Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Om det finska standardspråketDela
  1. Vi kan fortsätta med projektet
    om det finska standardspråket.

  2. Språket tillhör oss alla.

  3. Mitt föredrag är i två delar.
    Jag berättar kort om Kotus nyheter-

  4. -och sedan fortsätter jag
    med projektet om standardspråket-

  5. -som vi påbörjade för två år sedan.

  6. Jag berättar om iakttagelser
    som folk har skickat till oss.

  7. Först har jag några nyheter från Kotus.

  8. Här kan vi se Kotus från utsidan.
    En bild är inifrån-

  9. -från vårt vackra kontorslandskap
    som inspirerar till arbete.

  10. Jag säger några ord
    om våra tidskrifter-

  11. -och ordböcker på nätet.

  12. Alla nätpublikationer
    kan läsas gratis på nätet.

  13. Senare berättar jag om
    nätordboken "Kielitoimiston sanakirja".

  14. Sirkka Paikkala berättar om namnvård.
    Det kommer jag inte att gå in på.

  15. Först har vi "Kielikello".

  16. I december i fjol utkom "Kielikello"
    för sista gången i pappersform.

  17. Den har publicerats på nätet
    från och med mars.

  18. Här ser vi omslaget
    till det första numret i mars.

  19. Chefredaktören Sari Maamies
    ville hälsa-

  20. -att man ska söka i tidskriften
    under länken "Haku ja arkisto".

  21. I det övre sökfältet hittar man
    ingenting.

  22. Det är en teknisk brist som åtgärdas,
    men jag vet inte när problemet är löst.

  23. Innehållet i "Kielikello" är som förr-

  24. -men nu kan det läsas fritt på nätet
    och endast i elektronisk form.

  25. Alla gillade inte reformen-

  26. -men det är moderna tider,
    som ungdomarna brukar säga.

  27. Den svenska tidskriften Språkbruk
    finns också på nätet-

  28. -men den har också
    en pappersversion-

  29. -och kan prenumereras på årsvis.

  30. Den fortsätter också
    som en bra tidning om språkvård.

  31. Dialektordboken
    "Suomen murteiden sanakirja"-

  32. -har kommit till ordet "lofka".

  33. Nästa månad,
    kanske redan nästa vecka-

  34. -publiceras hela första delen på nätet.

  35. Då kan man fritt använda
    en ganska stor del av dialektordboken.

  36. Vissa ordartiklar har kartor
    som visar var ordet används.

  37. Vi har även inkluderat
    dialekten som talas i Värmland.

  38. På vissa kartor syns även Värmland.

  39. Vi uppskattar att ordboken är klar
    om cirka 30 år.

  40. Den kommer att innehålla
    350 000 ordartiklar.

  41. Vi lägger till cirka 6 000 ordartiklar
    om året.

  42. I slutet av året är vi ungefär halvvägs.

  43. När man väntar på någonting gott
    väntar man aldrig för länge.

  44. Ordboken
    "Vanhan kirjasuomen sanakirja"-

  45. -har kommit till ordet "osviitu".

  46. För en vecka sedan
    meddelade Konestiftelsen-

  47. -att de kommer att finansiera
    ordboksprojektet fram till 2023-

  48. -vilket är väldigt fint,
    men arbetet uppskattas ta tid.

  49. Det är möjligt att ordboken finns
    i sin helhet på nätet på 30-talet.

  50. Ordboken listar och förklarar orden
    i litterära källor-

  51. -från 1500-talet
    till början av 1800-talet.

  52. Varje ord har en tidslinje.
    Man kan se när ordet har använts.

  53. Det lönar sig att bekanta sig
    med den ordboken.

  54. "Stora finsk-svenska ordboken"
    finns redan på nätet-

  55. -men det kommer en ny version.

  56. Den bearbetas för tillfället.
    Det kommer många nya ordartiklar.

  57. Gamla artiklar uppdateras delvis
    vid behov.

  58. I slutet av nästa år borde den nya
    versionen vara så gott som klar.

  59. Jag har förstått att Språkrådet här
    sköter om-

  60. -uppdateringen
    av de sverigefinska orden.

  61. Kanske Riina kan berätta hur många
    nya ord som kommer att tas med.

  62. Här nämns också "Finlandssvensk
    ordbok", som innehåller finlandismer.

  63. Den har inte ändrat alls
    och finns fortfarande på nätet.

  64. Den tryckta upplagan
    har länge varit slutsåld.

  65. Alla publikationer kan man hitta
    på www.kotus.fi.

  66. De svenskspråkiga hittas lättare
    på www.sprakinstitutet.fi.

  67. "Ordbok över Finlands svenska folkmål"
    har kommit till ordet "potät".

