Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Föräldrar med adhdDela
  1. När det blir tjafs
    eller en konflikt med mitt barn-

  2. -hur kan jag göra
    för att konflikten inte ska eskalera?

  3. Tack så mycket
    och tack så jättemycket för inbjudan!

  4. Väldigt trevligt att få komma hit
    och berätta om vårt projekt-

  5. -som handlar om alla fantastiska
    föräldrar med en egen adhd-diagnos.

  6. Vi är tre som pratar här.
    Det är jag, som är Tatja.

  7. Sen har jag med mig Sofia - arbets-
    terapeut - och Therese - psykolog.

  8. Vi har en plan. Jag introducerar-

  9. -och berättar om
    bakgrunden till projektet.

  10. Sen tar Therese och Sofia över och
    pratar om föräldrastödsprogrammet-

  11. -som de kan så mycket bättre
    än vad jag kan.

  12. Er första fråga är kanske
    vad ett föräldrastödsprogram är.

  13. I det här sammanhanget menar vi
    föräldrastöd i grupp-

  14. -av sorten som Komet eller ABC,
    som är vanliga föräldrastödsprogram.

  15. De har som syfte att stärka
    relationen mellan föräldrar och barn-

  16. -och minska risken för konflikt-

  17. -genom att stötta föräldrarna
    med det här-

  18. -att använda sig av bra och effektiva
    föräldraskapsstrategier.

  19. Den typen av föräldrastödsprogram
    pratar vi om-

  20. -men mer specifikt anpassat
    för föräldrar med adhd.

  21. Bakgrunden till det här arbetet,
    som vi har jobbat med sen 2016-

  22. -är ett uppdrag av Socialstyrelsen-

  23. -som frågade oss
    om vi kunde göra en kartläggning.

  24. "Vad finns det för
    föräldrastödsprogram ute"-

  25. -"som görs på mottagningar
    i samhället?"

  26. "Finns det internationellt?
    Vad finns det?"

  27. Det var det vi började med 2016.
    Sen ledde det fram till-

  28. -att vi fick frågan om att ta fram
    en sån här anpassad, bra insats-

  29. -som vi jobbade med förra året.

  30. Under det här året
    gör vi en första utvärdering-

  31. -med hjälp av
    en grupp föräldrar med adhd.

  32. Den allra första kartläggningen
    från 2016-

  33. -kan man hitta i sin helhet på nätet
    om man går in på Nka:s hemsida.

  34. Alltså
    Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

  35. Där finns rapporten om man vill
    titta på detaljer i hur vi gjorde-

  36. -vad vi kom fram till
    och vad föräldrarna sa.

  37. Nu tänkte jag berätta lite kort om
    hur kartläggningen var gjord.

  38. Syftet var att undersöka
    behov hos föräldrar med adhd-

  39. -och vad det finns för
    befintliga insatser.

  40. Då utgick vi ifrån
    evidensbaserad praktik...

  41. ...där vi tog in målgruppens
    - alltså föräldrar med adhd-

  42. -erfarenheter, behov och sammanhang-

  43. -genom individuella intervjuer
    och fokusgrupper-

  44. -där vi ville fånga behov,
    om man hade fått nån typ av insatser-

  45. -och vad man tyckte om de insatserna.

  46. Sen tog vi också in synpunkter
    från professionella.

  47. Sen gjorde vi
    en systematisk litteratursökning-

  48. -när det gäller vetenskaplig
    litteratur inom det här området.

  49. Det var en väldigt samstämmig bild.

  50. Det som vi fick av föräldrar med adhd
    bekräftades även av professionella-

  51. -och de få studier som man kunde
    hitta inom det här området.

  52. Så beskrivningarna stämde väldigt bra
    överens med varann.

  53. Föräldrarna beskrev en hel del
    utmaningar i familjevardagen.

  54. De här utmaningarna beskrevs vara-

  55. -väldigt mycket inom två områden-

  56. -som båda två kan kopplas till
    svårigheter med exekutiva funktioner-

  57. -som många vuxna med adhd
    kämpar med varje dag i sin vardag.

