Titta

Fatta historia

Fatta historia

Om Fatta historia

En introduktion till högstadiets historieundervisning där språket är anpassat för de som inte har svenska som modersmål. Serien riktar sig främst till de som inte har bott så länge i Sverige. Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. Fakta förklaras med animerade inslag. Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia : UpplysningenMaterialDela
  1. Välkomna!
    Vi befinner oss på Drottningholm.

  2. Avsnittet
    kommer handla om upplysningen.

  3. Vi lär oss om historia
    genom att testa.

  4. Men också genom att upptäcka
    spår av historia i vår nutid.

  5. Ju fler desto bättre.

  6. -Till min hjälp har jag...
    -...Farnaz!

  7. -Och Majed.
    -Är ni redo? Då kör vi.

  8. Jag heter Farnaz.
    Från Iran, 16 år gammal.

  9. Jag har bott här nästan två år.

  10. Vilken bra svenska du kan.
    Herrejösses!

  11. -Farnaz, vad tycker du om historia?
    -Det kan vara tråkigt och roligt.

  12. Jag gillar vad som hände förut,
    hur människor kom hit.

  13. Historia är viktigt,
    man måste veta hur det var förut.

  14. Om krig. Hur var människor?

  15. Jag heter Majed och är 16 år.

  16. Jag kommer från Syrien
    och har bott här i två år.

  17. Du sa att du gymmar.
    Får man känna? Är du stark?

  18. Oj, vilka "guns"!

  19. Jag gillar att träna och gå på bio.
    Titta på serier och filmer.

  20. -Majed, vad tycker du om historia?
    -Jag tycker om det. Att läsa.

  21. Man går till biblioteket och läser.
    Man måste lära sig.

  22. Att man kan svara på nåt viktigt
    och visa för sina barn.

  23. Majed och Farnaz, låt oss
    ta reda på mer. Här kan vi inte stå.

  24. Är ni redo? Vi kör, kom!

  25. Hej! Välkomna
    till Drottningholms slottsteater.

  26. Jag heter Lena Dahlström.
    Jag är kostymchef och tillskärare.

  27. Lena, det finns tre outfits.
    Vad ska Majed få?

  28. -Han ska ha på sig den här.
    -En lapp.

  29. "Carl Gustaf Tessin. Du är en av
    de mest betydelsefulla personerna"-

  30. -"på 1700-talet."

  31. Knäbyxor, knästrumpor i silke.

  32. Väldigt exklusiv,
    det var bara för adeln.

  33. -Vad ska den här unga kvinnan få?
    -Den här fina kostymen.

  34. Det finns en lapp här.

  35. "Henrika Juliana von Liewen."

  36. "Du är hovfröken
    till drottning Lovisa Ulrika."

  37. -Hur känns det?
    -Jag vill prova den.

  38. Du ska få bli piga.

  39. Jag kunde ana det.
    Anna-Maria, heter jag.

  40. "Du är kökspiga på slottsteatern,
    och en av alla som bodde i huset."

  41. Då har vi fått våra outfits.
    Var kan vi byta om?

  42. Spännande...

  43. Mr Fancy! - Wow, cool girl.

  44. Jag måste ändå säga "wow"!
    Du ser så snygg ut. Du ser rik ut.

  45. Hur går rika människor?

  46. -Så, varsågod.
    -Tack, snälla.

  47. Oj, oj, oj.

  48. -Jäklar, vad snygg du var i peruk.
    -Jag gillar det också.

  49. Det är lite mer mössa. Man
    kan sätta på sig den och ta av den.

  50. -Jättefint. - Lena, är vi färdiga?
    -Jag tycker det.

  51. Upplysningen, "here vi come"!
    Rak i rygg. Rumpa och allt det här.

  52. Upplysningen.
    För 300 år sen, på 1700-talet-

  53. -började man tänka på nya sätt.

  54. Borde kungen ha all makt och
    varför bestämmer kyrkan så mycket?

  55. Nya idéer om hur samhället
    kunde bli bättre växte.

  56. Samhället
    hade byggts upp av människor-

  57. -och borde kunna förändras
    av människor.

  58. Tiden kallas upplysningen eftersom
    de nya idéerna lyste upp mörkret.

  59. Innan upplysningen
    hade kyrkan väldigt stor makt.

  60. Gud hade skapat universum och gett
    varje människa en plats på jorden.

  61. Man trodde Gud valt ut
    kungarna och drottningarna.

  62. En del var födda till tjänare,
    andra till makthavare.

  63. För en europé
    som levde i början av 1700-talet-

  64. -var det självklart
    att alla inte var lika mycket värda.

  65. Nu började en del tänka annorlunda.

  66. Redan på 1600-talet
    hade vetenskapsmän visat-

  67. -att det som kyrkan sagt om världen
    inte alltid stämde.

  68. Astronomen, alltså stjärnforskaren,
    Galileo Galilei-

  69. -visade att jorden snurrar runt
    solen, inte tvärtom som kyrkan sa.

