Titta

UR Samtiden - Det digitala samhället och demokratin

UR Samtiden - Det digitala samhället och demokratin : Det digitala samhället och demokratinDela
  1. Jag säger inte att nästa kvartssekel
    blir mänsklighetens värsta nånsin-

  2. -men det lär bli en aning stökigare.

  3. Vad ska vi då syssla med
    under den kommande timmen?

  4. Jag ska gå igenom det, men
    vänta er inte en stereotypisk debatt.

  5. Det blir inte att somliga är för en sak
    och andra emot.

  6. Vi ska försöka ha
    en akademisk talkshow-

  7. -och prata om det här,
    som vi brinner så mycket för.

  8. Till vår hjälp har vi
    en lysande panel.

  9. Jag ska presentera dem.
    Närmast mig har vi Marina Svensson-

  10. -från Lunds universitet, professor
    i det moderna Kinas samhälle.

  11. En varm applåd för Marina Svensson.

  12. Hedersdoktor i Lund, Lawrence Lessig.

  13. Jag vet att han också är
    juridikprofessor vid Harvard och sånt-

  14. -men här är han hedersdoktor.
    Vi lägger beslag på honom.

  15. Sen har vi Amelia Andersdotter,
    en före detta student härifrån.

  16. Hon har varit ledamot
    i EU-parlamentet för Piratpartiet-

  17. -och är i dag en namnkunnig aktivist
    kring Internetfrågor.

  18. Amelia Andersdotter, välkommen.

  19. Och så Sveriges före detta stats-
    och utrikesminister, Carl Bildt.

  20. Varmt välkommen.

  21. Jag hoppas att ni också älskar omöjliga
    frågor, för vi har sannerligen en:

  22. Kommer digitaliseringen
    förstöra demokratin eller inte?

  23. Vi är förstås inte ute efter
    ett ja eller nej.

  24. Vi ska nysta i det
    på ett par olika sätt-

  25. -för att se om vi kan komma nånstans.

  26. Jag ska börja här:

  27. Många data bestyrker påståendet
    att världen håller på att bli bättre.

  28. Det blir en bättre värld. Ändå tycks
    politiska motsättningar hårdna.

  29. Spelar den digitala revolutionen en roll
    i denna perceptuella förvrängning?

  30. Vem som helst får börja.

  31. Jag skulle inte kalla det för
    en perceptuell förvrängning.

  32. Världen blir bättre-

  33. -på grund av den vetenskapliga
    och tekniska utvecklingen.

  34. Vi kommer varandra närmare
    i ett antal avseenden.

  35. Men samtidigt, av separata skäl,
    går vi in i en något stökigare period.

  36. Jag hävdar ibland att de av oss
    som sitter här har blivit bortskämda.

  37. Vi har haft turen
    att leva under två perioder-

  38. -som på olika sätt har varit extremt
    lyckosamma ur historiskt perspektiv.

  39. Det senaste kvartsseklet är antagligen
    mänsklighetens bästa nånsin.

  40. Jag säger inte att nästa kvartssekel
    blir det sämsta - det hoppas jag inte -

  41. -men det lär bli en aning stökigare.

  42. Vi har återvänt till det normala
    i fråga om den globala utvecklingen.

  43. Så färre enbart harmoniska,
    positiva tendenser-

  44. -och fler moln på horisonten-

  45. -men vi har möjligheten att fortsätta
    bygga en ännu bättre värld.

  46. Den största uppfinningen
    de senaste 25 åren-

  47. -är att alla har tillgång till nätet.

  48. Finns det en koppling
    mellan dessa två?

  49. Ja, men det är även mycket annat.

  50. Jag skulle hävda,
    utan att vara särskilt politisk...

  51. Nu går jag emot
    den gängse uppfattningen-

  52. -men det som vi har sett sen 1945...

  53. Innan dess hade vi
    den industriella revolutionen-

  54. -och sen 1945 har vi byggt
    en liberal världsordning.

  55. Det senast kvartsseklet-

  56. -har denna världsordning
    breddats och fördjupats.

  57. Allt för med sig problem,
    men det har skänkt välstånd-

  58. -till allt fler människor
    runtom i världen.

  59. Vetenskap, teknik och information
    har gjort det möjligt-

  60. -att utplåna sjukdomar och allt möjligt.

  61. Till och med om vi tittar på det
    som jag har sysslat med, krig och fred-

  62. -har antalet människor
    som dör i krig lägre i dag-

  63. -än vad de varit i historisk tid.

  64. Sen är vi mer välinformerade,
    så vi vet vad som händer i Aleppo.

  65. Jag tvivlar på att tidigare generationer
    ens visste var Aleppo låg.

  66. Så perspektiven är annorlunda,
    men om man ser till objektiva fakta-

  67. -då erkänner jag mig tillhöra
    optimisterna.

  68. Bra. För Lawrence Lessig
    sa under sitt föredrag i morse-

  69. -att han inte är överdrivet hoppfullhet.
    Publiken instämmer nog.

  70. Har du blivit pessimistisk på sistone?

  71. Kan du utveckla lite
    varför du inte är så hoppfull just nu?

  72. Under det mesta av tiden då
    jag har skrivit och tänkt på Internet-

  73. -har jag talat om
    dess otroliga fördelar.

  74. Jag anser att en del av de bästa saker
    som har hänt de senaste 20 åren-

  75. -har med nätet att göra.

  76. Men jag tror alltmer även
    att en del av de värsta sakerna har det.

  77. Du har en väldigt optimistisk
    och glad bild av världen.

  78. Jag kommer från USA.

  79. Och det är svårt att vara glad
    och optimistisk i det sammanhanget.

  80. Vår regering innebär ett misslyckande.

  81. Det är svårt att inte se
    uppgången av Donald Trump-

  82. -som kopplad till upplösningen
    och transformeringarna-

  83. -som nätet har orsakat.
    Jag vill inte stänga ner Internet-

  84. -men vi måste förstå både det goda
    och det dåliga som det medför.

  85. Amelia, jag är nyfiken på din åsikt.

  86. Vi tycks leva i tid då människor
    misstror de stora institutionerna-

  87. -och är besvikna på dem.

  88. Men när vi pratade tidigare sa du
    att det inte finns nån sanning-

  89. -i påståendet att EU-parlamentet
    inte ser till våra intressen.

  90. Du har sett EU-parlamentet inifrån
    och även jobbat med annat i Bryssel.

  91. Hur upplever du tillståndet
    för demokratin i de här frågorna?

  92. Är det en sund situation eller inte?

  93. Jag tror inte att Internet
    och webben nödvändigtvis löser-

  94. -det grundläggande problemet
    för människan:

  95. Hur kan vi leva tillsammans
    i stora antal utan att slakta varandra?

  96. Webben kan vara verktyg
    för att utforska sätt att göra det på-

  97. -men de löser inte problemet.

