satte upp posters
    på insidan av toalettdörren.

  192. Man är ju mer reflektiv då.
    Då ska det vara återkoppling.

  193. Platschefen fyller i
    hur de ligger till med återvinningen.

  194. Det var nåt
    som yrkesarbetarna inte visste.

  195. Man fick veta hur man låg till
    i sin återvinningsgrad-

  196. -jämfört med
    andra byggarbetsplatser i sin region.

  197. Sen skulle de tre bästa
    få en belöning.

  198. Det här projektet är ute nu.

  199. Vi gillar att experimentera,
    men vi ska ju mäta också.

  200. Nu ska vi mäta projektet
    och se om det blir nån skillnad.

  201. För då har vi ju nåt som funkar.

  202. Ni får återkomma till mig
    om nån månad.

  203. Mitt sista case handlar om
    att minska matsvinnet.

  204. Det här huset är HSB Living Lab.
    Det ligger i Göteborg.

  205. Det är ett forskningsboende,
    där allt i huset mäts.

  206. Vi bestämde oss för
    att jobba med matsvinn i boendet.

  207. Kan man få folk
    att slänga mindre mat?

  208. De som bor där
    är miljömedvetna studenter.

  209. När vi träffade dem
    sa de: "Jag slänger ingenting."

  210. "Jag är ju miljömedveten."

  211. Då ville jag kolla
    om det ens fanns ett problem.

  212. Så jag inventerade deras soprum
    under en vecka.

  213. Där kunde vi se... Medelsvensken
    slänger 40 kilo mat per år.

  214. Det var samma här, så de var inte
    medvetna om att de slängde mat.

  215. Men jag hittade den. Vi hade
    ett gap mellan vilja och handling-

  216. -så vi kunde absolut jobba med det.

  217. Nåt vi upptäckte var...
    Många pratar om...

  218. Anledningen till att man slänger en
    tomat är att man har köpt för många.

  219. Det är extrapris,
    eller så köper man bara.

  220. Man vet inte var de har producerats.

  221. Det gör att man inte
    känner nåt värde i produkten.

  222. Men en tomat man har odlat själv
    slänger man sällan.

  223. Det kan man ta fasta på.

  224. Inom psykologin
    kallas det för IKEA-effekten.

  225. Det handlar om att om man
    har varit med och skapat nåt själv-

  226. -får man en relation till
    eller känner ett värde i produkten.

  227. IKEA:s möbler
    bygger man ju ihop själv.

  228. Jag ska strax
    berätta om det här fallet.

  229. Det här är en bild från soprummet,
    av vad de boende åt.

  230. De åt mycket ägg, kan vi se.

  231. Vi tänkte: "Hur kan vi
    flytta produktionen närmare?"

  232. "Vem producerar ägg?"

  233. Hönan. Precis.

  234. Vi tänkte:
    "Kan vi flytta ett hönshus hit?"

  235. Innan vi gjorde det måste vi
    jobba med verktyget "skapa ägarskap".

  236. Vi kan inte
    bara flytta dit ett hönshus.

  237. Vi frågade om de ville ha höns.
    Det ville de.

  238. "Om ni ska få höns, hur ska det
    då se ut? Vad behöver ni?"

  239. De ville ha information om mat,
    en hönsstyrelse och ett schema.

  240. De fick allt det,
    och vi designade ett hönshus.

  241. Vi använde
    biologiskt nedbrytbara fästen.

  242. De boende fick bygga upp det
    helt själva.

  243. Det var deras första samarbetsövning.
    Här ser ni hönsstyrelsen.

  244. Här har de precis byggt ihop huset.

  245. Det fina med att skapa ägarskap är
    att det skapas engagemang.

  246. Här är deras Instagram-konto.
    Där fick man följa hönornas vardag.

  247. Sånt sprider ringar på vattnet.
    Det blev uppmärksammat i media.

  248. Hönorna porträtterades som hjältar.
    De åt ju upp maten.

  249. Det cirkulära kretsloppet...
    Man gav sina matrester till hönsen-

  250. -och fick ägg tillbaka.
    Tror ni att det gjorde nån skillnad?

  251. Ja...

  252. Matavfallet minskade
    med tolv procent.

  253. Allt man slänger är ju inte matsvinn,
    så det kanske är en högre siffra.

  254. Lite medskick... 80 procent av våra
    val sker i ett automatiskt system.

  255. Vi behöver designa för det.
    Testa och utvärdera.

  256. Våga testa. Om det inte funkar
    testar ni nåt annat.

  257. Sen kanske man kan skala upp.

  258. Fundera på vilka tankefällor
    du snubblar in i i vardagen.

  259. Så... Tack.

  260. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Design som förändrar vårt beteende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Beslutsfattande, Kognitiv psykologi, Miljöekonomi, Miljöetik, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kungen om sitt miljöintresse

Kung Carl XVI Gustaf berättar i detta tacktal vid klimatkonferensen inför hans 70-årsdag om det miljöengagemang som varit en röd tråd genom hela hans liv. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.