Avsnitt 1 av 37

På bara några år har gatubilden i Sverige förändrats dramatiskt. Det går inte längre att blunda för att det finns fattiga EU-medborgare som behöver tigga för att tjäna sitt levebröd. Vad tänker barn om att det finns människor som måste tigga? Tycker de att vuxna är tillräckligt bra på att förklara varför det ser ut så här? Och hur pratar man om det i skolan?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 37

Ahmad och hans vänner på en gymnasieskola i Göteborg berättar att Islamiska staten (IS) och jihadresor är ett ständigt samtalsämne i skolans korridorer. Enligt Säpo har minst 130 unga svenskar lämnat landet för att strida med grupper som IS. Vilken roll kan skolan spela för att förhindra att elever dras in i radikalisering?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 37

Det har blivit allt viktigare med en gymnasieexamen för att få jobb. Men om man har ett intresse utanför skolan som tar all ens uppmärksamhet och tid, måste man välja bort det? Eller går det att kombinera? Vi träffar Hanna, som kämpar med gymnasiet samtidigt som hon modellar och elitsatsar i handboll.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 37

Förra året anmäldes 202 lärare till skolinspektionen för kränkande behandling av elever. Alexander knuffade en elev in i ett fotbollsmål och Kristina stängde in en elev i ett skåp. Vad är det som får en erfaren lärare att tappa tålamodet och gå över gränsen? Och vilka verktyg får en lärare med sig från sin utbildning att hantera omöjliga situationer?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 37

Svenska skolelever skolkar från fler lektioner än genomsnittet i OECD. Hur kan man jobba för att vända skolktrenden och vad ligger bakom skolk? På Bredängsskolan i Stockholm jobbar Claude Brochard från socialtjänsten heltid med att hålla koll på elever som inte går på lektionerna.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 37

I takt med att digitala verktyg som surfplattor, datorer och mobiler blir vanligare hamnar den gamla konsten att skriva för hand i bakgrunden. Så även i skolan där många barn först lär sig skriva på surfplattor. Är det ett välkommet framsteg - ett hinder mindre i läs- och skrivinlärningen? Eller riskerar något viktigt att gå förlorat i övergången från analogt till digitalt?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 37

Falkenbergs gymnasium har en lärare i kinesiska som är betald av Kina. Om eleverna ställer känsliga frågor om händelser i Kinas moderna historia kan läraren inte svara utan hänvisar till internet. Det kallas för "konfuciusklassrum" och fenomenet sprids över hela världen. Kritiker menar att det rimmar illa med skolans demokratiska uppdrag att låta Kina styra undervisningen i svenska klassrum på det här sättet.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 37

I Grästorp i Västergötland står en svart kub mitt på torget med texten ”Rätten till rättvis behandling”. Kommunen deltar i ett projekt om varje människas ansvar att ta ställning för medmänsklighet. Samtidigt som eleverna på Centralskolan i Grästorp jobbade med projektet inträffade något som fick orden om medmänsklighet och civilkurage att prövas i verkligheten.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 37

När en av Katrineholms största arbetsgivare, Ericsson, nyligen varslade 400 anställda blev många elever på Tallåsskolan bekymrade. Vad händer när ett mindre samhälle drabbas av företagsnedläggningar och många vuxna förlorar sina jobb? Vad tänker barnen och hur märks det i skolan?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 37

Hur kan man förebygga och hantera stök i klassen? Mikael Östling som är rektor på Internationella engelska skolan i Uppsala talar om vikten av regler och struktur. Psykologen Bo Hejlskov Elvén, som skrivit en bok om beteendeproblem i skolan, talar hellre om lågaffektivt bemötande.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 37

Allt fler kommuner ansluter sig till Rebel Learners. Det är en organisation som vänder sig till nyutexaminerade lärarstudenter. Rebel Learners vill se sig som ett komplement till lärarutbildningen. Men vad får kommunerna för sina pengar?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 37

På många håll i landet hamnar nyanlända barn på skolor i redan socialt utsatta områden, där de flesta barn har ett annat modersmål än svenska. Hur kan man hindra att skolsegregationen skenar iväg? I Nyköping har man bestämt sig för att utrota segregationen. Vi åker dit för att ta reda på hur.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 13 av 37