  70. Att säga emot kyrkan var farligt.
    När de hotade honom med tortyr-

  71. -sa han att han ljugit. "Jorden
    snurrar inte alls runt solen."

  72. Fast det var just det den gjorde.

  73. Man började experimentera,
    undersöka ännu mera.

  74. Man skulle använda sitt förnuft, och
    bara tro på det som gick att bevisa.

  75. Man började tänka själv.

  76. -Hej!
    -Hej! Välkomna till teatern.

  77. Den här teatern är den kanske bäst
    bevarade av alla 1700-talsteatrar.

  78. Den är en av få som är aktiva.

  79. Varför ser det ut som det gör?

  80. Sverige var under 1700-talet
    oerhört inspirerat av Frankrike.

  81. Det gick igen i allt.
    Mat, mode, kläder.

  82. Även vad som spelades på teaterscenen
    dikterades av det franska.

  83. -Spännande, spännande.
    -Följ efter mig här.

  84. -Den äldsta bevarade teatern?
    -Precis.

  85. Tjosan, vad häftigt.

  86. -Så coolt!
    -Wow.

  87. På den här tiden var kulisserna
    lika viktiga som skådespeleriet.

  88. Det var en bakgrund, en special-
    effekt, som sköts ut på scenen.

  89. Den kunde bytas ut fort.

  90. Går det att testa att dra fram nåt?

  91. Nej, det ska vi inte göra. Men vi
    har ljudeffekter som man kan använda.

  92. Ni kan få hjälpa till att göra dem.
    De finns här borta.

  93. Fantastiskt.

  94. Så.

  95. Här har vi våra specialeffekter,
    några av dem.

  96. Det här är våra ljudeffekter.
    Om det var åska, skulle det åska.

  97. Om det var vind,
    skulle det vara vind.

  98. Ni kan få göra
    de här specialeffekterna.

  99. Så. Då kanske ni ska testa på teater.

  100. -Visst är ni sugna?
    -Ja.

  101. Jag ångrar.
    Jag, som du har förolämpat.

  102. Förolämpat? Aldrig.
    Himlen är mitt vittne.

  103. Hyckla inte fåfängt.
    Lyssna, frukta dess vrede.

  104. Hans vrede? Han är min enda tröst.
    Han vet min skuld.

  105. Upplysningsidéerna. Upplysningen
    kan sammanfattas i frågan "varför?".

  106. Under den här tiden började tänkare
    kritisera de tankar som fanns.

  107. Allt skulle undersökas.
    De nya tankarna förändrade samhället.

  108. Förenklat kan man säga
    att idéerna var:

  109. 1) Förnuft och framstegstro.
    Med hjälp av sitt förnuft-

  110. -skulle människan skapa ett bättre
    liv. Samhället skulle gå framåt.

  111. 2) Jämlikhet och medmänsklighet.

  112. Alla skulle ha rätt till sitt liv
    och sin frihet, vem man än var.

  113. Man var emot slaveri.

  114. 3) Åsiktsfrihet och religionsfrihet.

  115. Alla ska ha rätt
    att tänka vad de vill.

  116. 4) Nya idéer om hur staten
    och samhället borde styras.

  117. De flesta tänkarna var män.

  118. Till exempel fransmännen Voltaire,
    Montesquieu, Rousseau-

  119. -och engelsmannen Locke.
    Kvinnans plats var i hemmet-

  120. -där hon skulle ta hand om barnen.

  121. Några kvinnor tänkte nytt.
    Som Wollstonecraft i England.

  122. Hon krävde samma möjligheter för
    kvinnor. "Vi ska få tjäna pengar."

  123. I Frankrike börjar De Gouges
    arbeta för kvinnors rättigheter.

  124. Allt ändrades inte på en gång.
    Gamla tankar levde kvar med de nya.

  125. -Hej.
    -Välkomna in. Hej!

  126. Vi är på ett ställe
    som var viktigt under upplysningen.

  127. Vi är på ett tryckeri. Här
    sätter man ihop bokstäver till text.

  128. Ni får läsa det här.

  129. "Upplysningen var en tid
    då läskunnigheten ökade kraftigt."

  130. "Därför blev tryckpressen
    allt viktigare."

  131. "Folk blev mer politiskt medvetna
    då det fanns mer att läsa."

  132. Vad bra. Då kan ni få se
    hur man sätter ihop bokstäver.

  133. -Vet ni vad ni vill trycka ihop?
    -"Rättvisa".

  134. Då kör vi på. Jag kan inte läsa,
    så ni får köra det här.

  135. -Du får hjälpa till.
    -Då får ni göra så här...

  136. Det var viktigt. Under upplysningen
    var det mycket som hände.

  137. -Titta här.
    -Hur går det? Det är spegelvänt.

  138. Man måste trycka tidningar
    så folk kunde få veta vad som hände.

  139. -"H".
    -Ett "h"? Då ska vi se.