  68. Arbetet framskrider med fart.

  69. Chefredaktören beräknar
    att nätversionen är klar på 30-talet.

  70. Det är ganska snart
    eftersom 10-talet snart är slut.

  71. Den här ordboken har
    fina sökegenskaper.

  72. Man kan välja ord enligt område
    eller ursprungsspråk.

  73. Det går att välja exempelvis dialektord
    som har lånats från engelskan-

  74. -eller finska lånord
    i finlandssvenska dialekter.

  75. Jag blandar lätt ihop termerna.

  76. Om jag säger fel ska ni tänka efter
    vad jag skulle kunna mena.

  77. Jag är från Savolax,
    så ansvaret ligger hos er.

  78. Det lönar sig att bekanta sig
    grundligt med ordböckerna.

  79. Det var inte allt.

  80. Kotus har arbetat med ordböcker
    för invandrare.

  81. I slutet av året kommer
    den finsk-somaliska ordboken till T.

  82. Vi är alltså inne på slutsträckan.

  83. Första delen av den finsk-nordkurdiska
    ordboken kom ut förra veckan.

  84. Vi har kommit från A till K.
    Nästa år är vi kanske vid R.

  85. Vi jobbar i rask takt.

  86. Nästa par är finska-centralkurdiska-

  87. -kurdiskans andra stora dialekt
    vid sidan om nordkurdiskan.

  88. Vi har inte beslutat om fler-

  89. -men de kommer att finansieras
    av undervisningsstyrelsen.

  90. I Sverige har man kommit
    mycket längre, men vi följer efter.

  91. Det var kort
    om våra nyheter från Kotus.

  92. Vi kan fortsätta med projektet
    om det finska standardspråket.

  93. Språket tillhör oss alla.

  94. Vad innebär projektet i praktiken?

  95. På Kotus webbplats finns en blankett-

  96. -där vem som helst kan skriva
    språkliga särdrag-

  97. -som man tycker
    inte hör till standardspråket-

  98. -eller annars bara väcker förundran.

  99. Hittills har vi fått in
    drygt 1 400 blanketter.

  100. Många blanketter har flera iakttagelser.

  101. Alla kommer att skrivas in
    i vår databas enligt ämnesord.

  102. Man kan söka med ämnesord,
    liksom kongruens-

  103. -eller bruklighet och så vidare.

  104. I huvudsak är exemplen sådana
    som lekmän har skickat in.

  105. De utgår från ordet.

  106. Det är lättast att berätta
    hur ett visst ord har använts.

  107. Kommentarerna kan gälla böjning,
    rektion, kongruens-

  108. -och ofta betydelse och bruklighet.

  109. Ofta säger man
    att ordet låter vardagligt.

  110. Ursäkta.

  111. Det var heltäckningsmatta på hotellet.

  112. Jag har dammallergi och försöker
    klara mig på den här mattan också.

  113. Vad har man för nytta av att samla
    iakttagelser från allmänheten?

  114. Många av iakttagelserna
    var redan bekanta för oss-

  115. -men tendenserna blir bekräftade.

  116. Med hjälp av all information
    kan vi precisera våra råd-

  117. -och eventuellt överväga
    en ändring av normen.

  118. Det har varit mycket intressant-

  119. -att det har kommit fram särdrag
    som vi inte har lagt märke till.

  120. Nu har vi fått nya saker att följa.

  121. Kanske det finaste är att vi lär oss
    hur lekmän talar om språket-

  122. -när de berättar om
    hur språket har använts.

  123. De berättar med egna ord
    utan grammatiktermer.

  124. Tack vare detta kan vi kanske
    formulera våra råd på ett bättre sätt.

  125. Vi anpassar vårt eget språk
    till målgruppens.

  126. Vi får också material
    till vår forskning.

  127. Allmänheten kan sedan i sin tur
    dra nytta av forskningen.

  128. När man betraktar särdragen
    som helhet-

  129. -får man en speciell bild-

  130. -av standardspråket och det
    som gränsar till standardspråket.

  131. Det blir en intressant bild
    av förändringar och tendenser.

  132. Man kan till exempel göra
    en sådan här bild av tendenserna-

  133. -som vi utifrån iakttagelserna
    kan räkna ut.

