Titta

Retorikmatchen 2018

Retorikmatchen 2018

Om Retorikmatchen 2018

Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klasser i årskurs 6 från hela Sverige har försökt knipa en plats bland de tio bästa i retorik. Och i tio avsnitt får vi nu följa de lagen och klasserna från audition fram till final. Vilka klarar utmaningarna och knockar juryn med välformulerade tal? Vilka blir vinnare av guldmikrofonen och får 10 000 kr till klasskassan?

Till första programmet

Retorikmatchen 2018 : Semifinal 1Dela
  1. Välkomna. I Retorikmatchen tävlar
    sjätteklassare i att hålla tal.

  2. Lagen tävlar i dag i: Gissa prylen,
    där det gäller att gissa rätt.

  3. Rättvisan handlar om jämställdhet,
    och Framtiden. Hur blir det 2050?

  4. Dagens lag tävlar om en finalplats.
    Och lagen som tävlar är:

  5. Pauliskolan i Helsingborg.

  6. Vi heter Noran och Matheus
    och tävlar för det här gänget.

  7. Vi trodde inte att vi skulle
    gå vidare. Det blev en chock.

  8. Vi har tagit oss igenom varje match
    ända till semifinal.

  9. –Nu är det väldigt nervöst.
    –Ja.

  10. Ormstaskolan i Vallentuna.

  11. Vi heter Bella och Morris
    och tävlar för det här gänget.

  12. –Det känns jättebra med semifinal.
    –Jag är taggad, men lite nervös.

  13. Coolt att det bara är fyra lag kvar.

  14. Välkomna, Noran och Matheus
    från Helsingborg–

  15. –och Bella och Morris
    från Vallentuna. Ge dem en applåd!

  16. Och applådera för juryn: Sofia Kacim,
    Elinor Falkman och Peter Nitschke.

  17. Alla är på plats, så vi kör i gång.

  18. Nu är det dags för Gissa prylen.
    Ni ska lyssna och trycka snabbast.

  19. Först till tre rätta gissningar
    gäller.

  20. Och man har en gissning per pryl.

  21. Då kollar vi
    om vår prylbeskrivare är på plats.

  22. –Tjena!
    –Hallå, ja!

  23. –Mår du bra?
    –Jättebra. Hur mår ni?

  24. –Jättebra. Du gillar prylar.
    –Ja, men jag har inte så många.

  25. –Har du inte?
    –Nej, jag gillar att beskriva dem.

  26. –Är du redo att beskriva en pryl?
    –Ja. Är ni redo?

  27. Vi ska bara kolla
    att knapparna funkar.

  28. Pauliskolan, kan ni trycka?
    Perfekt.

  29. Ormstaskolan? Perfekt.

  30. Då har ni koll.
    – Varsågod, prylbeskrivaren.

  31. Ja, då kör vi. Ledtråden här.

  32. Hans starka händer rörde min hand.
    Det kändes varmt och behagligt.

  33. Det här är ju min dagbok.
    Det är ju min handstil!

  34. Vem har skrivit det? Strunt i det.
    Här är ledtråden.

  35. I Sverige finns det nästan
    300 olika varianter av den här.

  36. Vissa har dem som sällskap,
    andra för att få hjälp.

  37. –Pauliskolan, vad säger ni?
    –Hund.

  38. –Hund är rätt svar! Bravo!
    –Bra gissat där.

  39. 1–0 till Pauliskolan.
    – Ge oss en till pryl.

  40. Den här prylen stänger ute ljud
    olika bra.

  41. Jag fortsätter. Ni har säkert flera
    hemma i olika tjocklek och färg.

  42. –Ja!
    –Vadå?

  43. –Tryck.
    –Pauliskolan igen. Vad säger ni?

  44. En mössa.

  45. –Det är inte rätt svar.
    –Då får vi fortsätta lyssna.

  46. Om du knackar kanske nån öppnar.

  47. –Dörr.
    –Ja, dörr är rätt svar!

  48. 1–1 står det
    i prylbeskrivningstävlingen.

  49. Kör vidare.

  50. Det flesta har såna här ute,
    men det finns såna som man har inne.

  51. Jag fortsätter.
    I vissa jobb behövs speciella.

  52. Om man spelar fotboll
    har man dobbar under dessa.

  53. –Ormstaskolan gissar...
    –Skor.