  58. Då beskrev man
    att man ofta har svårt-

  59. -att organisera sin vardag, planera-

  60. -och hålla all information i gång-

  61. -och i det aktiva arbetsminnet
    för att komma ihåg vad som ska hända.

  62. Alla tider, alla överenskommelser,
    vad som ska handlas, tvättstugan-

  63. -och alla de här vardagsbitarna
    i vanlig familjevardag.

  64. Det blir svårt för många med adhd.

  65. Det andra området var
    i relation till barnen-

  66. -där man upplever utmaningar-

  67. -när det gäller att hålla fokus,
    vara närvarande-

  68. -vara en lyssnande förälder-

  69. -att ha tålamod och att hjälpa barnet
    med barnets känsloreglering-

  70. -när man samtidigt kanske kämpar med
    sin egen känsloreglering.

  71. Och att man är konsekvent.

  72. Hålla sin plan och sin strategi
    så som man vill.

  73. Det var de här två stora områdena
    som föräldrarna rapporterade om.

  74. Det praktiska
    och i relation till barnen.

  75. Det här går in i varann, så klart.

  76. När man har exekutiva svårigheter
    och kämpar med barnen-

  77. -och att organisera och planera
    sin vardag, skapar det stress.

  78. Upplevelse av stress
    underlättar inte-

  79. -när det gäller
    våra mänskliga relationer.

  80. Utan det blir ju så att man kan
    få svårare med tålamodet-

  81. -och impulsivitet och så
    när man är i ett stressat tillstånd.

  82. Så det är klart att de här
    två områdena går in i varann.

  83. Många beskrev att man har det ganska
    kämpigt och behov utifrån detta.

  84. Här har Therese ritat
    en bild av alla de bitar-

  85. -som man försöker få ihop.

  86. Det är ju familjevardag.
    Sen är det rollen som förälder.

  87. Sen kommer ju så klart
    allt annat till detta.

  88. Man har arbetsliv-

  89. -och man har fritidsintressen-

  90. -sociala relationer utanför familjen
    och alla tider och bokningar.

  91. Man kanske ska träffa sin läkare,
    och barnen kanske har sina kontakter.

  92. Ja, allt det här som...

  93. ...man försöker få ihop-

  94. -och få vardagen att rulla på.

  95. Då är det inte konstigt att man
    känner sig utmattad och stressad.

  96. Och det är inte konstigt att många
    föräldrar med adhd berättade om-

  97. -känslor av otillräcklighet.

  98. Man vill så här mycket,
    men man förmår inte.

  99. Det blir kämpigt.

  100. Vi frågade en grupp föräldrar
    med adhd om föräldravärderingar.

  101. Vad vill du med ditt föräldraskap?

  102. Det var inga konstigheter där.
    Absolut inte.

  103. Utan precis som andra föräldrar-

  104. -rapporterade föräldrar med adhd-

  105. -att man ville ge sitt barn
    kärlek och trygghet.

  106. Man vill vara lyssnande
    och närvarande.

  107. Man vill guida sitt barn i livet.
    Man vill vara en förebild.

  108. Och så vidare.
    Helt vanliga föräldravärderingar.

  109. Så det är inga konstigheter här.

  110. Det är inte heller konstigt
    att man upplever det som utmanande.

  111. Man vill precis samma saker
    som alla andra föräldrar.

  112. Men man har de här exekutiva svårig-
    heterna i vardagen att kämpa med.

  113. Det som vi tyckte var konstigt var
    att så lite finns gjort på området.

  114. När vi tittade på vetenskaplig
    litteratur, tittade vi systematiskt-

  115. -på allt som finns publicerat
    inom det här området.

  116. Det var väldigt lite. Det som fanns
    beskrev de här utmaningarna.

  117. Absolut. Men vad har man gjort
    för att hjälpa till-

  118. -för att föräldrar med adhd ska komma
    närmare sina föräldravärderingar-

  119. -och tillämpa
    föräldraskapsstrategier?

  120. Där var det nästan ingenting gjort.

  121. Så det fanns inga anpassade insatser-

  122. -där man utgått ifrån föräldrarnas
    behov i föräldraskap och deras behov-

  123. -när det gäller hur en insats ska ges
    för att det ska hjälpa till.