  98. EU är en sorts institution
    där nationer kan samlas-

  99. -och prata
    om hur de ska lösa sina problem.

  100. Men svårigheten att bygga upp
    tillit för en så stor institution-

  101. -vilket inte bara har att göra med
    den aktuella frågan om Internet-

  102. -är att det är svårt för
    en enskild medborgare i Sverige-

  103. -att förstå hur
    ett beslut i Bryssel kom till-

  104. -på grund av väljarnas preferenser
    i Tyskland eller Italien.

  105. EU-maskineriet blir komplext
    eftersom beslut tas-

  106. -utifrån preferenser hos grupper som
    vi tidigare haft mindre att göra med.

  107. Webben kan bli en mekanism för att
    lära sig relatera till andra grupper-

  108. -men jag ser att vi inte är där än.

  109. Vi använder inte webben som
    en paneuropeisk plattform för detta.

  110. Ibland hävdar jag att Internet är
    samhället och samhället är Internet.

  111. Det finns ingen mening med
    att separera begreppen längre.

  112. I början sa vi att i samhället
    gör vi si och på nätet gör vi så.

  113. Har det blivit
    en meningslös uppdelning?

  114. Det har kommit olika teorier om
    vad webben innebär för befolkningar.

  115. Man diskuterad om nätet skulle
    ersätta geografiska identiteter-

  116. -med biografiska identiteter.
    Det var för fem-sex år sen.

  117. Delvis är det sant att vi har fler
    geografiska gemenskaper nu.

  118. "Star Trek"-fans i hela Europa samlas
    och åker till Sydkorea eller nåt.

  119. Men när det gäller diskussioner
    om politik eller hur samhället styrs-

  120. -pågår åtminstone i Europa fortfarande
    i hög grad nationell nivå.

  121. Det här är Europa och hittills
    har vi pratat om västvärlden-

  122. -eller
    den någorlunda demokratiska världen.

  123. Marina, du är expert på Kina.

  124. Där gäller helt andra regler
    redan från början.

  125. Det flesta av oss vet väldigt lite-

  126. -om det som pågår inom politiken
    eller i vardagslivet i Kina.

  127. Hur ser det ut för nätet som ett verktyg
    för demokratisering just nu-

  128. -i världens största land?

  129. Först bör man minnas att Sverige
    och USA är väldigt uppkopplade

  130. -men i världen i allmänhet är det
    färre än hälften som är uppkopplade.

  131. I Kina är det 53 procent
    som har tillgång till nätet.

  132. Det är fortfarande
    en liten del av befolkningen.

  133. Och om vi talar om
    att det digitala förstör demokratin:

  134. I Kina finns ingen demokrati
    till att börja med.

  135. Frågan är om nätet hjälper till
    att demokratisera Kina.

  136. Det trodde folk nog för några år sen
    men inte nu längre.

  137. I stället ser vi att Kinas kommunistiska
    parti använder digital teknik-

  138. -för att stärka sin makt och kontroll
    över samhället.

  139. Så digital aktivism
    är på nedgång i Kina-

  140. -jämfört med för fyra, fem år sen.

  141. Så problemet
    är vi ser det alltför idealistiskt-

  142. -när det faktiskt bara är
    en motor för att umgås och shoppa.

  143. Det är många olika saker,
    både i väst och i Kina.

  144. Kineser är inte annorlunda än folk här.

  145. Det som folk gör mest är shoppar,
    chattar med vänner-

  146. -tittar på roliga klipp och så vidare.

  147. Men det finns även
    människorättsadvokater och andra-

  148. -som försöker använda nätet
    för att diskutera politiska frågor.

  149. Men de är en liten minoritet,
    och de är extremt övervakade-

  150. -och faktiskt förföljda
    under president Xi Jinping.

  151. Ja, Kina är ett intressant exempel.

  152. Den kinesiska regimen har gått har
    gjort utomordentliga ansträngningar-

  153. -för att kontrollera nätet,
    begränsa tillgången till information-

  154. -och se till att folk inte sprider
    "rykten", alltså information.

  155. Ibland blockerar de hela provinser
    från tillgång till nätet-

  156. -även om det ekonomiska priset
    för detta är tämligen stort.

  157. Man kan tolka det på två sätt.

  158. Man kan säga att nätet gör det möjligt
    för en auktoritär regim att kontrollera-

  159. -men även tolka det som jag:

  160. De auktoritära regimerna är livrädda
    för den här kraften.

  161. De investerar enorma resurser
    för att försöka kontrollera nåt-

  162. -som de i slutändan, även om det inte
    är avgjort, lär få svårt att tygla.

  163. Det finns sätt, även om det
    bara är för en minoritet i Kina-

  164. -att skaffa sig tillgång ändå.

  165. Unga människor
    har oerhört uppfinningsrika sätt-

  166. -att kringgå även de mest sofistikerade
    kontrollmekanismer.

  167. Det gäller kanske Kina
    i högre grad än andra ställen-

  168. -men det gäller nog
    även alla andra ställen.

  169. Men det här med att regeringen
    gör stora ansträngningar-

  170. -för att kontrollera
    och utnyttja det här-

  171. -stämmer inte det även i USA?
    Vad är skillnaden?

  172. Det stämmer att USA
    har utvecklat och satt i bruk-

  173. -stor infrastruktur för övervakning.

  174. Jag delar hoppet om-

  175. -att dessa hackerkids ska hitta sätt
    att kringgå nätets infrastruktur.

  176. Men nätets infrastruktur
    är inte bestämd.

  177. Den utvecklas, delvis av aktörer som
    vill kontrollera den, särskilt i Kina.

  178. De har gjort ett sofistikerat arbete
    med att bygga om ledningarna...

  179. -Hårdvara, alltså? Servrar...
    -Ja, allt.

  180. Man måste vara väldigt modig
    eller dum i den kontexten-

  181. -för att utforska
    sätt att kringgå regeringen.

  182. I USA känner jag människor
    som sysslar med arbete-

  183. -som de måste hålla
    hemligt för regeringen.

  184. Där finns en allmän rädsla
    för att det inte är möjligt.

  185. Det finns teknik
    som påstår sig vara säker-

  186. -men det finns en känsla av-

  187. -att säkerheten har blivit avsiktligt
    försvagad av USA:s regering-

  188. -i respons till rädslan för terrorism.

  189. Sen kommer vi tillbaka till...
    Du nämnde ordet "hopp" igen.

  190. Vad kan vi göra?
    Eller låt oss uttrycka det så här:

  191. Vem äger Internet? Vart ska vi gå för
    att förändra, kritisera och förbättra?

  192. Inom EU ser det ljust ut.

  193. Vi har haft en stark,
    konkurrenspräglad telemarknad-

  194. -ända sen 90-talet.
    Liberaliseringen fungerade bra.

