Titta

Tänk till - Valet 2018

Tänk till - Valet 2018

Om Tänk till - Valet 2018

UR har pratat med hundra förstagångsväljare om frågor som engagerar dem inför valet 2018. Bland annat tas frågor om psykisk ohälsa och stress upp. Representanter från de åtta riksdagspartierna berättar om sin politik i de olika frågorna.

Till första programmet

Tänk till - Valet 2018 : Varför rösta?Dela
  1. Enligt 100 förstagångsväljare
    kommer nästan alla av dem att rösta.

  2. Men hur går tankarna?

  3. Är det här ett privilegium eller en
    plikt? Är det okej att strunta i det?

  4. Med mig för att prata om det här
    har jag vår grymma panel. Välkomna!

  5. -Hur känns det att få rösta?
    -Jag bryr mig inte så mycket.

  6. Det känns inte som om det kommer
    att bli nån skillnad.

  7. -Tror du att din röst spelar roll?
    -Nej.

  8. -Tror du att din röst kan påverka?
    -Nej.

  9. Jag kan göra mer än att rösta
    för att förändra nånting.

  10. Jag har varit aktiv i politiken
    för att min mamma är aktiv.

  11. Mina föräldrar tog med mig
    när de röstade.

  12. Så för mig känns det bara som ett år
    till, men där jag får bestämma mer.

  13. -Ni andra?
    -Det är läskigt.

  14. Det är många partier. När man är 18,
    blir det: "Vad står partierna för?"

  15. Det är mycket du behöver kunna
    före valet.

  16. Det är mycket: "Vad ska jag rösta på?
    Vad behöver jag kunna om dem?"

  17. -Känner du dig redo nu?
    -Inte helt.

  18. Jag har väntat länge
    på att få rösta.

  19. Jag har alltid varit
    politiskt engagerad-

  20. -och alltid varit någorlunda påläst.
    Det känns fantastiskt!

  21. Är det en plikt eller ett privilegium
    att rösta?

  22. Det är ett privilegium. Det är
    nånting viktigt som man ska göra.

  23. Men om man inte hittar ett parti
    som verkligen resonerar med en-

  24. -kan man inte rösta för nåt
    man inte tror på.

  25. Alla måste inte tvingas till det. Men
    det är bra om man vill kunna höras.

  26. För så fungerar en demokrati.

  27. -Så det är ett privilegium?
    -Jag håller verkligen inte med.

  28. Det är varken en plikt
    eller ett privilegium att rösta.

  29. Ens plikt är däremot
    att vara engagerad i samhället.

  30. Att gå och rösta över huvud taget...

  31. Det känns som om det är en så
    liten del som faktiskt spelar roll.

  32. -Ska du rösta?
    -Nej.

  33. Jag har inget förtroende för staten.

  34. Det är knasigt att koncentrera
    så mycket makt på så få människor.

  35. Min energi är bättre spenderad på
    att vara aktiv i mitt samhälle-

  36. -med mina nära människor.

  37. Jag håller inte med nån av er två.

  38. Jag tycker att det är en plikt
    att rösta i en demokrati.

  39. Det blir inte demokrati. Ni ser upp
    till en enda som ska förändra nåt.

  40. Sergej sa att det känns dåligt att ha
    så mycket makt på så få människor.

  41. Men de är ju folkvalda.
    Du röstar på dem som tycker som du.

  42. Fast på en alldeles för stor skala.

  43. När det blir så stort tappar det
    sin nyans, och det tappar sin...

  44. Så hela idén försvinner. Folk blir
    så utspridda att ingen tycker nåt.

  45. Det använder man kommunen till. Då
    väljer man folk som representerar en-

  46. -som kan ta upp vad man behöver
    med riksdagen.

  47. Staten är
    en nödvändig del av samhället.

  48. -Nej.
    -Vi kommer att komma in på det.

  49. -Ebba?
    -Det är oerhört viktigt att rösta.

  50. Jag är lite inne på ditt spår.
    Det är kanske ingen plikt.

  51. Men det är oerhört respektlöst
    mot demokratin att inte rösta-

  52. -p.g.a. att folk flyr över minfält-

  53. -och sitter i gummibåtar
    för att få den rättigheten.

  54. Att inte ta sig till valurnan är att
    skita i att Sverige har demokrati.

  55. Och att man skiter i sin rösträtt.

  56. Så att i alla fall rösta blankt för
    att visa missnöje med politikerna-

  57. -eller partierna
    är det minsta man kan göra.