Ebba går sista året på gymnasiet och har skolkat från varenda lektion i idrott och hälsa. Linnéa ska börja gymnasiet till hösten och oroar sig för den obligatoriska skolidrotten eftersom hon mår dåligt av kraven och miljön. Är det verkligen nödvändigt att ämnet är obligatoriskt? Vad tycker gymnasieminister Aida Hadzialic?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14 av 37

Det finns fortfarande barn som i praktiken bor i Sverige men som inte får gå i skolan här. Det är barn till fattiga EU-medborgare som kommit hit för att försörja sig genom att tigga pengar och panta burkar. Vilka regler gäller för barnen och hur ser deras möjligheter att gå i skolan ut? Regelverket är otydligt och godtyckligt och barnens möjlighet att gå i skolan hänger på vilken kommun de har hamnat i.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 15 av 37

Under kort tid fick Skolinspektionen ta emot flera anmälningar som handlade om situationen på Lövgärdesskolan i Göteborg. Anmälningarna berättar om våld, hot och kränkningar och om elever som är rädda för att gå till skolan. Vad är det som leder till att en skola hamnar där?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 36

Våren 2015 gjorde vi ett program om situationen på Lövgärdesskolan i Göteborg. Skolinspektionen riktade skarp kritik mot skolan efter att de fått in ovanligt många anmälningar om våld, hot och otrygghet bland eleverna. Men områdeschefen i stadsdelen menade att man var på väg att komma till rätta med problemen. Under hösten har ännu fler anmälningar kommit in till Skolinspektionen som konstaterar att skolan inte har tagit kontroll över situationen. Vi återvänder till Lövgärdet.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 36

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 36

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 36

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 36

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 36

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 36

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 36

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 36

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 36

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 36

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 36

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 13 av 36

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14 av 36

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 15 av 36

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3

En aprildag fick Sarah ett meddelande om att hennes dotter Nova blivit avstängd från sin skola i en vecka. Nova var då 8 år. När Matteo stängdes av från sin skola var han 7. Avstängning är den yttersta disciplinära åtgärden som en skola får ta till. Vad innebär det för den elev som blir avstängd? Och varför behövs möjligheten att stänga av elever så unga som Nova och Matteo?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5

Glutenfritt, laktosfritt, svenskt kött och kanske helst ekologiskt? De mat-trender som kommer och går i samhället märks i kraven på specialkost som skolmatsköken får ta emot. Skolmatsansvariga vittnar om att kraven har skjutit i höjden på senare år. En större andel portioner med specialkost leder till ökade kostnader och besvärligare hantering. Var går egentligen gränsen för vad man kan begära av skolmaten?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6

Bör lek betraktas som ett verktyg för pedagogiskt arbete eller ska man låta leken vara fri från vuxen inblandning? FN understryker att barn har rätt till lek som är icke-produktiv och utförs för sin egen skull. Men i förskolans läroplan heter det att leken ska brukas medvetet för utveckling och lärande. Skolinspektionen har dessutom slagit fast att förskolan behöver bli bättre på att utmana barn som leker könsstereotypt. Hur fri får leken vara?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7

Abdul kom till Sverige som ensamkommande flykting från Syrien för några år sedan. Bangin kom ensam från irakiska Kurdistan. Nu går de på Löftadalens folkhögskola där de också bor. Skolan ingår i Folkhögskolespåret - en lösning med både boende och skola för ensamkommande ungdomar. På Folkhögskolespåret kan man ta igen både grundskola och gymnasium, allt efter individens behov. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kraftsamla för att säkra en bättre skolgång för ensamkommande unga. Samtidigt står flera platser tomma på Löftadalens folkhögskola och bara ett fåtal av landets folkhögskolor har än så länge hoppat på Folkhögskolespåret. Vad beror det på?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8

