Titta

UR Samtiden - Lysosomernas roll vid cancer och alzheimer

UR Samtiden - Lysosomernas roll vid cancer och alzheimer : Lysosomernas roll vid cancer och alzheimerDela
  1. Man skulle kunna-

  2. -med hjälp
    av större lysosomal celldöd-

  3. -få cancerceller att dö
    i större utsträckning.

  4. Roligt att några är intresserade
    av lysosomer.

  5. Man kanske inte tänker på det
    dagligdags. Hur ens lysosomer mår.

  6. Lysosomer är det som jag har ägnat
    större delen av min forskningstid åt.

  7. Jag har jobbat med experimentell
    patologi, men jag är cellbiolog.

  8. Jag vill förstå hur celler fungerar-

  9. -och mitt huvudintresse är då hur
    cellens återvinningssystem fungerar.

  10. Här är en bild som visar lysosomer.
    De små röda prickarna är lysosomer.

  11. Jag som är van att titta på det här
    förstår ju det här-

  12. -men jag ska förklara lite.
    Ungefär så här ser en cell ut.

  13. I mitten ligger det en cellkärna.

  14. Runtomkring ligger det små blåsor
    som heter lysosomer.

  15. Vi har färgat dem röda
    för att de ska synas i ett mikroskop.

  16. Eftersom vi bara ser lysosomerna
    så är det ett prickmönster-

  17. -men bakom det här ligger cellerna.

  18. Jag ska visa er att de är aktiva.
    De rör på sig.

  19. Den här lilla filmsnutten
    är ungefär tio sekunder.

  20. Det är ungefär fem minuter rörelse
    hos lysosomerna som vi har filmat.

  21. Man har känt till dem sen 1950-talet-

  22. -då belgaren Christian de Duve
    upptäckte dem.

  23. Det fick han Nobelpriset för 1974.

  24. Då var det mycket intresse för dem.

  25. Vad fanns i dem,
    och hur fungerade de?

  26. Men efter den tiden var det inte
    så jätteintressant med lysosomer.

  27. De var återvinningscentraler.
    Än sen, då?

  28. Inte förrän för tio, femton år sen
    började intresset komma tillbaka-

  29. -för man insåg att lysosomer är långt
    mer än bara en återvinningsfabrik.

  30. De gör både det ena och det andra-

  31. -och jag tänkte berätta om några av
    de funktioner som lysosomen kan ha.

  32. Förutom nedbrytning och återvinning
    kan den hjälpa till i cellen-

  33. -vid så totalt skilda saker
    som celldöd och cellöverlevnad.

  34. Men jag ska börja med att berätta om
    just det här med nedbrytning.

  35. Lysosomen är en liten, liten blåsa.

  36. De här cellerna
    är kanske 10-15 mikrometer-

  37. -alltså hundradels millimeter.

  38. Varje cell kan ha ett hundratal
    lysosomer, som är otroligt små.

  39. De är under en mikrometer stora.

  40. De har ett lågt pH-värde.

  41. Man kan kalla dem "cellens mage".

  42. Precis som vår magsäck innehåller
    saltsyra och nedbrytande ämnen-

  43. -så innehåller lysosomen saltsyra.

  44. pH-värdet är väldigt lågt,
    mellan 4 och 5 ungefär.

  45. Till det här
    finns det 50-60 olika enzymer-

  46. -alltså saker som kan bryta ner
    det som finns inne i cellen.

  47. Allt som vi kan tänka oss att stoppa
    i oss, och som cellen sen består av-

  48. -går igenom lysosomen
    och kommer ut som byggstenar.

  49. Hur kommer sakerna in i lysosomen?
    En del går in direkt genom membranet-

  50. -men det finns en stor transportväg
    in i lysosomen som kallas autofagi.

  51. Saker i cellen som är trasiga
    och skadade på olika sätt-

  52. -kan lindas in i ett litet membran-

  53. -och föras i väg och sammansmälta med
    lysosomen. Då kan allt brytas ner.