  54. –Skor är rätt svar!
    –Då har vi 2–1 till Ormstaskolan.

  55. Vi går vidare! Det kan avgöras nu
    om Ormstaskolan gissar rätt.

  56. Men inget är helt avgjort.
    – Varsågod, en till pryl.

  57. De kommer från träden och kan vara
    tjocka, men tunna är också vanliga.

  58. –Ormstaskolan?
    –Löv.

  59. –Löv var inte rätt svar.
    –Vad spännande det är! – Kör vidare.

  60. De kanske känns omoderna,
    men finns också digitalt.

  61. Man kan bli fast i dem, beroende på
    hur spännande innehållet är.

  62. –Pauliskolan?
    –Bok.

  63. –Ja! Det var rätt svar!
    –Nu står det alltså 2–2.

  64. Först på knappen och rätt svar
    tar ett poäng.

  65. Den ser ut som en grön klänning.

  66. Ibland har den skott,
    och ibland har den kulor.

  67. –Den finns i skogen, men jag tror...
    –Pauliskolan, vad säger ni?

  68. –Gran.
    –Ja! Gran är rätt svar!

  69. Bravo!

  70. Pauliskolan tar med sig en poäng
    in i tävlingen.

  71. En känd författare letar efter
    en klass att skriva en ny bok med.

  72. Därför ska deltagarna komma på
    en historia med titeln "2050".

  73. Är berättelsen spännande
    och fångar författaren?

  74. Passar språket en bok? Har de använt
    research som gör storyn trovärdig?

  75. När jag var tolv år fanns inte
    internet eller sociala medier.

  76. Inte ens mobiltelefoner fanns.
    Om trettio år är deltagarna vuxna.

  77. Hur ser framtiden ut då? Vad är
    självklart då som inte finns nu?

  78. Det har deltagarna fått fundera på.

  79. Det här är deras framtidsberättelser.

  80. Bella och Morris från Vallentuna,
    Ormstaskolan.

  81. –Är ni redo?
    –Ja.

  82. –Varsågod.
    –Året är 2050.

  83. –Det värsta händer.
    –Sverige drabbas av en terrorattack.

  84. Det förstör
    el– och vattenförsörjningen.

  85. –Hur får man tag på mat?
    –Affärerna måste stänga.

  86. –Hur håller man värmen?
    –Vintern är nära.

  87. –Hur ska man kunna åka nånstans?
    –Alla fordon står stilla.

  88. Sveriges president
    ber alla att åka till hus–

  89. –med egna eldstäder och brunnar.
    Kanske sommarhus, eller hos vänner.

  90. Affärer ska dela ut maten,
    och militären får hjälpa till.

  91. Men räcker den?

  92. Man hoppas på grannländerna,
    trots att vi har lämnat EU.

  93. Vissa har redan lämnat landet, men de
    släpps kanske inte in i andra länder.

  94. Kajsa och hennes bror Tor
    är drabbade som alla andra.

  95. De är forskare
    och visste att det kunde ske.

  96. De har en lösning på gång,
    men hinner de klart med den?

  97. –Kajsa och Tor kämpar på lösningen.
    –Men fienden vill stoppa dem.

  98. Ska de lyckas?

  99. Jättebra. Vad spännande det var.

  100. Ni skulle göra nåt spännande,
    som gör att man vill veta mer.

  101. Och det har ni lyckats med.
    Ni använder ett välkänt grepp–

  102. –som heter plantering och "payoff".
    "Payoff" är ett engelskt ord.

  103. Tänk er att man planterar ett frö
    och att det blommar senare.

  104. Jag räknade faktiskt,
    och hittar nästan tio stycken.

  105. Problem med vattenförsörjningen.
    Hur ska det gå?

  106. Mat och dryck, hur ska det gå?
    Värme, hur ska det gå?

  107. Vi måste rymma och kommer inte
    in i grannländerna. Hur ska det gå?

  108. Det är planteringar.
    Hur får man veta hur det går?

  109. Jo, man måste läsa vidare i en bok,
    titta vidare på en film eller serie–

  110. –och lyssna på en berättelse.
    Så driver man en historia framåt.

