Titta

Fatta historia

Fatta historia

Om Fatta historia

En introduktion till högstadiets historieundervisning där språket är anpassat för de som inte har svenska som modersmål. Serien riktar sig främst till de som inte har bott så länge i Sverige. Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. Fakta förklaras med animerade inslag. Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia : Andra världskrigetMaterialDela
  1. Att här ska vara kullersten...!

  2. Hej och välkomna. I dag handlar
    programmet om andra världskriget.

  3. Vad hände och hur kunde det hända?
    Det ska vi ta reda på i dag.

  4. Med "vi" syftar jag på mig
    och mina polare Alejandro och Farnaz.

  5. Hej!

  6. Jag heter Farnaz och är femton.

  7. Jag kommer från Iran
    och har varit i Sverige i två år.

  8. Vad gillar du att göra på fritiden?

  9. Att vara ute med kompisar och ha
    skoj, att springa och träna med dem.

  10. Jag gillar att leka med barn
    och laga mat.

  11. Vad har du för paradrätt? Man får
    skryta, så säg vad du är bra på.

  12. -Pizza, faktiskt.
    -Då får jag komma över och käka.

  13. Jag heter Alejandro och är sexton.

  14. Jag kommer från Venezuela
    och har bott i Sverige i 3,5 år.

  15. -Vad är det bästa med Sverige?
    -Jag vet inte...

  16. Jag har inget speciellt som jag
    gillar med Sverige. Det är kallt.

  17. Men om det skulle vara nåt,
    så tycker jag om kanelbullar.

  18. Kanelbullar? Ja, det är ju gott.
    Kanelbullar och köttbullar?

  19. Hade du kunnat äta
    en köttbulle-kanelbulle-fusion?

  20. Äckligt, eller?
    Man vet inte om man inte testar!

  21. Vi ska snacka om historia i dag.

  22. Andra världskriget.
    Vad vet ni om det?

  23. Jag vet att det började med
    att Tyskland anföll Polen.

  24. Många människor dog,
    och det tog sex år, tror jag.

  25. Okej. - Alejandro,
    vad vet du om andra världskriget?

  26. Om jag lägger det "basic" är det
    Hitler, nazister, många döda judar-

  27. -och Hitler ville ta makt
    över hela världen.

  28. Ni verkar ha rätt bra koll
    på andra världskriget.

  29. För att vi ska känna
    att vi är under andra världskriget-

  30. -måste man ha kläder till det,
    och man klädde sig nog inte så här.

  31. Så häng på mig,
    så går vi och byter om.

  32. Farnaz, vi börjar med dig. Här får
    du läsa vem du ska vara i dag.

  33. "Irena Sendler, polsk sjuksköterska.
    Du räddade 2 500 barn"-

  34. -"från Warszawas ghetto
    under andra världskriget."

  35. Irena smugglade ut barn i lådor
    från Warszawas ghetto.

  36. Ghetton var stängda kvarter, där
    tyskarna tvingade judarna att bo.

  37. Alejandro, du ska få läsa
    vem du ska vara i dag.

  38. Varsågod.

  39. "Raoul Wallenberg."

  40. "En svensk diplomat som räddade
    tusentals ungerska judar"-

  41. -"från nazistiska förintelseläger."

  42. Raoul Wallenberg och Irena Sendler.
    Vem ska jag vara i dag, då?

  43. Det här är ändå snyggt.
    Det kan jag tänka mig att ha på mig.

  44. Få se...
    Jag ska läsa vem jag ska vara.

  45. "Charlie Chaplin. Filmskådespelare,
    komiker och regissör."

  46. "1940 gör du filmen 'Diktatorn'."

  47. "Filmen driver med Adolf Hitler och
    totalförbjuds i nazitidens Tyskland."

  48. Då byter vi om!

  49. Tre, två, ett...!

  50. Ja! Stiliga!

  51. -Arantxa, du är ju...!
    -Hon liknar Hitler med mustaschen!

