Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomarDela
  1. Hur märks en kultur-
    och språkomgivning av-

  2. -i hur ungdomarna använder
    sina språkresurser?

  3. Goddag. Jag heter Jaana Kolu
    och är lärare vid universitet.

  4. Jag undervisar i svenska
    vid Jyväskylä universitet-

  5. -och är här som universitetslektor
    i ett läsår.

  6. Jag jobbar vid institutionen
    för svenska och flerspråkighet till jul-

  7. -och återvänder sedan till Jyväskylä.

  8. Mitt ämne är nästan detsamma
    som det som Lasse forskar i.

  9. År 1994 gjorde jag ett seminariearbete
    om slang i Haparanda.

  10. Med ett frågeformulär
    samlade jag deras slangord.

  11. År 2005 började jag spela in samtal.

  12. Sedan dess har jag studerat
    ungdomarnas språk.

  13. Jag disputerade i juni i fjol.

  14. Jag har jämfört hur tvåspråkiga talar
    på olika orter.

  15. Jag kommer ursprungligen
    från Keminmaa.

  16. Därför är jag speciellt intresserad
    av Haparanda.

  17. Trots att jag inte har bott där
    på länge-

  18. -är jag bekant med talspråket där.

  19. När jag började spela in samtal 2005
    talade de unga i huvudsak svenska.

  20. Nu är situationen förändrad,
    av någon anledning.

  21. De viktigaste frågorna har varit-

  22. -hur och när tvåspråkiga högstadieelever
    använder finska och svenska-

  23. -tillsammans utanför klassrummet
    i vardagliga samtal-

  24. -i Haparanda, Stockholm
    och Helsingfors.

  25. Haparanda har hela tiden varit
    mitt huvudområde.

  26. Hur märks en kultur-
    och språkomgivning av-

  27. -i hur ungdomarna använder
    sina språkresurser?

  28. Det var också en viktig fråga.

  29. I min utredning talar jag om
    translanguaging-

  30. -som på svenska kan kallas
    "transspråkande".

  31. Enligt den fungerar de talande aktivt.

  32. De har språkrepertoarer.
    Man undersöker inte enskilda språk.

  33. Man ser språket som en enhetlig resurs.

  34. De språkliga resurserna kan ha
    olika omfattning på olika områden.

  35. Talarna är kreativa och sociala.

  36. De agerar enligt
    socialt uppbyggda språkliga normer.

  37. "Kodväxling" är en äldre term
    som jag använder.

  38. Traditionellt har det betytt-

  39. -att man studerar språket
    i en situation där man byter språk.

  40. translanguaging är man inte
    så fäst vid de enstaka språken-

  41. -som enskilda system.

  42. Man studerar interaktionen
    och kommunikationen.

  43. Jag har samlat mitt material
    genom inspelningar.

  44. Materialet som jag använde
    i avhandlingen-

  45. -samlade jag mellan 2014 och 2017.

  46. Det äldre materialet
    har jag inte tagit med.

  47. Jag samlade material i tre skolor
    i Haparanda-

  48. -i en svenskspråkig skola i Helsingfors-

  49. -och i två sverigefinska skolor
    i Stockholms län.

  50. Jag kommer inte vidare här.

  51. Det fanns allt som allt 77 talare:

  52. 46 flickor och 31 pojkar.

  53. I samband med inspelningen
    tar jag upp bakgrundsinformation.

  54. De berättar själv om de är tvåspråkiga,
    eller om finska är deras modersmål.

  55. I Haparanda är situationen förändrad.

  56. När jag började 2005 sa nästan alla
    att de var svenskspråkiga-

  57. -trots att föräldrarna
    var finskspråkiga.

  58. Nu har majoriteten, 27, sagt
    att finska är modersmålet.

  59. 15 var tvåspråkiga
    och tre var svenskspråkiga-

  60. -men alla använder båda språken
    under samtalen.

  61. I Helsingfors fanns tio talare
    av vilka åtta var tvåspråkiga-

  62. -en hade finska som modersmål,
    och en hade svenska.

  63. De använde också båda språken
    i samtalen.

  64. I Stockholm fanns 22 talare.

  65. Fem var tvåspråkiga,
    tolv hade finska som modersmål-

  66. -och fem var svenskspråkiga.

  67. I Haparanda talade de mest finska
    på de här nyaste inspelningarna.

  68. De svenska orden böjdes
    i huvudsak enligt finsk grammatik-

  69. -men uttalades som på svenska.

  70. Det fanns exempel som
    ridlektionilla, "på ridlektionen".

  71. "Gud ko meillä tulee olemaan
    paljon lovdagareita."

