Titta

Fatta historia

Fatta historia

Om Fatta historia

En introduktion till högstadiets historieundervisning där språket är anpassat för de som inte har svenska som modersmål. Serien riktar sig främst till de som inte har bott så länge i Sverige. Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. Fakta förklaras med animerade inslag. Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia : EfterkrigstidenMaterialDela
  1. Välkomna till ännu ett program
    om historia: Om efterkrigstiden!

  2. Men ju fler, desto bättre. Så till
    min hjälp har jag Abdou och Mark!

  3. Nu ska vi se...

  4. Jag heter Mark. Jag är från Thailand
    och har bott här i Sverige i tre år.

  5. -Hej på er, grabbar! Hur mår ni?
    -Bra.

  6. -Vad är det bästa med Sverige?
    -Naturen, snö, skoter och skidor.

  7. Historia är viktigt. Man får lära sig
    vad som hände förr i tiden.

  8. Jag heter Abdou och är från Syrien.
    Jag har bott i Sverige i tre år.

  9. -Vad tycker du är bäst med Sverige?
    -Det finns mycket.

  10. -Gillar du snö?
    -Nej.

  11. -Åka skidor.
    -Åka skoter.

  12. -Underbart!
    -Vänta!

  13. Vad var det jag sa först?
    Åka skoter och sen snö...

  14. "Stick to the story!"

  15. Då har jag lärt känna er. I dag
    ska vi snacka om efterkrigstiden.

  16. -Vad vet ni om den?
    -Det kan vara tiden efter kriget.

  17. -Vilket krig?
    -Kalla kriget, andra världskriget...

  18. ...första världskriget och så vidare.

  19. Okej. Efterkrigstiden är tiden
    efter andra världskriget-

  20. -från 1945 fram till 90-talet.
    Det ska vi lära oss mer om.

  21. -Vad tror ni att man hade på sig?
    -Vanliga kläder, fast annat material.

  22. Som det du har nu,
    fast annat material? - Mark?

  23. Samma sak, men det stämmer inte
    riktigt. Kanske inte såna där skor.

  24. Ni ska få följa med mig och få se
    vad ni ska ta på er. Häng på här!

  25. Nu går vi.

  26. -Mark, det här ska du få på dig.
    -Det ser konstigt ut.

  27. Du tycker det?
    Här får du läsa vem du ska vara.

  28. "Ronald Reagan. Du är
    amerikansk president 1981-1989."

  29. "Du tror på att staten inte ska
    lägga sig i folks liv för mycket."

  30. "Du satsar mycket på
    USA:s militär och kärnvapen."

  31. Ronald Reagan, alltså? Det är det här
    du får. Du måste ta på dig det där.

  32. Abdou, jag har tänkt på dig också.
    Den här var tung! Vad tycker du?

  33. -Ganska snygg.
    -Läs vem du ska vara.

  34. "Michail Gorbatjov.
    Du är sovjetisk ledare 1985-1991."

  35. "Du minskar mängden kärnvapen och
    får Nobels fredspris för det -90."

  36. -Det är det här du ska få på dig.
    -Jättesnygg!

  37. Anki heter jag. "Du är aktiv
    i kvinnorörelsen på 70-talet"-

  38. -"och jobbar för jämlikhet mellan
    könen, lika lön och fri abort."

  39. Anki, Ronald Reagan
    och Michail Gorbatjov. Är ni redo?

  40. -Ja.
    -Vi byter om. Kom!

  41. Vad ljust det var!
    Ta av, jag vill se!

  42. Wow! Wow, Ronald Reagan!

  43. Oj, oj, oj! Jag tycker att du ser
    jättefin ut! Vad cool den här var!

  44. Kostymen är lite för lång och stor.

  45. Jag kände mig som president.

  46. Med hatten
    känner jag mig som en cowboy.

  47. -Vad tycker ni om mig?
    -Som en gammal tant.

  48. -Va?! Jag är bara 26. - Du, då?
    -Ganska fult.

  49. -Ganska fult?!
    -Arantxa har de fulaste kläderna.

  50. -Vad är fult med det här?
    -Byxorna.

  51. Hon ser ut som en tant. - Jag tycker
    att det är en dålig modell.

  52. -En dålig modell?
    -Arantxas kläder ser lustiga ut.

  53. Roligt!

  54. "Lika lön för lika arbete."
    Kom med nu!

  55. Lika lön för lika arbete!
    Lika lön för lika arbete!

  56. Efter andra världskriget
    delades Tyskland i fyra delar.

  57. Sovjet, Storbritannien, Frankrike
    och USA skulle styra varsin del.

  58. Tysklands huvudstad Berlin delades
    upp på samma sätt: I fyra delar.

  59. 1949 slog de tre västmakterna ihop
    sina delar till Västtyskland.

