Titta

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Om Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat : Statsskick och parlamentarismDela
  1. Jag hade ändå helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man göra
    skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Men först nu fattar jag att man kan
    göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. Vad kan man lära sig om styrelseskick
    genom att träna med ett fotbollslag?

  10. Snart åker du. Bara så att du vet.

  11. Vad kan man lära sig om samspelet
    mellan regering och riksdag-

  12. -genom att köra rally?
    En hel del visar det sig.

  13. Nu ska ni köra. Här är kartboken.

  14. -Okej.
    -Då kör vi.

  15. Styret av länder
    kan organiseras på olika vis.

  16. Vem som har makten och vilka
    som får bestämma kan variera.

  17. En grundläggande skillnad
    är demokrati och diktatur.

  18. Det kan också skilja sig
    hur mycket makt en person har.

  19. En liknelse kan vara
    hur ett fotbollslag funkar.

  20. Jag kom att tänka på en sak.

  21. Att fotbollslag
    är lite som politiska partier.

  22. Man väljer vilket man hejar på precis
    som man väljer vilket man röstar på.

  23. Ja, och partierna har symboler
    och färger som lagen.

  24. Ja. Kan man jämföra det med
    hur Sverige styrs? Kolla upp det.

  25. En kompis spelar i Djurgården.
    Du kan vara med på en träning där.

  26. I den här liknelsen får laget
    representera Sveriges styre.

  27. Tränaren är ledaren. Men hur är det
    med ledaren i det här laget?

  28. Är han statsminister eller diktator?

  29. -Hej!
    -Hej. Välkommen.

  30. -Tack så jättemycket!
    -Trevligt att ha dig här.

  31. -Du är lite sen också.
    -Förlåt.

  32. Sköt dig till nästa gång.
    Vi ser väldigt allvarligt på det här.

  33. -Absolut.
    -Bra.

  34. Boys, vi har Leila här.
    Hon var lite sen.

  35. Hon har sagt förlåt. Vi accepterar
    inte att folk kommer sent, eller hur?

  36. Hon ska vara med en del av träningen.

  37. Alltså...
    Det är första träningen på några år.

  38. Kom igen, Leila. Halka inte efter.

  39. Ta bollen med dig.
    Driv med lite högre fart.

  40. Lite högre fart? Jag håller med dig.

  41. Bättre, men inte tillräckligt bra.
    Snart åker du. Bara så att du vet.

  42. Nu måste jag ju sätta den här.
    Annars blir det lite pinsamt.

  43. Du har satt alla hittills.

  44. Ja, men jag kommer ut till där du är.
    Sen börjar jag alltid så.

  45. Så tittar jag långt på målet...

  46. När ni spelar, vem bestämmer
    vem som får skjuta straffar?

  47. Vi är ett fotbollslag med
    elva spelare som vill ta straff.

  48. Du kan ha fem som är bra på det
    och två som är bra under press.

  49. Den lotten föll på mig i år.

  50. Vem tog beslutet
    att du skulle ta straffarna?

  51. Det är ledarstaben som sätter fasta
    situationer, frisparkar och straffar.

  52. Ledarstaben, er tränare då,
    känns lite sträng. Är han det?

  53. -Det är bara en fasad.
    -Det är det?

  54. -Hej!
    -Hej, det är jag. Hur går det?

  55. Bra. Jag har hunnit prata med
    några spelare, men inte med tränaren.

  56. Han verkar lite sträng.
    Men om jag har förstått det rätt-

  57. -så bestämmer han nästan allt.

  58. Han delar ut straff till spelarna om
    de är sena eller inte presterar bra.

  59. Det känns som en diktatur.

  60. Det behöver inte vara en diktatur
    för att man har en stark ledare.

  61. Även i en demokrati bestämmer nån.
    Så det är faktiskt inte så enkelt.

  62. Vem bestämmer egentligen i laget?

  63. Liknar det mest en diktatur
    eller en demokrati?

  64. En stor skillnad på styrelseskick är
    om det är demokrati eller diktatur.

  65. Typiskt för en diktatur är att landet
    styrs av nån som bestämmer det mesta.

  66. Folket i en diktatur
    brukar inte få rösta.

  67. Om de får det, finns det bara
    ett parti att rösta på.

  68. I en diktatur får folket inte
    uttrycka åsikter hur som helst.

  69. Om man kritiserar landets ledare
    eller sättet som landet styrs på-

  70. -kan man bli straffad för det.
    "Demokrati" betyder "folkstyre".