  124. Så då ville vi gå vidare
    och ta fram en anpassad insats-

  125. -som förhoppningsvis funkar bra
    för föräldrar med adhd.

  126. Då utgick vi ifrån
    evidensbaserad praktik igen, då-

  127. -och ville ta
    bästa tillgängliga kunskap.

  128. Det lilla som finns från vetenskaplig
    litteratur, och det som finns...

  129. En del projekt har pågått.

  130. Vi hittade ambitiösa, fina projekt.

  131. Till exempel inom psykiatrin
    i Södertälje-

  132. -och på Adhd-center i Stockholms län.

  133. Där hade man gjort
    föräldraskapsinsatser.

  134. Och en del annat på olika håll.
    Men vi har inte kunnat utvärdera.

  135. Då inhämtade vi kunskap och...

  136. Den bästa tillgängliga kunskapen
    och inspiration från olika håll.

  137. Men framför allt måste vi utgå ifrån
    behoven som föräldrar inrapporterade.

  138. Behov i föräldraskap,
    hur en insats ska formas-

  139. -och hur den ska ges.

  140. Nu tänkte jag att vi skulle övergå
    till att prata lite mer om behoven.

  141. Tack så mycket!

  142. Ja. Vi har försökt fördjupa oss i-

  143. -vilken typ av behov
    som föräldrar beskriver.

  144. Tittar man generellt på vardagen,
    är en beskrivning som har återkommit-

  145. -att det kan vara svårt att som
    förälder få syn på, sortera fram-

  146. -och formulera
    vad man själv behöver hjälp med.

  147. Vilket stöd man behöver. Samtidigt
    finns det en utpräglad upplevelse av-

  148. -att kunskapen om
    och förståelsen för adhd-

  149. -vad adhd innebär och hur det kan
    ta sig uttryck i föräldraskap-

  150. -brister hos många samhällsaktörer.

  151. Inte minst
    bland personal inom vård och omsorg.

  152. För att behov inte ska missas,
    underskattas eller missförstås-

  153. -menar många att kunskapen om
    och förståelsen för adhd-

  154. -och hur det visas i föräldraskapet
    måste öka hos samhällsaktörer.

  155. Personal inom vård och omsorg måste
    bli bättre på att våga fråga om-

  156. -och undersöka föräldrars mående
    och föräldrars ork.

  157. Och om det finns behov av extra stöd
    och insatser på olika sätt.

  158. Många efterfrågar också
    en mer samordnad-

  159. -och mer tillgänglig informationsbas.

  160. Dels med avseende på vilken typ
    av stöd och insatser som finns.

  161. Men också när det handlar mer om
    rent allmänna råd till föräldrar.

  162. Som inte sällan upplevs som luddiga,
    icke-specifika och motstridiga.

  163. Och därmed väldigt svåra
    att tillämpa och använda.

  164. Många menar också på och beskriver-

  165. -att de råd som ges generellt sett-

  166. -kanske inte alltid passar
    för föräldrar som själva har adhd.

  167. En sak som föräldrar har beskrivit-

  168. -och som har återkommit i samtal
    och intervjuer med professionella-

  169. -som möter föräldrar med adhd
    i sin yrkesutövning-

  170. -är att man är överens om
    att det mest avgörande steget-

  171. -för att föräldrar med adhd
    ska kunna få ihop familjevardagen-

  172. -och samtidigt orka med egenbehand-
    ling och övriga delar av livet...

  173. Då är det mest avgörande
    att man erbjuds mer praktiskt stöd.

  174. Praktiskt, konkret stöd i vardagen.

  175. Av arbetsterapeut, boendestödjare
    och så vidare.

  176. Det andra är att man också beskriver
    ett behov av hjälp med samordning.

  177. Inte minst av de många samtidiga
    kontakter som man kan ha-

  178. -inom ramen för en familj.

  179. Vårt uppdrag har varit att ta fram
    former för ett föräldrastödsprogram.

  180. En insats med huvudsakligt fokus på
    att hjälpa och stötta föräldrar-

  181. -i att öka sitt användande av
    effektiva föräldrastrategier.