  60. Sovjetunionen svarade med att skapa
    det kommunistiska Östtyskland.

  61. Sovjet tyckte att kommunism, där
    staten ska sköta det mesta, var bäst.

  62. USA tyckte att kapitalism, där staten
    inte ska lägga sig i, var bäst.

  63. Världen delades upp i öst och väst.

  64. Supermakterna satsade på vapen.
    Man pratade om det kalla kriget.

  65. Det var fortfarande fred.
    I stället krigade man med propaganda.

  66. Och de krigade mot varandra med andra
    spelare. T.ex. i Koreakriget.

  67. USA stödde Sydkorea.
    Sovjetunionen stödde Nordkorea.

  68. När Gorbatjov blev statschef
    i Sovjetunionen 1985-

  69. -ville han göra kommunismen mänsklig.
    Lite kapitalism skulle få finnas-

  70. -och man skulle få tala mer fritt.
    En orsak var Sovjets dåliga ekonomi.

  71. Förändringarna gjorde
    att länder ville bli fria.

  72. 1991 föll Sovjetunionen samman
    och delades i 15 länder.

  73. Med det var det kalla kriget slut.

  74. Arantxa! Jag ser dig. Kom nu!
    Kom hit nu, då!

  75. Jag ser dig! Kom!

  76. -Såg ni mig?
    -Ja.

  77. -Bra kamouflage, va?
    -Kanske.

  78. Arantxa var dålig på att gömma sig.

  79. Okej. Vi är mitt i kalla kriget.

  80. Man oroar sig för
    ett tredje världskrig.

  81. Sverige börjar tillverka skidor-

  82. -för Finland klarade sig bra mot
    Ryssland under andra världskriget.

  83. De var grymma på att klara av vintern
    och på att åka skidor.

  84. Vi ska åka skidor till Siknäsfortet.

  85. Vet ni vad skidorna kallades för?
    Vita blixten.

  86. Vita blixten? Okej.

  87. Okej. Så där!

  88. Då är vi framme. Kom med här.

  89. Ska vi ner här? Vad coolt!

  90. I slutet av 1800-talet hade Europas
    länder kolonier i Afrika och Asien.

  91. Kolonisation betyder att ett land
    tar kontroll över ett annat.

  92. Från kolonier hämtades bl.a.
    jordbruksprodukter och metaller.

  93. Européerna tyckte länge att de hade
    rätt att styra över andra folk-

  94. -och en skyldighet
    att hjälpa kolonierna.

  95. Men efter andra världskriget hade
    Europas länder ekonomiska problem.

  96. De hade inte råd
    att skicka soldater över världen.

  97. I flera kolonier skapades befrielse-
    rörelser som krävde att få bli fria.

  98. Många kolonier
    hade också hjälpt till under kriget.

  99. De längtade efter självständighet.

  100. Storbritanniens största koloni Indien
    var en av de första att bli fria.

  101. Ledaren för kampen hette Mahatma
    Gandhi. Han ville inte använda våld.

  102. I stället använde Gandhi fredliga
    demonstrationer och handelsbojkott.

  103. Indierna skulle vägra att köpa
    engelska varor.

  104. Men frihet
    var bara ett steg på vägen.

  105. Ett problem i Afrika var de gränser
    som europeiska ledare dragit upp.

  106. Européerna tog ingen hänsyn till
    folkgrupperna som bodde där.

  107. Det kunde bli bråk mellan folkgrupper
    inom länderna även efter frigörelsen.

  108. Vi har kommit fram till Siknäsfortet-

  109. -som byggdes under kalla kriget för
    att skydda Sveriges nordligaste hamn-

  110. -och för att stoppa fiender på E4:n.

  111. Fortet är 40 m djupt, har fyra
    våningar och har plats för 80 man.

  112. Jag tänkte uppfylla en dröm här.

  113. Jag ska faktiskt bli general.

  114. Det här är centralledningen.
    Jag vill veta: Var är ryssen?

  115. -Ryssen kommer.
    -Ryssen kommer. Jag behöver mer. Var?

  116. Information! Kom igen! Norr? Syd?

  117. Ni kan skita i lugn och ro
    om en atombomb fälls.

  118. Bunkern är byggd på fjädrar för att
    minska vibrationerna från bomben.

  119. Bra, det!

  120. Jag vill ha de granaterna där borta.

  121. Helvete, vad jobbigt!

  122. I den här hissen skickade man upp
    granaterna. Längst upp till kanonen.

  123. Det här var en hiss för granater.
    Jag vill ha granaterna där de stod.

  124. Gud, vad jobbigt!

  125. Jag vill ha dem där igen. Nej.

  126. Städa, städa, städa! - Bra jobbat,
    Abdou. Din mamma jobbar inte här.

  127. Den här matsalen delade 80 man på.

  128. I bunkern fanns det ammunition
    och mat som räckte i tre månader.

  129. Du missade en fläck där. Jag ska
    kunna käka direkt från bordet.

  130. Bra jobbat, grabbar! Fortsätt.
    Städa, städa, städa!

  131. I den här bunkern fanns det
    60 bäddar. Nu ska ni få sova.

  132. -Okej, mamma.
    -Jag är inte din mamma, utan general.