  54. Mycket enklare förklarat är det här
    återvinningscentralen, lysosomen.

  55. Här är sopbilen
    som kör allt det här till lysosomen.

  56. Just den här autofagifunktionen-

  57. -var det Yoshinori Ohsumi
    som 2016 fick Nobelpriset för.

  58. Intresset för lysosomerna
    är verkligen på topp nu-

  59. -och det finns väldigt mycket ny
    forskning som adderas till det här.

  60. Så här kan vi bryta ner
    allt i cellen-

  61. -men vad händer om det inte fungerar?

  62. Om nåt av de här 50-60 enzymerna inne
    i lysosomen inte längre fungerar.

  63. Då kan man få
    en lysosomal upplagringssjukdom.

  64. Nåt av de här ämnena
    fungerar inte längre fullt ut.

  65. De fungerar inte alls eller sämre.

  66. Det finns nästan lika många av de här
    sjukdomarna som det finns enzymer.

  67. De är ofta väldigt allvarliga
    sjukdomar som förkortar livet.

  68. Ofta är det nervsystemet
    som blir angripet av det här-

  69. -därför att nervceller har väldigt
    svårt att göra sig av med skräp.

  70. En lysosomal upplagringssjukdom...

  71. Det som händer är att...

  72. Materialet som kommer in i lysosomen
    består av många sammansatta saker-

  73. -och om det fattas ett enzym som ska
    bryta ner det så stannar processen.

  74. Det här är den normala processen.

  75. De blå kulorna, de gula och de röda
    säras från varandra-

  76. -men om det saknas nåt så att de gula
    och röda inte längre kan separera...

  77. Vad händer då?
    De stannar inne i lysosomen.

  78. De kommer ju inte vidare. Om man
    tittar på det här i riktiga celler...

  79. Här är lysosomerna gröna
    i stället för röda.

  80. Här är en cell med normala lysosomer.
    Fullt med små prickar.

  81. Här har vi en cell
    med en lysosomal upplagringssjukdom.

  82. För att kompensera för allt skräp
    så bildas det fler lysosomer.

  83. Trots det sker det i många av de här
    sjukdomarna ändå en degenerering.

  84. Nervceller dör, och alla sjukdomarna
    förkortar på olika sätt livet.

  85. Trots att det finns
    50-60 orsaker till det-

  86. -så ser man i många fall
    ganska liknande symptom.

  87. På cellnivå ser man-

  88. -att transporten i cellerna
    inte fungerar bra längre.

  89. Vi har studerat främst en av de här
    sjukdomarna: Niemann-Picks sjukdom.

  90. Beroende på om man inte har Niemann-
    Pick-proteinet över huvud taget-

  91. -eller om det är dåligt fungerande,
    bryter sjukdomen ut i olika åldrar-

  92. -men barn drabbas av sjukdomarna.

  93. Då ser man en ganska normal
    utveckling de första åren-

  94. -som sen avstannar, och man börjar få
    neurologiska symptom.

  95. Man får demens, man får svårt att
    röra armar och ben och såna saker-

  96. -och man dör ung. Den här sjukdomen
    beror på kolesterol.

  97. Vi har det i blodet.
    Vi ska inte ha för mycket.

  98. Kolesterolet transporteras in
    i cellerna via en speciell mekanism-

  99. -för det hamnar först i lysosomen,
    vars uppgift är att skicka ut det-

  100. -till alla delarna i cellen.

  101. Niemann-Pick är ett transportprotein
    som ska dela ut kolesterol-

  102. -och när det inte fungerar så fastnar
    kolesterolet inne i lysosomen.