  52. Vad är konstigt med det här?
    Men skorna är jättestora.

  53. Du ser ut som en maffiasnubbe.
    "Capisce"!

  54. Du ser ut som Michael Jackson.

  55. Toppen!

  56. -Jaha, vad får det lov att vara?
    -Ett bröd, tack.

  57. Det blir 0,63 pfennig, tack.
    Det är den tyska valutan.

  58. -Hundra pfennig är en mark.
    -Varsågod.

  59. Här får du ditt bröd.
    Hoppas det smakar.

  60. -Jag vill också ha ett bröd.
    -Du får vänta till efter grafiken.

  61. Vi är strax tillbaka.

  62. Mellankrigstiden. Perioden från
    första fram till andra världskriget-

  63. -kallas för mellankrigstiden.
    Det är tiden mellan två stora krig.

  64. Europas ekonomi gick dåligt
    efter första världskriget.

  65. Det var hög arbetslöshet,
    och folk svalt.

  66. Då kunde starka ledare ta makten.

  67. I Sovjetunionen blev Lenin
    den första kommunistiska ledaren.

  68. Kommunism är en ideologi-

  69. -där man drömmer om
    att alla ska äga allt gemensamt.

  70. När Lenin dog blev Sovjet
    en av världens hårdaste diktaturer-

  71. -under Stalin. Miljontals människor
    skickades till arbetsläger-

  72. -så kallade Gulag i Sibirien. Ingen
    vet hur många som dog i lägren-

  73. -men det handlar om miljoner.

  74. I Tyskland var det också ekonomisk
    kris. Man hade förlorat mycket land-

  75. -och var tvungna
    att betala skadestånd-

  76. -till segrarna
    efter första världskriget.

  77. Många tyckte
    att freden var för hård och orättvis.

  78. En av dem var Adolf Hitler.

  79. Han gick med i Nationalsocialistiska
    tyska arbetarpartiet, nazistpartiet.

  80. 1921 blev han deras ledare.

  81. I början var partiet litet, men sen
    kom depressionen, en ekonomisk kris-

  82. -och då blev partiet mer populärt.
    Hitler lade skulden på judarna-

  83. -och lovade att göra Tyskland till en
    stormakt och hämnas för förlusterna.

  84. 1932 vann nazisterna valet.

  85. De avskaffade demokratin,
    och Tyskland blev en diktatur.

  86. -Vad var det du ville ha?
    -Ett bröd.

  87. -Det blir 201 miljarder mark.
    -Det står 0,63 där.

  88. Det där är det gamla priset.

  89. Nu kostar det 201 miljarder mark.

  90. Det kallas för inflation,
    när pengarnas värde minskar.

  91. För att den tyska staten skulle klara
    utbetalningarna bestämde regeringen-

  92. -att man skulle trycka upp en massa
    sedlar, och då sjunker deras värde.

  93. Det kallas för hyperinflation.

  94. Därför kunde kostnaderna öka
    så mycket som det gjorde.

  95. Folk blev ruinerade, eftersom
    deras pengar på banken var värdelösa.

  96. Man kunde tapetsera med sedlar,
    för det var billigare än tapeter.

  97. Men jag känner mig lite generös,
    så ni kan få en liten...

  98. Du hade 0,63 pfennig, va?
    Då ska vi se så att det blir rätt...

  99. Varsågod.

  100. Du var också sugen, kanske? Varsågod!

  101. Ja, och det här blir min bit.

  102. Gott bröd!

  103. Lite russin! Gott.

  104. Ska ni inte? Fantastiskt gott bröd.

  105. Synd att du inte hade mer pengar.
    Då hade du fått en större bit.

  106. Svingott bröd!

  107. Kriget.
    I augusti 1939 chockades världen.

  108. Sovjet och Tyskland gjorde en pakt
    och lovade att inte anfalla varandra.

  109. Va? Hur var det möjligt?

  110. Stalin och Hitler var ju fiender
    i det första världskriget.

  111. Den kallas Molotov-Ribbentrop-pakten,
    efter ländernas utrikesministrar.

  112. De bestämde också att de skulle
    dela upp Östeuropa mellan sig-

  113. -och dela på Polen.