  182. I samtal med föräldrar som själva
    har deltagit i olika föräldragrupper-

  183. -och föräldrastödsprogram är det
    en del saker som har återkommit.

  184. En sak är att många har en känsla av-

  185. -"jag behöver hjälp med mig själv,
    livet och vardagen"-

  186. -kanske snarare
    än föräldraskapet i sig.

  187. Man efterfrågar ett tydligare fokus
    på föräldern och på föräldraskapet.

  188. Strategier
    som kanske har fokus på barnet-

  189. -ska diskuteras i relation till
    förälderns aktuella förutsättningar.

  190. T.ex. i form av ork, mående, adhd
    och så vidare.

  191. Många upplever och beskriver
    att sedvanliga föräldraskapsprogram-

  192. -lyfter och behandlar relevanta teman
    och saker och bra strategier.

  193. Många är pålästa. Man vet vad man
    vill och behöver göra annorlunda.

  194. Det som blir svårt är
    själva verkställandet.

  195. Att omsätta all den här teoretiska
    förståelsen i den egna vardagen.

  196. I praktiken.

  197. Så man önskar ett större fokus
    på hur saker ska kunna genomföras.

  198. Ett större fokus på den praktiska
    tillämpningen av strategier.

  199. Många efterfrågar också
    att utbyta erfarenheter-

  200. -med föräldrar
    som är i samma situation-

  201. -där man kanske delar problem-
    formuleringar i större utsträckning.

  202. Så lite sammantaget:

  203. Den bedömning som vi har gjort med
    grund i föräldrars egna önskningar-

  204. -sammanvägt med professionellas
    erfarenheter och litteratur-

  205. -är att ett föräldrastödsprogram
    som är anpassat-

  206. -och riktar sig till
    föräldrar med en adhd-diagnos-

  207. -bör utformas som en föräldra-
    utbildning i grupp. Lite som Komet.

  208. Samtidigt bör föräldra-
    utbildningsinsatsen kompletteras-

  209. -med individuellt stöd för att under-
    lätta för teorin att bli praktik.

  210. Att få till den praktiska
    tillämpningen i vardagen.

  211. Man bör också ta hänsyn till och så
    långt som möjligt försöka underlätta-

  212. -även mer praktiska
    och organisatoriska utmaningar-

  213. -som många föräldrar med adhd
    står inför i sin vardag på olika vis.

  214. Vi har tagit fram en första version
    av ett föräldrastödsprogram-

  215. -som riktar sig till
    föräldrar med adhd.

  216. Sofia kommer att berätta mer om
    hur detta är uppbyggt.

  217. Therese och Tatja har varit inne på
    vilka behov som vi har förstått-

  218. -efter intervjuer
    med föräldrar och professionella.

  219. Therese har tittat på forskning.

  220. Och utifrån det
    har vi tagit fram Ipsa.

  221. Ett föräldrastödsprogram
    för föräldrar som har egen adhd-

  222. -och som har barn
    mellan tre till tolv år.

  223. Föräldrastödsgrupp ingår,
    precis som i vanliga föräldraprogram-

  224. -som Komet.

  225. Huvudfokuset är att vi tittar på hur
    man stärker relationen med sina barn-

  226. -och minskar risken för konflikter.

  227. Det bygger på samma utvärderade
    strategier som till exempel i Komet.

  228. Vi har med lite om lågaffektivt
    bemötande, vilket inte brukar ingå.

  229. Och en del som bygger på
    Pegasus också.

  230. Det som vi har lagt till som inte
    finns i vanliga föräldrastödsprogram-

  231. -är att vi har en individuell del
    där man får träffa en arbetsterapeut.

  232. Arbetsterapeuter är bra på strategier
    för att få till vardagsaktiviteter.

  233. Den arbetsterapeutiska delen
    utgår ifrån varje individ i gruppen.

  234. Där har man möjlighet att mer
    titta på sina egna specifika behov.

  235. I gruppen får man ju det som ingår
    i programmet på ett annat sätt-

  236. -kring föräldrastrategier.

  237. Arbetsterapeuten kan titta på olika
    strategier som man redan använder.

  238. Använder man kalendrar
    eller planeringstavlor eller annat-

  239. -för att försöka få ihop
    vardagslivet? Kan man utveckla dem?