  111. Och ni har många
    spänningsplanteringar.

  112. Ja, det var många
    spännande planteringar.

  113. Men kunde ni ha haft lite färre?

  114. För när det blir för många
    kan man tappa bort sig som lyssnare.

  115. Nästa gång kan ni välja ut
    tre viktiga som ni vill ha med.

  116. Och Kajsa och Tor
    vill man lära känna bättre.

  117. Ni hade kunnat presentera dem
    med detaljer så att–

  118. –vi hade fått en bild av dem.
    Det är ju dem som vi ska följa.

  119. Några såna justeringar
    kan ni tänka på.

  120. Men jättefint framfört. Snyggt.

  121. Vi fortsätter med planteringarna.
    Era exempel är så verkliga.

  122. Ni pratar om att Sverige
    har lämnat EU. Det kanske händer.

  123. Vattnet tar slut. Det gjorde det
    i somras när det var torrt.

  124. Ni använder aktuella exempel
    och gör en katastrof av dem.

  125. Det gör det väldigt spännande.
    Över det hela väldigt bra.

  126. –Tack.
    –Tack så mycket, juryn.

  127. Tack, Bella och Morris.
    Ni kan sätta er.

  128. Välkommen, Noran och Matheus
    från Pauliskolan i Helsingborg.

  129. Nu ska vi få höra
    er framtidsberättelse. Är ni redo?

  130. –Ja.
    –Varsågod.

  131. Jag sladdar in på skolgården.

  132. –Vidriga morgon, alltid så stressig.
    –Jag tvärstannar vid en mörk dörr.

  133. –Den står ensam i gruset.
    –Vad är det här? Skolgården är tom.

  134. Jag går fram, trycker ner handtaget
    och kastar mig in i framtiden.

  135. Jag kastar mig undan för att inte
    bli påkörd av en bil utan förare.

  136. Luften är ökenvarm.
    Jag får syn på en svävande metro.

  137. –En robot glor på mig genom rutan.
    –Husen är enormt höga.

  138. Alla ser märkligt konstgjorda ut,
    som Barbie- och Ken-dockor.

  139. Jag letar efter handtaget,
    men det är borta.

  140. Nu återstår bara en fråga:
    Vem ska hjälpa mig hem?

  141. Wow. Vilken berättelse.
    Med er kastas man in i berättelsen.

  142. Sladdar in på gården,
    fastnar med kjolen, vidriga morgon.

  143. Rätt in i berättelsen.
    Ni berättar från början.

  144. Sen använder ni förstärknings–
    och beskrivningsord.

  145. Ni pratar om darrande ben,
    en mörk dörr.

  146. Ni är skräckslagna.
    Ni lyfter illamående blicken.

  147. Luften är ökenvarm. Ni beskriver
    så att man ser och känner det.

  148. Det är ett bra sätt att bygga
    en historia som man ser framför sig.

  149. Ja, jag håller med.
    Och ni är otroligt synkade.

  150. Ni är som en person
    som pratar varannan gång.

  151. Jag är inget stort fan
    av överdrivet kroppsspråk.

  152. Men det passade jättebra nu
    när ni skulle berätta.

  153. Det gillade jag.
    Berättelsen i sig är lite klassisk.

  154. Det är lite "The Day After Tomorrow"
    och de stora katastroffilmerna.

  155. Jag hade gärna sett en twist,
    för här kan ni tänka fritt.

  156. Vad kan vi inte föreställa oss?
    Men det är väldigt intressant.

  157. Jag hakar på intrigen.
    Varför ser det ut så här?

  158. Varför stirrar folk konstigt
    och går runt som livlösa dockor?

  159. Varför är det så?
    Är det krig, svält, miljöförstöring?

  160. Ni hade kunnat ta med nåt
    som gör berättelsen unik.

  161. Men ni är toppenbra på
    att framföra tillsammans.

  162. Sen berättar ni i presens,
    alltså i nutid.

  163. Ni pratar som om det händer
    här och nu. Det är snyggt.

  164. Då blir det närvaro i berättelsen.
    Vi känner att vi är där.

  165. –Det gjorde ni jättebra. Snyggt.
    –Tack.