  72. Här har vi en kort grammatik
    för kodväxlingen.

  73. Substantiven i Haparanda och
    Stockholm böjs enligt finsk grammatik.

  74. Ackusativ: "Ootko tehnyt
    upplysningenin?" - "Skoluppgiften".

  75. Sminkborstet är "sminkborstarna".

  76. Det fanns också variationer
    som sminkborstit.

  77. Verben böjs också som i finskan
    och kan ha partiklar.

  78. "Mä en halua byta: om vessassa."

  79. "Kenet olit ringannu in kuvassa."

  80. Endast adjektiven följer svensk
    grammatik. Hur kommer det sig?

  81. Tänker man på verbfrasen?
    "En ole tehnyt färdigt sitä."

  82. Kanske är det för svårt
    att böja "färdig" som finskt adjektiv.

  83. "Ne halus kaks seriö:sa."
    Adjektiven böjs som i svenskan.

  84. I Stockholm diskuterades
    huvudsakligen på svenska.

  85. När de unga talade svenska
    skedde mycket lite kodväxling.

  86. Det kom ändå vissa exempel.
    En talar om deras stora tomt-

  87. -som är jobbig att sköta.

  88. "Det är 'pain in the ass'
    att ta hand om den"-

  89. -"och liksom städa och haravoida."

  90. Haravoida är kanske ett ord
    som man använder hemma.

  91. Eventuellt krattar man på finska där.

  92. Det blev mera kodväxling
    om de bytte språk till finska.

  93. Böjningen gjordes likadant
    som i Haparanda-

  94. -alltså enligt finsk grammatik.

  95. "Ja sit sulle tulee träningsvärkiä."

  96. Ibland hände det att ordet inte böjdes
    i Stockholm.

  97. "En halua miksikään författare."

  98. Som finskspråkig skulle man gärna
    säga författareksi.

  99. "Mä saan tavallaan bekräftelse",
    inte bekräftelsen.

  100. "Että mä en oo vaan ite tyhmä."

  101. Det hände lite oftare att man inte böjde
    enligt finsk grammatik.

  102. Det här är väl svenskans
    "få bekräftelse".

  103. I Helsingfors diskuterade man
    i huvudsak på svenska.

  104. Skolan var helt svenskspråkig,
    och svenskans användning betonades.

  105. Där skedde mycket kodväxling
    från svenska till finska.

  106. De finska orden böjs enligt finsk
    grammatik fast de används i svenskan.

  107. Det kan betyda att språken har
    aktiverats samtidigt i talarens hjärna.

  108. "Han sku ha sulanut."
    "Alla har converset."

  109. "Förhören for så kakasti"
    när förhören gick dåligt.

  110. De finska ändelserna är så starka,
    och talarna hade en stark finska.

  111. Många talade finska hemma.
    Alla elever talar säkert inte så här.

  112. Lärarna valde ut sådana talare-

  113. -som de visste
    använder båda språken så här.

  114. Vi kan lyssna på det första exemplet
    från Haparanda.

  115. De unga talar om ordens betydelse-

  116. -och vilket som passar bäst
    i sammanhanget.

  117. De talar om hemmafester.

  118. Emil säger: "Siellä on festarit,
    niin sen isä on mukana."

  119. Janne upprepar:
    "Sen isä on mukana."

  120. Minna accepterar inte ordet festarit-

  121. -och menar
    att det betyder "musikfestival".

  122. Janne föreslår ordet festit.

  123. "Niillä on festit siellä,
    niin sen isä on mukana."

  124. Emil byter helt till svenska då.

  125. "När dom har party där
    så hans pappa är också där."

  126. Då godkänner alla att det är okej
    att säga party.

  127. Vi lyssnar på exemplet.

  128. Jag hade nytta av att jag hade
    studerat slang i Haparanda.

  129. Jag hade samlat ord och visste att
    "fest" kan heta "festarit" i Haparanda.

  130. Det är naturligt
    att svenskans "fest" kan bli "festarit".

  131. En av de som talade
    tyckte inte att det var rätt ord.

  132. De diskuterade ofta så här.

  133. Ibland beslöt man
    att använda ett annat språk.

  134. Party är redan ett etablerat slangord
    som kommer från engelskan.

  135. Kanske tycker man att det är svenska
    eftersom det har funnits så länge.

  136. Här har vi ett exempel från Stockholm.

  137. Talaren verkar inte veta
    det finska ordet.

  138. Hanna kan inte tänka sig
    att bo på landet, landella.

  139. "Mä oon allerginen metsälle."

  140. "Mun iho tulee ihan semmoinen
    kuivaksi... erilainen tunnus."

  141. Två flickor upprepar tunnus.

  142. De skrattar och accepterar det inte
    eftersom det är fel i sammanhanget.

  143. Hanna byter tunnus
    mot svenskans "känsla".

  144. Karo har nyligen flyttat till Sverige.

  145. De två andra försöker tala finska
    eftersom Karo inte talar svenska så bra.

  146. Ändå är de tvungna
    att ta till svenska ibland-

  147. -och det blir kodväxling.