  103. Jag tog med mig forskningsresultat.

  104. WT, "vild typ", är normala celler.
    De har en viss kolesterolmängd.

  105. Ett muterat Niemann-Pick-protein ger
    mer än dubbelt så mycket kolesterol.

  106. Om vi tittar i cellerna
    och färgar dem...

  107. Här är ett tiotal normala celler.

  108. Man kan ana lite cellkärnor här
    runt cellkroppen.

  109. Så färgar kolesterol normalt.

  110. Sen ser man i en Niemann-Pick-sjuk
    cell att det är otroligt mycket...

  111. Alla vita prickar symboliserar
    lysosomer fulla med kolesterol.

  112. Det här drabbar förstås
    funktionen i cellen.

  113. Det här är ett experiment-

  114. -där vi i princip har mätt hur snabbt
    lysosomerna reagerar på ett stimuli.

  115. Normalt går det på under 30 sekunder,
    medan det i Niemann-Pick-muterade...

  116. ...i celler som vi har låtit få
    lika mycket kolesterol-

  117. -så går det betydligt långsammare.

  118. Vi har försökt hitta
    sätt att lösa bort kolesterolet-

  119. -med metyl-beta-cyklodextriner.

  120. Om vi löser ut kolesterolet
    så fungerar lysosomerna igen-

  121. -så vi kan visa att det är
    kolesterolet som förstör hastigheten-

  122. -inne i lysosomerna.

  123. Jag nämnde barnen som kan få
    Niemann-Picks sjukdom och demens.

  124. Ibland kallar man till och med
    Niemann-Picks sjukdom barnalzheimer.

  125. Det får mig att komma in
    på just Alzheimers sjukdom.

  126. Det är en neurodegenerativ sjukdom.

  127. Nervcellerna i hjärnan förstörs.

  128. Om man tittar på lysosomerna
    under livet...

  129. När man blir äldre så börjar
    många cellfunktioner bli lite sämre-

  130. -för de har varit med länge och
    är inte så effektiva som i början.

  131. Om man tittar på celler
    som har Alzheimers sjukdom-

  132. -så kan man se att en hel del
    nervceller i hjärnan börjar dö.

  133. Den vänstra biten är en frisk hjärna,
    medan den högra är en sjuk hjärna.

  134. Vindlingarna i barken är djupare.

  135. Hålrummen i hjärnan är mycket större-

  136. -just för att flera av nervcellerna
    har dött.

  137. I nervcellerna kan vi se att som vid
    de lysosomala upplagringssjukdomarna-

  138. -så har vi mycket mer lysosomer.
    Nedbrytningssystemet är ansträngt.

  139. De försöker bryta ner
    saker som inte går att bryta ner.

  140. Det är ett kännetecken på alzheimer.

  141. Det bildas proteiner som inte bryts
    ner, utan de kommer utanför cellerna-

  142. -och kladdar ihop sig
    i stora aggregat.

  143. Det är de här gula bollarna.

  144. Det kallas för amyloid plack.

  145. Även inne i cellerna får man vissa
    proteiner som inte går att bryta ner.

  146. Belastningen på celler
    när de inte lyckas bryta ner det-

  147. -är det som tar död på nervcellerna
    och orsakar Alzheimers sjukdom.

  148. Tanken med forskningen om lysosomer-

  149. -är att se om vi kan hjälpa till och
    få i gång högre lysosomal aktivitet-

  150. -för att bryta ner all extra plack
    och saker som ansamlas i cellerna.

  151. Genom att öka
    lysosomens nedbrytningshastighet-

  152. -skulle vi kanske ändå kunna få
    ett långsammare förlopp av alzheimer-

  153. -och hitta nån typ av behandling.
    Den forskningen pågår i dag.

  154. Det var lite om nedbrytningssystemen.

  155. Vi ska ägna resten av tiden åt att
    prata om celldöd och cellöverlevnad-

  156. -och då kommer vi in mer
    på cancersjukdomar.

  157. Cellerna i vår kropp lever ju
    i en fantastiskt bra balans.

  158. Ingen cell tar utrymme för en annan-

  159. -utan varje organ har sin plats.

  160. Om celler blir dåliga
    så byts de ut mot nya.

  161. Varje cell
    har ett "självmordsprogram" inom sig.

  162. Om det blir fel på en cell ska den
    begå självmord och skydda kroppen-

  163. -så att cellen inte börjar växa
    okontrollerat.

