Titta

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Om Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat : Fyraprocentspärren och ideologiDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man
    göra skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Först nu börjar jag fatta att man
    kan göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. Vad har friidrott
    med svensk politik att göra?

  10. Leila får träning
    av Sveriges bästa stavhoppare-

  11. -för att lära sig om vilka som får
    bestämma i Sverige och kvalgränser.

  12. Tjena! Gustav.

  13. Och partiledarna sätts på prov-

  14. -när de ska sätta in sitt parti
    i Leilas modell. Det är inte lätt.

  15. -Det är svårt.
    -Som Socialdemokraterna var förr.

  16. Hur får man en demokrati att fungera
    så att folkets röst blir hörd?

  17. Vilka ska få sitta med i parlamentet?
    Hur bestäms det?

  18. I Sverige har vi en fyraprocentspärr.

  19. För att komma in i riksdagen
    som parti-

  20. -måste cirka 250 000 av väljarna
    rösta på det här partiet.

  21. Det skulle kunna liknas vid en kval-
    gräns i idrott. T.ex. inom friidrott.

  22. Leila ska försöka förstå vilka
    partier som får sitta i riksdagen-

  23. -och hur fyraprocentspärren fungerar.

  24. -Har du hållit på med idrott?
    -Lite friidrott i mellanstadiet.

  25. Friidrott är en bra jämförelse när
    man ska förklara fyraprocentspärren.

  26. Inom friidrotten finns
    den så kallade kvalgränsen.

  27. Den avgör vilka som tar sig till
    final och mästerskap.

  28. Till exempel höjdhopp. Den senaste
    kvalgränsen låg på 1,75 m, tror jag.

  29. Tänk att det motsvarar
    fyraprocentspärren.

  30. Du behöver hoppa över 1,75 m
    för att komma med i final.

  31. Om den här gränsen inte fanns
    skulle det bli fullproppat-

  32. -och finalen skulle hålla på
    i flera dagar.

  33. Okej. Om vi inte hade haft en gräns,
    hade vi haft småpartier i riksdagen.

  34. Exakt. Då hade alla småpartier
    dragit åt olika håll.

  35. Senast fick över 1 000 partier
    minst en röst i riksdagsvalet.

  36. Om alla de skulle sitta med
    vore det svårt att bestämma.

  37. I de flesta länder
    röstar man fram representanter-

  38. -som företräder dem
    i parlament eller riksdagar.

  39. Vilka som får ta plats och hur det
    går till skiljer sig mellan länderna.

  40. I USA och Storbritannien har man valt
    majoritetsval i enmansvalkretsar.

  41. Landet är uppdelat
    i geografiska valkretsar.

  42. Förenklat får en person från varje
    valkrets sitta i parlamentet.

  43. Det gör
    att få partier ofta blir stora.

  44. I USA: republikaner och demokrater.
    I Storbritannien: Labour och Tory.

  45. Systemet ger stabilitet, men gör det
    svårare för små partier att vara med.

  46. Många andra länder - som Sverige -
    har ett proportionellt valsystem.

  47. Också här är landet uppdelat
    i valkretsar.

  48. Valkretsarna är olika stora
    och har flera platser i riksdagen.

  49. Platserna i varje valkrets fördelas
    mellan partierna med flest röster.

  50. Det gör att fler partier
    kan ta plats i riksdagen.

  51. Det finns regler för
    vilka partier som får bestämma.

  52. Sverige har en kvalgräns
    på 4 % av rösterna-

  53. -för att ett parti ska få sitta
    i riksdagen.

  54. Lite som en kvalgräns i friidrott.

  55. -Stavhopp. Har du testat det?
    -Nej, det har jag aldrig.

  56. Inte? Då blir det här jävligt kul.

  57. Men ta det lugnt. Du får
    den bästa hjälp du kan tänka dig.

  58. Angelica Bengtsson är
    Sveriges bästa kvinnliga stavhoppare.

  59. Som junior finns VM-guld
    och världsrekord på meritlistan.

  60. Som senior har hon hunnit med
    ett EM-guld och en fjärdeplats i VM.

  61. Hennes personliga rekord
    är än så länge 4,70 m.

  62. -Hej! Noah.
    -Leila!

  63. Då hämtar vi stavarna.

  64. -Vad är kvalgränsen nu i SM?
    -3,60 m. Förra året, i alla fall.

  65. -Kan inte du visa hur man gör?
    -Ja.

  66. Angelica ska klara
    kvalgränsen för stavhopp-

  67. -som i vår liknelse motsvarar
    fyraprocentspärren till riksdagen.