  148. Det andra språket är en extra resurs.

  149. Det brukar inte vara någon skillnad
    vilket språk man använder.

  150. Det viktigaste är
    att kommunikationen fungerar-

  151. -och att alla förstår varandra.

  152. Som rubrik hade jag
    "Mikä on kräsen?"

  153. Det här finns inte på band.

  154. Här används samma strategi
    som när man lär sig ett språk.

  155. Man frågar rätt och slätt
    vad ett ord är på det andra språket.

  156. Jens säger att hans kompis är kräsen.
    "Se on aika kräsen."

  157. Så frågar han vad kräsen är på finska.
    "Mikä on kräsen?"

  158. Kompisen säger: "Kräsen on kräsen."

  159. Jens fick ingen hjälp,
    men båda förstod säkert varandra.

  160. Nirso eller valikoiva är kanske
    svåra ord för dem.

  161. Ibland kanske man glömmer,
    eller så fattas det ord.

  162. Jag har ett exempel från Helsingfors.

  163. De unga talar om Cheeks konsert
    i Helsingfors 2014.

  164. De undrar hur Cheek fick sitt namn.

  165. Maria pekar på sin kind och säger:

  166. "Poski, alltså cheek.
    Det är ju poski, alltså cheek."

  167. Tea protesterar på rad sex
    och säger: "Men, men, men..."

  168. Hon säger:
    "Han har stora leuat, int' posket."

  169. Maria fortsätter och bryr sig inte.

  170. Så fyller hon på med cheekbones
    för att vara säker på att bli förstådd.

  171. Här används alla språkresurser.

  172. Ibland är engelskan också en resurs.

  173. Om finska och svenska inte räcker
    tar man till engelskan.

  174. Ah, nu skulle jag...

  175. I Haparanda och Stockholm
    är det tydligt att skolan är-

  176. -ett ämnesområde
    där man använder svenska ord.

  177. Det är naturligt-

  178. -eftersom skolan i Haparanda
    följer svensk undervisningsplan.

  179. Skolämnena har svenska namn.

  180. I det här exemplet är alla ord skolord.

  181. Jag läser upp det.

  182. En situation
    där man tar till ett annat språk är-

  183. -när man refererar det man har hört
    eller läst på originalspråket.

  184. Eller så refererar man något finskt
    på svenska.

  185. I Stockholm sade man...

  186. I Helsingfors talas oftast finska
    utanför skolan.

  187. Här talar man om ett tv-program-

  188. -och det som har sagts om filmen
    i någon text.

  189. Det är mycket vanligt
    att man refererar med originalspråket-

  190. -om tv-program och det som har sagts.

  191. Här ser man
    hur språket i samhället påverkar.

  192. I Haparanda refererade man tv-program
    på svenska.

  193. När man talade om "Paradise Hotel"
    bytte man till svenska.

  194. I Helsingfors gjorde man tvärtom.

  195. Partiklar och små ord är lätta
    att föra över till det andra språket.

  196. Ofta sade man "typ"
    precis före kodväxling-

  197. -från finska till svenska.

  198. "Typ" har också lånats
    till helt finska meningar.

  199. "Typ" var väldigt vanligt.

  200. Det har helt tydligt blivit etablerat
    i finskan hos sverigefinnarna-

  201. -både i Stockholm och Haparanda.

  202. Nå och eiku är partiklar
    som användes i rättelser-

  203. -på alla tre orter.

  204. I Haparanda sa någon:
    "Nå niin, lyssna nu."

  205. Eller så rättar man:
    "Eiku jag menar en halv timme."

  206. I Haparanda säger man eikö.
    "Eikö, mä tarkotin." "Eikö, no typ."

  207. Det finns mycket metaspråk.

  208. Här har vi samma talare som tidigare.

  209. Karo hade nyligen flyttat till Sverige.

  210. Hon kommenterar flickornas uttal-

  211. -när de använder svenska ord i finskan.

  212. Hon tycker
    att den svenska accenten låter bra.

  213. Vi kan lyssna.

  214. Här finns en grav tonaccent.

  215. Stina härmar ordet "onödigt"
    och betonar accenten.

  216. De konstaterar
    att de inte är medvetna om-

  217. -hur svenskan uttalas
    bland de finska orden.

  218. Orden och uttalet bara kommer
    automatiskt.

  219. Ibland utvärderar de sitt eget prat.
    Metaspråket består av kommentarer.

  220. Inspelningen påverkar säkert också-

  221. -och de är medvetna om
    att jag kommer att analysera samtalet.

  222. Milla säger att hon skulle kunna
    sitta här hela lektionen.

  223. "Mä en jaksa tehdä uppgiftereitä."