  166. Tack, Noran och Matheus. Sätt er.
    Och jag vänder mig till juryn.

  167. Ni har två lappar framför er
    med skolornas namn, och en ask.

  168. Ni får välja en skola var.
    En lapp var.

  169. Peter, du börjar. Det står
    Ormstaskolan och Pauliskolan.

  170. -Vilken väljer du?
    –Svårt.

  171. -Två riktigt starka tal.
    –Vad kul. Det är semifinal.

  172. –Men jag har bestämt mig.
    –Skicka vidare till Elinor.

  173. –Vad säger du?
    –Det märks att det är semifinal.

  174. –Skolorna är ett steg bättre.
    –Vad roligt. – Sofia.

  175. Tack. Ja, verkligen. Allt är bättre,
    både innehåll och framförande.

  176. –Det är svårt att sitta i juryn nu.
    –Det är kul att se era reaktioner.

  177. Nu har ni valt.
    Vi tar reda på vad ni har valt–

  178. –i slutet av programmet, efter
    den sista tävlingen som börjar nu.

  179. Här ska lagen hålla jämställdhetstal
    som ska vara informativa–

  180. –men också innehålla en uppmaning.

  181. Lyckas de beskriva problemet?
    Har de en lösning?

  182. Finns det fakta
    och egna exempel i talet?

  183. Noran och Matheus.
    Ni har skrivit ett jämställdhetstal.

  184. –Vad har ni skrivit om?
    –Om dam– och herrfotboll.

  185. –Aha, intressant. Känner ni er redo?
    –Ja.

  186. Varsågod.

  187. 10 000 eller 70 000 kronor i månaden.

  188. Heltidsjobb med kvällsträningar,
    eller betald träning.

  189. Jaga sponsorer, eller sponsorer i kö.
    Vad pratar vi om?

  190. Skillnaden i dam– och herrfotboll.

  191. Varför höjdes prissumman
    i Champions League–

  192. –med flera miljarder till herrarna,
    men inget till damerna?

  193. Svenska fotbollsdamer
    rankas som sexa av FIFA.

  194. Herrarna hamnar bara på 40:e plats.

  195. –Tjejerna ska höja rösten.
    –Fotbollen ska lyssna.

  196. Vår skola har en fotbollsprofil.
    Där drömmer tjejer om att bli proffs.

  197. –De...ska ha samma chans.
    –Jag.

  198. –Nu är det dags för uppror.
    –Kom igen.

  199. Tjejer med mål!

  200. Jag måste säga: Wow!

  201. Ert actio, ert kroppsspråk,
    är så sjukt bra!

  202. Ni är så himla duktiga
    och tydliga när ni pratar.

  203. Det märks att ni har lagt ner tid
    på det.

  204. Er inledning var fantastisk.
    Ni använde antiteser, kontraster.

  205. Är det 10 000 eller 70 000?
    Och så fortsätter ni.

  206. Det gjorde ni bra. Det fångar mig.

  207. Jag tänkte på när ni säger
    att tjejerna ska höja sina röster.

  208. Jag tycker att tjejerna
    har höjt sina röster.

  209. Nu ska fotbollsvärlden förstå
    att det är fel.

  210. Men det är en smaksak.
    Över det hela var ni riktigt bra.

  211. –Tack.
    –Jag håller med Sofia.

  212. Jag har läst debattartiklar om tjejer
    som har uttryckt sig kring det här.

  213. Ni hade kunnat ta in nåt om krav på
    UEFA, Champions League och FIFA.

  214. Ni hade kunnat ställa krav på dem.

  215. Det är ju de som gör fel.
    Det som är superbra–

  216. –är att ni har gjort research.
    Ni pratar om 10 000 kronor i månaden.

  217. Sveriges damer är rankade sexa,
    medan killarna ligger på 40:e plats.

  218. Det visste inte jag. Ni lär oss nåt.
    Det är bra mot slutet när ni säger–

  219. –"de" och syftar på tjejerna.
    Och då säger du "jag".