  114. I september 1939
    gick den tyska armén in i Polen.

  115. Då förklarade Storbritannien
    och Frankrike krig-

  116. -eftersom de hade lovat att hjälpa
    Polen. Ett nytt storkrig hade börjat.

  117. Det gick först bra för Tyskland.
    Sverige klarade sig-

  118. -bland annat för att vi släppte
    igenom tyska soldater och vapen.

  119. Snart vara bara Storbritannien kvar
    av Hitlers motståndare.

  120. Plötsligt anföll Tyskland Sovjet.
    Pakten var glömd.

  121. Japan anföll dessutom USA.
    Då växte kriget till ett världskrig.

  122. Storbritannien, Frankrike och Sovjet
    bildade de allierade, ihop med USA.

  123. Tyskland, Italien och Japan bildade
    axelmakterna.

  124. Det var lag allierade
    mot lag axelmakter.

  125. Krigslyckan vände för Tyskland
    i Stalingrad i Sovjet.

  126. Tyskarna var inte klädda för vintern.

  127. På bara ett par dagar
    dog hundratusen män.

  128. Den 6 juni 1944 landsteg de allierade
    längs den franska kusten i Normandie.

  129. Invasionen kallas för Dagen D.
    Snart var Frankrike befriat-

  130. -och under våren 1945 hade de
    allierade nått fram till Tyskland.

  131. Den 30 april tog Hitler livet av sig.

  132. En vecka senare
    var kriget i Europa slut-

  133. -men inte kriget
    mellan USA och Japan.

  134. I augusti släppte USA två atombomber
    över städerna Hiroshima och Nagasaki.

  135. Då gav Japan upp.
    Andra världskriget var nu slut.

  136. -Vad tycker ni? Är de duktiga?
    -Ja, jätteduktiga.

  137. -Kan ni dansa?
    -Nej, inte alls.

  138. -Jag kan väl få nåt move?
    -Lite så här, feeling och så där.

  139. Alejandro? Jag vet att du kan dansa.

  140. Okej...

  141. Nice!

  142. Vad tror ni att man tyckte
    om kläderna och dansen i Sverige?

  143. Att det var en jättekul dans
    och moderna, fina kläder.

  144. Ja, att det var härligt.
    Att man hade roligt.

  145. Så ni tror att många var positiva
    inför dansen och kläderna?

  146. Men många vuxna och präster var
    upprörda och protesterade mot dansen.

  147. De kallade ungdomsgruppen
    för "dansbandseländet".

  148. Swing dansades också i Tyskland, även
    om det var farligt under nazitiden.

  149. Hitler startade
    nämligen Hitlerjugend-

  150. -där barn och ungdomar skulle fostras
    till att bli nazister.

  151. Man lockade med lekar, parader
    och läger.

  152. Men sen hade vi ungdomsgruppen
    Swing Kids.

  153. De gillade inte Hitlerjugend-

  154. -och protesterade mot diktaturen
    genom dansen.

  155. Nazisterna gillade
    varken swingen eller jazzmusiken-

  156. -eftersom den kom från USA
    och från den svarta befolkningen.

  157. Det skulle inte "riktiga tyskar"
    hålla på med.

  158. Låt oss nu protestera
    genom att lära oss att dansa.

  159. -Ja.
    -Bra!

  160. Får man vara med? De här ungdomarna
    vill lära sig dansa lite swing.

  161. Krigets resultat. Över 50 miljoner
    dog i andra världskriget.

  162. Skillnaden mellan världskrigen var-

  163. -att i det första
    dödades mest soldater-

  164. -men i det andra dog både soldater
    och civila, alltså inte soldater.

  165. Värst drabbades judarna. Nazisterna
    menade att de var en farlig ras-

  166. -som måste utrotas och dö.
    Totalt mördades sex miljoner judar.

