Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Nya finska ordDela
  1. Sådan har världen blivit.
    Man måste vara trendig.

  2. På finska låter det kanske inte
    lika trendigt som på engelska.

  3. Här har vi rubriken,
    men jag berättar lite mer än så.

  4. Jag pratar inte bara om nya ord.

  5. Som bakgrund berättar jag om
    hurdana frågor våra rådgivare får.

  6. Kundernas frågor producerar nya ord.

  7. Därför tar jag upp det här nu.

  8. Innan jag börjar med de nya orden-

  9. -berättar jag vad man söker mest på
    i vår nätordbok.

  10. Vad hittar man och vad hittar man inte?
    Vad gör ordboksredaktörerna-

  11. -när de märker att det finns något
    som man inte hittar?

  12. Det är en intressant fråga.

  13. Först presenterar jag lite statistik.

  14. Här ser vi användarsiffror för i fjol
    för språkinstitutets publikationer.

  15. "Kielikello", språkvårdsarkivet och
    nätordboken används ganska mycket.

  16. I den högra spalten
    ser vi besökarantalen.

  17. I mitten ser vi antalet klickar
    eller sökningar.

  18. Vi antar att det är sökningar
    och inte bara klickar.

  19. Siffrorna är höga och stiger hela tiden.

  20. Till höger ser ni
    telefonrådgivningens statistik.

  21. Språkvårdsorganet Kielitoimisto
    grundades 1945.

  22. Telefonrådgivningen startade samma år.

  23. Då hade vi en manlig rådgivare.

  24. Han svarade på alla samtal som kom.

  25. Siffrorna varierar
    under de olika årtiondena.

  26. Mest frågor fick vi
    i slutet av 90-talet, år 1997.

  27. Då var telefonrådgivningen öppen
    mellan nio och fyra.

  28. En person svarade på förmiddagen
    och en annan på eftermiddagen.

  29. En av rådgivarna svarade så mycket
    att hen blev sjukskriven-

  30. -på grund av en belastningsskada.

  31. Servicen var mycket omtyckt, men
    antalet samtal har minskat sedan dess.

  32. Det är färre som ringer.

  33. År 2014 öppnades nätordboken
    som fick användas fritt.

  34. I början av 2015 öppnades
    språkvårdsarkivet Ohjepankki-

  35. -som kunde användas fritt på nätet.

  36. Detta påverkade naturligtvis
    antalet samtal-

  37. -som kom till telefonrådgivningen.

  38. I fjol fick vi under 2 000 samtal,
    men det kom mycket mer frågor än så.

  39. Den som ringer har många frågor.

  40. Fast antalet samtal minskar
    kommer servicen inte att upphöra.

  41. Per telefon kan man lätt svara på frågor
    vars svar är svåra att hitta på nätet.

  42. Frågeställaren kanske inte heller
    förstår råden som finns på nätet.

  43. Tyvärr är de inte alltid så entydiga.

  44. Nästa onsdag öppnar vi en ny nättjänst
    på prov.

  45. På Kotus webbplats finns en blankett
    där man kan skriva sina frågor.

  46. Vi svarar per e-post.
    Vi prövar på detta i en månad.

  47. Jag väntar redan med spänning.
    Man vet aldrig om servicen blir populär.

  48. Jag gör inte reklam för den,
    men man kan nog pröva.

  49. Man kan fråga om råd per e-post nu.

  50. Som bakgrund till de nya orden-

  51. -berättar jag om de olika typerna
    av frågor som rådgivningen får.

  52. Man frågar aldrig om "lenkkimakkara"
    och liknande ord är sammansatta.

  53. Ganska många särskriver dem ändå.

  54. Däremot frågar man ofta
    om användningen av bindestreck.

  55. Man frågar ofta
    om det räcker med ett streck-

  56. -i exempel som "tosi-tv-tähti".

  57. Många frågeställare anser
    att bindestreck är fula.

  58. I loggor och liknande
    undviker man bindestreck.

  59. Av någon anledning är det inte
    visuellt attraktivt.

  60. Jag förstår inte humorn i det,
    men det gör ingenting.

  61. Många frågar nästan desperat:
    "Man behöver väl inte bindestreck?"

  62. I "freelancesuomentaja" behövs det inte.

  63. Så har vi problemet
    med två olika långa streck.

  64. Räcker det med ett slags streck? Tyvärr
    kom de två strecken på 1800-talet.

  65. Som tur fick vi inte tre olika,
    fast det hade varit möjligt.

  66. Kanske vi om hundra år
    har kunnat besluta-

  67. -att vi bara använder ett slags streck
    i fall som "15–17-vuotiaat".

  68. Tills vidare måste vi kämpa
    med två streck.

  69. I nätordboken finns liknande exempel,
    men de är ganska få.

  70. De är ofta engångsföreteelser.

  71. "Toivo Kuula -sali" kan inte finnas
    som exempel i en ordbok.

  72. Nere till vänster ser vi
    den första rådgivaren.

  73. I mitten ser vi en bild från ett par år
    tillbaka. Då användes många böcker.

  74. Bilden till höger är från i fjol.
    De flesta källorna finns på nätet.

  75. Hon har nog en bokhylla bakom sig.
    Där finns ordböcker.

  76. Tiderna förändras, och arbetet
    förändras till en viss del.

  77. Frågorna och svaren är
    nästan samma som för 15 år sedan.

  78. Här har vi ännu några frågetyper.

  79. Engelskan figurerar i frågorna.

  80. Tyvärr frågar man inte vad
    ett engelskt ord kunde vara på finska.

  81. Det frågas väldigt sällan.

  82. Man säger: "Vi har idrottsprojektet
    'Move!' i grundskolan."

  83. Ska man uttala det "måve" eller "moov"?

  84. Först hittar man på ett namn-

  85. -och sedan måste man berätta
    om projektet för medierna-

  86. -och vet inte hur det ska uttalas.

  87. Det är ert eget fel
    då ni valde ett sådant namn.

  88. Ibland frågar man
    hur engelska ord ska böjas-

  89. -liksom "personal traineria"
    eller "personal traineriä".

  90. Ska ordet böjas enligt stavningen
    eller uttalet? Vilket passar bättre?

  91. Båda är möjliga, men varför inte säga
    "henkilökohtainen valmentaja"?

  92. En motsvarande finsk term
    passade inte frågeställaren-

  93. -eftersom det inte är trendigt.

  94. Sådan har världen blivit.
    Man måste vara trendig.

  95. På finska låter det kanske inte
    lika trendigt som på engelska.

  96. Som tur kommer det också
    frågor om grammatik.

  97. Jag har talat
    om yttre- och inre lokalkasus.

  98. Ofta säger frågeställaren att yngre
    och äldre kollegor strider om det.

  99. Ska man säga "toimistolla"
    eller "toimistossa"?

  100. Går man "porukalla" eller "porukassa"?
    Vi reder upp sådana tvister.

  101. Ofta frågar man om ordens
    eller uttryckens bakgrund.

  102. Visst frågar man
    om normal textvård också-

  103. -såsom skiljetecken och ordföljd.

  104. Ofta är det svårt att tillämpa råden
    i sin egen text-

  105. -liksom kasusändelse efter en siffra.
    Det är verkligen svårt.

  106. Även råden gällande citationstecken
    är komplicerade.

  107. De är svåra att tillämpa i egen text.

  108. Man frågar också om dem.

  109. Frågorna hjälper oss
    att rätta till våra egna råd.

  110. Vi lägger till flera exempel
    i Ohjepankki.

  111. Ohjepankki är en nättjänst
    som är syster till vår nätordbok.

  112. Nätordboken kan inte innehålla råd-

  113. -eller förklaringar om
    hur ordet används.

  114. Råden i Ohjepankki kan innehålla
    motiveringar och bakgrundsinformation.

  115. Från Ohjepankki kommer man också
    till nätordboken.

  116. Om man skriver pronomenet "joka"
    som sökord-

  117. -får man fram alla anvisningar
    om "joka"-

  118. -plus ordartikeln i nätordboken.
    Man kan hoppa mellan dem båda.

  119. Tjänsterna är systrar till varandra.

  120. Nu kommer vi till orden.

  121. Här har vi en bild från förra veckan
    eller i början av veckan.

  122. Den är från personalens vardagsrum
    på Kotus.

  123. Där kan man dricka kaffe och äta lunch.

  124. Där finns en tavla.
    Vad kallas den nu igen?

  125. "Whiteboard, yes."

  126. Så heter den ju. Hela personalen
    kan skriva ord som de har hört.

  127. De väcker alltid diskussion
    vid kaffebordet.

  128. Orden är slumpartade.
    Vi bara råkar höra dem.

  129. De skrivs nog upp
    i vår elektroniska databas.

  130. I den databasen-

  131. -samlas även systematiskt
    ord från medierna.

  132. I synnerhet från medierna,
    men också från andra ställen.

  133. Ett sätt för ett ord
    att hamna i vår databas-

  134. -är via denna whiteboard.

  135. Ni vet mycket väl-

  136. -att Kotus länge har samlat nya ord-

  137. -eller ord som plötsligt dyker upp,
    används ofta och är aktuella.

  138. Alla ord är inte nödvändigtvis nya.

  139. I slutet av varje år publicerar vi
    en lista på Kotus webbplats.

  140. Där kan man hitta nyorden varje år.

  141. De berättar på ett intressant sätt
    om modern historia.

  142. Ibland är det kul att läsa och märka-

  143. -att vi år 2010 fick orden
    "hiilijalanjälki" och "vihapuhe".

  144. "Vihapuhe", "hatretorik", är nu vardag,
    men ordet är inte gammalt.

  145. År 2012 hade vi "pilvipalvelu"
    och "talkoistus".

  146. År 2014 fanns "kissakahvila"
    och "selfiekeppi".

  147. År 2016 var "nyhtökaura" och "suvakki"
    väldigt aktuella.

  148. I fjol uppdaterades nätordboken.

  149. Uppdateringar görs inte varje år-

  150. -fast vi gjorde en i fjol
    och ska göra en i sommar igen.

  151. Av ekonomiska skäl
    är uppdateringar inte möjliga varje år.

  152. I fjol togs cirka 600 nya ord med.

  153. Här ser vi några exempel.

  154. Som ni märker är orden inte nyord
    från år 2017.

  155. Ofta följer vi vissa ord ganska länge
    för att kolla om de stannar kvar.

  156. Efter det tas de med i ordboken.

  157. Nu sa jag "toki",
    vilket inte är så bra...

  158. Jag fastnade på ordet "toki"
    och tappade tråden.

  159. En del av orden är sådana-

  160. -som vi märker först efter många år.

  161. Vi märker dem senare, fast de länge
    har använts bland allmänheten.

  162. I fjol kom "laastarisuhde" och "nyksä"
    till exempel.

  163. Varje gång som ordboken uppdateras
    lägger vi till nya betydelser-

  164. -som vi har märkt att man använder.

  165. Ordet "jumppaaminen"
    fick en ny betydelse:

  166. Bildligt, vardagligt
    utvecklande och förbättrande.

  167. När Alexander Stubb var statsminister-

  168. -använde han ofta "jumppaaminen"
    om regeringens beslut.

  169. Då spreds den här betydelsen
    av ordet explosionsartat.

  170. Alltid när ordboken uppdateras-

  171. -görs en del ändringar i bruklighet.

  172. Inte nödvändigtvis så många varje gång.

  173. I fjol rättade vi ordet "tiukkapipo".

  174. Tidigare var det skämtsamt.

  175. Nu är det vardagligt,
    men inte ett neutralt faktaord.

  176. Ordet är bildligt, men det är inte ett
    skämt att kalla någon "tiukkapipo".

  177. Om ordet är föråldrat-

  178. -markeras det som föråldrat
    i stället för att tas bort ur ordboken.

  179. Vid nätordboken på Kotus webbplats
    har vi tagit upp-

  180. -tiotals ord
    som ska komma med i sommar.

  181. Här har jag nämnt några
    som kommer med i sommar 2018.

  182. Exempel är "diginatiivi", "drone"
    och den finska varianten "drooni".

  183. Det handlar om en slags helikopter,
    alltså drönare.

  184. Ordet "kopteri" börjar bli vanligare.

  185. "Drone" kanske inte används allmänt.
    Vi håller tummarna för det.

  186. "Kopteri" är inte ett finskt ord,
    men mera bekant än "drone".

  187. I år kommer också "hävikkiruoka".

  188. Ordet "jonne" är kanske förbryllande.

  189. Känner ni till "jonne"?

  190. Vissa nickar.

  191. För mig är ordet obekant.

  192. Det beskriver en viss slags tonårspojke.

  193. Ordet har ingen positiv betydelse.

  194. Män vid namn Jonne har bett
    att vi inte tar med det i ordboken.

  195. Det var ett "skämt".

  196. Även namnen Uuno och Yrjö
    kan syfta på någonting otrevligt.

  197. När orden kopplas till människor-

  198. -står vi inför ett ganska stort problem.

  199. Ordböckerna beskriver språket
    som används.

  200. Man kan inte utelämna "uuno"
    och "jonne" av känsloskäl.

  201. I mitten ser vi de ord som söktes mest
    i nätordboken förra månaden.

  202. De här är de mest sökta.

  203. "Jonne" finns med
    eftersom ordet har varit aktuellt.

  204. "Jonne" finns redan i ordboken-

  205. -med "minne", "sinne",
    "tuonne" och "tänne".

  206. Det kommer från relativa pronomen
    och är kompis till-

  207. -"sinne", "tänne" och "minne".

  208. Nu kommer "jonne" med
    som ett eget ord-

  209. -i bemärkelsen "tonårspojke".

  210. Man söker verkligen ofta vanliga ord
    som "uusi", "saada" och "olla".

  211. Varför? Det vet vi inte.

  212. Tjänsten som producerar listorna
    kan inte berätta varför orden söks.

  213. Kanske man söker synonymer
    eller ordspråk-

  214. -eller vill veta böjningen...

  215. Jag vet inte. Alla söker säkert
    synonymer i ordböcker.

  216. Det skulle förklara en del.

  217. Kanske modersmålsläraren har bett
    eleverna söka böjningen på "lapsi".

  218. Om uppgiften finns i boken-

  219. -kommer 20 000 elever
    att kolla böjningen på "lapsi".

  220. Det kan finnas många orsaker till
    att man söker mest vanliga ord.

  221. Man söker också mycket
    som inte finns i ordboken.

  222. Dylika listor är nyttiga för oss.

  223. Vi kan skriva in tips i ordboken
    eller i Ohjepankki-

  224. -om hur man borde stava ordet.

  225. Man hittar inte "bio" fast det finns
    sammansatta ord på "bio-".

  226. Om man använder sökordet "bio"
    hittar man ingenting.

  227. Det är tråkigt, men man kan få
    en länk till sammansatta ord.

  228. "Wifi" finns inte med eftersom
    det baserar sig på ett egennamn.

  229. Sannolikt kommer vi att ta med-

  230. -ordet "wifi" i ordboken
    med beteckningen vardagligt.

  231. Det kommer att nämnas
    vad det registrerade varumärket-

  232. -eller loggan är.

  233. Man söker ofta
    "shokki" och "shampanja" med "sh".

  234. De finns inte i ordboken
    eller i Ohjepankki.

  235. Eftersom de söks ofta-

  236. -ska vi lägga till "hemliga länkar"-

  237. -för att den som söker
    ska komma till "šokki"-

  238. -och "samppanja".

  239. Med hjälp av dessa listor på ord
    som man inte kan hitta-

  240. -kan vi hjälpa den sökande
    till rätt ord.

  241. Fast man skriver fel,
    kan man hitta rätt.

  242. Även i Ohjepankki
    försöker vi ha parallella ord.

  243. Från januari till april-

  244. -har jag samlat följande ord-

  245. -som i år har lagts till i vår databas.

  246. De första har att göra med människor.

  247. En del kommer från engelskan
    på något vis.

  248. De kan vara citatlån,
    översättningslån eller båda.

  249. Orden beskriver stämningen
    i en västerländsk välfärdsstat.

  250. Vi kan tala om "päiväpeti".

  251. Man har en särskild säng
    att ta en tupplur i.

  252. Man kan ha skuldkänslor
    i en kroppspositiv värld.

  253. Det kan kännas pinsamt att banta.
    Ordet är "bopo-syyllisyys".

  254. För mig som savolaxbo är det omöjligt
    att uttala "bopo".

  255. Ordet kommer från engelskans ord
    för kroppspositiv.

  256. Skulle det bli "kemy" på finska?
    Det har ingen föreslagit.

  257. Orden säger något om välfärdsstaten.

  258. Ordet "helikopterivanhemmuus"
    är ett översättningslån från engelskan.

  259. Föräldrarna surrar runt barnen
    och ser till att allting är väl.

  260. Har ni hört ordet "tunnelitulkinta"?

  261. Ordet är beskrivande som sådant.

  262. En människa kan till exempel
    i en stor folkmassa se-

  263. -bara den som ser otrevlig ut-

  264. -fast alla andra ser vänliga ut.

  265. Jag kan också tänka på
    vilken respons jag får av er.

  266. Jag kan få mycket positiv respons
    och en enda negativ.

  267. Då skulle jag bara tänka
    på den negativa.

  268. "Tunnelitulkinta"
    beskriver fenomenet ganska bra.

  269. "Lumihiutale" är ett mysterium för mig.

  270. Jag måste kolla
    det här låneordet från engelskan.

  271. "En överkänslig människa
    som försöker få uppmärksamhet."

  272. En sådan människa tål inte kritik.

  273. Jag har inte hört
    eller sett ordet användas.

  274. Har ni hört om
    människotypen "lumihiutale"?

  275. Är det samma som
    "mielensäpahoittaja"?

  276. Det skulle kunna vara liknande.

  277. Det var inget dumt förslag.

  278. "Elämänvaiheasunto".
    Unga har studiebostäder-

  279. -och seniorer har seniorhus
    och liknande.

  280. Det finns ett boende
    för olika skeden i livet.

  281. Vissa av de här orden är redan äldre,
    liksom "kirkkoturva".

  282. År 2015 kom många flyktingar
    till Europa.

  283. Då fick man en fristad i kyrkan.

  284. Det är inte fråga om asyl,
    men man var trygg.

  285. Då blev ordet "kirkkoturva" vanligt,
    men vi lade inte märke till det genast.

  286. Hur många minuter har jag kvar?

  287. Bra, då har jag tid.

  288. Mat är viktigt.
    Vi kommer att få höra om mat senare.

  289. Det finns många olia rätter
    som börjar på "hyönteis-".

  290. Men "hyönteisnäkkäri"
    kom i början av året.

  291. Livsmedelsverket och EU förbjuder
    användningen av många ord.

  292. Vi får inte själva bestämma.

  293. "Kaurajugurtti" får man inte använda-

  294. -till exempel i varudeklarationer.

  295. Havreyoghurt innehåller inte mjölk-

  296. -medan yoghurt ju innehåller mjölk.

  297. Någon kom på att kalla det "gurtti".

  298. Ni har hört
    om den vegetariska osten "vuusto".

  299. Man får inte säga "juusto" eftersom
    produkten inte innehåller mjölk.

  300. Ordet är vardagligt, men "vegejuusto"
    får inte användas i varudeklarationer.

  301. Livsmedelsverket och EU-direktiven
    förbjuder ordet i varudeklarationer.

  302. Ingen förbjuder oss att tala
    om "kaurajugurtti" och "vegejuusto".

  303. "Sateenkaariruokavalio" har inget med
    läggning att göra, utan med färger.

  304. Man rekommenderar en regnbågsdiet,
    alltså olika färg på ingredienserna.

  305. "Markettiviini" har att göra med
    debatten kring svaga viner i matbutik.

  306. Nu talas det om "markettiviini".

  307. Jag visade definitionen av "ruokataju"
    för en lekman.

  308. Han sa att man mister matlusten
    med mindre.

  309. Definitionen är ganska vetenskaplig.

  310. Ordet är taget ur forskning.

  311. Vi kan smaka på det under lunchen.

  312. Jag är ledsen att de medicinska orden
    står på samma sida som matorden.

  313. "Kakkabakteerikapseli"
    har med tarmsjukdomar att göra.

  314. I något skede har man
    behövt avföring-

  315. -för att tarmen ska få vissa bakterier.

  316. Nu odlar man bakterierna-

  317. -och sätter dem i kapslar som man
    kan äta om man har tarmbesvär.

  318. Under en "valveleikkaus" kan man
    operera hjärnan i vaket tillstånd.

  319. Det låter hemskt.

  320. Man vill försäkra sig om
    att talförmågan inte försvinner.

  321. Då är patienten vaken en stund
    och kan tala.

  322. "Valveleikkaus" är en viktig sak.

  323. Här finns ord om natur och arbetsliv.
    Tyvärr är haven fulla av plast.

  324. Därför finns ordet "merimuovi".
    "Muovinpyynti" är att fiska plast.

  325. Man förbjuder vissa saker
    som innehåller plast.

  326. "Vanupuikkokielto"
    finns i Holland eller Frankrike.

  327. Hoppas det förbudet sprider sig.

  328. "Ilmastohuoli" kom först nu, fast vi
    länge har oroat oss för klimatet.

  329. "Kekeily" sysslar man med i skolorna.

  330. "Kestävä kehitys" förkortas "keke".

  331. Vi har hört: "Ympäristönsuojelu ei ole
    vain kekeilyä."

  332. "Roskajuoksu" kommer säkert
    från Sverige. Det är en fin uppfinning-

  333. -liksom många svenska uppfinningar är.

  334. Här ser vi en annons.

  335. I Salo har man tävlat i "roskajuoksu".

  336. Gick priset gick till den som samlade
    mest skräp eller sprang snabbast?

  337. Här har vi en sida med teknik.

  338. Vi talade om roboten i morse.

  339. En person ringde och frågade
    om "hoivarobotti"-

  340. -kan kallas "hän".

  341. Vi har hittat många ord med "robotti"
    i början eller slutet-

  342. -eftersom världen är full
    av robotar och automater.

  343. Det finns också en "bottikuiskaaja"
    eller en "robottikuiskaaja".

  344. Det är fråga om en människa
    som lär roboten att svara rätt.

  345. Kanske vi på Kotus webbplats
    kan få en kundservicerobot-

  346. -som ger råd om vilken sida
    man kan hitta svaret på.

  347. Om jag fick lära den
    skulle jag kallas "bottikuiskaaja".

  348. Kanske jag får vara en sådan
    innan jag går i pension.

  349. Världen behöver ord som "seksirobotti"
    och "robottiseksuaali"-

  350. -eller "robottiromanssi"
    som låter bättre än det är.

  351. Världen är som den är.

  352. För att tala om världen behöver vi ord.

  353. Ord som börjar på "vale-"
    har blivit vanligare de senaste åren.

  354. Det finns många äldre ord
    som börjar på "vale-".

  355. På 80- och 90-talen användes
    "valekoehenkilö".

  356. Det finns också "valerakas",
    men jag vet inte exakt hurdan hen är.

  357. Vad säger dessa ord på "vale-"
    om vår värld?

  358. Nyheterna är fulla av "valeuutisia".

  359. Det finns "valeapteekki"
    eller "valesähkömies".

  360. Kanske ni minns "valelääkäri"
    från några år tillbaka.

  361. Nu har vi också "valesähkömies".
    Det är väldigt intressant.

  362. "Valesalaatti" är ingen lätt sallad.

  363. Den innehåller korv och är då falsk.

  364. Kolla noga
    så att ni inte äter falska sallader.

  365. "Valeasuntoilmoitus" lär ha funnits.

  366. Lägenheten har inte varit till salu
    eller uthyrning, men finns nog till.

  367. Den är inte fejk på det sättet.

  368. Till sist har jag en viktig bild.

  369. Ordböcker har funnits jättelänge.
    De har bara ändrat format.

  370. Principen är den samma.
    Man samlar ord-

  371. -skriver ner deras betydelse
    och ger exempel på användningen.

  372. Elias Lönnrots ordbok är
    från mitten av 1800-talet.

  373. Vår elektroniska nätordbok
    är mycket annorlunda.

  374. Nätordboken har inte uppkommit
    ur tomma intet.

  375. Den är dotter till
    "Suomen kielen perussanakirja".

  376. Den i sin tur är dotter till
    "Nykysuomen sanakirja".

  377. Nätordboken innehåller till stor del
    samma som sin mormor.

  378. Arvet finns kvar till stor del.

  379. Kontinuiteten märks,
    fast det finns många förändringar.

  380. "Nykysuomen sanakirja"
    har 200 000 ord.

  381. Nätordboken har cirka 100 000.

  382. Vi får se vad som händer i framtiden.

  383. Kommer det att komma allt fler ord
    i nätordboken?

  384. Det finns plats.

  385. "Nykysuomen sanakirja" är inte en dotter
    till Lönnrots ordbok.

  386. Den skrevs om helt ord för ord.

  387. Den blev klar i slutet av 50-talet.

  388. Både Lönnrots ordbok
    och "Nykysuomen sanakirja" behövs-

  389. -hos vår telefonrådgivning år 2018.

  390. Ordbokens kontinuitet är viktig.

  391. Det vore fint om man kunde
    stanna nätordboken vid olika årtionden.

  392. Historiebeskrivningen
    i Lönnrots ordbok-

  393. "Nykysuomen sanakirja"
    och övriga tryckta ordböcker-

  394. -är verkligen värdefull.

  395. Vi kan stanna vid orden
    som hör till en viss tid.

  396. I nätordboken rullar tiden vidare.

  397. Vi kan inte se beskrivningen av tiden
    på samma sätt. Det är tråkigt.

  398. Stillbilder av elektroniska tjänster
    hör väl till framtiden.

  399. Tack.

  400. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nya finska ord

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finland, Finska språket, Nyord, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Tobias Rawet - min barndom

När Tobias Rawet var sex år gammal tvingades han sätta sig i en hink nedsänkt i ett dass under flera timmar. Så lyckades hans mamma gömma honom från de tyska utrensningarna av barn i gettot i Lódz. Här berättar Tobias Rawet om hur han överlevde den systematiska förintelsen av Europas judar och om förhållanden i gettot i Lódz och upplevelser i Rawensbrück. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.