  220. Vi ber er ofta att knyta det
    till er själva.

  221. Och det handlar ju om dig
    och alla andra tjejer. Jättebra.

  222. Jag håller med Elinor om researchen.
    Jättebra att ni har fakta.

  223. Det blir trovärdigt. Och på slutet
    knyter ni det till er själva.

  224. Det gillar jag. Ni har lyckats med
    det som ni vill att andra ska göra.

  225. Ni har en fotbollsklass på er skola
    där killar och tjejer spelar ihop.

  226. Du knyter det till dig.
    Det blir bra och personligt.

  227. –Snyggt jobbat.
    –Tack.

  228. Tack, juryn. – Och tack så mycket,
    Noran och Matheus.

  229. Bella och Morris, välkomna upp.
    Från Ormstaskolan i Vallentuna.

  230. Ni har också skrivit ett tal.
    Vad har ni skrivit om?

  231. Hur det ser ut
    mellan tjejer och killar i dataspel.

  232. –Okej, intressant. Känner ni er redo?
    –Ja.

  233. –Varsågod.
    –Män, kvinnor.

  234. –Flickor och pojkar.
    –Olika men ändå lika.

  235. Förstår inte spelskaparna att vi inte
    vill ha spel där vi är olika?

  236. Undersökningar visar att spelarna
    inte gillar stereotyper.

  237. Ibland saknas tjejkaraktärer,
    som i fotbollsspel.

  238. Ibland saknas killkaraktärer,
    som i sminkspel.

  239. Det finns spel
    där man kan våldta tjejer.

  240. Att som kille bli skurk
    och som tjej bli offer är hemskt.

  241. Denna könsbild
    följer med ut i verkligheten.

  242. I åldern 9–12 år spelar 95 % online,
    både tjejer och killar.

  243. Många spelar tre timmar om dagen.

  244. Barn lär sig tidigt
    att tjejer och killar ser ut så här.

  245. Samtidigt satsar vi på
    att Sverige ska bli jämställt.

  246. Ni vuxna, vet ni hur spelen ser ut?

  247. -Spelskaparna måste ta ansvar.
    -Annars blir det försäljningsförbud.

  248. Nåt annat är oacceptabelt
    och omodernt.

  249. Det är 2018.
    En bra spelmiljö, för alla.

  250. Nu.

  251. Härligt, tack ska ni ha.
    Det här är väldigt starkt.

  252. Det ni lyckas få fram är
    att både killar och tjejer–

  253. –är offer för de här stämplarna.
    Man gör det mycket i dataspel.

  254. Det är hemska grejer, som att man
    kan våldta nån. Det är galet.

  255. Ni visar hur sjukt det är,
    och att alla tvingas in i rollerna.

  256. Det gjorde ni jättebra.
    Och ni har en tydlig röd tråd.

  257. Vi hänger med,
    och ni har starka exempel–

  258. –så att vi förstår. Även jag
    som inte spelar förstår exakt.

  259. –Tack ska ni ha.
    –Jag håller med om ämnesvalet.

  260. Men jag saknar er i det här.
    Har ni spelat nåt spel?

  261. Har ni upptäckt det här i nåt spel?
    Det bästa är ert tydliga krav–

  262. –på slutet: Nu får spelskaparna
    ta ansvar och visa jämställdhet.

  263. Annars blir det försäljningsförbud.
    Ert krav är tydligt. Det blir inte:

  264. "Nu får det bli bättre, hoppas jag."
    Ert tydliga krav är jättebra.

  265. Jag håller med.
    Det här är ett viktigt tal.

  266. Det är ett ämne som vi
    som inte spelar har dålig koll på.

  267. Vi lär oss jättemycket av er.
    Jag håller inte med Elinor om kravet.

  268. Jag tror att man borde uppmana
    till bojkott.

  269. Vi slutar spela
    om ni inte skärper er.

  270. Spelmakarna är rädda för
    att folk ska sluta spela.

  271. Men jättebra val av ämne. Tack.

  272. Tack, juryn.
    – Och tack, Bella och Morris.

  273. Jag vänder mig till juryn.

  274. Ni har en röst var och två lappar.

  275. –Ni får välja en.
    –Det får bli så här.