  68. -Det där var grymt!
    -Så snyggt!

  69. För Angelica var kvalgränsen lätt.
    Men hur ska det gå för Leila?

  70. I modern tid
    har en rad partier gjort försök-

  71. -att ta sig över fyraprocentspärren.

  72. I valet 2006 ställde ett parti
    som heter piratpartiet upp.

  73. Deras hjärtefråga var att släppa
    filmer och musik fritt på nätet.

  74. Det är så dyrt med film.

  75. Piratpartiet samlade ihop
    drygt 34 000 röster.

  76. Det motsvarade endast 0,63 %
    av Sveriges befolkning.

  77. En bra bit ifrån de fyra procent som
    krävs för att komma in i riksdagen.

  78. Kultur ska inte kosta.
    Det ska vara gratis.

  79. Riktigt nära var det 2014
    för ett annat parti.

  80. Feministiskt initiativ
    fick 3,1 % av de svenska rösterna-

  81. -och var bara en knapp procent från
    att ta klivet in i riksdagen.

  82. Då kan vi för en liten stund erkänna
    att vi är lite besvikna.

  83. Att ta sig in i riksdagen
    för ett nytt parti är inte lätt.

  84. Det krävs ungefär 250 000 röster
    för att komma upp i 4 %.

  85. Feministiskt initiativ
    hamnade precis under kvalgränsen.

  86. Piratpartiet kom långt under
    när de försökte.

  87. Att klara kvalgränsen i stavhopp
    för Leila är nog omöjligt.

  88. Men frågan är om Leila kan klara
    ribbans lägsta höjd på 1,5 m.

  89. Alltså mellan FI och piratpartiet.

  90. Ja! Kortare steg.

  91. -Kom igen nu!
    -Kom igen, spring!

  92. Nära!

  93. Det var svårt. Det är svårt
    att komma in i riksdagen också.

  94. Otroligt svårt,
    men det är smart och bra.

  95. Våra politiker har erfarenhet.

  96. Man kan inte hålla på en timme
    och sen komma in i riksdagen.

  97. -Grymt jobbat!
    -Tack, Angelica!

  98. -Bra hoppat!
    -Tack.

  99. En ideologi är en vision
    om hur samhället ska se ut.

  100. Ibland låter det
    som om partierna tycker lika.

  101. Alla vill ha bättre sjukvård o.s.v.

  102. Det stämmer till viss del. Samtidigt
    har partierna ganska olika visioner.

  103. Att partierna har olika ideologier
    kan göra det svårt att samarbeta.

  104. -Noah, det är svinkallt!
    -För det första är du sen.

  105. Jag tänkte att din uppgift blir att
    fråga alla partiledare i riksdagen...

  106. -...var de skulle sätta sig här.
    -Ska jag ha med mig den här? Okej.

  107. Den är svintung!

  108. Alla partiledare ska placera ut
    sitt parti på Leilas tavla.

  109. Då ser vi var partierna placerar sig
    ideologiskt-

  110. -och vilka partier
    som hamnar nära varandra.

  111. En ideologi är gemensamma idéer om
    hur samhället ska se ut och styras.

  112. Det är som en politisk kompass
    som visar vägen-

  113. -när partierna ska ta ställning
    i olika frågor.

  114. Tre klassiska ideologier är socia-
    lism, liberalism och konservatism.

  115. Konservatismen bygger på
    att bevara det som har varit-

  116. -som traditioner och värderingar.

  117. Socialismen
    vill minska klasskillnader.

  118. Staten ska omfördela landets resurser
    så att samhället blir mer jämlikt.

  119. Liberalismen handlar om att människor
    ska få leva som de vill.

  120. Staten ska inte bestämma
    över individen mer än nödvändigt.

  121. Många av partierna i riksdagen har
    inspirerats av de här ideologierna.

  122. Nåt tydligt i Sverige är att vi delar
    in våra partier i vänster och höger.

  123. Den politiska skalan vänster/höger
    kommer från franska revolutionen.

  124. De som ville ge folket makten satt
    till vänster i nationalförsamlingen-

  125. -medan de konservativa
    satt till höger.

  126. Men skalan har även kommit
    att stå för andra saker.

  127. T.ex. partiernas syn
    på hur mycket skatt vi ska betala.

  128. Eller hur stor roll staten ska spela
    i samhället.

  129. Vi sätter kriterierna vänster/höger
    och stark/svag stat på varsin axel.

  130. Då får vi ett diagram över var
    ett parti befinner sig ideologiskt.

  131. Först ut är statsminister Stefan
    Löfven från Socialdemokraterna.

  132. Ska jag ta ställning till det här
    samtidigt? Då skulle jag sätta där.

  133. -Varför placerade du S där?
    -Socialdemokraterna är pragmatiska.