Lärare och rektorer vittnar med jämna mellanrum om att föräldrar lägger sig i deras arbete för mycket. Linda Eriksson och Hagi Farah från Föräldraalliansen tycker tvärtom att det behövs mer engagemang i skolan från föräldrar. Men de ser hellre att föräldrar organiserar sig än att de bara driver frågor som rör det egna barnets behov. Var går gränsen mellan ett sunt och önskvärt föräldraengagemang och ett beteende som leder till arbetsmiljöproblem för skolans personal? Och vilka strategier kan en lärare ta till för att hålla föräldrar på lagom avstånd?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10

I Sverige är filosofi ett obligatoriskt ämne på två av de 18 nationella gymnasieprogrammen. Svenska elever läser betydligt mindre filosofi än elever i många andra europeiska länder. Samtidigt betonas ofta skolans roll när det gäller att lära ut kritiskt tänkande. Är filosofiämnet styvmoderligt behandlat i den svenska skolan? Och vad skulle unga kunna få ut av att filosofera mer? Vi besöker kursen Ung filosofi som riktar sig till barn och vi hör vad elever på samhällsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Norsborg tycker att filosofiämnet ger dem.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12

Är tre dagars inskolning tillräckligt när en ettåring ska börja i förskolan? Eller är den längre två veckors-inskolningen att föredra? Trots att förskolestarten för många barn är den första stora separationen i livet så finns det knappt någon forskning om inskolningens betydelse. Vi träffar förskolepsykologen Gunilla Niss som varnar för att barnens trygghet blir lidande med allt kortare inskolningar. Vi besöker även en förskola där man lägger stor vikt vid inskolning och erbjuder hembesök hos nya elever.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 13

Efter en trasslig skolgång kom 15-årige Fabian äntligen till ro när han hamnade på den kommunala resursskolan Tinnerbäcksskolan i Linköping. På skolan arbetar fem anställda och där går tio elever som alla har extra behov av särskilt stöd. Den svenska skolan ska inkludera alla. Kan man då sätta elever som Fabian i en skola för sig? Nej, menar Skolinspektionen som förelagt Linköpings kommun med hot om vite för att de valt att placera elever i särskilda resursskolor. Jo, säger kommunen som nu har drivit frågan till högsta rättsliga instans. Hur långt kan man tänja på principen om att alla ska inkluderas i samma skola?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14

Vilken möjlighet har barn som växer upp i regnbågsfamiljer att känna igen sig i sina skolböcker? Vi har granskat bilden av familjen i 20 läroböcker i samhällsorienterande ämnen som riktar sig till låg- och mellanstadieelever. I böckerna finns ofta exempel där familjer illustrerar hur företeelser i samhället fungerar. Av alla exempel vi hittar är det inte ett enda som bryter mot normen med mamma, pappa och barn. Samkönade föräldrar dyker upp först som avvikande exempel i kapitel om familjen och får aldrig förekomma som en familj vilken som helst. Hur tänker läromedelsförfattare och förlag kring frågan om inkludering och representation i läromedlen?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 15

Det är obligatoriskt för finskspråkiga elever i Finland att läsa svenska i skolan. Men svenskämnet har varit omdebatterat och det får ofta dras med öknamnet "tvångssvenska". I en uppmärksammad prygelvideo i vintras gick Sannfinländarnas ungdomsförbund till attack mot svenskundervisningen, något som delar av den svenskspråkiga befolkningen i Finland uppfattade som en hatattack. Vi besöker Finland för att höra vad lärare och elever där tänker om svenskämnet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 37

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 37

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 37

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 37

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Vi träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 37

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 37

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 37

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 37

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 37

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i skånska Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 37

En av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C säger att barn till nyanlända ska gå i obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Inspirationen kommer från Danmark där ett liknande system har funnits i flera år. I Danmark väcker förskoletvånget blandade känslor, både bland föräldrar och språkpedagoger.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 37

Har skolsituationen blivit bättre för barn på skyddade boenden i Göteborg? Och vilka insikter tar Stockholms nya socialborgarråd Jan Jönsson med sig från tiden som rektor i ett socialt utsatt område? Vi följer upp två tidigare reportage.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 37

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 13 av 37

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14 av 37

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 15 av 37

Under parollen Lärarmarschen har tusentals lärare samlats på gator och torg runt om i landet. De vänder sig mot nedskärningar och sparkrav i skolan. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn i Sverige de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har den svenska lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning