Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Finskspråkiga utländska ortnamnDela
  1. Exonymer kan inte avskaffas helt.
    De hjälper oss med uttalet-

  2. -och gör det lättare att minnas namn.

  3. Tack för att jag fick komma hit
    och berätta om vårt ortnamnsprojekt.

  4. Jag har valt en attraktiv rubrik:

  5. "Finskspråkiga utländska ortnamn:
    en digital databas."

  6. Rubriken har säkert lockat många.

  7. Jag börjar med att förklara termerna.

  8. "Finskspråkiga utländska ortnamn"
    kan vara lite tvetydigt-

  9. -men exonymer är svåra att förklara.

  10. Därför valde jag att säga så här.

  11. Jag ska förklara lite närmare.

  12. "Exonym" är en internationell term.
    Alla vet säkert vad "digital" är.

  13. Det digitala trugas ut
    även i regeringsprogrammen.

  14. "Exonym" kan vara en exotisk term
    för många.

  15. Vi har hört talas om "exoplaneter"
    och kanske "exogami"-

  16. -som förbjuder val av partner
    inom den egna gruppen eller stammen.

  17. "Endogami" är dess motsats.
    "Endemisk" betyder "lokal".

  18. Så kommer vi till onymerna,
    "endonym" och "exonym".

  19. "Onym" betyder "namn" eller "ord".

  20. I "endonym" har vi "endo"
    från antikens grekiska.

  21. Det betyder "inne"
    tillsammans med "onym", "namn".

  22. I exonym har vi grekiskans
    "exo" som betyder "utanför".

  23. Till dess läggs igen "onym", "namn".

  24. Man kan försöka definiera det här
    på ett ännu lättare sätt.

  25. Om vi börjar med endonymer,
    kommer vi att förstå exonymer.

  26. Endonymerna är de lokala namnen
    som används i alla språk.

  27. Jag kan nämna exempel
    som Brazil, Al-Qahira-

  28. -och Srednesibirskoje ploskogorje.

  29. Exonymer är utländska ortnamn
    som skrivs olika på mottagarspråket-

  30. -än på landets eget språk.

  31. Exemplen på svenska är Brasilien,
    Kairo och den centralsibiriska platån.

  32. I synnerhet det sista exemplet visar-

  33. -att exonymer inte helt kan avskaffas.
    De hjälper oss med uttalet-

  34. -och gör det lättare att minnas namn.

  35. Rubriken "Finskspråkiga utländska
    ortnamn" är lite vilseledande.

  36. Det finns finskspråkiga namn
    även utomlands.

  37. I Nordamerika finns många platser
    som heter Suomi.

  38. Namnen har kommit
    med de finska immigranterna.

  39. De äldsta exonymerna är
    sådana utländska ortnamn-

  40. -som har uppstått på gehör
    vid språkkontakter.

  41. Man har skrivit dem som de låter.

  42. De kan vara imitationer
    eller översättningar.

  43. I vissa fall byts
    ett svåruttalat namn ut.

  44. De olika skriftsystemen ökar
    användningen av exonymer.

  45. Jag har hittat en liten karikatyr
    från år 1929.

  46. "Han kallade mig idiot."

  47. "Bry dig inte om det. Han bara upprepar
    andras prat som en papegoja."

  48. Man kan tänka sig
    att exonymerna har uppkommit likadant.

  49. Det här var en åsnebrygga
    till papegojan.

  50. Hur många känner till boken
    "Pariisista Papukaijannokkaan"?

  51. Den kom ut år 2013.
    Den var för tung för att ta med.

  52. Den är skriven för översättare,
    lärare, journalister-

  53. -kartritare och många andra.

  54. I boken finns cirka 2 500 exonymer
    och cirka 2 300 endonymer.

  55. Där finns också
    de 2 500 exonymernas lokala namn.

  56. Ortnamnen finns även på engelska
    och ofta på franska och tyska.

  57. I bakgrunden kan vi se...

  58. Vi har använt namnlistan som
    publicerades i "Terra" redan 1969-

  59. -Kerkko Hakulinens handböcker
    om ortnamnens stavning samt kartor.

