Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Psykisk hälsa och bättre vardagslivDela
  1. Akta en fot kan vi göra. Vi
    kan ge den fotbad och smörja in den-

  2. -men hjärnan? Hur smörjer man
    hjärnan? Hur fotbadar man hjärnan?

  3. Jag vill hellre börja
    med psykisk hälsa-

  4. -än med psykisk ohälsa
    eller psykiska sjukdomar.

  5. Psykisk hälsa berör oss ju allihop-

  6. -och det vill alla ha.

  7. Det intresserar alla. Där kan man
    inte säga att det är de andra.

  8. Dessutom är det alltmer i fokus-

  9. -för det som är viktigt i dag
    är hur man mår psykiskt.

  10. Det är stora krav på att man
    ska vara välfungerande psykiskt.

  11. Det är viktigt för mig
    att med en gång betona det här.

  12. Psykiska hälsa
    handlar om hela samhället.

  13. Jag är psykiater i botten och har
    jobbat från mitten på 80-talet.

  14. Jag började med personer
    med de allvarligaste sjukdomarna-

  15. -på gamla Ulleråkers sjukhus
    som var ett mentalsjukhus.

  16. Jag har verkligen kommit in
    från sjukdomshållet men sett att...

  17. Risken är att det är fokus på diagnos
    och man tappar bort människan.

  18. Det blir fokus på hur vi botar
    och på behandlingsmetoder-

  19. -och vi glömmer att titta på allt det
    andra som påverkar en människas liv.

  20. Det är lätt för oss inom vården att
    få för oss att hela människors liv-

  21. -är den stund de träffar oss, som är
    en pytteliten del av människors liv.

  22. Det gäller att hålla fokus på att det
    är många olika saker som påverkar.

  23. Vi vet att hur man har det
    ekonomiskt, hur det är på jobbet-

  24. -hur man mår fysiskt, skolan
    och kompisar och om miljön är bra...

  25. Det påverkar jättemycket-

  26. -mycket mer än vad vi kan göra
    med insatser från välfärdssystemet.

  27. Det spelar också stor roll
    med förväntningarna på livet.

  28. Det behöver vi prata om gemensamt
    i hela samhället.

  29. Vad är att må bra
    och hur är det livet?

  30. Hur förbereder vi
    barn och varandra på-

  31. -att det ibland
    inte är enkelt att vara människa.

  32. Vi haussar upp förväntningarna
    på att livet ska vara så flott-

  33. -och när det inte är det
    tänker vi att det är nåt fel.

  34. Det är viktigt att ha
    realistiska förväntningar om livet-

  35. -och träna på att klara motgångar.

  36. Det spelar roll vilken stämning det
    är i samhället, om vi tror på det.

  37. Om det finns tillit till systemet.

  38. Just nu känner jag oro för det,
    för det finns mycket misstro.

  39. Det är lätt att misstron sprider sig.

  40. Det är ofta det vi hör av oss om,
    att nu funkade det inte.

  41. Det är mer sällan vi skriver
    att det funkade bra.

  42. Vi delar med oss av misstron i större
    utsträckning än det som är bra.

  43. Då kan vi tappa tron på samhället.

  44. Det spelar roll för psykisk hälsa.

  45. Det är en stor förändring.
    Det är ett annorlunda samhälle i dag-

  46. -med massor av information
    och inte mycket hårt kroppsarbete.

  47. Vilka människor passar
    i dagens samhälle? Alla?

  48. Man hade ju önskat det nu när vi är
    så civiliserade, men så är det inte.

  49. Det är som det alltid har varit,
    en del passar och andra inte.

  50. Vi är olika som människor. Tack vare
    det har vi överlevt i årtusenden.

  51. Det har alltid varit några
    som passade in och klarade det.

  52. För mänsklighetens överlevnad
    är det jättebra att vi är olika-

  53. -men för individen
    som inte passar så bra i systemet-

  54. -är det ju jättejobbigt.