  134. Vi menar att staten har en stor be-
    tydelse för vår individuella frihet.

  135. Ju mer välfärden gäller för alla,
    desto större är friheten för alla.

  136. Därför sätter jag den
    en bit upp på stark stat.

  137. Men det är för folks individuella
    frihet som staten tjänar.

  138. Vilken sakfråga skiljer Social-
    demokraterna från alla andra partier?

  139. För oss är människors lika värde
    den mest grundläggande värderingen.

  140. Att stå upp för att vi alla
    har samma människovärde.

  141. Vi är olika. Olikhet är en tillgång.
    Men värdet är detsamma.

  142. I vår tolkning av detta
    måste vi bygga ett jämlikt samhälle-

  143. -där alla får möjlighet gå i skola,
    bostad och jobb.

  144. För det krävs det solidaritet.

  145. Vi är solidariska
    och bygger samhället tillsammans.

  146. Vi vill sänka skatten mest
    för företag.

  147. Det gör att vi placeras åt det här
    hållet på höger/vänsterskalan.

  148. Vad ska man ha här, då...?
    Det är svårt. Det är så godtyckligt.

  149. Vi är kanske till och med här.

  150. Vi är decentralistiska
    och utgår ifrån människor.

  151. Makt ska finnas
    så nära människor som möjligt.

  152. Att få välja skola, men också hos
    kommuner snarare än hos staten.

  153. Därför placerar jag C mer åt en
    svagare stat, men inte längst ner.

  154. Vi vill fortfarande ha en stark stat
    vad det gäller försvar och polis.

  155. Vad är nåt som gör att C skiljer sig
    från de övriga partierna?

  156. Inte bara i Alliansen,
    men hela riksdagen.

  157. Vi är liberala. Jag brinner för
    miljö, klimat och hållbarhet.

  158. Det har Centerpartiet i sina rötter
    och är en profilfråga.

  159. C kännetecknas av grön liberalism
    och grönt företagande.

  160. Vi behöver mer förnybar energi
    och sänka utsläppen-

  161. -samtidigt som vi vill se
    mer jobb och fler företag.

  162. Jag tror att vi befinner oss
    på en bra position där.

  163. Ordet liberal betyder frihet.

  164. Vi tycker att individer ska ha frihet
    och statens makt begränsas.

  165. Sen måste man ändå ha en stat
    för att sköta polis, sjukvård och så.

  166. Men människor ska få bestämma
    väldigt mycket själva.

  167. -Jag skulle placera oss här.
    -Okej. Välmotiverat också.

  168. Vilken sak eller sakfråga skulle du
    säga skiljer ditt parti från övriga?

  169. Vi lyfter från Liberalerna
    hela tiden skolans betydelse.

  170. Skolan är avgörande
    för Sveriges framtid.

  171. Den unga generationen går i skolan.

  172. Höga resultat i skolan
    avgör Sveriges framtid.

  173. Det avgör barns och ungdomars
    egen framtid också.

  174. Misslyckas man i skolan,
    får man det svårare som vuxen.

  175. Synen på skolan
    hänger ihop med synen på samhället.

  176. På höger/vänster brukar vi säga att
    vi är en bit till höger om mitten.

  177. Staten ska vara stark på vissa saker
    och svag på andra. Jag sätter mitt i.

  178. Men om du tvingar mig, ska staten
    vara liten men stark där den finns.

  179. Staten ska vara stark på de områdena-

  180. -men staten ska hålla sig borta från
    enskilda människors privatliv.

  181. Vad skulle du säga är
    det som skiljer ditt parti mest?

  182. Vi fyra partier i Alliansen
    tycker lika i många frågor.

  183. Det är svårt.
    Det handlar om en känsla.

  184. Det är en blandning mellan att läsa
    innantill vad partiet tycker-

  185. -och hur de som representerar partiet
    uttrycker sig.

  186. Om man tror på en kombination av
    väldigt mycket personlig frihet-

  187. -men att det också kräver personligt
    ansvarstagande, ligger man nära oss.

  188. -Var skulle du placera dig här?
    -Vi är ju den tydliga vänstern.

  189. Jag skulle sätta oss där nånstans.

  190. Ändå inte längst ut på vänsterkanten.