  164. Det här kallas programmerad celldöd.
    Det finns också ordet "apoptos".

  165. Devisen för en cell ska vara:
    Hellre död än fel.

  166. I väldigt många cancerceller
    har cancercellerna lurat systemet.

  167. Därför kan de växa och bli fler-

  168. -och utöka sitt utrymme
    på bekostnad av normala celler.

  169. Det är ju
    ett av problemen med sjukdomen.

  170. För att förklara vad lysosomerna...

  171. Ungefär så här ser mekanismen ut
    för den programmerade celldöden.

  172. Det finns ingen lysosom med här
    riktigt ännu.

  173. Vad vår forskning har upptäckt...

  174. Det är återigen bilder på celler.

  175. När celler går i apoptos
    kan man ha nytta av lysosomerna.

  176. På den övre bilden är det tre celler,
    och de är normala.

  177. Vi ser en cellkärna och prickarna
    som är lysosomerna inne i cellen.

  178. Celler som vi har stimulerat att
    starta självmordsprogrammet syns här.

  179. Man kan se att de cellerna är...

  180. Vi ser kanske en aning av vita
    små prickar som ska vara lysosomer-

  181. -men också att mycket av innehållet
    har spillts ut utanför lysosomerna-

  182. -och finns i hela cellkroppen
    i stället.

  183. Jag och min forskargrupp
    har då kunnat konstatera-

  184. -hur lysosomerna kan delta
    i den här processen.

  185. De släpper ut
    en del av sitt innehåll.

  186. Inte allt, för det är för farligt-

  187. -men kontrollerat kan en liten skvätt
    av lysosomalt innehåll-

  188. -få en effektivare celldöd-

  189. -och gå in i mekanismen
    i det här lilla steget.

  190. Det finns ganska mycket forskning-

  191. -om att vi skulle kunna förbättra
    celldöd-

  192. -genom att få i gång lysosomerna
    på ett bra sätt.

  193. Jag tänkte visa...

  194. En kollega till mig i Danmark,
    som heter Marja Jäättelä...

  195. De forskar också
    på den här typen av mekanismer-

  196. -och de har gjort
    en intressant observation.

  197. De har jobbat med antihistaminer,
    de vanliga allergitabletterna-

  198. -som vi kanske tar lite till mans
    nu när det är mycket pollen i luften.

  199. Loratadin och Clarityn.
    Dem känner ni igen.

  200. De är inte speciellt farliga.

  201. Det är väldigt lite biverkningar
    med den typen av farmaka.

  202. Om man ger cancerceller
    de här antihistaminerna-

  203. -samtidigt som man behandlar dem
    med cytostatika-

  204. -så kan man förbättra
    effekten av cytostatikan.

  205. Här är resultat. De gröna visar olika
    koncentrationer av antihistaminer.

  206. Utan cytostatika är det helt okej.
    Det här är bra cellöverlevnad.

  207. Om man tillsätter lite cytostatika...

  208. Den vita visar cellöverlevnad
    när man bara har cytostatika.

  209. De gröna visar att det blir bättre
    om man samtidigt har antihistaminer.

  210. Vad gör då antihistaminerna?

  211. Förutom att de påverkar
    frisättningen av histamin-

  212. -så går ämnena in i lysosomen
    och förstör effekten-

  213. -av ett protein
    som heter surt sfingomyelinas.

  214. Sfingomyelinaset syntetiserar en viss
    typ av fetter i lysosomens membran-

  215. -och utan de här fetterna blir
    lysosomens membran mycket skörare.

  216. Jag visade på förra bilden
    den lilla rosa lysosomen.

  217. Det läcker ut
    mer av lysosomens innehåll-

  218. -så man kan få en större celldöd
    tillsammans med cytostatika.

  219. Antihistaminerna i sig är ofarliga.

  220. Bara ihop med cytostatika
    får man större celldöd.

  221. Det här var cellkulturexperiment,
    men man har gått vidare-

  222. -och det är det riktigt intressanta.