  71. I en demokrati får alla med rösträtt
    bestämma hur landet ska styras-

  72. -och det finns minst två partier
    att rösta på.

  73. Det ska också finnas ett rättssystem
    som skyddar medborgarna. T.ex. lagar.

  74. I en demokrati respekterar man
    mänskliga rättigheter.

  75. Som att alla människor har lika värde
    eller rätt att utöva sin religion.

  76. I varje land finns också
    en statschef.

  77. De länder där folket röstar fram
    statschefen kallas för republik-

  78. -och statschefen för president.

  79. Men om statschefen
    är kung eller drottning-

  80. -som ärver sin titel,
    är landet en monarki.

  81. Ibland är statschefen
    och den som styr landet samma person.

  82. Som USA:s president.

  83. Statschefen i andra länder har bara
    symbolisk betydelse, som i Sverige.

  84. Özcan är ledaren i laget.

  85. Men är han kungen, en statsminister
    eller en diktator?

  86. Eftersom Özcan inte ärver sin titel
    kan han inte vara kung-

  87. -även om vissa kanske ser honom så.

  88. Ledare är han. Men är han ledare
    i en demokrati eller i en diktatur?

  89. -Du bestämmer på träning och match.
    -Ja.

  90. Okej. Men vem har bestämt att du...
    Är det fansen eller medlemmarna...

  91. -Vem röstar fram vem som...?
    -Det finns en styrelse...

  92. ...som bestämmer tränaren. Sen är det
    en sportchef under styrelsen-

  93. -som tar den första kontakten och ser
    till att tränaren har rätt profil.

  94. Det är nästan som när vi röstar fram
    en riksdag.

  95. Riksdagen bestämmer statsministern.
    Då är du lagets statsminister.

  96. Det kan man säga. När det kommer till
    matchplan, träningsupplägg-

  97. -och allt som rör
    den dagliga verksamheten-

  98. -är det tränaren som bestämmer.

  99. Sen har tränaren också
    en stab av medhjälpare.

  100. -Ministrar?
    -Det kan man säga.

  101. Du har fått ett förtroende,
    som statsministern.

  102. Vad händer om man inte sköter det?

  103. I fotbollsvärlden blir det så
    att man ofta byter tränare.

  104. Om det inte funkar
    kan man bryta ett kontrakt och anse:

  105. "Du har inte klarat av uppgiften
    och är inte lämplig att fortsätta."

  106. Det är ett vanligt förekommande
    fenomen i elitfotbollen.

  107. Det är som riksdag och regering.

  108. Man får förtroende och måste
    leverera, annars kan det bli omval.

  109. Özcan kan liknas vid
    lagets statsminister.

  110. Men han är vald av en styrelse
    och kan bli avsatt.

  111. Laget verkar alltså snarare vara
    en demokrati.

  112. Precis som man i ett lag kan avsätta
    en ledare kan det ske i en demokrati.

  113. I Sverige har vi
    parlamentarisk demokrati.

  114. Partiet eller partierna som har fått
    flest röster bildar regering.

  115. För att få igenom sin politik måste
    regeringen få stöd från riksdagen.

  116. Om regeringen missköter sig,
    kan riksdagen avsätta den.

  117. Regeringen behöver
    riksdagens förtroende.

  118. Som att en tränare behöver spelarnas
    och klubbstyrelsens förtroende.

  119. Leila har testat lite grann.

  120. Om jag personligen ska bedöma henne,
    tycker jag att hon var värdelös.

  121. Men nu pratar vi demokrati.
    Vi låter spelarna bestämma.

  122. -Vad tycker ni?
    -Hon var bra.

  123. Var hon bra? - Ser ni,
    så funkar det i en demokrati.

  124. Det är ingen diktatur.
    Du får vara med en gång till.

  125. Får jag det? Tack!
    Det här är verkligen en demokrati.

  126. -Mitt på. Inte så smart.
    -Ta en till.

  127. Nej! Kan jag få göra en till?
    Förlåt, ja sista. Jag lovar.

  128. -Det är bra!
    -Ja!

  129. -Tack för hjälpen!
    -Det var det lilla.