  276. Det är din sista röst.
    – Elinor, nu ska du ta din sista.

  277. Jag säger som Sofia sa sist.
    Nu är det inte kul att vara jury.

  278. Det är så hög nivå nu
    att det börjar bli svårt.

  279. Det är svårt.

  280. Titta bort så lägger jag ner båda.
    Nej, okej.

  281. Nu är det du, Sofia.
    Kanske den avgörande rösten.

  282. –Och... Va?
    –Vad hände där?

  283. Spännande. Det betyder
    att vi snart vet vem som får–

  284. –den första finalplatsen
    i Retorikmatchen 2018.

  285. Avgörande stund är inne.
    Nu tar vi reda på vem som tar–

  286. –en finalplats i Retorikmatchen 2018.

  287. Nu står båda lagen i studion.
    – Noran och Matheus från Helsingborg.

  288. Och Bella och Morris från Vallentuna.
    Jag ska alltså dela ut sju poäng.

  289. Först till fyra är det som gäller.
    Ett vet vi redan.

  290. Pauliskolan, ni vann ju Gissa prylen.

  291. Det står redan 1–0 till Pauliskolan.
    Nu ska jag läsa upp juryns röster.

  292. Det här är så spännande.
    Det är så bra.

  293. Vi börjar med redovisningen
    för framtidstalet.

  294. På Peters lapp står det...

  295. Pauliskolan. 2–0 till Pauliskolan.

  296. På Elinors lapp står det...

  297. Ormstaskolan. 2–1.

  298. Och på Sofias lapp står det...

  299. Ormstaskolan. Det står alltså 2–2 nu.

  300. Nu läser jag upp rösterna
    för jämställdhetstalet.

  301. Rättvisan.
    Och på Peters lapp står det...

  302. Pauliskolan. Det står alltså 3–2
    till Pauliskolan nu.

  303. Om det står Pauliskolan på nästa lapp
    så är det avgjort.

  304. Då går Pauliskolan till final.
    På Elinors lapp läser jag...

  305. Pauliskolan!
    Vi har alltså ett resultat.

  306. Vidare till final är Pauliskolan!

  307. En stor applåd
    till de första finalisterna:

  308. Pauliskolan från Helsingborg.

  309. Men vi har faktiskt också
    en bronsmatch.

  310. Ormstaskolan, ni går vidare till
    bronsfinal. Ni får också en applåd.

  311. Vad spännande det är!
    Nästa vecka syns vi igen.

  312. Då får vi veta vilket lag
    som möter Pauliskolan i final–

  313. –i Retorikmatchen 2018.
    Tack, vi syns nästa vecka.

  314. I Retorikmatchen är tala guld.
    - Nu, kram!

  315. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Semifinal 1

Avsnitt 7 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är dags för den första semifinalen. I talet Rättvisan har klasserna skrivit om jämställdhet mellan könen. Vi får höra ett tal om orättvisorna mellan dam- och herrfotbollen och ett om de skeva könsstereotyperna som finns i dataspelsvärlden. I talet Framtiden har de tävlande lagen skrivit en bokidé som utspelar sig 2050. Det vinnande laget tar sig till final.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Retorikmatchen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Slutaudition del 1

Avsnitt 1 av 10

Tio utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar om att bli bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. Det är en kamp i retorik där UR:s retorikpris guldmikrofonen står på spel tillsammans med 10 000 kronor till klasskassan. Här ger lagen allt för att bli något av de åtta som kommer till kvartsfinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Slutaudition del 2

Avsnitt 2 av 10

Här avgörs vilka av de tio slutauditions-lagen som kommer att gå vidare till slutspelet. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 1

Avsnitt 3 av 10

I den första kvartsfinalen möts Internationella Engelska skolan från Lund och Södermalmsskolan från Kristinehamn. Lagen tävlar i det nya momentet "Ordförrådet" samt håller två tal vardera. Det ena talet är ett hyllningstal, det andra heter "Skärp er!" och är ett tal riktat till vuxna. Munken Maximilian Kolbe som offrade sitt liv i Auschwitz och räddningskåren hyllas. Medan skärpning önskas när det gäller att förbjuda plastpåsar och fotbollsmatchernas läktarkultur. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 2