  134. Man har ofta påpekat att singular
    används i stället för plural-

  135. -eller tvärtom.

  136. Det har visat sig vara
    ett oklart område.

  137. Man har märkt
    att possessivsuffix inte används-

  138. -eller används för mycket,
    vilket överraskade oss.

  139. Tänk att sådant kan finnas.

  140. I mitten finns exempel på kasus.

  141. Kasussystemet håller på att ändras.

  142. Det händer mycket på den fronten.

  143. Det är inte endast så att yttre
    lokalkasus blir vanligare än inre.

  144. Det händer också mycket annat
    i kasussystemet.

  145. Man kommenterar också
    rättskrivningen.

  146. Det verkar finnas turbulens när det
    gäller användning av bindestreck-

  147. -och engelskans inflytande
    på användningen av skiljetecken.

  148. Även saktexter börjar få
    en engelsk stil.

  149. Sådana iakttagelser har vi fått.

  150. Helhetsbilden är intressant.
    Det finns många motsatsförhållanden.

  151. Exemplen har skickats in av lekmän-

  152. -men de reflekterar en allmän förändring
    hos dem som använder språket.

  153. Vi kan ta några konkreta exempel
    från den här bilden.

  154. Vad sker egentligen?

  155. Det är intressant
    att singular blir vanligare än plural.

  156. I vardagligt tal säger knappast någon
    "nuoret menestyvät".

  157. Både äldre och yngre säger
    "nuoret menestyy"-

  158. -eller "monet heistä on".

  159. Vi har fått många exempel
    på saktexter och nyhetstexter-

  160. -där verbet står i singular
    i likhet med "nuoret menestyy".

  161. Liknande fall har hittats
    i många olika slags texter.

  162. Singular blir allt vanligare
    också i andra fall än verb.

  163. Det förekommer ord som "olosuhde",
    "housu" eller "rintaliivi"-

  164. -som är plurala ord
    och normalt används endast i plural.

  165. I finskan är de plurala ord.

  166. Så är det inte i alla språk.

  167. I finskan ser vi "housut" som två,
    alltså plural.

  168. Liknande iakttagelser har ofta gjorts:

  169. "Sopiva rintaliivi", "edullinen housu",
    eller "olosuhde oli hyvä".

  170. I synnerhet i ekonomiska texter
    verkar "olosuhde" bli vanligare.

  171. Det är väldigt intressant.

  172. Det är intressant att höra
    hur man använder plurala ord här.

  173. I motsats tenderar plural att bli
    vanligare på bekostnad av singular.

  174. Trots att det blir vanligare
    att man använder verbet i singular-

  175. -har man märkt det motsatta
    till exempel i "viisi lasta lukevat"-

  176. -och liknande uttryck-

  177. -som borde vara "viisi lasta lukee".

  178. Ni kan ha märkt i finska texter-

  179. -att det här har blivit mycket vanligare
    i nyhetstexter.

  180. Många unga journalister lär inte ens
    ha hört hur det heter enligt normen.

  181. Det är mycket överraskande
    för en äldre människa-

  182. -att "nuorisojoukko juhlivat"
    blir vanligare.

  183. "Joukko" är singular, men den plurala
    betydelsen påverkar verbet.

  184. Jag talar illa om unga journalister.
    Hoppas det inte finns några sådana här.

  185. De uppfattar ordet "joukko" som flera
    och använder verbet i plural.

  186. Enligt normen säger man
    "osa nuorista rettelöi"-

  187. -men ofta har man sett
    "osa nuorista rettelöivät".

  188. Abiturienterna skriver nästan
    genomgående på det här sättet.

  189. Det som överraskar mig personligen-

  190. -är exempel som
    "koivussa olivat pienet hiirenkorvat".

  191. Liknande exempel på verb i plural
    har ofta märkts.

  192. Enligt normen
    ska verbet vara i singular:

  193. "Koivussa oli pienet hiirenkorvat."

  194. Den plurala formen av det sista ordet
    gör att verbet skrivs i plural.

  195. Detta är mycket intressant. Kanske
    ingen använder singular om 100 år.

  196. Jag vet inte, men det här är
    en intressant iakttagelse.

  197. En grupp utgörs av passiva uttryck
    som "mainokset ovat suunnattu"-

  198. -där meningen börjar med objekt.
    Normen är "mainokset on suunnattu".

  199. Vi har fått många exempel
    ur nyhetstexter-

  200. -där man uppfattar objektet i början
    som satsens subjekt.