  130. Riksdagen
    är hjärtat i svensk politik.

  131. Riksdagen röstar
    om vem som ska bli statsminister.

  132. Statsministern beslutar om vilka
    som ska ingå i en regering.

  133. Regeringen måste ha riksdagens stöd.
    Annars blir det svårt att styra.

  134. Det kan liknas vid att köra en bil.

  135. Bilen är Sverige, föraren är reger-
    ingen och kartläsaren är riksdagen.

  136. För att man ska kunna köra, måste
    kartläsaren och föraren samarbeta.

  137. Det måste även regeringen och riks-
    dagen, för att kunna styra Sverige.

  138. -Varför är det två ambulanser här?
    -Det kan jag inte svara på.

  139. -Vad är det vi ska göra?
    -Vad ser det ut som?

  140. Vi ska köra rally,
    och det kommer att gå bra.

  141. -Det är galet.
    -Det kommer att gå grymt.

  142. -Tja!
    -Hej! Välkomna!

  143. I dag ska vi prata om samspelet
    mellan förare och kartläsare.

  144. Det ska bli jättespännande.
    Kul att ni är här!

  145. Jag har tagit fram utrustning.
    Jag föreslår att ni byter om.

  146. Vi kör i gång direkt, alltså? Kul!

  147. Det här funkar som riksdag och reger-
    ing. Föraren som styr är regeringen-

  148. -och kartläsaren, som anger riktning,
    är precis som riksdagen.

  149. Du menar att regeringen är den
    som styr, och riksdagen läser kartan?

  150. Exakt! Om inte det samspelet funkar
    så stannar Sverige, eller bilen.

  151. Det där ser bra ut!

  152. Är ni redo att testa
    det här med kartläsning och förare?

  153. Du och jag kan börja, så du får känna
    vilken hastighet man kan köra i.

  154. -Okej. - Du stannar vid ambulansen.
    -Lycka till!

  155. I Sverige är det alltså regeringen
    som styr landet.

  156. Där sitter de partier som fått riks-
    dagens förtroende att bilda regering.

  157. Regeringen måste alltså
    ha stöd av riksdagen för att regera.

  158. Systemet kallas "parlamentarism".
    Riksdagen är Sveriges parlament.

  159. I riksdagen
    sitter de största partierna med.

  160. De 349 så kallade
    riksdagsledamöternas uppgift-

  161. -är att rösta ja eller nej till de
    förslag som läggs fram i riksdagen-

  162. -som statsbudgeten, eller nya lagar.

  163. Till sin hjälp har riksdagen
    femton så kallade "utskott"-

  164. -som arbetar med frågor
    inom ett särskilt område.

  165. Regeringen ska bland annat verkställa
    de beslut som fattas i riksdagen.

  166. Regeringen har, precis som riksdagen,
    hjälp i sitt arbete-

  167. -av den så kallade "förvaltningen".

  168. Där ingår myndigheter,
    och de tio departementen.

  169. Chefen för ett departement
    kallas "minister".

  170. Känns det bra?

  171. Ljudet gör det värre!

  172. Jag vill ut!

  173. Hur kändes det där, då?

  174. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är
    helt skakis. Det där är superläskigt!

  175. -Tur att det inte är så i riksdagen.
    -Noah, du hade skitit på dig!

  176. Nu ska ni köra. Här är kartboken.

  177. -Den är till dig.
    -Då kör vi!

  178. -Direkt?
    -Jag antar det.

  179. Det är din tur
    att hoppa in på passagerarsidan.

  180. Jag sa att jag var rädd,
    men nu ska nån annan bli rädd.

  181. Jag hoppas inte det. Vi får se.

  182. Det är halt.

  183. -Vad sa du?
    -Tänk på att det är halt! Sluta!

  184. Sluta! Leila!

  185. Det är bäst att ta det långsamt.
    Så är det i verkligheten också.

  186. Det är viktiga beslut som ska tas-

  187. -för att Sverige ska hålla sig på
    vägen och nå sitt mål, precis som vi.

  188. Därför kan man ta det lite lugnt.

  189. I riksdagen tas beslut
    om olika förslag.

  190. Bakom varje beslut som fattas
    ligger ett långt arbete.

  191. Det börjar med ett förslag som kallas
    "motion" om det är från riksdagen-

  192. -och "proposition"
    om det är från regeringen.

  193. Förslaget hamnar i det utskott som
    ansvarar för området frågan gäller.

  194. Utskottet tar hjälp av olika experter
    för att sammanfatta ett underlag-

  195. -som en karta som ska underlätta
    för riksdagen att fatta ett beslut.

  196. Det kallas att ett förslag "bereds".

  197. När riksdagsledamöterna har röstat-

  198. -ska regeringen och departementen se
    till att det nya förslaget genomförs.