  60. Vi använde även
    Wikipedias olika språkversioner.

  61. Det finns många databaser
    med utländska ortnamn.

  62. KNAB är en ortnamnsdatabas
    från Eesti Keele Instituut.

  63. Där hittar man mycket material
    om utländska ortnamn.

  64. Jag kan berätta lite
    om bakgrunden till vår bok.

  65. Den sträcker sig egentligen
    50 år tillbaka.

  66. I Genève år 1967 ordnades-

  67. -FN:s första konferens
    gällande standardisering av ortnamn.

  68. Där rekommenderades bland annat-

  69. -att man på nationell nivå skulle göra
    normativa listor med viktiga exonymer.

  70. Listorna skulle underlätta identifiering
    och internationell kommunikation.

  71. Man skulle så småningom kunna
    minska på antalet exonymer-

  72. -och sålunda också tvetydigheter
    bland ortnamnen.

  73. Det är inte möjligt
    att sluta använda exonymer helt.

  74. Detta hände för cirka 50 år sedan.

  75. Inspirerade av konferensen
    började man vid namnarkivet-

  76. -sammanställa en finsk lista
    på exonymer.

  77. Ur uppslagsverk och gammal litteratur
    samlade man cirka tusen ortnamn-

  78. -vars stavning avvek
    från den motsvarande endonymen.

  79. Orden publicerades i "Terra".

  80. För standardiseringen av stavningen
    bildades en expertgrupp-

  81. -bestående av Terho Itkonen,
    Viljo Nissilä och Matti Sadeniemi.

  82. De följde ungefär samma principer-

  83. -som man tillämpade på finska ortnamn,
    förutom i vissa undantagsfall.

  84. Listan på namnen publicerades i "Terra".

  85. Chefredaktör var då Kerkko Hakulinen,
    som hade deltagit i konferensen.

  86. Viljo Nissilä deltog också
    i konferensen.

  87. Samtidigt utarbetade de stora förlagen
    världskartor.

  88. Geograferna hade
    ganska stora problem-

  89. -med stavningen av utländska namn.

  90. Under arbetets gång fick man erfarenhet
    och material.

  91. Kerkko Hakulinen publicerade det
    i sina verk.

  92. Han är ortnamnens "grand old man"
    i Finland.

  93. Kerkko fortsatte arbetet.

  94. År 2013 publicerade Kotus verket
    "Pariisista Papukaijannokkaan"-

  95. -"Suomenkieliset ulkomaiden
    paikannimet"-

  96. -"ja niiden vieraskieliset vastineet".

  97. Vi jobbade med verket tillsammans.
    Här ser vi bokens pärm.

  98. De lokala namnen är skrivna i svart
    på pärmen.

  99. Exonymerna är skrivna i rött.

  100. Ni kan jämföra och se
    var det finns endonymer och exonymer.

  101. Hoppsan. Nu försvann kartan.
    Jag berättar om bokens struktur.

  102. Ett ögonblick.
    Jag hoppar tillbaka hit.

  103. Det var svårt att hitta ett kort namn
    för boken, så vi valde två ortnamn:

  104. "Pariisi" och "Papukaijannokka".

  105. "Papukaijannokka" finns i Kambodja.

  106. Namnet är översatt från engelskans
    Parrot's Beak.

  107. Jag ska inte uttala det på khmer.

  108. Det engelska namnet uppkom
    på 70-talet och syftar på formen.

  109. Har någon hört talas om platsen?
    Nu kallar man boken för "papegojan".

  110. Namnet beskriver
    ortnamnens färggranna värld.

  111. Man kan tänka sig att exonymer
    är namn som papegojan upprepar-

  112. -liksom i karikatyren som jag visade.