  195. I USA är infrastrukturen, alltså kablar,
    telefonstolpar och så vidare-

  196. -mycket mer koncentrerad i ägandet.
    I EU har vi en större möjlighet-

  197. -att vända oss till en leverantör
    och uttrycka våra preferenser-

  198. -på ett sätt som inte vore möjligt
    om vi bodde i USA eller Kina.

  199. Jag är också hoppfull om EU
    som en plattform för samarbete-

  200. -mellan nationer. EU har ett
    stort ekonomiskt inflytande i världen-

  201. -men har i sig
    ingen underrättelseförmåga-

  202. -eller ens planer på ett försvar.
    Det finns ingen "djup stat" i EU-

  203. -vilket gör det möjligt att föra
    en mer naiv politik, så att säga-

  204. -och ha idealistiska ambitioner
    som att tänka på medborgarna-

  205. -sköta säkerheten på ett sätt
    som är bra för konsumenterna-

  206. -och tänka på vad vanliga människor
    vill ha av leverantörer-

  207. -snarare än hur regeringen kan
    kontrollera besvärliga element.

  208. -Så gulligt!
    -Jag vet!

  209. -EU är en jättebra, naiv...
    -Fantastiskt.

  210. Det är en naiv vision
    om vad EU skulle kunna bli.

  211. Det är inte säkert att EU kan
    åstadkomma det jag ser framför mig-

  212. -men jag ser en institutionell möjlighet
    hos EU-

  213. -som jag tror är svår att finna
    på andra ställen i världen-

  214. -som Ryssland, Kina eller USA.

  215. Där finns det cyniska institutioner
    från en annan tid med mindre idealism.

  216. Du nämnde tre sidor: privata
    teleföretag, EU och nationer.

  217. Det finns alltså tre olika inflytanden
    som kan påverka det-

  218. -och det är bra för oss?

  219. Och även medborgare. De agerar som
    konsumenter i relation till företagen.

  220. De kan också agera som medborgare-

  221. -i förhållande till lagstiftare
    och institutioner.

  222. Kom ihåg medborgaren som aktör.

  223. Men utöver hårdvarulagret
    finns det även mjukvaruföretag.

  224. En av de dramatiska förändringarna
    med nätet de senaste 15 åren-

  225. -är att vi har gått från Internet
    till Facebooks värld-

  226. -eller Apples eller Googles värld.

  227. Och det utvecklas till
    en väldigt intressant dans-

  228. -mellan dessa företag och regeringar,
    åtminstone där det finns en djup stat.

  229. Efter 11 september-attackerna i USA-

  230. -förekom det omfattande samarbete
    för att underlätta övervakning.

  231. Intressant nog kom det en punkt då
    företagen inte längre ville ställa upp.

  232. I ett antal uppmärksammade fall-

  233. -var det företag som Apple som
    vägrade samarbeta med regeringen.

  234. Folk började använda HTTPS-

  235. -och kryptera all trafik över nätet
    för att göra övervakning omöjligt.

  236. Nu är det öppet krig om huruvida
    företag ska underlätta övervakningen.

  237. Det är en hoppingivande utveckling.

  238. Glädjande nog hade jag fel här, men
    det är en möjlighet att vidga debatten.

  239. Det är härligt att alla tre
    vill ha ordet! - Varsågod, Carl.

  240. Du ställde frågan "Vem äger nätet?"
    Det gör ingen.

  241. Internet är en teknik.
    Vem äger trycktekniken? Vem vet?

  242. Alla kan använda den.

  243. En annan fråga är vem som styr nätet.
    Det är ett komplicerat system-

  244. -en "multiintressentmodell".
    Den kan definieras på olika sätt.

  245. Det sätt som jag vill beskriva den på
    och så som jag vill att den ska fungera-

  246. -är som ett system
    som inte kan beslagtas av någon:

  247. Inte av storföretagen,
    inte av stora intressegrupper-

  248. -och inte av en stor stat.

  249. Man kan diskutera om
    vilket som är det största hotet.

  250. Om man återigen tar Kina är
    ett uppenbart hot den stora staten.

  251. Storföretagen är ett annat.

  252. En stor intressegrupp
    kan finnas inom teknikkretsar.

  253. Alla dessa tillhör ett invecklat system-

  254. -för att sköta siffrorna, algoritmerna
    och standardiseringen för systemet.

  255. Och det faktum att detta har funkat...

  256. Om vi ser tillbaka trettio år eller så-

  257. -har nätet gått från ingenting,
    nåt för tekniknördar och en del andra-

  258. -till att vara den globala ekonomins
    allra viktigaste infrastruktur.

  259. Nu är det nära att infrastrukturen bli
    för all annan infrastruktur i världen.

  260. Det har funkat otroligt bra och
    beslagtas inte av dessa intressen.

  261. Att bevara det här systemet
    är extremt viktigt för framtiden.

  262. Du har rätt om adressrymden
    och de grundläggande protokollen.

  263. Men platsen där kontrollen faktiskt
    utövas är ovanpå allt det där-

  264. -och den blir kontrollerad, eftersom
    den finns i den kommersiella sfären.

  265. Ens liv som utvecklare på Facebook
    är en funktion av Facebooks beslut.

  266. Javisst. Facebook kontrolleras
    av Facebook och Twitter av Twitter.

  267. Stater kontrollerar också,
    vilket vi diskuterade.

  268. Efter terrorattacken i Sverige
    för tio dagar eller två veckor sen-

  269. -har vi en debatt om kryptering igen.
    Så det finns många olika element.

  270. Om man inte gillar Facebook kan man
    välja kinesiska eller koreanska system.

  271. Om man inte gillar Whatsapp
    kan man välja Telegram eller Signal-

  272. -om man vill.

  273. -Men folk vill inte, eller hur?
    -Eller kan inte.

  274. De kan om de vill.
    Men ibland vill de inte.

  275. De kan i teorin. Min mamma är 69 år
    och har 350 vänner på Facebook.

  276. Hon kommer inte orka skaffa dem igen
    på ett annat socialt nätverk.

  277. Hon har ett fritt val-

  278. -men i praktiken utnyttjar hon det inte
    av bekvämlighetsskäl.

  279. Det blir mer komplext nu när offentliga
    institutioner finns i sociala medier.

  280. Det kan innebära att man endast kan
    få tag i den lokala polisen-

  281. -är genom att gå till Facebook.

  282. Många myndigheter i Sverige är på
    sociala medier för att det är hippt-

  283. -men det begränsar medborgarna
    till den här plattformen-

  284. -om de vill ha kontakt
    med myndigheterna.

  285. Varför diskuteras det inte mer?

  286. För att det är cool med sociala medier
    och regeringen driver på det.

  287. -Det är en hel industri.
    -Och Facebook censurerar det...