  223. Man gick
    till det danska cancerregistret-

  224. -och så tittade man
    på en halv miljon patienter.

  225. Fanns det några patienter som fick
    cytostatika för sin cancersjukdom-

  226. -som råkade vara allergiska
    och åt antihistaminer?

  227. Det är inte mycket att se, men jag
    förstorade det som var intressant.

  228. Just den här Loratadin-antihistaminen
    hittade man positiva effekter av.

  229. Det här är statistiska mått
    som ska tolkas så här...

  230. Det var en halv miljon patienter.

  231. Deras risk att dö i sin cancer
    satte man till 1.

  232. Om risken ökade blev siffran över 1.

  233. Om risken minskade för en undergrupp
    av patienter så blev siffran under 1.

  234. Här kan vi se att de cancerpatienter
    som åt Loratadin-

  235. -fick en lite minskad risk att dö
    i sin sjukdom. 0,9 i stället för 1.

  236. Om de åt Loratadin
    samtidigt som de fick cellgifter-

  237. -så fick de
    en ytterligare förstärkning.

  238. Det är ett intressant resultat som
    visar att man skulle kunna kombinera-

  239. -och med hjälp
    av större lysosomal celldöd-

  240. -få cancerceller att dö
    i större utsträckning.

  241. Förutom att lysosomerna läcker saker-

  242. -så har vi också funderat lite på
    det här pH-värdet...

  243. Lysosomer är ju så sura. Vad har det
    för betydelse i cancerceller?

  244. Vi jämförde olika cancerceller.

  245. Det här är cancer
    från näsa- och halstumörer-

  246. -som vi använde i det här projektet.

  247. Vilket pH-värde har lysosomen?

  248. Hur känslig är cancern för...

  249. Hur snabbt kan vi ta död på cancern
    med cellgifter?

  250. På den här axeln är det överlevnad.

  251. Vi har lysosomalt pH på X-axeln.

  252. Ju lägre pH en cellinje har,
    desto sämre lever de.

  253. Fler celler överlever med högt pH-

  254. -vilket betyder att vi ska sträva
    efter lysosomer som är väldigt sura.

  255. Då får vi också
    en större effekt av cytostatika.

  256. Vi fortsatte att leta efter ämnen som
    kunde påverka lysosomernas surhet-

  257. -och vi identifierade
    ett ämne som heter trichostatin A.

  258. Här visar vi att det sänker
    pH-värdet i lysosomerna.

  259. Vi kunde visa
    med flera olika behandlingar att...

  260. Vi visar hur många celler som dör
    på den här axeln.

  261. Så fort vi sätter till trichostatin
    som gör lysosomerna mer sura-

  262. -får vi en mycket högre celldöd.

  263. Mina kollegor i Danmark har gått
    vidare med resultaten på patienter.

  264. Jag kan tyvärr inte visa resultaten,
    för de är precis nyss publicerade.

  265. De vände lite på tanken och sa:

  266. "Vad finns det för farmaka..."

  267. "Vad tar man för medicin
    som kan påverka surhet?"

  268. Jo, magmedicin. Den här typen
    om man har sura uppstötningar och så.

  269. Det finns många olika, men det finns
    nåt som heter protonpumpshämmare.

  270. Det är de medicinerna som gör
    att det bildas mindre magsyra.

  271. De stänger av den lilla pumpen
    som finns i vår magsäck.

  272. Jag har ju redan sagt
    att lysosomen är cellens mage-

  273. -och protonpumpshämmarna stänger
    också ner lysosomens surhetsgrad.

  274. Hypotesen blev
    att patienter med protonpumpshämmare-

  275. -och inte fullt så sura lysosomer...

  276. Kan det vara så att inte har
    lika stor effekt av cytostatika-

  277. -som dem som har kvar
    sina mer sura lysosomer?

  278. De preliminära resultaten säger:
    Ja, till viss del.

  279. Inte lika imponerande resultat
    som för Loratadin-

  280. -men det verkar trots allt
    som att även den teorin stämmer.