Avsnitt 4 av 10

I den andra kvartsfinalen möter Campus Manilla från Stockholm Båstad Montessori. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet samt håller två tal vardera. Det ena talet är ett hyllningstal och det andra heter "Skärp er!" och är ett tal riktat till vuxna. Båstad Montessori hyllar sin lärare Susanne och riktar sitt "Skärp er!" till vuxnas användande av mobiltelefonen. Campus Manilla hyllar Anne Frank och i "Skärp er!" ber de vuxenvärlden sluta lägga så mycket press på barnen. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 3

Avsnitt 5 av 10

I den tredje kvartsfinalen möts Kasamarks skola från Umeå och Pauliskolan från Helsingborg. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet och håller två tal var. Det ena talet är ett hyllningstal och det andra ett skärp er-tal riktat till vuxna. Pauliskolans husmödrar hyllas och bloggaren Therese Lindgren för sitt arbete med psykisk ohälsa, miljö och djur. Skärp er-talen riktar sig till vuxna som förstör planeten med bilåkande och flyg och till föräldrar och deras mobilvanor. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 4

Avsnitt 6 av 10

I den fjärde och sista kvartsfinalen möts Ormstaskolan från Vallentuna och Lycée Français Saint Louis från Stockholm. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet samt håller två tal vardera, ett hyllningstal och ett skärp er-tal riktat till vuxna. Ormstaskolan håller sitt hyllningstal till organdonatorer och riktar sitt skärp er! till vuxna som röker. Lycée Français Saint Louis hyllar medborgarrättskämpen Rosa Parks och håller ett skärp er-tal till föräldrar som bestämmer för mycket. Det vinnande laget kniper den sista semifinalplatsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Semifinal 1

Avsnitt 7 av 10

Det är dags för den första semifinalen. I talet Rättvisan har klasserna skrivit om jämställdhet mellan könen. Vi får höra ett tal om orättvisorna mellan dam- och herrfotbollen och ett om de skeva könsstereotyperna som finns i dataspelsvärlden. I talet Framtiden har de tävlande lagen skrivit en bokidé som utspelar sig 2050. Det vinnande laget tar sig till final.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Semifinal 2

Avsnitt 8 av 10

I den andra semifinalen får vi bland annat höra ett tal om de unkna förväntningar som finns på killar och tjejer på skoldanserna och om hur man redan på förskolan gör stor skillnad mellan pojkar och flickor. I talet "framtiden" har de tävlande lagen skrivit en bokidé som utspelar sig 2050. Det vinnande laget tar sig till final.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Bronsmatch

Avsnitt 9 av 10

Lagen har fått i uppdrag att vara talskrivare. De ska skriva ett tacktal åt programledaren Fab Freddie. Dessutom ska de hålla varsin hisspitch, hinna övertyga någon under en hissfärd - ofta kortare än en minut. Temat är att få en stiftelse att skänka pengar till deras projekt. Vinnarlaget blir trea i Retorikmatchen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Final

Avsnitt 10 av 10

Det är dags för final i Sveriges viktigaste retoriktävling!. Vi får höra deltagarnas framtidsdrömmar i det visionära talet Vi har en dröm, som är en uppdatering av Martin Luther Kings berömda tal. De tävlande blir också naturkrafter som skäller ut människorna i talet Naturens röst. Det som står på spel är UR:s Retorikpris, Guldmikrofonen, och 10 000 kronor till klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsmysteriet

Mysteriet med det länsade lönnfacket

Vem länsade lönnfacket? Laget Virvelvindarna tänker försöka lösa mysteriet på slottet. Bland spindelväv och gammal bråte i slottets mörka källare ska de samla ledtrådar genom att klara två utmaningar. Dessutom går det på tid. Kommer de att hinna? Och vem är skuggfiguren som förföljer dem? Utmaningarna utgår från läsförståelsestrategierna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnradions bokpris

Vinnaren utses

Barnjuryn diskuterar de fem nominerade böckerna för att utse vinnaren av Barnradions bokpris 2016. De pratar om ifall man måste tro på spöken för att fantasy ska bli trovärdigt och vad "realistiskt" egentligen betyder. I vilken bok togs det viktigaste ämnet upp? Författaren till den vinnande boken delges beslutet och berättar vad hen ska göra för pengarna och om vad som är viktigast - prissumman eller äran.