  288. För att gå tillbaka till
    det som hände i Stockholm nyligen.

  289. Det var ett intressant experiment
    om vikten av sociala medier.

  290. Polisen lyckades få ut
    en bild väldigt fort.

  291. Det gick verkligen fort,
    och alla fick den via sociala medier.

  292. Men vilka var de sociala medierna?
    Det var de traditionella medierna.

  293. Det var inte Facebook.
    Det var faktiskt - reklampaus:

  294. Aftonbladet, Expressen
    och Sveriges Radio.

  295. Det var de som via sociala medier
    nådde ut till folk.

  296. Och dessa tävlar ju med varandra.

  297. Vi föreställer oss ofta
    att vi är fast på Facebook.

  298. -Och ja, det är vi. Inte jag, men andra.
    -Nej, du är fast på Twitter.

  299. Jag twittrar! Ännu en reklampaus.

  300. Så det är en mycket mer
    mångfaldig plats än man vill erkänna-

  301. -och ibland oerhört viktig,
    som i det här fallet.

  302. Låt oss tänka på frågan om demokrati,
    som är relevant i den här debatten:

  303. I det senaste valet i USA-

  304. -fick en stor andel, särskilt av
    unga människor, sina "nyheter"-

  305. -inte från traditionella källor,
    utan som saker delade på Facebook.

  306. Det är en annan dynamik.
    Den viktigaste skillnaden tror jag är-

  307. -att förut fanns det
    en redaktör emellan.

  308. Man kan säga att redaktören var
    partisk, och somliga var säkert det-

  309. -men redaktören kollade
    åtminstone påståendena.

  310. Om nån påstod
    att Hillary Clinton drev en pedofilliga-

  311. -i källaren på en pizzeria.

  312. En fejknyhet som faktiskt kom ut.

  313. Det var nåt som Alex Jones, en av de
    främsta högertokarna i radio spred.

  314. Att hon gjorde det här i Washington,
    och nån åkte dit med pistol-

  315. -för att jaga ut pedofilerna
    och avslöja dem.

  316. Det blir en del av debatten
    för att det saknas en redaktör.

  317. Den dynamiken är annorlunda.

  318. Vi måste börja med att se
    att det har skett en förändring.

  319. Kanske är det inget problem
    - förutom det som hände i valet.

  320. Men jag tror att det är
    en viktig förändring.

  321. Marina, du räckte upp handen.

  322. Det var lite tidigare,
    angående diskussionen om företagen.

  323. I Kina samarbetar
    IT-företag och staten-

  324. -och IT-företagen står för censuren.

  325. Det gagnar också dem
    att Facebook och Twitter är blockerade.

  326. Så det går att utveckla bra plattformar.

  327. Wechat används till exempel
    av 500 miljoner människor.

  328. Det är en enorm plattform
    för kinesiska medborgare-

  329. -men den är censurerad på luriga sätt
    som inte ens märks.

  330. Det är också ett problem när
    det gäller censur i Kina nu för tiden.

  331. Jag kan gå tillbaka
    till ägandet av infrastruktur.

  332. I fjol fick jag tillbringa
    tre månader i Indien-

  333. -och forskade inom cybersäkerhet
    och konsumentfrågor-

  334. -vid Centre for Internet
    and Society i Bangalore.

  335. De har forskat mycket
    om multiintressentmodellen.

  336. Problemet med styrning
    eller ägande av Internet-

  337. -både som infrastruktur och politiskt
    är att det i praktiken är amerikanskt.

  338. Vi kan säga att det inte är myndigheter
    som NTIA eller FCC som styr-

  339. -men ett amerikanskt företag sponsrar
    ICANN till mer än en femtedel.

  340. De flesta företag som är med
    i Internet Engineering Task Force-

  341. -har personal där som i slutändan
    får betalt av ett amerikanskt företag.

  342. Det fanns problem
    med krypteringsgruppen.

  343. Höga ämbetsmän från NSA jobbade
    med kryptografisk implementering.

  344. Särskilt efter Snowdens avslöjanden
    väckte det misstankar om-

  345. -att de kan ha undanhållit användbar
    kryptografi från allmänheten-

  346. -för att det inte låg
    i underrättelsetjänsternas intresse.

  347. Efter dessa allvarliga avslöjanden kring
    underrättelse och Internetsäkerhet-

  348. -under de senaste åren-

  349. -har det blivit ett problem
    att företag i USA-

  350. -över vilka USA
    kan utöva militär eller polisiär makt-

  351. -är så ekonomiskt dominanta här.

  352. Det minskar legitimiteten
    i hela strukturen.

  353. USA har visat att:
    "Vi är inte att lita på."

  354. "Vi sa att vi skulle hålla oss passiva,
    men det har vi inte gjort."

  355. Nu har vi andra stater, som Frankrike-

  356. -där man skyndar på investeringarna
    i en statligt reglerad infrastruktur.

  357. Tyskland gör samma sak,
    till och med Sverige.

  358. Det finns ett problem med styrning
    av denna globala infrastruktur.

  359. Jag tror att det känns för många stater,
    däribland helt klart Indien-

  360. -att de inte styr.

  361. Att säga att det finns
    ett ICANN-forum en gång i halvåret-

  362. -dit man kan åka och mingla
    med viktiga styrelsemedlemmar-

  363. -räcker inte
    för att ge tillbaka legitimiteten-

  364. -till den här styrningsprocessen.

  365. Det kan man argumentera,
    men det är det system vi har.

  366. Alternativet,
    som Kinas regering förordar-

  367. -är att världens regeringar tar över.

  368. De flesta av dessa bryr sig inte om
    mänskliga rättigheter och sånt.

  369. De har bara ett intresse av Internet,
    nämligen att styra det.

  370. Detta är alternativet till den
    nuvarande multiintressentmodellen-

  371. -vilket jag tror vore värre.

  372. Jag vill också hävda att systemet
    har fungerat förvånansvärt bra hittills.

  373. Jag tänkte på att en person
    som ni borde ha bjudit in till panelen-

  374. -inte i stället för oss, förstås,
    utan utöver oss-

  375. -är en av jättarna inom styrning
    av Internet, Patrik Fältström.

  376. -Han bor...
    -Ja, i närheten. Vi bör hämta honom.

  377. Han är en superkraft i Skåne
    inom styrning av Internet.

  378. Han känner till alla små detaljer
    som vi inte känner till.

  379. Han tillhör systemet av en
    informell multiintressentstyrning-

  380. -där svenskar har blivit rätt så viktiga
    och som faktiskt funkar.