  140. Nu vill vi trycka upp det här.
    Vi ska ha affischer.

  141. Du håller där. Jättefint.

  142. -Är det tunga delar?
    -Det är det. En...

  143. -Ja...
    -Så kan det gå på tryckeri.

  144. När jag tappade alla bokstäver,
    det kändes lite dåligt. De var tunga.

  145. Det är järnbitar. Det var
    lite dåligt, men det var okej.

  146. Så rullar du på andra, och i sidled.
    Det ska komma färg överallt.

  147. Det var det bästa jobb man kunde få
    på den här tiden. Men nu?

  148. Nej. Det är jättejobbigt.

  149. -Grymt jobbat! Vad vill vi ha?
    -Rättvisa!

  150. -Vad vill vi ha? När vill vi ha den?
    -Nu!

  151. Upplysningsidéernas effekter.
    Varför var de nya idéerna så viktiga?

  152. Jo, när tänkarnas idéer spred sig-

  153. -började andra också tänka
    på hur samhället kunde förändras.

  154. De nya idéerna
    fick människor att tänka nytt.

  155. Upplysningsidéerna påverkade till
    exempel USA, när det bildades 1776.

  156. När invånarna i Storbritanniens
    kolonier i Nordamerika gjorde uppror-

  157. -mot den brittiska kungamakten,
    var de inspirerade av upplysningen.

  158. Under det amerikanska frihetskriget
    krävde de frihet i sitt eget land.

  159. Läser man USA:s självständighets-
    deklaration från 1776-

  160. -har den samma idéer som många
    tänkare hade under upplysningen.

  161. Tankarna om hur makten ska delas
    är samma tankar som Montesquieu hade:

  162. Att det är farligt om en person
    får för mycket makt. Den ska delas-

  163. -mellan kung, parlament och domstol.
    Kvinnornas rättigheter fick vänta.

  164. Den franska revolutionen 1789
    inspirerades av upplysningen-

  165. -och av amerikanska frihetskriget.

  166. Tänkaren Rousseau tyckte ju
    att makten skulle komma från folket.

  167. Med "frihet, jämlikhet, broderskap"
    ville man bygga ett nytt Frankrike-

  168. -där alla föds med samma rättigheter.

  169. Inte heller här fick kvinnorna vara
    med. Ingen pratade om systerskap.

  170. Fantastiskt med konfetti!
    Hör ni, vi ska avsluta programmet.

  171. Man vill ju veta mer om
    när kvinnor fick det mer jämställt.

  172. Fråga er lärare.

  173. Hör ni,
    jag vill veta vad ni har lärt er.

  174. -Majed?
    -Hur man klär sig i de kläderna.

  175. Snyggt blev det.

  176. -Farnaz, vad har du lärt dig?
    -Att man ville ha mer demokrati.

  177. Hur man tryckte böcker,
    tidningar och affischer.

  178. All historia ska vara så här.

  179. Man kommer aldrig glömma det här.
    Man ser det själv.

  180. Det är bättre än att läsa bok.

  181. Historia skulle bli roligare om vi
    klädde oss så här och spelade teater.

  182. Inte bara läser böcker.

  183. Ni har varit så duktiga.
    Vi ska fira i lite fransk stil.

  184. Kaffe i löjligt små koppar.

  185. Toppen! Och så klart huvudrätten.

  186. Är ni redo? Det blir smarrigt.

  187. Oj...

  188. Tada! Alltså sniglar, hör ni.

  189. Varsågod. - Varsågod.

  190. -Sugen? Du får två sniglar.
    -Två?

  191. Lilla snigel, akta dig.
    - Vi får börja med dig.

  192. Jag tycker du är modig. Kom igen.

  193. Kom-kom, in i munnen. Underbart!
    - Jaja då.

  194. Då är det min tur.

  195. Ja... Toppen.

  196. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1648-1789, Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1789-1815, Psykologi och filosofi > Filosofi, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
1700-talet, Filosofer, Historia, Idé- och lärdomshistoria, Idéhistoria, Lärdomshistoria, Upplysningen
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Vi lär oss om romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över 1 miljon invånare - för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva under romarriket och om dess olika politiska system. Vi får också veta hur kristendomen blev ny religion. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

Vi följer Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Tillsammans med programledaren Arantxa och ungdomarna Alejandro och Hala får vi bland andra träffa Gustav Vasa och drottning Kristina. Vi får en inblick i medeltidens brott och straff, och får följa hur Sverige går från asatro till ett protestantiskt arvrike. Under den här tiden genomgår Sverige stora förändringar, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet. Allt varvas med animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Två ungdomar, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Detta varvas med faktafyllda animerade inslag där vi reder ut orsakerna till att kriget bröt ut, om skotten i Sarajevo, öst- och västfronten samt om freden i Versailles. Vi studerar också tre propagandaaffischer från tre perspektiv och får veta mer om ryska revolutionen och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Frågestund

Elever ställer frågor till Emerich Roth efter att ha sett och hört om hans upplevelser från Förintelsen under andra världskriget.