Titta

Tänk till - Valet 2018

Tänk till - Valet 2018

Om Tänk till - Valet 2018

UR har pratat med hundra förstagångsväljare om frågor som engagerar dem inför valet 2018. Bland annat tas frågor om psykisk ohälsa och stress upp. Representanter från de åtta riksdagspartierna berättar om sin politik i de olika frågorna.

Till första programmet

Tänk till - Valet 2018 : Är integration viktigt?Dela
  1. Vi har pratat med förstagångsväljare.
    Nåt viktigt för dem var integration.

  2. Men ibland känns det
    som om alla menar olika med det.

  3. Vad betyder integration
    och är det viktigt?

  4. Det har jag frågat politiker och det
    ska vi ta upp i vår grymma panel.

  5. Välkomna till
    "Tänk till - valet 2018".

  6. -Är integration viktigt?
    -Ja.

  7. -Du tvekar.
    -Det är kanske viktigt för människan.

  8. Om två grupper på varsitt ställe
    träffas blir det ett möte.

  9. Man utbyter idéer, recept och språk.

  10. Men som politisk fråga som vi måste
    ta tag i är det överhajpat.

  11. Intressant. Det är också den kropp
    och de förutsättningar du har.

  12. Och beroende på vad du har för
    förutsättningar tidigare.

  13. -Då behöver du inte integrationen.
    -Det är ett faktum...

  14. ...att det finns grupper i samhället
    som har ett annat utgångsläge.

  15. Där kanske vissa medel behövs.

  16. Förr har man pratat om att kasta bort
    din kulturella tillhörighet-

  17. -och din bakgrund.

  18. Du ska bara anamma bilden och
    konstruktionen av vad svenskhet är.

  19. Sen har man övergått till
    en mildare term: integration.

  20. Men det är fortfarande samma sak:
    jag ska offra mitt bagage-

  21. -och min kulturella tillgång
    för att få en ingång där jag är nu.

  22. Jag har ibland upplevt att man måste
    assimileras för att ingå i samhället-

  23. -men inte alltid. För mig är
    integration mer en kompromiss.

  24. Inte direkt assimilering. Jag kan
    bära ett namn som är från utlandet-

  25. -och ha en religion som inte är
    100 % svensk på det sättet.

  26. Kompromissen är intressant,
    men kompromiss på bekostnad av vem?

  27. Jag måste börja med det, eftersom
    jag kommit till ett nytt land.

  28. Man ska kunna respektera
    varandras bakgrund.

  29. -Olikheterna i samhället.
    -Exakt. De som finns.

  30. Vissa saker tycker jag är viktigare
    att assimilera.

  31. Sverige har ganska starka kvinno...

  32. -Alltså köns...
    -Genustänk.

  33. Ja. När det då kommer kulturer
    som har mer kvinnoförtryck-

  34. -kan jag anse att den delen borde
    assimileras till Sveriges tänk.

  35. Det är en fundamental del i Sverige.

  36. Men om man kommer till Sverige
    från en kvinnonedsättande kultur...

  37. Det är imperialistiskt att tänka
    att Sverige är ett demokratiskt land.

  38. Assimilation håller jag inte med om,
    men man ska ge förutsättningarna.

  39. Det ska göras klart rätt direkt
    att det här är normen i Sverige.

  40. Det är ju frivilligt, men att man
    ändå får veta det på nåt sätt.

  41. Många har också brist på kunskap.
    98 % av svenskar som jag pratat med-

  42. -som diskuterat på sociala medier,
    i skolan och på bussen-

  43. -tror att slöjan är ett förtryck. Men
    här kan ingen tvinga mig att ha den.

  44. Innan integration kan bli ett mål
    har vi problemet segregation.

  45. Segregeringen i samhället är stor.
    I Rosengård är 98 % invandrare.

  46. I Limhamn är det
    98 % etniska svenskar.

  47. Hur mycket kan man då umgås?

  48. Och den som är segregerad ska åka
    och säga: "Vill nån bli min vän?"

  49. -Vem bestämmer vem som är
    integrerad?
    -Bland annat vi. Folket.

  50. Inte bara folket.
    Det är de som är privilegierade.

  51. För i slutet av dagen är det de som
    har mest tillgång till arbetsplatser-

  52. -och kan släppa in folk. Om de inte
    vill öppna dörren till människor-

  53. -är det svårt för oss att säga
    att vi är integrerade.

  54. Människor tror att för att de släpper
    in en människa från Rosengård...

  55. -...så är det klart.
    -Vad är det de behöver göra?

