Titta

UR Samtiden - I slott och koja

UR Samtiden - I slott och kojaDela
  1. Nåt som man kan säga är att
    innehållet i guidernas berättelser-

  2. -ofta påverkas av vilka sorts frågor
    som ställs i vår tid.

  3. Jaha, hörni...

  4. "I slott och koja.
    Hur skapas Östergötlands kulturarv?"

  5. Rubriken skulle egentligen kunna vara
    "Hur skapas kulturarv i Sverige?"

  6. Det jag talar om
    är inte specifikt för Östergötland-

  7. -men jag hämtar exempel
    från Östergötland.

  8. Föredraget bygger på ett projekt-

  9. -som finansieras av Riksantikvarie-
    ämbetet, och som jag har haft-

  10. -med två kollegor -
    Bodil Axelsson och Lasse Kvarnström.

  11. Varför ska man då
    titta på Östergötland?

  12. Det kanske är självklart för er
    som är här som bor i Östergötland.

  13. Det är ju ett spännande landskap,
    inte bara i största allmänhet-

  14. -utan det är en region
    med många spår av det förflutna.

  15. Det finns många exempel på materiellt
    kulturarv, som kyrkor, slott-

  16. -borgar, oskiftade byar-

  17. -och intellektuella kändisars
    bevarade hus.

  18. Det finns mycket sånt i Östergötland.

  19. Några miljöer som jag kommer att
    hänvisa till i det här föredraget-

  20. -är bland annat Löfstad slott,
    Ellen Keys Strand-

  21. -Övralid, där Verner von Heidenstam
    bodde, och en by i söder-

  22. -som heter Smedstorps dubbelgård.

  23. Norrköpings industrilandskap och
    andra miljöer passerar längs vägen.

  24. Men vi måste börja
    i begreppet "kulturarv"-

  25. -för det kan man ladda
    med olika betydelser.

  26. En väldigt allmän betydelse-

  27. -är att säga att all kultur
    som vi har ärvt är kulturarv.

  28. Men en annan möjlig definition,
    som är ganska vanlig-

  29. -är att säga
    att kulturarv är sånt som knyts till-

  30. -en institutionell praktik.

  31. Det kan vara museer, till exempel-

  32. -där personalen har valt ut
    delar av det förflutna-

  33. -och bestämt
    att det här är värt att bevara.

  34. I det här föredraget föreslår jag
    i stället en tredje definition-

  35. -nämligen att kulturarv
    är ärvd kultur som har valts ut-

  36. -av institutioner och av andra.

  37. För i själva verket, så är ju
    väldigt många aktiva i processen-

  38. -att välja ut vilken kultur som
    ska bevaras och vad som ska användas.

  39. På 1970-talet fanns det en rörelse
    som kallades "Gräv där du står".

  40. Känner nån igen det begreppet?

  41. Det var ett slags social rörelse,
    där vanliga människor dokumenterade-

  42. -och forskade om sina arbetsplatser.

  43. Man kom på
    att t.o.m. gamla industrilokaler-

  44. -skulle kunna räknas som kulturarv.
    På den tiden var det en helt ny idé.

  45. Det visar
    att kulturarv förändras över tid.

  46. Det förändras också vilka som
    är aktiva i processen att definiera-

  47. -vad kulturarv är
    och skulle kunna vara.

  48. Fokus i den här framställningen
    är en grupp av aktörer-

  49. -som är väldigt aktiva
    i att välja kulturarv.

  50. Att välja vilken del av vår historia
    som är värd att talas om: guider.

  51. Alla har nån gång stött på en guide.

  52. Det finns oräkneliga guider
    runtom på jorden.

  53. Det finns tusentals guider
    också i Sverige.

  54. Det här är en...

  55. Det finns en stor blandning
    av människor som arbetar som guider.

  56. Några är anställda
    vid kulturinstitutioner-

  57. -andra är "fria entusiaster"
    eller entreprenörer.

  58. Några försöker tjäna pengar
    på att guida-

  59. -och ganska många guider har bildat
    föreningar, t.ex. här i Linköping-

  60. -där Linköpings guideklubb finns.

  61. Det finns ganska många
    guideföreningar runtom i Sverige.

  62. De här guiderna är viktiga-

  63. -för de väljer
    och de fixerar betydelser.

  64. I den meningen
    är de med och skapar kulturarv.

  65. När de pekar ut
    en betydelse i en miljö-

  66. -så får besökarna som är där idéer-

  67. -om vad det är man ska komma ihåg-

  68. -och på vilket sätt man ska förstå
    den miljö som man besöker.

  69. Jag ska lägga till en sak-

  70. -nämligen att guidade visningar
    ju har två aktörer:

  71. Guiderna och besökarna.

  72. Det vi har funnit i vår studie-

  73. -när vi har följt visningar
    runtom i Sverige-

  74. -är att besökarna
    ofta är från trakten-

  75. -snarare än långväga turister.

  76. Det här har viss betydelse, vilket
    vi ska se längre fram i föredraget.

  77. Vi ska börja
    med tre stycken skrivbord.

  78. Det är skrivborden på Löfstad slott,
    på Ellen Keys Strand-

  79. -och på Verner von Heidenstams
    Övralid.

  80. I alla de här tre miljöerna,
    så visas besökarna runt av guider.

  81. På alla dessa ställen
    finns ett skrivbord.

  82. Men ett skrivbord
    kan betyda flera olika saker.

  83. En besökare som ser ett skrivbord
    och några stolar ser just detta.

  84. Men en guide kan fixera
    betydelsen av det här skrivbordet.

  85. Ett exempel: Här ser vi
    ett skrivbord på Löfstad slott.

  86. Man kommer hit, och guiden berättar-

  87. -att här satt greve Piper
    och styrde allting.

  88. Ägaren till Löfstad
    var företagsledare.

  89. Här skriver man inte dikter,
    utan härifrån styrs ett företag.

  90. Samtidigt finns det andra saker
    att berätta-

  91. -till exempel att greven stördes av
    alla hästar som rörde sig på vägen.

  92. Det var centrum i ett lokalsamhälle-

  93. -då när det verkligen var
    ett storföretag.

  94. På det här sättet frammanar guiden-

  95. -en bild av
    hur det kan ha sett ut och låtit.

  96. De fixerar betydelse.

  97. Om vi tar skrivbordet
    på Ellen Keys Strand-

  98. -eller det på Heidenstams Övralid-

  99. -så fixeras andra betydelser.

  100. Där handlar det inte om
    att leda företag, utan om att skriva.

  101. I Ellen Keys fall,
    som var en intellektuell kvinna-

  102. -som hade korrespondens
    med människor runtom i Europa...

  103. Hela den verksamheten målas upp när
    vi står framför det här skrivbordet.

  104. Men guiden berättar också
    att det finns en stol till bredvid.

  105. Där satt Ellen Keys medhjälpare,
    Malin Blomsterberg-

  106. -som kunde ta hand
    om enklare korrespondens.

  107. Vid Heidenstams skrivbord hör vi
    att han hade slutat skriva romaner-

  108. -när han bosatte sig på Övralid.
    Han fick inte riktigt till det.

  109. Men där finns ordböcker.
    Heidenstam var ju en känd författare-

  110. -men han hade problem att stava, så
    ordböckerna är fullständigt utslitna.

  111. På det sättet så laddas hela den här
    miljön och möblerna med betydelse-

  112. -tack vare att guiden
    gör att vi ser de här föremålen.

  113. Det är naturligtvis så-

  114. -att olika guidningar
    behandlar olika innehåll.

  115. Det finns ju en enorm bredd
    av ämnen och personer-

  116. -som behandlas
    i olika guidade visningar.

  117. Men om man ska karakterisera
    innehållet i guidade visningar-

  118. -så är det väldigt ofta
    ett platsbundet innehåll.

  119. Guiderna visar ju vad som finns
    rent materiellt i det här rummet.

  120. Det gör att innehållet tenderar
    att vara ganska lokalt förankrat-

  121. -snarare än satt
    i en nationell kontext-

  122. -vilket är vanligt i äldre historie-
    skrivning med nationen som inramning.

  123. Det är inte alls lika självklart
    i guidade visningar.

  124. Det finns ofta en blandning-

  125. -av information och anekdoter.

  126. Det underhållande hänger ihop med att
    guiden måste ha besökaren med sig.

  127. Det måste vara någorlunda roligt,
    annars tröttnar man och vill gå.

  128. Jag skulle vilja hävda att anekdoter
    många gånger är väldigt funktionella-

  129. -för de kan bära på en mening.
    Vi kan ta ett exempel från Övralid.

  130. Guiden där
    visade fram en karolinervärja.

  131. Den fick Heidenstam
    när han fyllde 70 år.

  132. Då ska han ha sagt: "Äntligen nåt
    jag kan få användning för."

  133. Det är ju lite skrattretande-

  134. -men han behövde en värja för att
    jaga bort kråkor från körsbärsträdet.

  135. Scenen som man ser framför sig
    när guiden berättar om det-

  136. -gör allt så mycket mer levande.

  137. Här öppnar det för att man tänker-

  138. -att det stela nationalmonumentet-

  139. -får en mer mänsklig gestalt och
    blir möjlig att identifiera sig med.

  140. "Närvaro i olika tidslager"
    är en annan aspekt av den här genren.

  141. Ofta handlar det om
    en tid för längesen-

  142. -men samtidigt är besökarna i nuet-

  143. -och det blir en rörelse fram
    och tillbaka på ett helt annat sätt-

  144. -än i en historisk framställning, där
    man hela tiden är i det förflutna.

  145. Här går vi fram och tillbaka.

  146. Det finns som sagt stora variationer
    i vilket innehåll som behandlas-

  147. -i guidade visningar,
    men man kan säga-

  148. -att innehållet i guidernas
    berättelser ofta påverkas av-

  149. -vilka frågor som ställs i vår tid.

  150. Ett exempel
    från Östgötakorrespondenten-

  151. -från sommaren 2017-

  152. -är en guidning som de lokala
    entusiasterna har plockat fram-

  153. -på temat kvinnohistoria.

  154. Det här är ett framträdande drag-

  155. -i det material som vi har samlat
    ihop från runtom i Sverige.

  156. Tittar vi på utbudet av visningar
    i Norrköpings industrilandskap-

  157. -så finns det en som följer
    i Moa Martinsons fotspår.

  158. Det finns en annan som ger stort
    utrymme till en fiktiv arbetarkvinna-

  159. -som hette Johanna.

  160. Jag har nämnt Strand
    och Löfstad slott-

  161. -där kvinnors liv och deras efter-
    lämnade ägodelar ofta står i fokus.

  162. Vad har vi här?

  163. Det är ett fotografi från ett kök.

  164. Det är köket på Ekenäs slott.

  165. Det finns en järnspis, en brödspade
    och andra saker som man finner-

  166. -i ett kök från äldre tid.

  167. Det som är så intressant här-

  168. -är att de flesta av oss
    associerar slott-

  169. -med de rika människorna.

  170. Men guiden här tar faktiskt
    med besökarna ner i köket.

  171. Här höll de arbetande kvinnorna till.

  172. De var viktiga i den här miljön,
    vilket betonas av guiden.

  173. Det finns flera såna exempel.

  174. Smedstorps dubbelgård,
    den oskiftade byn-

  175. -i södra Östergötland.

  176. Här lämnar guiden också stort utrymme
    åt kvinnors villkor i historisk tid.

  177. Var de arbetade och med vad.

  178. Vad de har berättat, och så vidare.

  179. Kvinnors villkor har ju inte varit
    osynliga i äldre historieskrivning-

  180. -men det är ändå slående att kvinnors
    historia synliggörs så pass mycket-

  181. -i det här materialet
    i de guidade visningarna-

  182. -särskilt i människors livsmiljöer.

  183. Vi lämnar guidningarna i nån minut.

  184. På Internationella kvinnodagen-

  185. -lanserades
    "Svenskt kvinnobiografiskt lexikon".

  186. Det finns fritt på nätet. Där finns
    levnadsteckningar över tusen kvinnor-

  187. -som har gjort skillnad i historien.

  188. Det är ett uttryck för vad som
    uppfattas som viktiga frågor i dag.

  189. Både detta lexikon
    och de guidningar som vi har följt-

  190. -visar att det finns ett intresse
    för den här typen av historia nu.

  191. Det är också ett exempel på att
    kulturarvet omtolkas och nytolkas.

  192. Vad är det egentligen som händer i
    guidade visningar i historisk miljö?

  193. Vi har nu sagt nånting om innehållet.

  194. Det finns... De är så mångfacetterade
    att det är svårt att ge-

  195. -en heltäckande karakteristik-

  196. -men vi kan säga att det är en genre
    som bygger på muntlig kommunikation-

  197. -och på att alla rör sig i rummet.

  198. Det är en ständig utmaning
    för guiden att behålla-

  199. -alla besökares uppmärksamhet.

  200. Jag har nämnt
    "förförande strategier"-

  201. -till exempel humor och bisarra
    detaljer som gör att man vaknar till-

  202. -och att intresset behålls.

  203. Det finns också
    det dialogiska inslaget.

  204. Det är ju inte bara guiden som
    är närvarande, utan också besökarna.

  205. Det händer ganska ofta att besökare
    ställer frågor eller kommenterar.

  206. Jag vill ge ett exempel,
    som är hämtat från Ellen Keys Strand.

  207. Hon har gett namn åt Key-huset
    på Linköpings universitet.

  208. Visningen på Strand
    handlar om Ellen Key-

  209. -men när besökarna kommer in i köket,
    så utspelar sig en dialog.

  210. En besökare säger så här-

  211. -om Ellen Keys medhjälpare,
    Malin Blomsterberg:

  212. "Var hon härifrån trakten?"

  213. "Nej, hon kom från Skåne. Eslöv,
    har jag för mig", säger guiden.

  214. "Men bodde Malin i huset?" frågar
    besökaren, som verkligen vill veta.

  215. "Ja, men vi visar inte det.
    Det låg bredvid signallådan där."

  216. "Okej", säger besökaren.
    Nu säger en annan besökare:

  217. "Slutade det inte tragiskt
    med Malin?"

  218. "Jo", säger guiden.
    "Ska jag berätta?"

  219. "Ja", säger alla.
    "Det kan jag göra", säger guiden.

  220. Det är ett exempel på hur besökarna
    nästan driver guiden framför sig-

  221. -och påverkar innehållet.

  222. De påverkar vad som kommer
    att behandlas i visningen.

  223. Besökarna på de visningar som vi har
    följt är ofta väldigt intresserade-

  224. -och kunniga, vilket hänger ihop med
    att de ofta har lokalkännedom.

  225. Det bryter av jämfört med tidigare
    studier av guidade visningar-

  226. -där det är turistbussar som har
    farit runt och besökarna är trötta-

  227. -och kanske inte jätteintresserade.

  228. Det här är nåt annat, och det skapar
    en helt annan dynamik i visningen.

  229. Om guiderna är väsentliga
    för att forma och skapa kulturarvet-

  230. -så måste vi säga att också besökarna
    i ett sånt här tillfälle-

  231. -är medskapare av kulturarvet.

  232. Om vi ska summera...

  233. Det här är min sista bild
    i den här framställningen.

  234. Vilka kulturarv är det som skapas
    vid guidade visningar?

  235. Man får säga
    att det är slott mer än koja.

  236. Kojorna finns nämligen inte kvar.

  237. Kojor från medeltiden
    eller från 1800-talet-

  238. -finns sällan mitt ibland oss.

  239. Sånt har man rivit.

  240. Slotten finns kvar.

  241. Det är de rikas möbler
    och deras korrespondens.

  242. Det är allt som finns i våra arkiv -
    den historia som har skrivits-

  243. -och som fortsätter att skrivas,
    även om historiker under senaste år-

  244. -har använt nya källmaterial
    och då breddat historieskrivningen.

  245. Men ser man till guidade visningar,
    så är det mer slott än koja.

  246. Samtidigt - och här blir det
    så intressant - så finns guiden där-

  247. -som en kreativ, skapande människa-

  248. -med förmågan
    att fixera platsens betydelse-

  249. -och som kan addera information och
    berättelser som besökaren inte ser.

  250. Med hjälp av guidens kunskap-

  251. -så kan hela rummet
    laddas med nya betydelser-

  252. -och då blir det till exempel
    möjligt att bredda historien-

  253. -från att ha dominerats av män-

  254. -till att i ökad utsträckning
    också inkludera kvinnor.

  255. Jag har också varit inne på
    samspelet mellan guider och besökare.

  256. Guiderna är viktiga medskapare
    av kulturarv i vår tid-

  257. -men besökarna är också delaktiga.

  258. Om det är nån som vill läsa mer
    om det här som jag har talat om-

  259. -så har vi nån publikation på väg,
    och några som finns tillgängliga nu.

  260. Tack ska ni ha.

  261. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - I slott och koja

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

David Ludvigsson, professor i historia, berättar om klassmarkörer och andra viktiga faktorer i Östergötlands kulturarv. Inspelat på Linköpings universitet den 13 mars 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Geografi, Historia, Norden, Sociala klasser, Sverige, Sveriges historia, Östergötland
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Synen på psykisk sjukdom

Under 1800-talet byggdes psykiatriska institutioner upp runt om i Sverige. Vi besöker Vadstena hospital där bland annat snurrstolar och kräkmedel användes för att behandla patienterna. Cecilia Riving berättar om gränsdragningen mellan sjukt och normalt.