  113. I boken finns alltså 2 500 exonymer
    och 2 300 endonymer.

  114. Nu kommer jag till bokens struktur,
    som jag höll på att nämna tidigare.

  115. Boken består av två tabeller.

  116. Den första är sorterad
    efter det finska namnet.

  117. Namnen står i alfabetisk ordning.
    Nästa är platsens typ:

  118. Stad, sjö, flod, berg och så vidare.

  119. Sedan kommer det geografiska läget,
    det lokala namnet-

  120. -namnet på engelska
    och övrig information.

  121. Den andra tabellen är sorterad
    enligt det lokala och engelska namnet.

  122. Sedan kan man se
    vad platsen heter på finska.

  123. Utöver tabellerna finns det artiklar
    om exonymernas stavning-

  124. -deras historia, internationell
    ortnamnsvård, FN:s rekommendationer-

  125. -och tidigare ortnamnshandböcker.

  126. Bokens innehåll ser alltså ut så här.

  127. Vi håller på med en nätversion nu
    som alla ska ha tillgång till.

  128. Jag brukar säga
    att den är klar nästa månad-

  129. -och det har varit så hela våren.

  130. Nätversionens material är från boken,
    men kompletteras med namnändringar.

  131. De kan vara ändringar i latinisering-

  132. -men vissa ändringar sker
    på grund av administrativa beslut.

  133. Nätversionen har samma uppgifter
    som pappersversionen-

  134. -men man kan göra lättare och
    mångsidigare sökningar på nätet.

  135. Artikeln om exonymernas uppkomst
    är ny.

  136. Läsarna har önskat att vi ska
    ta med den, och det har vi gjort.

  137. Det har diskuterats
    om exonymernas användning.

  138. När kan man använda dem
    och när kan man inte?

  139. FN:s allmänna riktlinje är-

  140. -att exonymer finns,
    de kan inte tas bort-

  141. -och de underlättar,
    men man ska inte skapa nya.

  142. Man tar upp den stora exonymdebatten
    från 1800-talet-

  143. -som gav riktlinjerna för hur man
    handskas med utländska ortnamn.

  144. Då fanns 5-6 olika idéer om
    hur de ska användas.

  145. Vissa ansåg
    att namnen inte ska ändras alls.

  146. Vissa ansåg att alla ska ändras helt,
    så att Florida blir Lorita.

  147. Man föreslog också att man ska vänta
    och se hur namnen utvecklas-

  148. -men det kunde man inte göra då.

  149. Vissa ansåg att de bildade ska använda
    de ursprungliga namnen-

  150. -medan det vanliga folket
    får de förfinskade namnen.

  151. Bildningsnivån skulle avgöra.

  152. Till sist följde man Yrjö Koskinens
    förslag om en kompromiss.

  153. Etablerade namn skulle sparas och
    exonymer användas för stora platser-

  154. -liksom städer, kontinenter, länder
    och vissa andra huvudgrupper.

  155. Alla ortnamn skulle man inte ändra på.

  156. Nätversionen innehåller också-

  157. -länkar till det internationella
    samarbetet inom namnforskning-

  158. -och exonymer på gamla kartor.

  159. De två sistnämnda
    finns på Kotus webbplats.

  160. Det finns två gamla kartor
    med exonymer.

  161. Den första finskspråkiga europakartan
    från 1821-

  162. -och den första finskspråkiga
    världskartan från 1845.

  163. Den första finskspråkiga europakartan
    publicerades i Turun Wiikko-Sanomat-

  164. -och ortnamnen skapades av tidningens
    grundare Reinhold von Becker.

  165. I samma nummer började
    en introduktion till europeiska länder-

  166. -som kom ut i sju nummer.

  167. Texten tillsammans med kartan var
    en finskspråkig grundkurs i geografi.

  168. Ni kan besöka Kotus webbplats
    och öppna länkarna där.

  169. Den första finskspråkiga världskartan-

  170. -publicerades år 1845-

  171. -i Paavo Tikkanens serie
    "Lukemisia Suomen Kansan Hyödyksi".

  172. Förutom kartan publicerades-

  173. -också en introduktion till
    allmän geografi av Paavo Tikkanen.

  174. Jag hoppas att nätversionen
    kommer att publiceras under våren.

  175. Där kan man hitta ortnamnens
    språk, förkortningar och latiniseringar.

  176. Där finns också övriga namnlistor.

  177. Där kan man lättare hitta namn
    som kanske inte är exonymer.

  178. Det finns en lista på grekiska ortnamn,
    ländernas namn på sju språk-

  179. -ryska federationens ortnamn och
    Estlands samt FN:s ortnamnsdatabas.

  180. I FN:s databas finns namnen
    på alla 192 medlemsstater-

  181. -huvudstäderna och många storstäder
    med över 100 000 invånare.

  182. Dem hittar man i länkarna.
    Vi kan kolla hur nätversionen ser ut.

  183. Det här är en testversion
    som fortfarande kan ändras lite.

  184. I princip ser den ut så här.

  185. Bakgrunden är papegojans pärm.

  186. Rubriken är "Eksonyymit".

  187. Här uppe kan ni se de olika fälten
    för material, språk-

  188. -stavning, anvisningar
    och övriga namnlistor-

  189. -samt respons.

  190. Så kan vi se på nästa.

  191. När vi klickar på fältet om stavning
    öppnas exonymernas stavningsråd.

  192. Länken som är svart är öppen.
    Här börjar det alltså.

  193. Historia om stavningen,
    tidigare ortnamnshandböcker-

  194. -exonymernas användning,
    FN:s riktlinjer, samarbete, uppkomst.

  195. De gamla kartorna fattas här-

  196. -men de kommer att komma med.

  197. Exonymer på gamla kartor hör hit.

  198. Det internationella samarbetet finns.

  199. Grafikern har tydligen glömt kartorna,
    men de kommer.

  200. Vi kan kolla hur man söker
    utländska ortnamn här.

  201. Man kan söka på namnet.

  202. När man skriver början av namnet
    föreslås namn som har samma början.

  203. Om man klickar på "Sök" utan sökord
    öppnas hela listan.

  204. När man öppnar hela listan
    ser det ut så här:

  205. Den finska exonymen, platsens typ
    liksom stad, land, öken, hav, osv.

  206. Platsens geografiska läge
    i ett land eller ett hav.

  207. Kontinenten nämns
    om platsen ligger i flera länder.

  208. Namnet på engelska, det lokala namnet,
    namn på övriga språk-

  209. -och övriga uppgifter som syns
    om skärmen är tillräckligt stor.

  210. Alla kategorier går att sortera
    efter alfabetet.

  211. Man kan sortera platsens typ
    i alfabetisk ordning.

  212. De engelskspråkiga namnen går också
    att sätta i alfabetisk ordning.

  213. De lokala namnen sorteras
    efter det första namnet.

  214. Likaså namnet på andra språk.

  215. Det är kanske onödigt
    att man kan sortera de finska namnen.

  216. Man kan vända på ordningen
    och alltså söka på många sätt.

  217. Om man vill se ett visst namn
    ska man klicka på det blå namnet.

  218. Då öppnas den posten.

  219. Tilläggsuppgifter syns om sådana finns.

  220. Så här hittar man dem.

  221. Vi kollar hur man söker med sökord.

  222. Förutom "Sök" kommer man att kunna
    välja "Avancerad sökning".

  223. Då får man fler alternativ.

  224. Man kan söka på namnet
    eller en del av det-

  225. -genom att skriva en asterisk.

  226. Man kan söka med språk. Det finns
    193 olika från abchaziska till zulu.

  227. En hel del alternativ.

  228. De här språken finns
    i det här materialet-

  229. -och flera läggs till om sådana kommer.

  230. Här finns ortnamn på de lokala språken.

  231. Det finns elva olika platstyper:

  232. Kontinenter, jordmån, växtlighet,
    vattendrag, hav-

  233. -havsbotten, länder, orter-

  234. -trafikrutter, byggnader och fornminnen.