  281. Vi behöver sura lysosomer
    för att få bra effekt av cytostatika.

  282. Cancerceller
    har förändrade lysosomer.

  283. Här är resultat från många år sen-

  284. -men som vi sen
    mer och mer har uppskattat.

  285. Det här är normala celler
    som finns i bröstvävnad.

  286. Det är ungefär normala lysosomer
    med många små prickar.

  287. Men i vissa bröstcancerceller
    såg vi inte de här små prickarna-

  288. -runt cellens kärna, utan lysosomerna
    låg i ytterkanten av cellerna.

  289. Och då har det...

  290. Vi kommer in på att lysosomerna inte
    bara kan hjälpa till vid celldöd-

  291. -utan lysosomerna kan hjälpa till
    vid cellöverlevnad-

  292. -och det här är kanske den nyaste
    kunskap som vi har om lysosomer.

  293. Vi pratade lite om autofagocytosen-

  294. -den lilla "sopbilen" som åker in.
    Vi tittade på celldöden.

  295. Om cellens ytterhölje,
    det som jag kallar plasmamembran...

  296. Om det börjar gå sönder här,
    och det kommer in saker från utsidan-

  297. -så är det ju risk att cellen dör.

  298. Det som finns inne i cellen kan läcka
    ut om den inte behåller ytterhöljet.

  299. Det är allvarligt, för då dör cellen,
    men då har vi lysosomer-

  300. -och lysosomer kan då känna av
    den här inströmningen av vissa joner-

  301. -och snabbt gå
    till hålet i cellens yta-

  302. -och liksom sätta sitt eget
    lilla membran där som ett plåster.

  303. Jag har en bild här för att visa...

  304. ...en ganska stor cell, en äggcell.

  305. Om man orsakar en skada här...

  306. Det gröna här är cellens membran
    som vi ser.

  307. Om man får en skada här så börjar...

  308. Ni ser små gröna ämnen komma intill-

  309. -och det bildas en liten propp
    över skadan-

  310. -och proppen består av lysosomer.

  311. Wow... De kan verkligen vara
    ett sånt där "multi-tool"-

  312. -som kan användas till vad som helst.

  313. Vi är ganska intresserade av
    hur solljus skadar celler.

  314. Vi vet
    att solstrålar tränger ner i huden.

  315. Man kan dela upp solens strålar
    i både UVA- och UVB-strålning.

  316. De två stråltyperna når jorden.

  317. UVB-strålningen är starkast
    och kan orsaka mutationer-

  318. -och skulle potentiellt kunna ge oss
    hudcancer.

  319. UVA kan tränga djupt ner även om den
    inte har riktigt lika mycket energi.

  320. Vi hade under flera år studerat
    hur celler reagerar på UVA-strålning-

  321. -och förvånande nog skadade vi
    deras membran, men cellerna dog inte.

  322. Det stämde liksom inte riktigt.

  323. De resultaten låg i byrålådan
    i säkert fem, sex år-

  324. -och när vi fick kunskap om lysosomal
    exocytos, så sa vi: "Jaha..."

  325. "Det kanske är så att när vi strålar
    med UV-strålning på våra hudceller"-

  326. -"så dör de inte, för lysosomerna
    hjälper till att laga det här."

  327. Här ser vi bara cellytan,
    inget inne i cellen-

  328. -för vi hade inte sönder cellerna.

  329. Det här kan ni fundera på.
    Här ligger det en cell-

  330. -fast den syns inte, för det finns
    inget från lysosomerna på cellytan.

  331. När vi har strålat med UVA-strålning
    ser vi gröna kanter på cellen-

  332. -vilket betyder att lysosomerna
    har kommit ut ur cellen och lagat.

  333. En liten aning efter UVB, men det är
    mycket mer dominerande efter UVA.

  334. Den här mekanismen är fantastisk
    när celler inte ska dö av en skada-

  335. -utan måste fortleva.

  336. Tyvärr är det så att cancerceller
    har en förmåga att överleva-

  337. -så varför inte kidnappa den här
    mekanismen, så att cancercellerna-

  338. -kan styra lysosomerna
    och få dem att göra som de vill?

  339. Om man får cancer så börjar den
    alltid växa på ett begränsat ställe-

  340. -för bindväv och sånt håller ihop...

  341. Våra organ
    är snyggt placerade i kroppen.

  342. De flyter inte omkring, utan det
    finns hinnor och membran runt dem-

  343. -för att inget ska vara
    på fel ställe.

  344. En cancersjukdom som fortsätter...

  345. Den stora risken
    som ofta gör en cancersjukdom dödlig-

  346. -är att cancern metastaserar sig och
    bildar dottersvulster nån annanstans.

  347. Hur går då det till? De här små blå
    ska symbolisera cancerceller-

  348. -och de ligger på ett litet basal-
    membran som ska hålla dem på plats.

  349. Men om cellerna kan släppa ut
    nedbrytande ämnen utanför cellerna-

  350. -så kan man göra hål i det här
    och få cellerna att krypa i väg-

  351. -in i blodströmmen
    och hitta ett annat ställe i kroppen-

  352. -och där bilda en dottertumör.

  353. Kan det vara så att de nedbrytande
    ämnena som påverkar basalmembranet...

  354. Kan de komma från lysosomerna?
    Lysosomer är ju bra på att bryta ner.

  355. Här är exempel från melanomceller.

  356. Malignt melanom är hudcancerformen
    som man får i pigmentbildande celler.

  357. Vi har tittat på förmågan hos cellen-

  358. -att gå igenom ett sånt här membran.

  359. Vi ser här i procent hur många celler
    som kan krypa igenom membranet.

  360. I ett obehandlat malignt melanom-

  361. -kunde runt 40 procent av cellerna
    gå igenom vårt testmembran.

  362. Vi behandlade cellerna med hämmare-

  363. -av just de här lysosomala
    proteinerna som är nedbrytande.

  364. Vissa hade fantastiskt fin effekt,
    men alla gjorde så att vi fick-

  365. -mindre av den här invasionen
    över membranet.

  366. I stället för att bara vara ett sätt
    för celler att laga membranet-

  367. -så kan cancerceller
    helt enkelt kidnappa lysosomen.

  368. Det behövs ingen skada. Cancercellen
    behöver bara få tag på lysosomen-

  369. -och stimulera den att ta sig upp
    till plasmamembranet-

  370. -och där släppa ut allt sitt
    nedbrytande ämne utanför cellen.

  371. Om man inte har ett trasigt membran,
    och det åker upp lysosomer-

  372. -så blir membranet väldigt stort-

  373. -så man får även små vesiklar.

  374. Membranbitar åker bort från cellen-

  375. -och där kan speciellt cancerceller
    skicka med en massa substanser-

  376. -som kan stimulera runtomkring och
    verkligen få i gång tumörbildningen.

  377. Det har blivit väldigt intressant-

  378. -att förstå hur cancerceller får
    processen som kallas exocytos-

  379. -att skjuta ut saker ur cellen
    som borde stanna kvar inne i cellen.

  380. Vi har mätt de små, små vesiklarna.

  381. Om vi hade haft med
    en helt normal cell-

  382. -så hade det inte kommit ut nåt
    ur cellerna-

  383. -men cancerceller spottar ut det här
    spontant hela tiden.

  384. Om vi ger dem UVA-strålning så får vi
    en ännu högre effekt av det här.

  385. Vi får ytterligare
    mycket större komponenter av det här-

  386. -som kommer ut ur cellerna.

  387. Det här är fortfarande ett område-

  388. -där vi inte har kunskapen än
    exakt hur vi ska tolka det.

  389. Vi har lite svårt att mäta
    vad som finns inuti dem.

  390. Men det blir nog viktigt i framtiden
    för att kunna diagnosticera cancer.

  391. Man kan hitta cancer i blodet genom
    att hitta såna här små membranbitar.

  392. Men också för att förstå
    hur cancer utvecklas.

  393. Vi vet att cancerceller
    kan kidnappa lysosomerna-

  394. -och med UV-strålning kan vi också få
    fler lysosomer att exocytera.