  55. Det är samhällets ansvar att alla
    kommer med även om man inte passar.

  56. Just nu har vi kommit till en
    brytning. Skillnaden mot det gamla...

  57. I jordbruks- och industrisamhället
    var det viktigt att vara stark.

  58. Därför har det varit så bra för
    karlar, så de har kunnat bestämma.

  59. Nu är det annorlunda. Nu
    är det stark i knoppen man ska vara.

  60. Vilka har bästa betygen?
    Tjejer eller killar? Tjejer, va?

  61. Nu har det plötsligt vänt.
    Vi får en annan samhällsordning.

  62. Det gör att det knakar en del
    och sliter lite i samhället.

  63. Det finns en risk
    när man byter samhälle.

  64. De som är snabba att anpassa sig och
    har resurser kan ta till sig det nya.

  65. De har råd
    att köpa datorer och telefoner.

  66. De har möjligheter och ork att hänga
    med och skaffa de här hjälpmedlen.

  67. Den som är lite klenare i sig själv
    har svårare att ta för sig.

  68. Då ökar skillnaderna trots att det
    skulle kunna finnas möjligheter.

  69. Vi känner igen att det är
    stora skillnader. Ta skolan!

  70. Det är stor skillnad i dag
    mot när min pappa gick i skolan.

  71. Det fanns ungar som inte trivdes
    i min pappas skola-

  72. -som mådde dåligt av att vara tysta,
    sitta still och med all struktur.

  73. Det finns andra
    som inte mår bra i dagens skola-

  74. -där det är fritt, där man ska vara
    social och det är mycket information.

  75. De skulle kanske klara sig bättre
    i den fyrkantiga skolan med struktur.

  76. Det är alltid så,
    och vi får vänja oss vid det.

  77. Det är alltid några vinnare och några
    förlorare oavsett organisation.

  78. Det går inte att organisera det
    så att det passar alla.

  79. Vi har ett gemensamt ansvar, och de
    som passar bra har ett extra ansvar-

  80. -att se till att de som inte passar
    så bra får hjälp att vara med.

  81. Vad händer med hjärnan
    i dagens samhälle?

  82. Ja... Det kommer
    väldigt mycket impulser.

  83. Det händer mycket roligt. Aldrig har
    vi fått vara med om så mycket saker.

  84. Mina barn har kontakt med hela
    världen och kan chatta med alla.

  85. Man kan veta allt som händer.

  86. Vi är uppdaterade på senaste
    dumheterna och skjutningarna.

  87. Det är inte bara roliga saker
    som kommer, utan tunga saker också.

  88. Hjärnan ska ta emot allt
    och sortera så gott det går.

  89. Det är klart att det blir
    överbelastning. Är det konstigt?

  90. Egentligen är det konstigare
    att vi klarar så mycket som vi gör.

  91. Det är en väldigt kort period-

  92. -som mänskligheten har levt med så
    mycket information och upplevelser.

  93. Det var lugnare när man knallade
    i djungeln. Det var säkert farligt-

  94. -men det var inte lika mycket
    som kom flygande.

  95. De krävde inte att man skulle spela
    spel och komma på olika levlar-

  96. -och man fick inte belöningar för att
    man hade spelat på olika saker.

  97. Vi måste lära oss
    att hantera det här.

  98. Vi måste lära oss
    att hantera den nya situationen.

  99. Vi måste lära oss att akta hjärnan.

  100. Hur gör man när man aktar hjärnan?

  101. Jag har försökt göra ett moln
    som den ligger på.

  102. Jag talar om det så att ni slipper
    att fråga vad de är för matta.

  103. Men hur gör man det?

  104. Akta en fot kan vi göra. Vi kan ge
    den fotbad och smörja in den-

  105. -men hjärnan?

  106. Hur smörjer man hjärnan?
    Hur fotbadar man hjärnan?

  107. Det är mycket svårare.

  108. Så en del av de gamla huskurerna
    kanske inte längre fungerar-

  109. -när det inte längre är ytterdelen
    av kroppen vi ska skydda-

  110. -utan mer inre delar.