  381. Jag tror faktiskt att han var konsult
    åt Cisco ett tag.

  382. Det gör honom inte
    mindre Patrik Fältström och skåning.

  383. Jag vill hävda att multiintressent-
    systemet har fungerat extremt bra.

  384. Alternativet är att låta stater ta över.
    Jag kan vara för staten ibland.

  385. Det måste man vara.

  386. Men jag är inte för att ge
    allt inflytande till myndigheterna.

  387. Då skulle jag nog anklagas
    för att få pengar av Kinas regering.

  388. Det känns som om du medvetet
    missförstår poängen i det jag sa.

  389. Den allmänna uppfattningen
    om styrningsmodellen i dag-

  390. -är att det är styrningen
    kommer från en viss stat-

  391. -som har
    oproportionerligt mycket inflytande-

  392. -över företagen och institutionerna
    som beslutar-

  393. -vad som globalt sett gynnar
    den här infrastrukturen-

  394. -att vara och göra.
    Det är det grundläggande problemet.

  395. Vi kan säga att de aktuella alternativen
    inte är bättre-

  396. -men denna avsaknad av legitimitet
    är ändå ett tämligen stort problem-

  397. -som fler kan ta på allvar
    och inte bara säga:

  398. "Ja, men internationella teleunionen
    är dålig."

  399. Det är ett verkligt problem,
    i Indien och Kina.

  400. Bara för att Kina är Kina gör dem inte
    till en mindre legitim aktör-

  401. -i fråga om att uttrycka oro
    inom det geopolitiska området.

  402. Jag håller med dig, särskilt vad
    gäller Indien, för det är annorlunda.

  403. Och du har en poäng.
    Internet var nåt som uppfanns i USA.

  404. USA har ett dominerande inflytande,
    och ICANN ligger i Kalifornien.

  405. Men det som gjordes förra året,
    och där var jag inblandad-

  406. -var att man lämnade över det sista
    av USA:s regerings formella makt-

  407. -det så kallade IANA,
    över de grundläggande systemen.

  408. Den överlämnades
    till en tämligen invecklad struktur.

  409. USA:s regerings
    hade en roll i nödsituationer-

  410. -för rotservrarna,
    vilket den nu har avsagt sig.

  411. Vi hade en extrem tur som lyckades
    få kongressen att godkänna det-

  412. -under Obamas sista veckor. Det hade
    inte gått med det nuvarande systemet.

  413. Nu är det i högre grad
    ett multiintressentsystem-

  414. -för att få in andra regeringar.

  415. Indiens regering, för att ta
    ditt exempel, har spelat en viktig roll-

  416. -i det här avseendet. Kina är en fråga.

  417. Indien är en stökig demokrati,
    men faktiskt en demokrati-

  418. -som ser ut att bli världens största
    Internetnation om två decennier.

  419. Det känns som om du återigen
    undviker eller missar poängen.

  420. Okej, USA har nu ingen myndighet
    direkt ansvarig för Internets styrning.

  421. Men amerikanska molntjänst-
    leverantörer positionerar sig i EU-

  422. -för att sälja sina tjänster
    till myndigheter och företag här.

  423. Då blir det de facto ett problem att
    exempelvis USA:s polismyndigheter-

  424. -har befogenhet över alla företag
    som är baserade i USA.

  425. För tre-fyra månader sen bestämde
    FBI att de får lov att lagligen hacka-

  426. -alla datorer i hela världen.

  427. Vad är det för ett uttryck för ansvar
    och solidaritet internationellt?

  428. Man säger att man tänker utöva makt i
    andra länder utan att bry sig om andra.

  429. Det ger en brist på legitimitet.

  430. USA signalerar inte
    att man är en ansvarsfull förvaltare-

  431. -av det som man samtidigt säger vara
    en gemensam infrastruktur-

  432. -som skulle kunna verka för demokrati
    eller inte.

  433. Det finns ett problem med ägarskap.

  434. Det ser ut som om alla grisar är
    jämlika, men en del mer än andra.

  435. Man kan närma sig det
    på ett annat sätt:

  436. Du talar om en internationell styrning
    som är oberoende av regeringar.

  437. Men det är bara en pytteliten del
    av de relevanta problemen-

  438. -i fråga om styrning av Internet.
    Det styr adressrymden-

  439. -så att en IP-adress blir förknippad
    med en viss dator.

  440. Det sköts väl, och USA:s kongress
    bryr sig inte så mycket om det.

  441. Men när det gäller säkerhetspolitik-

  442. -eller man ska ta beslut om huruvida
    man ska samarbeta mot terrorism-

  443. -eller för att övervaka medborgare,
    då är det inte ICANN:s problem.

  444. I det hänseendet
    handlar det faktiskt om dessa företag-

  445. -som har det dominanta inflytandet
    och måste interagera med styrningen.

  446. Jag håller med om att Internet
    måste vara USA:s regering till lags.

  447. Och USA:s regering
    har inte tagit ställning för principer-

  448. -som de skulle vilja se i alla fria
    nationer, för att inte tala om Kina.

  449. Vi har ju samma problem i Europa.

  450. Staten har... Jag vill alltså inte
    överlämna makten till staten-

  451. -men jag är för en fungerande stat.

  452. Det är statens ansvar att upprätthålla
    lag och ordning i ett samhälle.

  453. Det måste vi göra på olika sätt.

  454. Det gäller
    för att upprätthålla lagen på nätet-

  455. -och även ibland
    att använda övervakning på nätet-

  456. -för att bekämpa
    kriminalitet och terrorism.

  457. Detta måste regleras av lagar-

  458. -som är så explicita och transparenta
    som möjligt.

  459. Vi hade nåt inom EU-

  460. -som hette datalagringsdirektivet
    och reglerade det här.

  461. Man kan diskutera om det var
    tillräckligt. Du anser nog inte det.

  462. Och jag tror att EU-domstolen
    höll med mig den 21 december i fjol.

  463. Ja, de avskaffade det.

  464. Det var nog tidigare än så,
    men de avskaffade det.

  465. Då fick alla regeringar göra det
    på sitt sätt.

  466. Och den svenska regeringen gjorde
    nåt mycket mer integritetskränkande-

  467. -än det som fanns
    under europeiska regler.

  468. Det är ett problem.
    De flesta känner inte till det.

  469. När vi talar om integritetskränkning-

  470. -är metadatan från våra mobiltelefoner-

  471. -ett mycket större intrång
    än vad människor vet.

  472. Här saknas en tillräckligt stark-

  473. -europeisk såväl
    som nationell lagstiftning.

  474. Samtidigt som vi har statens intressen.

  475. Om vi tar den här killen...

  476. Jag vet inte mer än det
    som finns offentligt tillgängligt-

  477. -men jag är säker på att det första de
    gjorde när de tog mannen i Stockholm-

  478. -var att ta hans mobiltelefon.
    Sen gör man en digital analys-

  479. -och allt följer av det. Jag tycker
    att det är okej i viss utsträckning.

  480. Men jag vill inte att alla myndigheter
    i landet ska kunna göra det.

  481. Och det är nationell
    och europeisk lagstiftning.

  482. Det har väldigt lite att göra med
    Internet men mycket med integritet.

  483. Och den grundläggande skillnaden
    mellan fria och icke-fria samhällen-

  484. -är samhällen där vi har rättsäkerhet
    och där lagen upprätthålls.