  191. Nej, jag tänker
    att vi är ett jordnära parti.

  192. Vi jobbar med att det finns
    bra aktiviteter på sommarloven.

  193. Att barn kan åka gratis på bussen
    på sommaren.

  194. Att ensamstående föräldrar
    ska få det bättre.

  195. För mig hänger det ihop med att vi
    kan prata och förhandla med många.

  196. -Då tycker jag att vi passar där.
    -Vad får ditt parti att sticka ut?

  197. Vi är de enda som har en politik
    för att göra Sverige mer jämlikt.

  198. En liten grupp har mycket pengar
    och därför mycket makt.

  199. Vi tycker att det är fel.

  200. Vi tror att ett jämlikt samhälle
    där alla skolor är lika bra-

  201. -och där barn får samma chans
    ger frihet till fler människor.

  202. Då måste man våga göra det. Därför
    bör en miljardär betala mer skatt.

  203. Men att man ger mer stöd
    till en ensamstående mamma.

  204. Skulle du kunna placera ut ditt parti
    på skalan?

  205. Ja, det tror jag.
    Någorlunda i alla fall.

  206. I den ekonomiska politiken
    är vi ett mittenparti.

  207. I skattepolitiken skulle jag
    sätta mig här på bara vänster/höger.

  208. Men sen har man fördelningspolitik.
    Vi satsar mycket på välfärden.

  209. Det gör man inte traditionellt
    om man är höger. Här nånstans.

  210. Vi tycker om idén där vi finansierar
    saker gemensamt med en hög skatt.

  211. Då har staten mycket makt.
    Då kanske man skulle hamna här.

  212. Vilken sakfråga tycker du gör att
    ert parti skiljer sig från övriga?

  213. Vi är ett konservativt parti.
    Då ska man bevara det som är bra-

  214. -och utveckla samhället i en takt
    så att samhället hinner med.

  215. Vi motsätter oss inte utveckling,
    men man ska lära av erfarenheten.

  216. I dag är i princip alla andra partier
    liberala eller socialistiska.

  217. Det har man säkert läst om i skolan.

  218. Kristdemokrati är en egen ideologi.

  219. Där är det viktigt
    att sätta människovärdet i centrum.

  220. Människan är i behov av gemenskaper.
    Därför pratar vi om familjen.

  221. Sen flyttar man makten uppåt.
    Därför hamnar vi mer till höger.

  222. Men om man trycker in
    stark stat/svag stat-

  223. -är vi för en väldigt stark stat
    när det kommer till sjukvårdsfrågor.

  224. Vi tycker att man ska avskaffa lands-
    tingen, som ansvarar för sjukvården.

  225. Vi vill att staten ansvarar för det.

  226. Men i och med att vi pratar om att
    människor ska kunna påverka sitt liv-

  227. -även om staten ska vara stark
    men liten, så hamnar vi nog här.

  228. Om du fick välja en sak
    som skiljer ditt parti från övriga?

  229. Jag skulle säga
    att det är mixen av mycket frihet...

  230. Man ska kunna bestämma själv,
    välja skola, vårdcentral och så.

  231. Den friheten är viktig för oss, men
    vi pratar mycket om sociala frågor.

  232. Ska man göra det enkelt för sig,
    säger man mitten.

  233. Men för att grundläggande rättvisa
    och bekämpandet av barnfattigdom-

  234. -dels är en viktig drivkraft för mig-

  235. -och dels är mycket av det
    som vi i regeringen har kämpat för-

  236. -skulle jag tippa
    en liten bit åt vänster.

  237. Samtidigt är det
    extremt viktigt med rättvisa.

  238. Mellan kvinnor och män och att
    det blir tryggt för barnfamiljer.

  239. Då hamnar man till vänster.
    Så nånstans här kanske.

  240. Finns det en sakfråga som skiljer
    Miljöpartiet från övriga partier?

  241. Ja. Miljöpolitiken.

  242. Vi bildades en gång av miljörörelsen
    och fredsrörelsen-

  243. -och det som då hette kvinnorörelsen.

  244. Sen finns det nog ingen som håller
    med ett parti i alla frågor.

  245. Inte ens jag håller med i allt.
    Ibland är jag inte med i majoriteten.

  246. -Är du nöjd med din placering?
    -Ja.