  133. Efter andra världskriget
    var de svenska fabrikerna hela-

  134. -eftersom Sverige hållit sig utanför.

  135. Lastbilar, maskiner och fartyg.
    Sverige kunde tillverka många varor.

  136. Så man kallar de första 30 åren efter
    andra världskriget för rekordåren.

  137. Många unga flyttade till städerna
    och färre jobbade inom jordbruket.

  138. Industrin behövde så mycket folk att
    man fick locka folk från utlandet.

  139. Bl.a. från Italien och Finland.

  140. Flytt från landsbygd till stad
    kallas för urbanisering.

  141. Då behövdes det snabbt byggas
    nya bostäder.

  142. På 1960-talet bestämde riksdagen att
    man skulle bygga 1 miljon lägenheter.

  143. Det s.k. miljonprogrammet.

  144. På 1930-talet hade Socialdemokraterna
    börjat bygga ett folkhem.

  145. Sverige skulle vara ett bra hem för
    alla medborgare. Rika och fattiga.

  146. Nu växte den nya välfärdsstaten fram-

  147. -med bl.a. gratis sjukvård,
    skolgång och barnbidrag.

  148. Men detta kostade. Pengarna måste tas
    nånstans ifrån: Med höjda skatter.

  149. Vid andra världskrigets slut betalade
    svenskarna 20 % av sin lön i skatt.

  150. I slutet på 70-talet
    var man uppe i 50 %.

  151. I början av 70-talet
    var rekordåren slut.

  152. Många av jobben i industrin försvann
    utomlands där lönerna var lägre.

  153. -Vad gör du?
    -Jag bygger Berlinmuren.

  154. Många vill fly från Öst- till Väst-
    tyskland. Det vill inte Östtyskland.

  155. Så en augustinatt 1961 börjar man
    bygga muren med 40 km taggtråd.

  156. En vecka senare
    börjar man bygga betongmuren.

  157. Nu har jag lekt klart som general.

  158. Men ni ska veta
    att den här muren började rivas 1989.

  159. Mycket tack vare Gorbatjovs snack
    om förändringar och öppenhet.

  160. Eller på ryska:
    Glasnost och perestrojka.

  161. Vad har ni lärt er? Kalla kriget
    började efter andra världskriget.

  162. Nu blev många kolonier självständiga.

  163. -Som Storbritanniens största koloni.
    -Indien.

  164. I Sverige kallade vi åren efter
    andra världskriget för rekordåren.

  165. Sverige stod utanför kriget
    och utvecklades enormt ekonomiskt.

  166. Rätten till abort fick vi 1974.

  167. -Kalla kriget slutade 1991 när...
    -...Sovjetunionen föll.

  168. Det delades in i femton stater.

  169. Men lika lön för lika arbete
    måste vi fortfarande jobba med.

  170. Åh, tjejer! Åh, tjejer!

  171. Vi måste höja våra röster
    för att höras

  172. Åh, tjejer! Åh, tjejer!

  173. Vi måste höja våra röster
    för att höras

  174. Det var nog ganska stressigt
    att leva här i fortet.

  175. Jag skulle inte leva här.
    Det är jättetrångt.

  176. Jättekonstigt att 80 man har bott
    på det här stället.

  177. Jag har lärt mig hur viktigt det var
    att åka skidor på den tiden.

  178. Jag har lärt mig ganska mycket.
    Vad man gjorde och hur de har levt.

  179. Och lite grann om kalla kriget.

  180. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1945-1990, 1950-talet, 1960-talet, Berlinmuren, Efterkrigstiden, Gandhi, Mahatma, 1869-1948, Gorbačev, Michail Sergeevič, 1931-, Historia, Indien, Kalla Kriget, Kolonier, Miljonprogrammet, Propaganda , Reagan, Ronald, 1911-2004, Sovjetunionen, Stormakter, Sverige, Sveriges historia, Tyskland, USA, Urbanisering
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Vi lär oss om romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över 1 miljon invånare - för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva under romarriket och om dess olika politiska system. Vi får också veta hur kristendomen blev ny religion. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

Vi följer Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Tillsammans med programledaren Arantxa och ungdomarna Alejandro och Hala får vi bland andra träffa Gustav Vasa och drottning Kristina. Vi får en inblick i medeltidens brott och straff, och får följa hur Sverige går från asatro till ett protestantiskt arvrike. Under den här tiden genomgår Sverige stora förändringar, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet. Allt varvas med animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Två ungdomar, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Detta varvas med faktafyllda animerade inslag där vi reder ut orsakerna till att kriget bröt ut, om skotten i Sarajevo, öst- och västfronten samt om freden i Versailles. Vi studerar också tre propagandaaffischer från tre perspektiv och får veta mer om ryska revolutionen och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.