  395. Om vi redan skulle råka ha en tumör,
    till exempel i huden-

  396. -och den träffas av solljus,
    så skulle det kunna vara farligt-

  397. -för den skulle kunna stimulera
    ännu mer av ämnena-

  398. -att komma ut utanför cellerna
    och stimulera metastasering.

  399. För att testa det här
    använde vi zebrafiskar.

  400. De är små yngel av zebrafiskar,
    och i dem injicerar man tumörceller.

  401. Precis här bakom ögonen-

  402. -finns ett litet hålrum
    där man kan injicera tumörceller.

  403. Cellerna är fluorescerande,
    så fisken är här.

  404. Då ser man bara
    de här lysande tumörcellerna.

  405. Sen väntar man nån dag och ser om
    tumörcellerna har kunnat sprida sig-

  406. -till bakkroppen på den lilla fisken.

  407. Då är det ett tydligt tecken på
    att det här är en metastasering.

  408. Ett modellsystem
    för hur de metastaserar.

  409. Här har vi då ett exempel
    efter att vi har gett UVA-strålning.

  410. Vi har en del celler här, men även
    i bakkroppen - som vi har förstorat-

  411. -så ser man ett litet pärlband av
    cancerceller i bakre delen av fisken.

  412. Efteråt såg man att det spontant
    blir lite celler i bakkroppen-

  413. -men om vi strålar cellerna
    med UVA eller UVB-

  414. -så ökar vi det här väldigt mycket.

  415. Vi kan visa att det är
    otroligt viktigt med solskyddsmedel-

  416. -på den normala huden, men om man
    skulle råka ha en förändring i huden-

  417. -så är det ännu viktigare för att
    minska risken att den sprider sig.

  418. Nåt väldigt, väldigt litet
    som en lysosom-

  419. -har en väldigt stor betydelse
    för väldigt många sjukdomar.

  420. Efter att ha hållit på med dem
    i över 20 år är vi långt från mål-

  421. -men vi kan mycket mer i dag, och vi
    vet vad vi vill göra i framtiden.

  422. Vi hoppas så småningom kunna öka
    lysosomernas degraderande förmåga-

  423. -för att i de neurodegenerativa
    sjukdomarna, som Alzheimers sjukdom-

  424. -där lysosomerna inte orkar med-

  425. -få bättre fart på dem där.

  426. Vi vill styra lysosomens stabilitet
    bättre-

  427. -så att vi kan få cancerceller
    att dö effektivare.

  428. Vi vill ha bättre verktyg där.

  429. Vi vill kontrollera lysosomernas
    rörelser så att de är på rätt ställe-

  430. -och inte spiller ut sitt innehåll
    utanför cellerna-

  431. -för att på så sätt kunna orsaka
    metastasering.

  432. Jag kan inte tacka
    utan att också berätta-

  433. -vilka som har hjälpt till
    med forskningen. Här är medlemmar-

  434. -som har varit med.
    Till exempel onkologikliniken-

  435. -öron-näsa-halskliniken,
    hudkliniken, kardiovaskulär medicin-

  436. -och även en del samarbeten
    i Jönköping.

  437. Väldigt små saker med väldigt stor
    betydelse. Tack så mycket.

  438. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lysosomernas roll vid cancer och alzheimer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Öllinger, professor i experimentell patologi, berättar om hur vi kan utnyttja kunskapen om lysosomens funktion för att bota sjukdomar. Lysosomer ansvarar för nedbrytning och återvinning av material i cellen men spelar också en viktig roll vid cancer och Alzheimers sjukdom. Utan fungerande avfallshantering kan inte celler fungera. Inspelat den 26 april 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler
Ämnesord:
Allmän medicin, Alzheimers sjukdom, Cancer, Celler, Cellpatologi, Medicin, Patologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.