  167. Nazisternas folkmord på judar, romer,
    homosexuella och funktionsnedsatta-

  168. -är ett av de mest fasansfulla brott
    som drabbat mänskligheten.

  169. 1945 hade ledarna Roosevelt,
    Churchill och Stalin en konferens-

  170. -i Jalta i Ukraina. De kom överens
    om att bilda Förenta nationerna, FN:

  171. FN skulle arbeta för fred
    mellan länderna.

  172. Nationernas förbund efter första
    världskriget fungerade inte så bra.

  173. Nu ville man lyckas. Sovjet
    och USA var starkare efter kriget-

  174. -och blev världens supermakter.

  175. USA var ett demokratiskt land
    och Sovjet en kommunistisk diktatur.

  176. Vi är på Raoul Wallenbergs torg.

  177. Minnesmärken över Raoul Wallenberg
    finns i minst tio länder.

  178. I Sverige finns det i Stockholm,
    Göteborg, Malmö, Linköping, Lund-

  179. -och många andra städer.

  180. I dag har vi lärt oss att Tyskland
    var i kris efter första världskriget-

  181. -och att Hitler lovade arbete
    och trygghet och vann valet 1932.

  182. -Men han förvandlade landet till...?
    -Diktatur.

  183. Hitler förbjöd alla andra partier
    utom sitt eget.

  184. Efter valet började han förfölja
    judarna för att utrota dem.

  185. Över sex miljoner judar hade mördats
    när kriget var slut år...?

  186. 1945.

  187. Då hade USA släppt atombomben
    över staden Hiroshima i Japan.

  188. På bara några minuter
    dog hundratusen människor-

  189. -och japanerna gav upp. Ni kanske
    undrar vad det här är för nåt.

  190. Det är en papperstrana, en japansk
    symbol för andra världskriget-

  191. -som handlar om en flicka
    som strålskadades av atombomben.

  192. Enligt en gammal japansk bok
    får man önska sig nåt-

  193. -om man viker tusen papperstranor.
    Du kan hålla den.

  194. Jag har bara hunnit vika
    tolv papperstranor.

  195. Varsågod.

  196. Men jag önskar verkligen
    att man aldrig mer fäller bomber.

  197. Att lära sig historia så här är
    roligt. Man kan inte ha tråkigt.

  198. Jag har lärt mig mest om kläderna-

  199. -och varför
    andra världskriget ägde rum.

  200. Jag har haft mycket kul!

  201. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Mellankrigstiden
Ämnesord:
1930-talet, 1940-talet, Andra världskriget 1939-1945, Atombomber, Ekonomi, Europa, Förenta nationerna, Förenta staterna, Historia, Hitler, Adolf, 1889-1945, Kolonier, Krig, Lenin, Vladimir, 1870-1924, Nazism, Sendler, Irena, 1910-2008, Sovjetunionen, Stalin, Josef, 1879-1953, Wallenberg, Raoul, 1912-1947
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Vi lär oss om romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över 1 miljon invånare - för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva under romarriket och om dess olika politiska system. Vi får också veta hur kristendomen blev ny religion. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

Vi följer Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Tillsammans med programledaren Arantxa och ungdomarna Alejandro och Hala får vi bland andra träffa Gustav Vasa och drottning Kristina. Vi får en inblick i medeltidens brott och straff, och får följa hur Sverige går från asatro till ett protestantiskt arvrike. Under den här tiden genomgår Sverige stora förändringar, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet. Allt varvas med animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Två ungdomar, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Detta varvas med faktafyllda animerade inslag där vi reder ut orsakerna till att kriget bröt ut, om skotten i Sarajevo, öst- och västfronten samt om freden i Versailles. Vi studerar också tre propagandaaffischer från tre perspektiv och får veta mer om ryska revolutionen och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Gränser genom Sápmi

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - meänkieli

Suzanne Rappaport-Ripton

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.