  485. Det låter vettigt, men så får
    man också en övervakningsstat.

  486. Det är så det låter
    när nån argumenterar för det.

  487. Hur kan vi som medborgare
    skydda oss mot det?

  488. Hur skiljer vi mellan
    ett legitimt behov av säkerhet-

  489. -och personlig integritet
    och behovet av ett privatliv?

  490. Hur kan vi skilja mellan det?

  491. Det är inte alls
    en relevant kompromiss.

  492. Det finns ingen motsättning mellan
    säkerhet och personlig integritet.

  493. Integritetslagstiftning eller data-
    skyddslagen som EU blir känd för nu-

  494. -har stor påverkan för hur den privata
    sektorn utvecklar sin teknik.

  495. Det finns många framgångsrika
    brandväggsföretag-

  496. -som säljer produkter till Kina och
    utvecklar alltmer fantastiska sätt-

  497. -att filtrera innehållet på nätet. Det
    finns nämligen en lukrativ marknad.

  498. Med dataskyddsregleringen har EU
    velat se till att det finns en marknad-

  499. -för den motsatta utvecklingen också,
    för produkter som bevarar integriteten.

  500. På så vis har politiker en enorm makt-

  501. -inte bara över vad polisen
    eller underrättelsetjänsten gör-

  502. -eller hur offentliga tjänster regleras-

  503. -utan även
    i att de etablerar regelverket-

  504. -inom vilket ekonomiska aktörer
    måste lyckas.

  505. Politiker kan kanske inte förutsäga
    vilken teknik som blir framgångsrik-

  506. -men de kan utan tvekan se till-

  507. -att det som de inte vill ska
    lyckas ekonomiskt inte gör det.

  508. När jag lyssnade på Lawrence Lessig-

  509. -fanns det saker
    som jag inte höll med om.

  510. Staten kan fortfarande bötfälla
    företag tills de gör som staten vill.

  511. På det viset är det ändå staten
    som bestämmer.

  512. Den som har råd att tömma nån
    annans kassa, vilket alltid är staten-

  513. -är också den som har mest makt
    i slutändan.

  514. Det är återigen en gullig idé om en stat
    oberoende av ekonomiska intressen.

  515. Kanske är det ett europeiskt perspektiv
    men det är svårt att ha i USA.

  516. Vi krävde precis Irland på 13 miljarder
    euro för att Apple inte betalade skatt.

  517. Men det som är slående
    med hela det här samtalet är-

  518. -att vi fortfarande inte har kommit
    till den del av berättelsen-

  519. -som påverkar beteende mest
    och som staten inte har att göra med.

  520. Tänk på hur information
    sprider sig i en demokrati-

  521. -på Facebook eller liknande.

  522. De ekonomiska incitament som
    Facebook skapar för att producera-

  523. -alla möjliga fejknyheter
    inom den plattformen-

  524. -och hur det påverkar
    resultatet i ett val-

  525. -och till och med utländska regeringar,
    som den ryska, lägger sig i-

  526. -detta har varken USA:s regering
    eller ens ICANN nåt att göra med.

  527. Det är en otroligt viktig del av frågan
    om nätets roll i en demokrati-

  528. -som vi måste kunna prata om.

  529. Jag vet att du vill prata om och förstå
    den privata sektorns inflytande.

  530. Det är en grundläggande fråga
    som vi ännu inte kan besvara.

  531. Får jag ställa en fråga till dig,
    om USA:s spektrumpolitik-

  532. -och särskilt
    konservativa radioprogramledare.

  533. Så vitt jag förstår
    har de varit aktiva länge.

  534. Alltså, de har funnits längre
    än Internet, eller så har jag fel.

  535. De säger saker i etern, såna som
    Rush Limbaugh och Alex Jones-

  536. -som för mig som svensk medborgare
    eller kanske som europé-

  537. -är helt främmande. Hur kan man
    över huvud taget säga så i etern?

  538. Det är USA:s spektrumpolitik som
    möjliggör den sortens kommunikation.

  539. Kan det alltså inte bara vara så att
    när alla kan producera eget innehåll-

  540. -får man en del av de här uttrycken-

  541. -som en del av oss anser vara
    främmande i den offentliga debatten?

  542. Men i USA har ni varit utsatta för det,
    utsatta i bred bemärkelse-

  543. -under många år.

  544. Det är sant att konservativa
    radioprogram utvecklades-

  545. -runt radiokanaler på AM-bandet.

  546. Man öppnades inte nåt spektrum,
    utan det var det gamla spektrumet-

  547. -som riktade sig till
    en alldeles särskild publik.

  548. Regeringen hade kanske en roll
    i att möjliggöra det-

  549. -och kunde inte reglera det
    på grund av yttrandefriheten.

  550. Men det är ändå
    en annorlunda dynamik-

  551. -än den vi har sett utvecklas-

  552. -i en värld där folk
    byter nyhetskällor-

  553. -från nyhetsorganisationer, vilket
    jag inte kallar dessa radioprogram-

  554. -till privat producerade nyheter,
    som delas på Facebook.

  555. Det är en annorlunda dynamik.

  556. Det är en fråga,
    även om jag inte kan besvara den.

  557. Du var inne på det i dag på ett
    intressant sätt. Tanken var ny för mig.

  558. Du nämnde att självfallet vill vi ha
    ett brett kulturellt spektrum.

  559. Vi vill ha alla möjliga sorters uttryck.
    Det är jättebra.

  560. Men det kan också i sig vara
    ett problem för demokratin.

  561. Den kulturella rikedomen. Kan du
    berätta lite om det resonemanget?

  562. Kulturell rikedom är underbart
    i att det uppmuntrar till kreativitet-

  563. -och kreativitet behöver
    mycket uppmuntran och stöd.

  564. Men demokratin hänger på
    att det finns ett gemensamt samtal-

  565. -om
    demokratins gemensamma problem.

  566. Om det saknas kontext eller tillfälle-

  567. -för en stor del av samhället
    att delta i samtalet-

  568. -om de inte ens känner till fakta-

  569. -är de ur stånd
    att göra dessa bedömningar.

  570. Det är
    en av de mest dramatiska följderna-

  571. -av nyhetskällornas uppdelning.

  572. Om det finns fakta som inte nämns
    på Fox News-

  573. -känner konservativa inte till dem.

  574. Det blir deras bubbla av innehåll.

  575. Samma sak gäller
    med en del fakta på vänstersidan.

  576. Det är samma dynamik som vi ser
    som mångfald på den kulturella sidan.

  577. Jag bryr mig inte om de som lyssnar
    på opera aldrig ägnar tid åt rapmusik.

  578. Det gör mig inget. Det är deras val.

  579. Men det gör mig nåt om folk
    som tror de vet nåt om utrikespolitik-

  580. -inte bygger det alls på fakta om
    vad som händer inom utrikespolitik.