  247. Det blir spännande att se hur de
    andra tänkt. Jag ska titta på det.

  248. Härligt! Tack för att du kunde komma!

  249. När alla har placerat ut sitt parti
    blir vänster/högerblocket tydligt.

  250. Men för att förstå tavlan tar Leila
    hjälp av vår expert Jenny Madestam.

  251. Vad är bra och dåligt
    med den här modellen?

  252. Fördelen är att det blir tydligt
    att partierna tycker olika saker.

  253. De placerar sig i olika hörn.

  254. En nackdel är att vanligtvis
    är vi vana vid vänster/högerskalan.

  255. Längs med den placerar partier sig.
    I skalan ligger frågan om staten.

  256. Är man höger,
    vill man ha en mindre stat.

  257. Staten
    ska inte ta ut så mycket skatt.

  258. Är man vänster, vill man ha
    en större stat som tar ut mer skatt.

  259. Exempelvis var Kristdemokraterna och
    Centerpartiet svårare att placera.

  260. -Är det p.g.a. våra två dimensioner?
    -Jag tror det.

  261. Vad menas då med höger om det inte
    också är kopplat till svag stat?

  262. Då tror jag att de tänker att höger
    handlar om fokus på individen-

  263. -och vänster
    är mer fokus på kollektivet.

  264. Men egentligen tror jag att
    Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt-

  265. -tänkte mest på vänster och höger
    och vill hamna nära vänster.

  266. Jag ville få en bättre bild av
    partiernas ideologier.

  267. -Får man fram det här?
    -Ja, det får man. Vi ser att...

  268. Centerpartiet och Liberalerna
    är liberala partier-

  269. -som baserar sig på
    individens frihet.

  270. Man vill ha en svagare stat,
    och man tror på individen.

  271. Likaså med Moderaterna. De är utöver
    att de är ett liberalt parti-

  272. -också konservativt, som till
    viss del vill ha en starkare stat.

  273. Kristdemokraterna var när de bildades
    inte ett höger/vänsterparti-

  274. -utan baserar sig på kristdemokratin,
    som är en egen ideologi.

  275. De här partierna är baserade på
    socialismen. Den är kollektivistisk.

  276. Man tror på gruppen och kollektivet.

  277. Samtidigt tror de på att staten
    har en del för att hjälpa människor.

  278. Miljöpartiet har svårt
    att placera in sig.

  279. De baserar sig på ekologismen.

  280. Det är varken höger eller vänster.
    Därför hamnar de i mitten.

  281. Men i dag är de kanske också
    mer av ett liberalt parti.

  282. Därför är de ändå på den här sidan
    av strecket, mer åt vänster.

  283. Sverigedemokraterna är ett parti som
    till viss del är värdekonservativt-

  284. -eller moralkonservativt, men har
    också baserat sig på nationalism.

  285. Det är ett parti
    som vill ha en starkare stat-

  286. -och samtidigt hamnar i mitten på
    höger/vänster. De är svårplacerade.

  287. Okej. De här tre lade sig nära
    varandra och är samarbetspartner.

  288. Hade det sett annorlunda ut om de
    visste om varandras placeringar?

  289. Definitivt. De här fyra
    hade velat ligga nära varandra.

  290. Socialdemokraterna och Miljöpartiet
    nära varandra. Vänsterpartiet ditåt.

  291. Det belyser att det finns olika
    ideologiska grunder hos partierna.

  292. De tycker inte samma sak.

  293. Ofta beskriver man det som att alla
    tycker samma sak. Det stämmer inte.

  294. Det måste ha varit jättesvårt
    att placera ut sig.

  295. Men vi fick en bra bild
    på vad de står för.

  296. Och det var nog nyttigt för dem
    att tänka till.

  297. Utifrån vänster/höger,
    men också frågan om staten.

  298. -Så det var verkligen spännande.
    -Tack för att du gick igenom tavlan.

  299. Ett enkelt diagram
    ger inte hela bilden.

  300. Inför valet ska jag läsa på om var
    partierna står i mina hjärtefrågor.

  301. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Demokrati, Politik, Politiska partier, Politiska åskådningar, Riksdagsval, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bland höghus och paraboler

Om rasism

Det handlar om oron inför att främlingsfientligheten breder ut sig och rädslan för att bli utstött och råka ut för diskriminering. Hur skulle livet kunna vara om rasismen och våldet den medför inte fanns?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 5: jämställdhet

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 5: jämställdhet. I Sverige talar vi bland annat om mäns våld mot kvinnor, att kvinnor har lägre pension än män och att det finns färre kvinnliga chefer och kvinnor i maktposition. Men vi talar även om hälsoskillnader mellan kvinnor och män samt om kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor. Vad kan vi göra med våra förutsättningar i Sverige för att skapa en bättre värld?