  56. Att strukturellt förändra systemet.
    Skolan är jättebra att börja med.

  57. Så vi säger... Alla ungdomar fördelas
    i områden beroende på var de bor.

  58. Staten borde skapa en rättvis
    fördelning oberoende av var man bor.

  59. Stadsdelen som jag bor i
    har tagit emot flest nyanlända.

  60. Om man jämför med andra stadsdelar
    har de procentuellt tagit emot 0.

  61. Samma resurser men olika mängd
    arbete. Det blir orättvist.

  62. Eleverna där
    får mindre tillgång till lärarna.

  63. Politiker pratar om att höja kraven
    på nyanlända för att integrera dem.

  64. Det pratas om språkkrav
    och medborgarskapstest.

  65. Om kraven höjs parallellt
    med insatserna är det ingen fara.

  66. Det ska finnas marginal mellan
    resurserna och förutsättningarna.

  67. -Har vi svenskar inget ansvar?
    -Sverige behöver ställa krav...

  68. ...på redan integrerade att öppna
    för människor som vill komma in.

  69. Människor som är integrerade
    och inte behöver fundera på det-

  70. -har verktyg. Hur ska den veta
    att den behöver dela med sig?

  71. Absolut. Men jag tycker inte
    att det är fel att höja kraven.

  72. Jag tycker att det är ett sätt
    att höja dem som kommer.

  73. Att säga att vi tror på att
    ni kan integreras i vårt samhälle.

  74. I dag känns det som om man ser ner
    på dem som kommer hit. Det blir:

  75. "Ni kan komma
    men behöver inte göra nåt."

  76. Man behöver kanske bara
    förtydliga kraven-

  77. -att språket är viktigt från dag ett.

  78. Tror ni inte att folk som kommer hit
    vet att de måste lära sig språket?

  79. Det här känns som en retorik
    som upprepar sig-

  80. -som blir mycket mer
    högerpopulistisk.

  81. Att folk som kommer hit
    inte vill förbättra sitt liv.

  82. Man kan tänka att det ska vara mer
    krav på företag att godta engelska.

  83. För att möjliggöra så att alla kan
    komma in med de förkunskaper de har.

  84. Vi har frågat riksdagspartierna
    vad de tycker om det här.

  85. Hur är läget? Liban.
    Vad är integration för dig i tre ord?

  86. -I tre ord? Känna sig hemma.
    -Respekt, lika regler, att man möts.

  87. Sammanhållning.

  88. När man känner sig
    som en del av samhället.

  89. Att människor med olika erfarenheter
    möts och utvecklas.

  90. Det är processen att nån går från att
    vara främling till att bli granne.

  91. Man lever i och har kontakt med
    samhället, även om man är flykting.

  92. Ett samhälle där alla oavsett
    bakgrund har samma rättigheter.

  93. Kan vi svenskar göra nåt
    för att bidra till integrationen?

  94. Alla måste bidra. Det handlar om
    att bemöta medmänniskor med respekt.

  95. Att se till att alla känner sig
    som en del av vår gemenskap.

  96. Det är ett så bra land
    som vi ser till att det blir.

  97. Så alla måste bidra till det.

  98. Oavsett vad man definierar sig som.

  99. Jag tänker att människor alltid måste
    anpassa sig till andra människor.

  100. Vi måste se att man kan vara svensk
    oavsett utseende eller religion.

  101. Oavsett bakgrund kan man vara svensk.
    Vi måste börja tänka på det sättet.

  102. Enkla, vardagliga grejer. Att prata
    med folk. Många svenskar gör det.

  103. När vi hade
    den stora vågen av flyktingar-

  104. -var det många svenskar som sa:
    "Vad kan vi hjälpa till med?"

  105. -Borde svenskar göra mer?
    -Ja. Och det skulle bryta fördomar.

  106. Det handlar nog om att visa för
    nyanlända eller dem som ska bo här-

  107. -vad som är bra med Sverige och vad
    nytillkomna bör anpassa sig till.

  108. -Det har vi varit dåliga på.
    -Tydliga regler?

  109. Regler, sociala koder, språket
    och vad vi förväntar oss i allmänhet.

  110. Integration handlar också om
    klass, kön och en massa andra saker.

  111. Naturligtvis, genom att bosätta sig
    och agera på ett sånt sätt-

  112. -att du inte bara träffar dem
    som ser ut som du och tycker som du.