  58. Alexia, har du funderat på
    att rösta blankt?

  59. Politik är verkligen inte min grej.

  60. Jag känner att jag själv kan bidra
    med mer än att skriva på ett papper.

  61. Vad kan man bidra med till demokratin
    om man inte ska rösta, då?

  62. Jag tycker inte om
    att vissa ska ha det bättre än andra.

  63. Det tycker jag att de ska fokusera
    mest på. Jämställdhet.

  64. Ni som tror på att rösta, är det
    den ultimata formen av demokrati?

  65. Demokrati och diktatur är väl
    det som finns.

  66. Man kan inte representera alla. Men
    demokrati är det bästa vi har i dag.

  67. Jag vill ha ett samhälle som inte
    har en stark hierarkisk struktur.

  68. Att du har en riksdag som bestämmer
    allt, och vi får finna oss i det.

  69. Det ska mobiliseras nedifrån och upp.

  70. Det ena utesluter inte det andra.
    Vi kan ha en representativ demokrati-

  71. -där man kan engagera sig
    och engagera media-

  72. -och skapa föreningar ändå.
    Vi har de friheterna i Sverige.

  73. Genom att inte rösta visar man inte
    vad man vill i stället.

  74. Att inte rösta kommer inte
    att förändra vår politiska struktur.

  75. Jag tänker inte förneka det. Men
    att rösta vore lika konstigt för mig-

  76. -som för en icke-troende
    att gå till kyrkan.

  77. Nu behöver vi byta ämne. - Du sa
    att du har längtat efter att rösta.

  78. Bör man sänka rösträttsåldern
    till sexton år?

  79. Definitivt! Det här är en rolig grej!

  80. Jag tänker att om jag röstar på
    nånting och det partiet kommer in-

  81. -så lovar det inte mig att det direkt
    kommer att ändra nånting i samhället.

  82. När jag gick i skolan
    ville jag ändra grejer.

  83. Men jag kunde inte
    för att jag inte kunde rösta.

  84. Nu behöver jag inte rösta för det.

  85. -Var borde gränsen ligga?
    -Sexton är en bra start.

  86. Vi har frågat alla riksdagspartier
    om man bör sänka rösträttsåldern.

  87. Hej! Är ni för eller emot
    sänkt rösträttsålder till sexton år?

  88. Den åldersgräns vi har i dag är bra.

  89. Nånstans måste man sätta gränsen.
    Det naturliga är myndighetsåldern.

  90. -Vi är emot det.
    -Jag är för.

  91. -Liberalerna vill inte sänka den.
    -Man ska få rösta året man fyller 18.

  92. -Vi är emot det.
    -Vi har inga förslag på det.

  93. Man kan alltid diskutera åldern.

  94. Du har lättare för att bli påverkad
    av din omgivning om du är yngre.

  95. Fördelen kan vara
    fler engagerade ungdomar i politiken.

  96. Sätts gränsen vid 16, kan man säga:
    "En välinformerad femtonåring, då?"

  97. Eller om man är född en dag för sent.
    Den problematiken finns alltid.

  98. Men en bra avvägning är ändå arton.

  99. Det kan låta sympatiskt att även
    ungdomar berörs av politiken.

  100. Men nånstans måste man dra en gräns.
    Den är rimlig att dra vid arton.

  101. -Varför då?
    -Då tvingas politiker träffa unga.

  102. Med rösten följer makt och ansvar.
    Att politiker och unga möts är bra.

  103. Det är rimligt att ha en gräns
    när man blir vuxen.

  104. Man kan gå i samma årskurs.
    En del får rösta och en del får inte.

  105. -Det är ganska irriterande.
    -Om man fyller för sent?

  106. Ja. Man ska få rösta om man fyller
    samma år. Vi vill också testa 16 år-

  107. -i några kommuner och se hur det går
    och fundera på att sänka sen.

  108. Nånstans måste man bestämma sig för
    när man är så pass med i samhället-

  109. -och kan ta ansvar för det och kanske
    bidra till det genom eget arbete-

  110. -att det är lämpligt att man får
    rösta om hur resurserna ska fördelas.

  111. Mycket hängs upp på artonårsdagen.
    Det känns logiskt som rösträttsålder.

  112. Man ska kunna vara valbar i alla val
    om man ska kunna få rösta i alla val.

  113. Man kan inte få ställa upp till
    riksdagen när man är under arton.

  114. Vi har knutit rösträttsåldern till
    när man kan bli politiker.

  115. Tack så mycket! - Varsågod, Liban.

  116. -Vem höll ni med mest?
    -lite blandat.

  117. Jag ska säga nåt jag aldrig trott:
    Jag höll med Jonas Sjöstedt om-

  118. -att i alla fall året
    man fyller arton ska man få rösta.

  119. -Fyller man sent...
    -...får man rösta.

  120. Men det är rimligt att dra ålders-
    gränsen där myndighetsåldern är.

  121. Mycket annat faller in då.
    Man får ta juridiska beslut.

  122. Att få besluta om samhället
    och sig själv är rimligt.

  123. -Hade du velat rösta vid sexton?
    -Ja. Jag har alltid varit påläst.