  240. Behöver man nåt annat hjälpmedel? Hur
    kan man med det stöd man redan har-

  241. -implementera de föräldrastrategier
    som vi pratar om i gruppen? O.s.v.

  242. Så... Ja.

  243. Vi har en kombination av gruppträffar
    där man får träffa andra föräldrar-

  244. -och individuella träffar
    där man träffar arbetsterapeuten.

  245. Om man tittar på de teman
    som vi tar upp i Ipsa-

  246. -kan man se det som en pyramid
    där vi börjar med att lägga grunden.

  247. Det här är också nåt som skiljer Ipsa
    från sedvanliga föräldrastödsprogram.

  248. Vi fokuserar de första träffarna i
    grupp på allas egna förutsättningar.

  249. Hur påverkar adhd mitt föräldraskap?

  250. Vilka tillgångar har jag
    och vilka utmaningar har jag?

  251. Hur... Vad behöver jag titta på
    hos mig själv-

  252. -för att orka göra förändringar
    och testa strategier med mina barn?

  253. Så när vi har jobbat med grunden-

  254. -går vi in på de traditionella
    föräldrastödsstrategierna.

  255. Då tittar vi på
    fem gånger mer kärlek.

  256. Nån kanske känner igen det från boken
    med samma namn av Martin Forster.

  257. Det handlar om att stärka
    relationen föräldrar-barn-

  258. -genom att ge mycket positiv feedback
    till sina barn-

  259. -innan man börjar ställa krav,
    ge tillsägelser och så.

  260. Vi kollar på hur man kan förbereda
    barnen på vad som ska hända-

  261. -och uppmana barn på ett sätt som gör
    att de lättare följer uppmaningarna.

  262. Föräldrar har en tendens
    att ge många uppmaningar.

  263. Jag tror att det är runt
    sjutton uppmaningar per halvtimme.

  264. Då kan det vara svårt för barnen
    att sortera vilka som är viktiga.

  265. Det blir lätt
    en källa till konflikter.

  266. Vi kollar också på
    att bevara det egna lugnet.

  267. När det blir tjafs
    eller en konflikt med mitt barn-

  268. -hur kan jag göra
    för att konflikten inte ska eskalera?

  269. För att lugna både mig och barnet.

  270. Vi tittar också på
    att välja vilka strider man ska ta.

  271. Vissa saker kanske man behöver släppa
    för att fokusera på andra saker.

  272. Vissa regler
    måste man alltid hålla på.

  273. Andra saker kanske man kan släppa.

  274. Så det som skiljer Ipsa mest från
    andra föräldrastödsprogram är basen.

  275. Vi har fokus på egna förutsättningar.

  276. Och det här med att bevara eget lugn
    är inte heller med traditionellt.

  277. Ipsa sträcker sig över en termin.
    Det är lite kortare än en termin.

  278. Det är totalt fjorton träffar,
    varav sju i grupp.

  279. Varannan vecka träffas gruppen.

  280. Varannan vecka
    träffar man arbetsterapeuten.

  281. Vi har utifrån samtal med målgruppen
    innan vi satte ihop programmet-

  282. -försökt göra anpassningar.

  283. Till exempel har vi fokus på
    ett tema i taget-

  284. -i högre grad än i traditionella
    föräldrastödsprogram.

  285. Vi har möjlighet
    att ge helt individuella påminnelser.

  286. Alla har fått säga hur de vill
    bli påminda om de tider vi har.

  287. Vissa vill ha flera påminnelser,
    vissa vill ha det samma morgon.

  288. Vissa vill ha påminnelser om de
    föräldrastrategier som man ska testa.

  289. En påminnelse mellan tillfällena.

  290. Det har varit väldigt bra
    att alla får utifrån det de behöver.

  291. Sen har vi gjort andra anpassningar
    som kanske kan verka lite pluttiga-

  292. -men som vi tycker har varit bra
    och som vi har fått fin respons på.

  293. Vi har uttalat tydligt att alla gör
    vad de behöver under gruppmötena-

  294. -för att kunna orka vara där
    och orka hålla fokus och så vidare.