  113. Vi måste sluta tala om vi och de och
    huruvida nån är svensk eller inte.

  114. Går det bra för fotbollslandslaget,
    är alla svenskar.

  115. Går det dåligt, börjar man prata om
    vilka som är svenskar eller inte.

  116. Ska Sverige lyckas med integrationen-

  117. -måste alla svenskar sluta prata om
    ett vi och de och prata om ett vi.

  118. Vi behöver vara...

  119. Öppenhet handlar inte bara om
    politik, var vi bor och har skola.

  120. Det är det viktigaste för grunden,
    men man ska också mötas i respekt.

  121. Lika regler och lika respekt.

  122. Integrationen måste gå åt båda håll.

  123. En konkret sak är hur man själv
    uppträder och behandlar andra.

  124. I vardagen. Arbetsgivaren måste
    anstränga sig att titta på meriter.

  125. Inte på människans bakgrund.
    Det finns många saker-

  126. -som vi som är i samhället kan göra
    för att andra ska komma in bättre.

  127. Grymt! Det var alla frågor jag hade.
    Tack för att du var med!

  128. -"Back to you."
    -Skiljer det mycket i vad de sa?

  129. Att vi ska försöka möta folk så
    mycket vi kan. Det här medmänskliga.

  130. Vi är människor allihop.
    Vi hjälper varandra så mycket vi kan.

  131. Målet är att vi alla ska vara
    människor och acceptera varandra.

  132. Det strävar alla efter.

  133. Det är bara synd att alla befinner
    sig på olika platser i maratonloppet.

  134. Jag kan åka t-bana eller gå på gatan
    och bli nedslagen av en nazist.

  135. Verkligheterna är så olika. Det
    färgar politiken. Så min ambition om-

  136. -att bara vilja vara en människa
    tas ifrån mig p.g.a. situationen.

  137. Alla politiker ger blaha-svar.

  138. Ingen sa nåt konkret exempel på
    hur man kan göra.

  139. Sverigedemokraterna ska att vi ska
    visa dem och lära dem våra regler.

  140. -Att vara tydligare med det.
    -Det låter nationalistiskt.

  141. Men det betyder inte att han inte
    tycker det här medmänskliga.

  142. Det var ett sätt att uttrycka
    hur vi uppnår integration.

  143. Det var längesen vi såg en så här
    hög flyktingström till Sverige.

  144. När det kommer
    så pass mycket tillskott-

  145. -blir det svårt att hålla uppe
    resurserna för att ge en stämpel.

  146. För att bearbeta alla aspekter i sam-
    hället är befolkningsökningen snabb.

  147. Man pratar mycket om resurser.

  148. Man får titta på hur mycket pengar
    vi har och vad vi kan göra med dem.

  149. "Här har vi militärpengar. Vi behöver
    inte dem. Det kan vi ta bort."

  150. Det finns säkert hörn
    där vi spenderar mer än vi borde.

  151. Då handlar det om att flytta pengar
    för att ta hand om dem som kommer.

  152. Det är plus och minus.
    Det kan man göra i Excel.

  153. Tips till politikerna: Ta fram Excel
    eller andra databehandlingsprogram.

  154. Tack till alla er där hemma som
    tittar på "Tänk till - valet 2018".

  155. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Är integration viktigt?

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är integration och är integrationen en viktig fråga? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar med förstagångsväljare om vad de tycker. Han har även träffat partiledare och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Immigration, Integration, Integration av invandrare, Mänskliga rättigheter, Politik, Politiker, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Sverige, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tänk till - Valet 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Är integration viktigt?

Avsnitt 1 av 4

Vad är integration och är integrationen en viktig fråga? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar med förstagångsväljare om vad de tycker. Han har även träffat partiledare och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Ungas psykiska ohälsa

Avsnitt 2 av 4

Flera undersökningar visar att unga i Sverige mår allt sämre. Psykisk ohälsa och stress är ämnen som engagerar. I detta avsnitt pratar programledaren Liban Abshir Mohamed med förstagångsväljare om vad skolan kan göra för att unga ska må bättre. Liban har även träffat partiledarna och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Varför rösta?

Avsnitt 3 av 4

Att känna att man kan påverka och har inflytande är viktigt för de allra flesta. Men hur är det med att rösta, är det en plikt eller ett privilegium? Programledaren Liban Abshir Mohamed samtalar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare. Han har även träffat partiledare och andra representanter från riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Yttrandefrihet till varje pris?

Avsnitt 4 av 4

Yttrandefrihet och demokrati är en fråga som engagerar många inför riksdagsvalet 2018. Vad händer när demokratin används för odemokratiska syften? Ska nazister förbjudas att demonstrera eller ska yttrandefriheten försvaras till varje pris? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The age balance

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?