  235. Här kan man söka alla hav
    om man så vill.

  236. Platstypen är noggrannare,
    liksom land, stad-

  237. -administrativ region eller delområde.

  238. Här får man mer detaljerade platstyper.

  239. Man kan söka
    efter det geografiska läget.

  240. Man kan söka med kontinent eller land-

  241. -och pröva olika alternativ som kan
    finnas i fältet "geografiskt läge".

  242. Dessutom erbjuder...

  243. ...nätversionen tilläggsmöjligheter.

  244. Versionen är responsiv.

  245. Sidans utseende kan ändras
    beroende på vad man läser med.

  246. Om man läser med mobilen
    anpassas sidan så att den blir läslig.

  247. Man har alltså informationen i fickan.

  248. Om man använder avancerad sökning,
    till exempel med språk-

  249. -och kanske Sydamerika och flod-

  250. -får man Amazonfloden och Iguaçu.

  251. Man kan söka europeiska floder
    och olika saker.

  252. Det var kort om det här.

  253. Till sist nämner jag
    några andra namnförteckningar.

  254. Känner ni till förteckningen
    över bosättningsnamn?

  255. Den publicerades för ett par år sedan.

  256. Här finns ortnamn i Finland.

  257. Här har vi städer, kommuner, byar
    och stadsdelar-

  258. -samt deras böjningsformer.

  259. Förteckningen har cirka 21 000 namn.

  260. När jag söker på "Tornio"
    får jag namnet, böjningen-

  261. -kommunen Savitaipale...
    Även där finns Tornio.

  262. När man söker på staden Tornio,
    ser man vad invånaren kallas-

  263. -och vilket landskap staden ligger i.

  264. Här kan man göra sådana sökningar.

  265. Vi ser hur ortnamnen ska stavas-

  266. -och eventuella parallella namn
    på svenska eller samiska.

  267. Den avancerade sökningen erbjuder-

  268. -möjligheten att söka enligt platstyp,
    del av namn, kommun och språk.

  269. Man kan trunkera namnet
    och söka med en viss del.

  270. Platstyper är kommun, by och övriga.
    Här finns även ett skrivfel.

  271. Kommunernas namn kan väljas
    ur en rullgardinsmeny.

  272. Språkalternativen är finska, svenska
    och de tre samiska språken.

  273. Jag har ingen bild, men vi har också
    "Svenska ortnamn i Finland".

  274. Känner ni till det?

  275. Förteckningarna kan användas
    sida vid sida.

  276. Här kan man hitta finska namn
    som har svenska motsvarigheter-

  277. -men kanske inte svenskspråkiga
    som inte har finsk motsvarighet.

  278. I den svenska förteckningen
    hittar man dem nog.

  279. Förteckningarna kan
    komplettera varandra vid behov.

  280. En stor sak som fortfarande är
    delvis ofullbordad-

  281. -är det digitala namnarkivet.

  282. I namnarkivet på Kotus finns
    över 2,5 miljoner ortnamn-

  283. -och även
    de svenskspråkiga ortnamnen.

  284. Det digitala namnarkivet öppnades
    i slutet av förra året.

  285. Där kan man söka ortnamn-

  286. -efter namnen-

  287. -dem som har samlat in dem
    och andra sökalternativ.

  288. Alla hittas på en karta. Man kan föreslå
    ytterligare uppgifter och rättelser.

  289. Än har vi inte öppnat möjligheten
    att se namnsedlarna.

  290. Alla namnsedlar har skannats
    och kommer bli tillgängliga.

  291. Man måste registrera sig-

  292. -men de kommer att kunna läsas gratis.

  293. Arkivet är en stor skattkammare
    för alla-

  294. -som är intresserade av namn
    och hembygdsforskning-

  295. -när det äntligen öppnas.

  296. Vi väntar på att få fram namnsedlarna-

  297. -men det finns redan
    mycket intressant information.

  298. Det här var en snabb presentation.

  299. Det här var det nyaste
    på namnforskningsfronten. Tack.

  300. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finskspråkiga utländska ortnamn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska ortnamn, Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.