  295. Om man behöver ta kaffe, finns det
    kaffe, mackor och frukt hela mötet.

  296. Man går och plockar det man behöver.

  297. Vi har stressbollar och "fidgets".
    Pillgrejer som man kan hålla på med.

  298. Vi pratar om
    vilka strategier man kan ha-

  299. -om man vill prata jättemycket
    i gruppen och inte släppa in andra.

  300. Kan man skriva ner sina tankar
    och frågor medan föreläsarna pratar?

  301. Vi har försökt hålla
    ganska korta teoretiska delar-

  302. -för att man sen ska få prata mer
    i föräldragruppen.

  303. Ja. Det som är bra med
    de individuella träffarna är-

  304. -att när man gått igenom en strategi
    på gruppen-

  305. -är det en vecka
    tills man träffar arbetsterapeuten.

  306. Då följer vi upp
    hur föräldrastrategin har gått.

  307. Där har man möjlighet att jobba mer
    med huret, som de andra var inne på.

  308. Om det har varit svårt att få till
    det, hur kan man få till det bättre?

  309. Och så kan man jobba med det
    individuellt.

  310. Therese.

  311. Vi vill att det här ska bli nåt bra.

  312. Det är många föräldrar som har
    investerat tid och hjälpt oss med-

  313. -att beskriva behov och önskemål. Vi
    vill att det landar i nåt hjälpsamt.

  314. Jag ska ta fram min fusklapp.
    Vi vill ju veta nånstans...

  315. Fokuserar Ipsa på rätt saker?

  316. Fokuserar Ipsa på rätt saker
    på rätt sätt? Vad kan göras bättre?

  317. Vad behöver göras bättre? Vi har
    hunnit lite mer än halvvägs in-

  318. -i ett första test av Ipsa:s första
    version och dess form och material.

  319. Vi har redan fått
    en mängd bra tips och synpunkter.

  320. När vi är klara för terminen och alla
    har fått tycka till mer ingående-

  321. -kommer vi att sätta oss ner
    och göra små och stora förändringar-

  322. -för att försöka skruva till allt, så
    att vi kommer närmare nåt hjälpsamt.

  323. När vi har gjort förändringarna-

  324. -efter feedback och synpunkter
    som vi har samlat in under våren-

  325. -kommer vi att testa en uppdaterad
    version av Ipsa till hösten.

  326. Och vår förhoppning är att på sikt-

  327. -få möjlighet att vidareutveckla
    och utvärdera programmet ytterligare.

  328. Vi undersöker möjligheten att få till
    att spela in korta filmsekvenser-

  329. -att kunna
    komplettera materialet med.

  330. Vi undersöker möjligheten
    att utveckla en app-

  331. -som kan höra till programmet-

  332. -som skulle kunna underlätta
    genomförande och deltagande.

  333. Och vi vill på sikt få till
    lite mer systematisk utvärdering.

  334. Allra helst i nån form av
    randomiserad, kontrollerad studie.

  335. Så det är mycket på gång för oss.

  336. Om det är nån som vill veta mer
    om Ipsa som program-

  337. -om vad det innebär
    att delta i utvärderingarna...

  338. ...eller anmäla intresse för
    att vara med i kommande test-

  339. -går det att göra på
    den här adressen: www.ipsaadhd.se.

  340. Där kan man också hitta
    kontaktuppgifter till oss.

  341. Okej.

  342. Tack, alla föräldrar och
    professionella som vi fått intervjua-

  343. -innan vi satte ihop Ipsa.

  344. Vi vill tacka dem som går Ipsa
    just nu jättemycket.

  345. De föräldrarna ger oss jättemycket
    bra feedback på vad vi gör.

  346. Vi vill tacka Attention
    och dem som jobbar på Adhd-center-

  347. -som vi har ett fint samarbete med.
    Martin Forster på KI och Sven Bölte.

  348. Det var det från oss. Om man undrar
    nåt, får man gärna mejla. Tack!

  349. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Föräldrar med adhd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Funktionshinder, Föräldrar med funktionsnedsättning, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Vuxna med adhd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.