  581. Det är konflikten som uppstår när
    en plattform gjord för underhållning-

  582. -används som en demokratiplattform.

  583. Det är en konflikt som visar sig nu när
    underhållningsplattformen är så bra.

  584. Men det låter nästan omöjligt
    att kombinera.

  585. Hur kan vi ha en pluralistisk kultur
    och en demokrati i utveckling-

  586. -där det finns gemensamma
    utrymmen där vi kan enas om saker-

  587. -kring universitet eller mediejättar?
    Har du nåt hopp i den frågan?

  588. -Där var jag inte så hoppfull.
    -Ja, du får en andra chans.

  589. -Kanske vill Carl sälja hoppet.
    -Ja, det är hans uppgift.

  590. Jag är hoppfull. Som politiker
    har jag alltid blivit irriterad av folk-

  591. -som har en rakt motsatt uppfattning.

  592. Men det är ett faktum
    som jag har lärt mig leva med.

  593. Och ibland bygger det på en helt
    annan syn på hur världen funkar.

  594. Det är inget nytt.
    Så har det varit länge.

  595. Men när det är digitalt
    sprider det sig blixtsnabbt.

  596. Det sprider sig mer och snabbare,
    men inte så mycket mer och snabbare.

  597. Jag läser för närvarande
    om reformationen, 1517.

  598. Det var första gången
    tryckpressen fick ett genomslag.

  599. Det är otroligt att läsa-

  600. -hur en predikan
    som Martin Luther gjorde i Wittenberg-

  601. -kunde spridas
    på en vecka eller tio dagar-

  602. -till alla av betydelse i Tyskland.
    Tyskland var mindre-

  603. -i fråga om folkmängd, förstås.

  604. En otrolig löpeld, som verkligen satte
    Tyskland i brand, med tryckpressen.

  605. Jag erkänner att den digitala tidsåldern
    är annorlunda.

  606. Men jag skulle hävda,
    i motsats till för 25 år sen-

  607. -när jag var vid Akademiska föreningen
    eller nåt annat udda ställe i Sverige-

  608. -att folk är långt mer välinformerade nu
    än vad de var då.

  609. De vet mer om den motsatta åsikten
    än vad de visste förr.

  610. De vet mer om fakta
    och de vet mer om fejknyheter.

  611. Och de har ett större intresse
    för att ta reda på saker.

  612. Så spridningen
    av information har ägt rum.

  613. Den är helt klart mer mångskiftande,
    men på det hela taget...

  614. Och det finns många knäppskallar.
    Så har det för övrigt alltid varit.

  615. Lund är inget undantag.

  616. Men vi har en långt mer mångfaldig
    och välinformerad allmän opinion-

  617. -i dag än före Internet.

  618. Vilka är "vi"? Det är viktigt.
    Du pratar om Europa.

  619. Hela min premiss var
    att den tekniska arkitekturen...

  620. -Jag skulle till och med säga Indien.
    -Okej, säg Indien också.

  621. Men jag beskriver en särskild teknisk
    arkitektur som har utvecklats i USA.

  622. -Jag pratar även om USA.
    -Då är vi inte överens.

  623. Mångfalden och hur koncentrationen
    har utvecklats-

  624. -och polariseringen i samband med
    dessa medier har fått en mätbar effekt.

  625. Jag påstår det inte
    utan att grunda det på studier.

  626. Det finns en skillnad som har uppstått
    på grund av tekniken.

  627. Och det leder till frågan om vad vi gör
    när detta fortsätter-

  628. -och får ännu större effekter
    på grund av denna separation.

  629. Jag vill inte säga emot för mycket.
    Du är trots allt professor.

  630. Jag är en misslyckad student
    från Stockholms universitet.

  631. Men jag har en del
    att göra med Washington Post.

  632. För tio dagar sen
    gick jag igenom deras digitala grej.

  633. Washington Post var en tidning
    som gick med förlust.

  634. Den togs över av Jeff Bezos
    från Amazon. Jag vet inte varför.

  635. Men han digitaliserade tidningen.
    I dag har den fått ett enormt uppsving.

  636. Inte pappersversionen,
    utan den digitala versionen.

  637. Det går bra i hela världen.

  638. Han sa att de får tiotusen nya
    prenumeranter dagligen i hela världen.

  639. Det tror jag inte på,
    men säg att det är tusentals.

  640. De anställer som bara den.

  641. Det här är en omvänd Trump-effekt.

  642. Det finns plötsligt efterfrågan
    på kvalitetsinformation-

  643. -och de har kunnat nå ut mycket längre
    än vad som gick med en tidning-

  644. -inte bara till läsare Washington,
    en liten stad, om än viktig-

  645. -utan i USA och hela världen. Det är
    dåligt för Sveriges tidningsbransch-

  646. -och pappersbransch.

  647. Men det har blivit en bättre värld,
    ur informationssynpunkt.

  648. Okej, några olika perspektiv.

  649. Nu vill jag fråga Marina en sak:
    Du nämnde nåt mycket intressant.

  650. Ungefär halva världens befolkning
    är nu uppkopplad.

  651. De flesta som vet nåt säger att
    inom tio år ligger det kring 90 procent.

  652. Det blir Afrikas landsbygd,
    Sydamerika och Kina.

  653. Alla dessa människor som kommer att
    vara nya på nätet inom tio år.

  654. Jag inser att det är en omöjlig fråga-

  655. -men hur kommer de att påverka,
    förhoppningsvis på ett bra sätt...

  656. Hur kommer de att påverka Internet
    om tio år?

  657. Vi har fortfarande ditt problem,
    med storföretagen och Facebook.

  658. Och i Kina, även om
    fler människor använder Internet-

  659. -så är det ändå inom Kinas "intranät",
    där nätet är reglerat.

  660. I det avseendet blir det kanske inte
    så stor förändring.

  661. Men jag håller med om att folk är mer
    välinformerade-

  662. -och att tekniken
    kan ge mer inflytande-

  663. -exempelvis till kvinnor i många länder.

  664. Men jag ser inga dramatiska
    förändringar för att fler är på nätet.

  665. Det beror på vilka plattformar det är,
    hur öppna de är och vad folk gör.

  666. Och förhållandet
    mellan online och offline.

  667. Det digitala främjar inte i sig
    demokrati eller politiskt deltagande.

  668. Jag vill ta upp en sak:

  669. När vi för fyra år sen hade
    Lawrence Lessig här förberedde han...

  670. Vi visste inte det,
    men han ställde upp i presidentvalet.

  671. Det var en protesthandling,
    skulle jag nästan säga.

  672. Han fick mycket uppmärksamhet för
    tankarna som han pratade om här.

  673. Du sa en sak som jag minns:

  674. Att korruptionen i amerikansk politik
    inte måste vara den viktigaste frågan-

  675. -men det måste vara den första frågan.
    Det måste lösas innan man kan tala-

  676. -om andra politiska lösningar.