  199. Det sker med hjälp av förvaltningen.

  200. -Sväng!
    -Vänster eller höger?

  201. Höger!

  202. Okej, snabb höger här framme. Bra.

  203. Snyggt, snyggt.
    Vänster kommande fem meter fram.

  204. Bra! Akta isen här framme.

  205. Den ryker.

  206. Det var så svårt, och så var det is!
    Jag vet inte vad som hände.

  207. Jag har totalkvaddat bilen!

  208. Det här är regeringskris.
    Det blir omval och grejer.

  209. Det blir det. Regeringen
    verkar inte kunna sköta sitt jobb.

  210. Riksdagen kunde ha gett
    bättre vägledning!

  211. För en parlamentarisk demokrati
    som Sverige-

  212. -är samspelet mellan riksdag
    och regering grundläggande.

  213. Riksdagen, kartläsaren i vår
    liknelse, ska kontrollera regeringen.

  214. Om inte regeringen har riksdagens
    förtroende kan den få avgå:

  215. En så kallad "regeringskris".

  216. Har riksdagen inte förtroende
    för regeringen-

  217. -kan den använda olika instrument,
    till exempel misstroendevotum.

  218. Man kan väcka ett misstroende mot en
    eller flera ministrar i regeringen-

  219. -eller mot statsministern.

  220. Man röstar i riksdagen om man
    har förtroende för en minister-

  221. -ministrar, eller statsministern.

  222. Konstitutionsutskottet är ett annat
    verktyg riksdagen kan använda sig av.

  223. Det är ett kontrollorgan,
    där man granskar om man tycker-

  224. -att en minister har gjort det den
    ska göra, eller om den har gjort fel.

  225. Det här är båda kraftfulla vapen
    för att kontrollera regeringen.

  226. Det är sånt här som kan ske om man
    inte lyssnar på kartläsaren i rally.

  227. Tack för att du hjälpte oss ur diket.

  228. Jag är så ledsen.

  229. -Vårt samarbete var inte kanon.
    -Vi måste träna.

  230. Förhoppningsvis har vår riksdag
    och vår regering bättre samarbete.

  231. Tack igen, och förlåt.

  232. Jag tror att vi går tillbaka. Jag
    vill inte sätta mig i en bil igen.

  233. Det är viktigt att samarbetet mellan
    regering och riksdag funkar.

  234. Det är lättare att få igenom
    sin politik-

  235. -om regeringen stöds av en majoritet
    i riksdagen, en "majoritetsregering".

  236. Stöds regeringen av mindre än hälften
    är det en "minoritetsregering".

  237. Valperioden 2014-2018-

  238. -regerar Socialdemokraterna
    och Miljöpartiet tillsammans.

  239. De når inte egen majoritet utan måste
    komma överens med andra partier-

  240. -för att driva igenom sin politik.

  241. Minoritetsregeringar
    har funnits tidigare i Sverige.

  242. 90-talet var en period full
    av kompromisser i svensk politik.

  243. Det har varit ett stormigt år.

  244. Höga berg, djupa dalar, konflikter
    och kriser, svekdebatter-

  245. -konkurser, en vikande ekonomi,
    krispaket, stigande priser...

  246. Den svenska ekonomin
    gick inget vidare.

  247. Räntorna var höga,
    precis som arbetslösheten.

  248. Folk var missnöjda med politikerna,
    både till vänster och höger.

  249. Jag vet inte om de är mest kritis-
    erade. Vi är flera som kan ta åt oss.

  250. Vid den här tiden var partierna
    till höger och vänster jämnstarka.

  251. Varken högerblocket,
    med statsminister Carl Bildt-

  252. -eller vänsterblocket,
    lett av Ingvar Carlsson-

  253. -kunde få egen majoritet och
    driva igenom sin politik utan hjälp.

  254. Man behövde hitta samarbeten
    och kompromisser.

  255. Då dök det upp ett nytt parti:
    Ny demokrati-

  256. -som trots att det inte var det
    största partiet fick en hel del makt.

  257. Tjoho!

  258. Ny demokrati
    blev så kallade "vågmästare".

  259. De befann sig mellan blocken,
    och kunde välja vilka de vill stödja.

  260. Det här är moderatpolitik till 80 %-

  261. -så välkommen in i partiet, Bert!

  262. Men inte alla partier kunde tänka sig
    att samarbeta med nykomlingarna.

  263. När Ny demokratis radarpar Ian Wacht-
    meister och Bert Karlsson anlände-

  264. -blev sämjan bland de borgerliga
    inte den bästa.