  124. Borde man inte då sänka
    så att de som vill rösta får det?

  125. Nej. Vad som var bäst för mig
    behöver inte vara bäst för alla.

  126. -Vad tycker ni?
    -Det vore bra att sänka.

  127. För i den åldern har man fortfarande
    framtiden i skolan.

  128. Då har man fortfarande
    personlig kontakt med skolan.

  129. Man kan själv säga
    vad som behöver förändras.

  130. Men om jag röstar för skolan nu
    kommer det kanske att ta fyra år.

  131. De efter mig tycker kanske inte
    som jag.

  132. Så jag fjärtar i en hiss
    och går därifrån.

  133. Jag måste hålla med Ebba. Året
    man fyller arton ska man få rösta.

  134. Då röstar en hel årskull. Men det är
    inte rimligt att sänka till sexton.

  135. Du får inte ta körkort,
    men du ska få rösta i val.

  136. Blir inte ungas frågor viktigare då?
    Om man säker på rösträttsåldern?

  137. Jo, men det finns andra sätt
    att engagera sig.

  138. Ungdomspartierna. När stora grupper
    av människor tycker samma sak-

  139. -även om det är unga, tar ungdoms-
    partiet det till sitt moderparti.

  140. -Arton är för ungt för att rösta.
    -Varför då?

  141. Arton är inte värsta grejen.
    Man är inte helt myndig i huvudet än.

  142. -När tycker du...
    -21.

  143. -Det är en lagom bra ålder, faktiskt.
    -Nu är det val snart.

  144. Vilken är den viktigaste frågan?
    - Du ska inte rösta.

  145. -Ja...
    -Du får välja en fråga.

  146. Då måste jag säga avskaffandet av
    staten, för att vara lite radikal.

  147. -Alexia?
    -Jag pluggar vård och omsorg.

  148. Vårdfrågan är ganska stor.
    Men nu slänger jag med flyktingar.

  149. Det är jätteviktigt.

  150. -Att man tar hand om dem? - Ebba?
    -Integration, absolut. Vårdplatser.

  151. -Det var två.
    -Jag vet...

  152. -Välj en. Vård eller integration.
    -"Do it!"

  153. -Integration är ju faktiskt...
    -Så du bryr dig inte om vård?

  154. Landsbygd och glesbygd
    kommer att vara viktigast.

  155. Jag har sett skadorna som kan bli
    när man inte tar hand om dem.

  156. Immigration och integration.

  157. Folk kommer hit
    för att vara en del av samhället.

  158. Jättebra! Det var alla frågor jag
    hade. Tack för att ni ville vara med!

  159. Nästa vecka kör vi en ny fråga inför
    valet, så häng med oss då. Hej då!

  160. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Varför rösta?

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att känna att man kan påverka och har inflytande är viktigt för de allra flesta. Men hur är det med att rösta, är det en plikt eller ett privilegium? Programledaren Liban Abshir Mohamed samtalar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare. Han har även träffat partiledare och andra representanter från riksdagspartierna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Politik, Politiker, Politiska partier, Politiska åskådningar, Röstning, Röstplikt, Rösträtt, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Ungdomar, Val (statsvetenskap)
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tänk till - Valet 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Är integration viktigt?

Avsnitt 1 av 4

Vad är integration och är integrationen en viktig fråga? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar med förstagångsväljare om vad de tycker. Han har även träffat partiledare och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Ungas psykiska ohälsa

Avsnitt 2 av 4

Flera undersökningar visar att unga i Sverige mår allt sämre. Psykisk ohälsa och stress är ämnen som engagerar. I detta avsnitt pratar programledaren Liban Abshir Mohamed med förstagångsväljare om vad skolan kan göra för att unga ska må bättre. Liban har även träffat partiledarna och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Varför rösta?

Avsnitt 3 av 4

Att känna att man kan påverka och har inflytande är viktigt för de allra flesta. Men hur är det med att rösta, är det en plikt eller ett privilegium? Programledaren Liban Abshir Mohamed samtalar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare. Han har även träffat partiledare och andra representanter från riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Yttrandefrihet till varje pris?

Avsnitt 4 av 4

Yttrandefrihet och demokrati är en fråga som engagerar många inför riksdagsvalet 2018. Vad händer när demokratin används för odemokratiska syften? Ska nazister förbjudas att demonstrera eller ska yttrandefriheten försvaras till varje pris? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Ska jag säga hen eller den?

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Flickorna i Nairobis slum

I Kenyas huvudstad Nairobi lever miljontals människor i slumområden. Där har ingen egen toalett eller rinnande vatten och många saknar el. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa, 14 år. Hennes föräldrar överger henne och hon lämnas ensam med sina småsyskon. Också Mary förlorar sina föräldrar tidigt och tvingas in i prostitution. Men efter att hon hamnat i fängelse bestämmer hon sig för att starta en förening där prostituerade hjälper varandra till ett bättre liv.