  201. Det här är ett fenomen
    som blir allt vanligare.

  202. Det har vi kunnat iaktta.

  203. Här har vi exempel på
    hur man utrycker personen.

  204. I talspråket används pronominet "se"
    om människor-

  205. -men många har sett det
    även i saktexter.

  206. Man har refererat till en människa
    med pronominet "se" och inte "hän".

  207. Det här blir allt vanligare
    även i saktext.

  208. Många påpekar
    att man inte har använt possessivsuffix.

  209. Man säger "heidän mukaan"
    och inte "heidän mukaansa"-

  210. -"heidän rakentama talo"
    och inte "heidän rakentamansa talo".

  211. Om possessivsuffix används
    kan det också vara "fel".

  212. I "minä olen huolissaan"
    har suffixet blivit ett stelnat uttryck.

  213. Enligt normen är det
    "minä olen huolissani"-

  214. -men "huolissaan" har blivit
    som ett adverb.

  215. Denna typ har blivit mycket vanlig
    även i saktexter.

  216. Här har vi det motsatta fenomenet.

  217. Man använder personligt pronomen
    fast man inte borde.

  218. Den vanligaste typen är
    "hän joka" och "he jotka".

  219. "Nuoret urheilijat ovat heitä,
    jotka tarvitsevat tukea."

  220. Enligt normen är det "ovat niitä, jotka"
    eller "ovat sellaisia, jotka".

  221. Många tänker
    att då det handlar om människor-

  222. -ska man inte referera till dem
    med "se"-

  223. -trots att det har blivit vanligt
    att man säger så här om människor.

  224. Det börjar bli regel snarare än undantag
    bland vissa journalister.

  225. Vi har fått
    många irriterade kommentarer-

  226. -om att man refererar till husdjur
    med pronominet "hän".

  227. Ibland gör man det även till en dator
    eller en bil.

  228. Till en början gjorde man det på skämt-

  229. -men det är något som irriterar folk.

  230. Nyligen ringde en dam som sa:

  231. "Man kan väl inte säga 'hän'
    om en robot?"

  232. Det var en robot inom äldreomsorgen.
    Den hade ett namn.

  233. Den hade inte kläder
    eftersom den var av en viss typ.

  234. Jag minns inte vad den hette.

  235. Frågeställaren gillade inte att
    ingenjörerna säger "hän" om roboten.

  236. Det här är inte så entydigt.

  237. Om roboten är den enda vårdaren,
    kanske man vill säga "hän".

  238. Man har gjort den människolik
    med namn och allt.

  239. Kan man säga att det är skämtsamt?

  240. Vi får fundera på det.
    Nu återgår vi till saken.

  241. "Sinä-passivet" används inte endast
    bland ungdomar.

  242. Man använder "sinä" liksom i engelskan.

  243. Det här framhäver personen.
    Man har märkt det även i saktexter.

  244. Man använder ordet "itse"
    i fall som "itse olen sitä mieltä".

  245. Det är inget fel med det,
    men uttryck som framhäver personen-

  246. -har blivit vanligare i saktexter.

  247. Till sist har vi ett fenomen
    som är nytt för oss.

  248. Man använder dubbla possessivsuffix.

  249. Det här har man märkt i tidningarna
    under de senaste månaderna.

  250. Alternativen är "hän korjaa autoaan"
    och "hän korjaa autoansa".

  251. Människor använder sällan
    possessivsuffix-

  252. -och tänker att de ska ha flera
    för säkerhets skull:

  253. "Hän korjaa autoaansa"
    och "hän rakastaa vaimoaansa".

  254. Det här är inte helt ovanligt.

  255. Jag blev själv medveten om det
    under projektets gång.

  256. Jag har sett många sådana fall.

  257. Jag gissar att denna komiska typ
    har en rimlig framtid.

  258. Possessivsuffixet är så främmande-

  259. -att det ser bra ut
    när det finns mycket av det goda.

  260. Det här följer inte normen, men ofta
    använder man språket hur man vill.

  261. Språket tillåter det.

  262. Språkligt är det möjligt
    att göra så här.

  263. Därför tror jag
    att det inte dör bort genast.

  264. Jag hoppas inte att det blir vanligare-

  265. -men jag betraktar det som forskare.

  266. Jag har några exempel
    på iakttagelser om kasus.

  267. De flesta kommentarerna gäller
    användningen av yttre lokalkasus.

  268. Det överraskar en äldre människa
    som säger "uida uimahallissa"-

  269. -att en ung kan säga
    "uida uimahallilla".