  677. Kan du översätta det till det digitala.

  678. Vilken är den första frågan
    inför vår digitala framtid?

  679. Vad måste vi åtgärda nu,
    när åhörarna lämnar rummet?

  680. Tyvärr vet jag inte.

  681. Jag tror fortfarande
    att om vi ska få rätt på det digitala-

  682. -måste man få rätt på regeringen.

  683. I USA just rullar man tillbaka många
    av de framsteg som Obama gjorde-

  684. -på uppmaning
    av samma korrumperande intressent.

  685. USA:s kongress röstade för att tillåta
    IT-leverantörer att sälja privata data-

  686. -som tillhör deras kunder.

  687. Det finns inget principargument för
    detta. De fick bara en massa pengar-

  688. -från IT-leverantörerna, för att de
    ville tjäna pengar på informationen.

  689. Samtidigt sa Donald Trump-

  690. -att lobbyister som besöker Vita huset
    måste få vara ostörda.

  691. Han vägrade gå ut med namnen-

  692. -och Vita huset skrev under en lag om
    att data kan säljas till högstbjudande.

  693. Det är likadant med nätneutralitet,
    som håller på att försvinna.

  694. Här finns det heller inga principskäl.
    Det har direkt att göra med...

  695. Frågan är så viktig. Kan du ge oss
    professorns förklaring på 20 sekunder.

  696. Du gjorde det bäst, med poängen
    som du argumenterade för tidigare.

  697. Europa har haft en så bra
    konkurrenspräglad marknad-

  698. -på grund av regeringarnas politik.

  699. USA hade
    ursprungligen samma policy-

  700. -men vände tillbaka
    under Bush-administrationen.

  701. Det har gett oss koncentration
    och en hemsk infrastruktur i USA.

  702. Obama försökte backa det lite, men
    Trump tar åter upp denna dåliga politik.

  703. Jag kan bara inte komma på
    ett kreativt svar på din fråga.

  704. Jag tycker fortfarande att detta är
    den viktigaste frågan att lösa.

  705. I det senaste valet såg vi att folk
    älskar att prata om korruption.

  706. Bernie Sanders pratar om det,
    liksom Donald Trump-

  707. -men för att kritisera Hillary Clinton,
    inte för samla USA kring en lösning-

  708. -för att få bort pengarna ur politiken.
    Det var inte Donald Trumps syfte.

  709. Men om man är rik kan man nu gå
    till USA:s stora teleoperatörer-

  710. -och be dem prioritera all trafik
    till Fox News till nästa val-

  711. -och göra det lite långsammare
    till CNN och New York Times.

  712. Det är skrämmande. Det krävs
    inte ens makt, bara pengar.

  713. Alla fokuserar på yttrandefriheten
    när man talar om nätneutralitet.

  714. För mig är innovation
    den viktigaste aspekten.

  715. Hade Skype dykt upp
    om bredbandsleverantörerna-

  716. -som på den tiden var teleoperatörer-

  717. -hade varit emot
    att applikationen utvecklades?

  718. Hade Youtube funnits
    om kabelbolag hade fått säga:

  719. "Innan ni får lansera er produkt
    behöver ni vår tillåtelse."

  720. De hade aldrig tillåtit Youtube.

  721. Grundprincipen för nätneutralitet
    är att nätverkets ägare-

  722. -inte väljer innehåll och applikationer.
    Det gör konsumenterna.

  723. När vi vänder på det kommer
    innovationsutrymmet att vara till salu-

  724. -så att dinosaurierna blockerar
    nya innovationer och nytt innehåll.

  725. -Varför protesterar vi inte på gatorna?
    -I Sverige har vi redan bra konkurrens.

  726. Vi har fem mobiloperatörer, vilket
    är flest av alla europeiska länder.

  727. Alla hushåll kan välja... Utom
    de minst lyckligt lottade hushållen.

  728. De flesta hushåll kan välja
    mellan två eller tre IT-leverantörer.

  729. Om din operatör gör nåt du ogillar
    kan du gå nån annanstans.

  730. Därför har nätneutralitet inte blivit
    en viktig fråga här, som i Tyskland-

  731. -eller i Belgien.
    När jag flyttade till Belgien 2010-

  732. -blev min hyresvärdinna sur för att jag
    såg samma Youtube-klipp flera gånger-

  733. -och vi översteg vår månatliga
    trafikkvot. Detta var 2010.

  734. Jag flyttade från Lund, där jag hade
    uppkoppling på 10 Mbit-

  735. -och trodde jag var i tredje världen.
    Jag förstod inte konceptet trafikkvot.

  736. De europeiska länder-

  737. -där man inte lyckades
    ge upphov till konkurrens-

  738. -har nu större problem
    med konkurrens.

  739. Liksom i USA har man
    färre infrastrukturleverantörer.

  740. Det finns problem med nätneutralitet
    och ägarkoncentration-

  741. -inom andra medieplattformar.

  742. Sverige ligger bra till, för vi hade
    länge en marknadsorienterad politik.

  743. Men om man ville göra nåt bra
    för vårt land-

  744. -har vi för närvarande en övergång från
    marknadsorienterad nätverkspolitik-

  745. -till en mer
    försvarsinriktad Internetpolicy.

  746. Om man vill se till att vi fortsätter ha
    ett samhälle med välstånd och teknik-

  747. -skriver man till sina lagstiftare och
    ber dem inte stödja denna övergång.

  748. Det kan vi göra när vi går härifrån.

  749. -Det är en spektrumfråga.
    -Nej, det är en allmän fråga.

  750. Mejla mig, så får ni detaljerna.
    Det finns många frågor att agera på.

  751. Vi vill nog gärna ha såna tips.
    Det är där vi befinner oss nu.

  752. Vi måste försöka ingjuta
    lite hopp och gå framåt.

  753. Jag måste avbryta er,
    för en timme har gått.

  754. Ni vill inte sluta prata.
    Jag vet inte om ni vill lyssna vidare-

  755. -men använd energin till
    dessa viktiga och intressanta problem.

  756. Tack så mycket, allihop,
    för att ni kom i kväll.

  757. Marina Svensson, Lawrence Lessig,
    Amelia Andersdotter och Carl Bildt.

  758. Tack och god kväll.

  759. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det digitala samhället och demokratin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett akademiskt samtal som problematiserar dagens digitala revolution och vilken effekt den har på demokratin. Gynnas marginaliserade röster? Bidrar digitaliseringen till en demokratisk förbättring inom sociala medier eller har det främst resulterat i manipulation, cyberattacker och global nätelitism? Inspelat på AF-borgen i Lund den 24 april 2017. Arrangör: Debatt i Lund, Lunds universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Demokrati, Digitalisering, Internetanvändare, Internetmissbruk, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning