Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Svårigheter vid översättning av matreceptDela
  1. Att omvandla mått som cups och pints
    till deciliter kan förorsaka huvudbry.

  2. Jag jobbar på Språkrådet
    som språkvårdare.

  3. Före jag blev språkvårdare
    var jag översättare i flera år.

  4. Jag gick översättarutbildningen
    i början av 90-talet i Stockholm.

  5. Efter det arbetade jag som entreprenör.

  6. Jag har översatt från svenska, danska,
    norska och engelska till finska.

  7. Ett av mina specialområden
    och en verklig favorit-

  8. har varit mattexter och recept.

  9. Nu ska jag berätta om dem
    och det som är svårt med dem.

  10. Till sist talar jag allmänt om
    stavning av matord.

  11. Det är intressant att översätta texter
    om mat och matlagningsredskap,-

  12. men det är också utmanande.

  13. Vi kanske inte har samma ingredienser
    som i recepten som ska översättas.

  14. Att omvandla mått som cups och pints
    till deciliter kan förorsaka huvudbry.

  15. Köttet styckas på olika sätt
    i olika länder.

  16. Då blir det svårt att översätta-

  17. och att identifiera rätt köttbit
    när man går till affären.

  18. Så här kan ett recept se ut
    i mitt översättningsprogram.

  19. Det viktigaste i recepten är
    att texten fungerar.

  20. Maten ska kunna lagas lika lätt
    som enligt originalreceptet.

  21. Visst finns det svåra rätter också.

  22. Maten ska också smaka likadant
    som enligt originalreceptet.

  23. Här är översättarens roll viktig.

  24. Recepten följer en bekant modell.
    Överst står rättens namn.

  25. Så kommer kanske antalet portioner
    och specialredskap som behövs-

  26. och tiden som det tar att laga rätten.

  27. Ingredienserna listas efter varandra.

  28. Till sist kommer själva instruktionerna.

  29. Ofta har man en bild på
    den färdiga rätten.

  30. Det finns inte alltid en bild på
    alla rätter i en kokbok,-

  31. men ofta finns nog bilder.

  32. Så kommer vi till problemen.

  33. Cups används i England och Amerika.

  34. De är inte nödvändigtvis lika stora.

  35. Jag har stött på recept där jag inte vet
    om cups är engelska eller amerikanska.

  36. En engelsk cup är 2,8 deciliter
    och en amerikansk är 2,4.

  37. Man får hoppas att kunden vet
    vilket lands cup det är fråga om.

  38. Inte ens kunden vet alltid.

  39. Det är kundens problem
    om hen inte vet.

  40. Samma gäller pint.
    En engelsk pint är 5,7 deciliter.

  41. USA finns liquid pint,
    som används som är flytande,-

  42. och dry pint som är torr.

  43. De är 4,7 eller 5,5 deciliter.

  44. Samma gäller gallon.
    I England är den drygt 4,5 liter-

  45. och i USA knappt fyra liter.

  46. Uns och pund måste också omvandlas.

  47. I England finns dessutom flytande uns
    som är 28,4 milliliter.

  48. På nätet hittar man nuförtiden tabeller
    som omvandlar måttenheterna.

  49. Ibland har jag varit tvungen
    att använda kalkylator-

  50. för att få rätt resultat.

  51. Ett annat problem med mått
    och tyngder är-

  52. att amerikanska recept ofta har
    mjöl och socker i kilo och gram.

  53. I Finland brukar vi ha deciliter
    eller liter.

  54. Det måste också omvandlas vid behov.

  55. I Danmark använder man gärna milliliter.

  56. I Finland har man hellre deciliter.

  57. Landets praxis ska tas i beaktande.

  58. Alla vet säkert att man i Amerika
    använder Grad Fahrenheit-

  59. medan vi har Celsius.

  60. Som tur finns kalkylatorer för detta.
    Vem skulle minnas-

  61. att man omvandlar Fahrenheit till
    Celsius genom att subtrahera 32-

  62. och multiplicera det med fem-

  63. och dividera resultatet med nio?

  64. Jag skulle inte minnas det
    när jag sitter vid datorn.

  65. Jag brukar kolla med en konverterare.

  66. Ibland står det i receptet
    att man ska ta en burk av något-

  67. eller en förpackning eller en påse.

  68. Hur stor burk eller förpackning?

  69. Det är svårt eftersom förpackningarna
    kan variera mycket.

  70. Man hoppas att någon kan svara
    på översättarens frågor.

  71. Nu kommer vi till mitt favoritämne,-

  72. alltså mitt värsta problem.

  73. Jag har översatt många texter
    om grillning.

  74. Det finns alltid många slags köttbitar.

  75. Styckningen varierar väldigt mycket
    i olika länder.

  76. De färggranna bilderna
    uppifrån ner är-

  77. från Holland, Storbritannien och USA.

  78. De här bara ett exempel per land.
    Det varierar också inom länderna.

  79. De två andra är från Finland.

  80. Som ni ser varierar styckningen
    och termerna i Finland också.

  81. Det här är ett mycket stort problem.

  82. Om vi tittar på den granna i mitten
    ser vi silverside och topside.

  83. På den finska bilden kan det motsvara
    ytterlår, fransyska eller innanlår.

  84. Ordboken kan ge ytterligare termer.

  85. Tja...

  86. Round på den holländska
    och amerikanska bilden-

  87. kan betyda samma delar av låret.

  88. Vilket ord ska jag välja?

  89. Min "grillkund" och jag
    har kommit överens-

  90. att jag föreslår och de får bestämma
    vilket ord de använder.

  91. De är specialister på sitt område-

  92. medan jag är specialist på språket.

  93. Ibland har jag stött på fall
    där jag inte vet vad det är på finska.

  94. Kunden skulle vilja använda
    det engelska ordet.

  95. Jag tycker inte att det passar.

  96. Tänk på finländaren som ber om
    något engelskt vid köttdisken.

  97. Knappast har snabbköpet den köttbiten.

  98. Kunden har alltid rätt,
    som man brukar säga.

  99. Vad kan man göra?

  100. Hur gör man
    om ingredienserna inte finns att köpa?

  101. Self-raising flour innehåller
    bakpulver och salt.

  102. Hur mycket bakpulver och salt
    ska man tillsätta i vanligt mjöl?

  103. Kvaliteten på mjölet varierar mycket
    från land till land.

  104. Mjölet i Amerika är annorlunda än
    i Finland.

  105. Den enda lösningen är
    att provbaka receptet,-

  106. men om jag ska översätta 50 recept-

  107. kan jag inte baka varje.

  108. Man måste bara besluta nånting.

  109. I Danmark har de pastöriserade ägg.

  110. Det betyder pastöriserad äggmassa
    som säljs på burk.

  111. Jag frågade en finsk tillverkare,
    men de hade bara äggvita.

  112. Gula på burk säljs bara till storkök.

  113. Om det står så här i receptet-

  114. måste man knäcka äggen i ett mått
    och kolla att det blir rätt mängd.

  115. Så har vi ett annat stort problem.

  116. Fetthalten i mjölkprodukter varierar
    väldigt mycket i olika länder.

  117. I Storbritannien har man double cream.

  118. Fetthalten är 48 procent.

  119. I finsk vispgrädde är den 35 procent
    och i svensk är den 36.

  120. Åtminstone hos denna tillverkare.

  121. Normalt kan man ersätta double cream
    med finsk och svensk vispgrädde,-

  122. men det är bra att veta
    att fetthalten blir mindre.

  123. Vi som rör oss mellan Finland och
    Sverige känner till fetthalten i mjölk.

  124. Lättmjölk i Sverige har
    0,5 procent fett.

  125. I Finland är fetthalten 1,5 procent.

  126. I Sverige kallas det mellanmjölk
    om fetthalten är 1,5 procent.

  127. Språkrådet föreslår det finska ordet
    "keskimaito" eller "välimaito".

  128. Fetthalten varierar mycket.

  129. I Amerika märkte jag att det var svårt
    att hitta vanlig mjölk.

  130. De hade massor av
    smaksatta mjölksorter.

  131. Vanlig mjölk som jag ville ha i kaffet
    var mycket svårt att hitta,-

  132. men jag fann det till sist.

  133. Världen blir allt mer internationell
    och likaså maten.

  134. Det är populärt att använda "etniska"
    ingredienser i maträtterna.

  135. Finns sådana alltid att få i Finland?
    Vad ska översättaren göra?

  136. Kan man föreslå
    en alternativ ingrediens?

  137. Kommer maten att smaka lika?

  138. När jag funderar på dessa problem-

  139. undrar jag om det är motiverat
    att översätta alla recept.

  140. Är det alls möjligt?

  141. Det kan var och en tänka på.

  142. Jag ska berätta allmänt om stavningen.

  143. Nej, först ska vi ta några
    matlagningsmetoder.

  144. Vet alla vad blanchera, bräsera,-

  145. flambera, fräsa, glasera och griljera
    verkligen betyder?

  146. Ofta tror man att man vet
    vad det betyder?

  147. Man har ett hum om betydelsen.

  148. Om översättaren inte är säker
    ska hen inte gissa.

  149. Då ska man använda källor
    som nätordboken-

  150. eller den utmärkta tidskriften
    Kielikello 1/2007-

  151. som också kallas "Ruokakello".

  152. Där hittade jag dessa förklaringar.

  153. Blanchera betyder att snabbt koka upp
    i lättsaltat vatten.

  154. Bräsera är att koka något under lock
    i lite vätska på svag värme.

  155. Jag undrar om jag har bräserat nånting?

  156. Jag har kanske flamberat,-

  157. alltså bränt av så att alkoholens arom
    stannar kvar.

  158. Fräsa är att upphetta snabbt.

  159. Det gör vi säkert alla.

  160. Maten får färg, men blir inte brynt.

  161. Glasera betyder att sätta på glasyr-

  162. eller att koka i sockerlag
    för att få glansig yta.

  163. Griljera betyder att bryna snabbt
    i ugn eller på panna.

  164. De här är några exempel.
    Liknande ord finns i mängder.

  165. Man märker att det är populärt
    att använda "fina" ord i recept.

  166. De gamla orden duger inte längre.

  167. Man ska göra något som låter finare.

  168. Det nämndes redan tidigare att det är
    finare att använda engelska ord.

  169. Här har vi ett av mina favoritproblem-

  170. som jag kallar falska vänner.

  171. När jag översatte från danska
    stötte jag på...

  172. Ni får ursäkta mitt danska uttal
    som inte är vackert precis.

  173. Purløg.

  174. Man skulle kunna gissa
    att det är purjolök.

  175. Det gjorde jag också.

  176. Det är inte purjolök utan gräslök.

  177. Det är viktigt att veta om man ska
    använda purjolök eller gräslök.

  178. Danskans peber kan vara
    peppar eller paprika-

  179. beroende på sammanhanget.

  180. Det är viktigt att veta vilket som avses
    i receptet.

  181. Skillnaden är ju ganska stor.

  182. Det är ofta svårt att veta om ordet
    skrivs med stor eller liten bokstav.

  183. Evighetsfrågan är:

  184. Är ordet ett låneord i finskan
    eller används det i originalform?

  185. Som regel kan man säga
    att de flesta utländska orden-

  186. är vanliga artnamn i finskan
    och skrivs med liten bokstav:

  187. kreikkalainen salaatti, bouillabaisse,
    ratatouille, béchamelkastike
    .

  188. Det finns ord vars del är ett egennamn-

  189. liksom orten eller namnet på
    upphovsmannen.

  190. De skrivs vanligtvis med liten bokstav:
    janssoninkiusaus, aleksanterinleivos.

  191. Mera obekanta saker som
    Schwarzwaldin torttu-

  192. skrivs med stor bokstav.

  193. Alla regler har också gränsfall.

  194. Parmaskinka kan på finska skrivas
    på två sätt:

  195. antingen parmankinkku
    eller Parman kinkku.

  196. Stavning är något
    som vi ofta måste fundera på.

  197. Vem minns hur man stavar
    crème brûlée?

  198. Jag minns aldrig
    hur accenterna ska vara.

  199. Jag måste kolla varje gång.

  200. I finskan finns det lättare ordet
    paahtovanukas.

  201. Där finns inga krumelurer.

  202. Crème fraiche har också en accent.

  203. Finskan har ordet ranskankerma.

  204. Många ord har flera olika stavningar.

  205. Bearnaisesås kan på finska heta
    bearninkastike.

  206. Bolognesesås kan heta
    bolognankastike.

  207. Moussaka kan på finska stavas
    på många sätt.

  208. Parfait kan stavas parfee.

  209. Börjar det sammansatta ordet
    med nominativ eller genitiv?

  210. Tumregeln är
    att det första ordet står i nominativ-

  211. när det berättar vad rätten är gjord av
    eller hur den är lagad:

  212. parsakeitto, kasvislasagne,
    cashewpähkinä.

  213. Första ordet står i genitiv när det
    berättar om sista ordets ursprung:

  214. lampaankyljys, lindströminpihvi,
    kanankoipi.

  215. Så klart finns det undantag:

  216. merimiespihvi, bostonkakku,
    rémouladekastike.

  217. Här har nominativet blivit
    den etablerade varianten.

  218. Så finns det gränsfall:

  219. omenalohko, omenanlohko,
    salaattikastike, salaatinkastike.

  220. Båda stavningarna är korrekta,
    men man ska vara konsekvent.

  221. Så kommer vi till bindestrecket.

  222. Måste man ha bindestreck?

  223. Enligt finska skrivregler
    måste man ha bindestreck-

  224. när ingredienserna är likvärdiga
    som i liha-makaronilaatikko.

  225. Kött och makaroner är lika viktiga.

  226. vadelma-mansikka-mustikkahyytelö
    behövs två bindestreck.

  227. Det skulle vara svårt att läsa det
    utan bindestreck.

  228. Kanske man inte frågar
    om man måste använda dem.

  229. Kanske de unga läser orden
    på ett annat sätt-

  230. än vi som är lite äldre
    och mera konservativa.

  231. Om böjningen... Det finns matord
    som börjar på adjektiv.

  232. I finskan finns tre typer.

  233. Början böjs:
    hienosokeri, hienoasokeria.

  234. Början böjs inte:
    kevytmaito, kevytmaitoa.

  235. Gränsfall som mustapippuri kan böjas
    som mustapippuria och mustaapippuria.

  236. Ruoka kan böjas
    både som ruoan eller ruuan,-

  237. men vuoka böjs bara som vuoan.

  238. Kanske alternativet vuuan kommer fram
    när man studerar standardspråket.

  239. Så har vi fall liksom coleslaw.

  240. Ordet slutar på en konsonant,
    men uttalas som vokalljud.

  241. Då behövs en apostrof.

  242. Chutney kan böjas på två olika sätt-

  243. beroende på hur man uttalar det.

  244. Det här är saker som jag alltid måste
    kolla. Jag kan inte minnas dem.

  245. Det är bra att det finns fina källor
    där man kan kolla saker.

  246. Om man vill undvika
    problematiska böjningsformer-

  247. kan man välja ett förfinskat ord.

  248. Det är lättare att böja bukee
    än bouquet.

  249. Så kan vi undvika apostroferna.

  250. Att översätta recept och mattexter
    kan vara utmanande,-

  251. men på samma gång
    mycket givande och intressant.

  252. Ofta börjar det vattnas i munnen
    på översättaren.

  253. Det har också hänt sig ofta-

  254. att jag har testat receptet
    som jag har översatt.

  255. Tack för maten.

  256. Översättning: Sari Östman
    BTI Studios

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svårigheter vid översättning av matrecept

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Kokböcker, Recept, Språkvetenskap, Översättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.