  270. Vi simmar ändå i samma "altaassa"
    fast den unga simmar "altaalla".

  271. Det är intressant att yttre lokalkasus
    blir så mycket vanligare.

  272. Vi äldre kan märka en skillnad
    i betydelsen-

  273. -men den unga
    ser helt annorlunda på saken.

  274. Jag gissar att det här har en framtid,
    fast jag inte önskar det.

  275. Skillnaderna mellan lokalkasus
    nyanser är underbara i finskan-

  276. -vid sidan om partitiv.

  277. Någon ung har hamnat "kortistolle"
    fast det heter "työttömyyskortistoon".

  278. För en äldre människa
    låter det nästan lättsamt.

  279. Det är inte lättsamt
    att hamna "työttömyyskortistolle".

  280. Man har nämnt "tiedottaa asiakkaita"
    i stället för "tiedottaa asiakkaille".

  281. Sådana kommer ganska ofta.

  282. Många blir irriterade över
    att partitiv används så ofta.

  283. Försäljaren säger "Kuittia?"
    och inte "Haluatko kuitin?".

  284. "Parhautta", "loistavuutta" och dylika
    känslouttryck irriterar många.

  285. Det har kommit väldigt många
    kommentarer om infinitiv-

  286. -i olika slags texter.

  287. Typen "pystyä tehdä" heter
    enligt normen "pystyä tekemään"-

  288. -men förekommer mycket oftare,
    och inte endast bland unga i söder.

  289. Man har stött på det
    även in medierna i norra Finland.

  290. Det är ett intressant fenomen.

  291. Det hör snarare till de ungas språk-

  292. -men jag har märkt
    att jag själv har råkat säga så-

  293. -fast jag alltid har sagt
    att dylika uttryck inte fastnar lätt.

  294. Så använder jag dem själv.
    De hör inte till dialekten i Savolax.

  295. Det är förståeligt att det sedan länge
    har funnits olika böjningstyper-

  296. -men när man börjar se dem
    i medierna och nyhetstexterna-

  297. -måste man stanna upp.

  298. Vi har hört om böjningsformer
    som "ruiksen" och "lammaksen".

  299. De är söta och komiska, men...

  300. När ord liknar varandra-

  301. -böjer man dem efter samma modell.

  302. Sådant här sker
    utan att man märker det.

  303. Mycket vanliga är "paperejen",
    "kurssejen", "nallejen" och "äitejen".

  304. Enligt normen heter det
    "paperien" eller "papereiden".

  305. Böjningsformen "-jen"
    har blivit vanligare.

  306. Man ser en viss modell
    och följer den.

  307. Många säger "Thaimaaseen",
    "WC:seen" och "EU:seen".

  308. Till syvende och sist,
    alltså "loppuviimeiseksi"-

  309. -som man säger nu för tiden.

  310. Vad kan vi lära oss av projektet?

  311. De enstaka iakttagelserna
    representerar en stor variation-

  312. -men hur stor? Med gemensamma
    krafter kan vi reda ut-

  313. -hur vanliga olika särdrag är...

  314. ...och vilka detaljer de innehåller.

  315. Som jag redan sa-

  316. -kan vi ge tydligare råd
    och eventuellt diskutera vissa normer.

  317. Borde normen ändras
    eller göras mindre strikt?

  318. Vi borde studera dem
    som använder språket.

  319. Attityder borde utredas.

  320. Beror det på nonchalans
    eller skolundervisning?

  321. Alla är inte intresserade av språk.

  322. Språkmänniskor förvånar sig över
    att alla inte är intresserade av språk.

  323. Vissa säger att det kvittar.

  324. Det är svårt att förstå.
    Språket gör oss till det vi är.

  325. Språket är en stor sak, fast inte
    den enda, som gör oss till människor.

  326. Vi borde reda ut attityder.

  327. Vi hoppas att vi i höst
    eller i början av nästa år-

  328. -kan starta en databank
    med olika ämnen för avhandlingar-

  329. -med material från det här projektet.

  330. Vid universiteten kunde man göra
    små och stora avhandlingar-

  331. -och reda ut hur vanliga särdragen är.

  332. Vi själva har inte resurser till det.

  333. Det vore intressant att veta
    hur mycket sverigefinskan-

  334. -studeras
    gällande förändringar och variation.

  335. Borde man studera noggrannare
    och vem skulle göra det? Tack.

  336. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om det finska standardspråket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finland, Finska språket, Språk och samhälle, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.