  265. Folkpartiledaren Bengt Westerberg
    bröt demonstrativt upp från soffan.

  266. Han fick sällskap av Centerledaren
    Olof Johansson, som också tågade ut.

  267. Westerberg markerade avståndet
    till Ny demokrati.

  268. Det är precis den situation jag har
    varnat för skulle kunna inträffa-

  269. -med Ny demokrati som tungan på vågen
    och inga tydliga majoriteter.

  270. Att vara överens om vem som bestämmer
    och att samarbeta är viktigt-

  271. -men inte alltid lätt.

  272. Vi tränar inför
    "Swedish Mastership of Dancing".

  273. Vi övar just nu på salsan och är
    i "smashing" form. Jazz hands!

  274. När vi är samspelta så
    funkar samarbetet verkligen utmärkt.

  275. Men samtidigt så finns det ju...

  276. Jag menar bara att ibland blir det
    lite "crazy bananas"-

  277. -när du inte lyssnar
    och vi styr åt fel håll.

  278. "What?"
    Jag styr och du sätter riktningen.

  279. -Jag styr ju. Ja, så... Hello!
    -Hej.

  280. "Smile and sparkle and focus and go!"

  281. -Hoppsan.
    -Vi ska till höger.

  282. Nej. Vi är en förändring
    av utvecklingen inom salsan.

  283. Vi borde följa opinionen
    och inte gå åt fel håll.

  284. "Hold your horses."

  285. Nu är det jag som bestämmer
    och vi ska till höger, så kom här.

  286. Salsan har funkat länge. Det finns
    ingen anledning till förändring.

  287. Vi ska till höger!

  288. Nu blåser ju förändringens vindar
    och då måste vi kanske agera på det.

  289. Aj! Nu blöder jag näsblod. Fan!

  290. Vi har stora chanser att vinna SM.
    Salsan är vårt "card up our sleeve".

  291. -Ett äss upp i rockärmen betyder det.
    -De vet det. Alla vet det.

  292. -Vi ska åt höger, säger jag!
    -Vi ska hitåt.

  293. -Nej, höger!
    -Vänster.

  294. Men hjälp mig att styra istället!

  295. Jag kan inte ha en svag och oerfaren
    partner. Hjälp mig! Ställ dig upp!

  296. -Vad krävs för att det ska gå igenom?
    -För att vi ska vinna? Ja...

  297. "Well", för att nå våra mål
    och vinna så är det VIP-

  298. -"very important", att jag har
    en bra partner som ger mig underlag-

  299. -för "it takes two to tango".

  300. -Det betyder att man måste samarbeta.
    -De vet vad det betyder!

  301. Du... Det har slutat blöda nu.
    Det är lugnt.

  302. Jaha.

  303. Jag har funderat
    och jag har ett nytt förslag.

  304. Salsans utveckling går åt
    ett håll du inte kan acceptera.

  305. Därför kan du inte styra
    åt det hållet.

  306. Jag vill inte trampa dig på tårna.

  307. -Jag har tankarna på en helt ny väg.
    -Okej.

  308. Ja, men kolla då.

  309. -Kollar du?
    -Ja, jag tittar.

  310. -Stort grattis.
    -Ja, tack.

  311. -Hur gick det till?
    -Som jag sa: "It takes two to tango."

  312. -Eller: "Its take two to disco!"
    -"It takes two to disco."

  313. "Its takes two to disco!"

  314. -Jazz hands!
    -Jazz hands!

  315. I dag körde jag rally
    för första gången.

  316. Det var svårare än jag trodde.

  317. Likheten mellan rally och
    att styra Sverige är nog teamwork.

  318. Det är viktigare att komma rätt
    än att komma fram fort.

  319. Och det här med statsskick
    är komplext.

  320. Ett land kan vara demokrati
    och republik samtidigt.

  321. Men det handlar bara om
    hur man organiserar ledarskapet.

  322. Textning: J. Walles/F. Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Demokrati, Diktatur, Parlamentarism, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bland höghus och paraboler

Om våld och grupptryck

Hur är det att växa upp och ständigt behöva skydda sig själv för att inte bli utsatt för mobbning eller våld? Om föräldrar som inte riktigt vet hur de ska hantera det som händer i de ungas verklighet. Det handlar också om självdestruktivitet, rädsla och brist på självförtroende.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja.

Fråga oss