  224. Den andra säger att tanten säkert
    skrattar när hon hör deras prat.

  225. Milla tror att tanten dör av skratt
    för att de är så normala människor.

  226. Vi tar ännu ett exempel
    där de kommenterar sitt eget prat.

  227. När de inte hittar rätt ord på finska
    börjar de utvärdera sina språkkunskaper.

  228. "Vi kan inte finska."

  229. "Repetition" är ett skolord som man inte
    kan kräva att man ska kunna på finska.

  230. Skolarbetet sker ändå huvudsakligen
    på svenska.

  231. Här på slutet börjar de imitera
    dålig finska och låtsas att inte förstå.

  232. Heini Lehtonen har hittat på termen
    karnevalisointi-

  233. -om att imitera dålig finska.
    Vi lyssnar på detta.

  234. Vi tar det sista exemplet
    från Stockholm.

  235. Ungdomarna är kreativa
    och hittar på hybrider.

  236. Finska och svenska strukturer
    skapar ett slags konstruktion.

  237. Sådana är så överraskande
    att de väcker reaktion.

  238. Så länge som grammatiken
    följer finsk grammatik-

  239. -kommenterar ingen det.

  240. Ingen undrar varför man böjer
    svenska ord på ett visst sätt.

  241. I exemplet uppgiftereitä-

  242. -har vi två pluraländelser.

  243. Först har vi svenskt plural,
    och så finskt och dessutom partitiv.

  244. Vanligtvis väcker kodväxling
    ingen reaktion-

  245. -men här kommer
    en mycket överraskande konstruktion-

  246. -som får kompisen att kommentera.

  247. Hoppsan!

  248. Allting accepteras inte.

  249. Kodväxlingen följer
    någon slags grammatik.

  250. När man går över gränsen
    kommer kommentarerna.

  251. Jag har ett exempel
    som jag inte kan transkribera.

  252. De använder många olika språk.

  253. Ofta börjar de skämta.

  254. De börjar på spanska,
    och så talar de franska.

  255. Från franskan gör de svenska ord.

  256. "Du är en telefon" blir det till sist.

  257. Det är kul att lyssna på.

  258. Nu bytte jag själv till svenska.

  259. På basen av exemplen
    är språkresurserna en enhetlig helhet.

  260. Det är inte alltid viktigt
    vilket språk man använder.

  261. Det viktigaste är att alla förstår.

  262. De enskilda talarnas språkresurser
    utgör en enhetlig språkrepertoar.

  263. Gruppernas språkresurser bildar
    en synergisk helhet.

  264. I vilka situationer används resurserna?

  265. Ofta talar man om betydelser,
    upprepar ord, förklarar, rättar-

  266. -översätter och söker ord.

  267. Skolorden var svenska
    i Haparanda och Stockholm.

  268. I Helsingfors byter man inte språk,
    eftersom skolan är svenskspråkig.

  269. Man refererar till något som man har
    hört eller läst på majoritetsspråket.

  270. Man uttrycker känslor, kommenterar
    kritiskt och uttrycker empati.

  271. En flicka i Stockholm sade en gång-

  272. -att hon inte såg tillräckligt bra ut
    för att kunna få en pojkvän.

  273. Hon sade det på svenska,
    men kompisen bytte till finska:

  274. "Olet sievempi kuin sana sievä."
    - "Du är sötare än ordet söt."

  275. Jag tycker att det var underbart.
    Det kom så kraftigt.

  276. De pratade svenska, men bytte
    till finska. Det var vackert sagt.

  277. "Olet sievempi kuin sana sievä itse."

  278. Humor är viktigt.

  279. Man vill visa sina språkresurser
    fast man bara kan enklare fraser.

  280. Inspelningen kanske påverkar här.
    De vill ge material-

  281. -och presenterar alla språk som de kan.

  282. Man sätter gränser för diskussionen.
    Partiklar sattes mellan språken-

  283. -men engelska användes också
    för att få saken till punkt.

  284. En grupp pojkar i Stockholm
    var påhittiga.

  285. De valde nästa talare med leken
    sten, sax, påse på engelska.

  286. Så valdes nästa talare och nästa ämne.

  287. Flickorna kunde säga:
    "Okay, about my future."

  288. Sedan bytte de till svenska.

  289. De satte ut gränsen
    med ett annat språk.

  290. Språkresurserna verkar utnyttjas
    likadant på alla tre orter-

  291. -men maktförhållandena mellan språken
    skiljer sig till en del.

  292. Där märktes skillnaden tydligast.

  293. Tack.

  294. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finland, Finska språket, Flerspråkighet, Haparanda, Helsingfors, Språkvetenskap, Stockholm, Svenska språket, Sverige, Tvåspråkighet, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.