  111. Jag säger så för att visa för er-

  112. -att för mig är det självklart
    att hjärnan är en del av kroppen.

  113. Ibland är det
    som om vi skiljer på det.

  114. Hjärnan är den mest komplicerade.

  115. Jag skulle säga
    att det är den finaste delen-

  116. -som jag sist vill bli av med.
    Jag gissar att det är samma för er.

  117. Hjärnan sköter ju allt, att vi andas
    och att matsmältningen funkar-

  118. -men också att vi tänker, sjunger,
    spelar och gör häftiga saker.

  119. Att vi kan minnas
    det vi har varit med om.

  120. Den lagrar både gott och ont.

  121. Därför är det viktigt
    att skydda hjärnan lite.

  122. Vi ska prata mer om det på slutet.

  123. Innan dess tänker jag
    att vi har ett nytt samhälle.

  124. Det är tydligt att människor
    måste tänka på nya sätt.

  125. Vad gäller för våra system?
    Vi har jättemycket.

  126. Ibland säger man att vi har ingenting
    och att allt är nedlagt.

  127. Det är ju inte sant. Vi lägger mer
    pengar på välfärd än nånsin.

  128. Vi har fler som jobbar i sjukvården
    än nånsin-

  129. -även i elevhälsan
    som vi säger är så nedmonterad.

  130. Det som vi också har mer av är behov.

  131. Det är många fler som vill ha hjälp,
    så systemen räcker inte.

  132. Det är också vanligare att man
    behöver hjälp med flera saker.

  133. Det också så att vi vill
    att saker ska hända NU.

  134. Jag tänker på morfar som vi retade
    oss på för att han var så långsam.

  135. Han sa:
    "Det kommer en dag i morgon också."

  136. "Hinner vi inte,
    gör vi det i morgon."

  137. Det var en bra strategi många gånger-

  138. -men i dag finns aldrig tanken
    att vi gör det sen-

  139. -förutom om det är nåt jag inte vill
    göra. Annars vill jag ha det NU.

  140. Om jag går till en affär och de inte
    har nåt, letar jag nån annanstans.

  141. "Jag beställer på nätet i stället"
    Jag vill ha det med en gång.

  142. Vi är vana att få det och vill ha det
    från välfärdssystemen också.

  143. De är inte gjorde för det
    eller för att sortera-

  144. -vad som är det
    vi absolut måste prioritera.

  145. Vilka individer måste få hjälp först?

  146. Vilka behov är det
    som är viktiga att möta först?

  147. Man måste ju synkronisera insatserna.

  148. Ta ett tydligt exempel:

  149. Det är svårt att göra rehabilitering
    med en person som inte har en bostad.

  150. Det första man måste göra är att
    ordna bostad och ekonomi som funkar.

  151. Sen kan man ge personen behandling-

  152. -för då har den råd och har möjlighet
    att passa tider och vara med.

  153. Man måste se till att grundläggande
    behov är säkrade först.

  154. Det tänker jag...
    Vi kommer inte att ha mer resurser.

  155. Man kan hoppas att vi hittar olja
    eller några fina metaller.

  156. Japanerna har hittat nån lera
    på havsbotten.

  157. Vi som har så mycket lera!
    Det borde väl finnas nåt bra ställe.

  158. Det troliga är att vi inte får
    mer inkomster till statskassan.

  159. Vi kommer att vara tvungna att
    använda det vi har mycket smartare.

  160. Vi har hållit på länge.

  161. Det är samma sak som jag funderade på
    inom nationell psykiatrisamordning.

  162. Det var 2003 till 2006,
    jättemånga år sen.

  163. Då försökte vi säga
    hur vi skulle vilja ha det-

  164. -när det gällde barn och ungas insats
    för psykisk...

  165. Då sa vi ohälsa för då
    hade vi inte fattat ordentligt.

  166. Hur tror vi att systemen ska vara?
    Vi pratade om att samordna det.

  167. Vi läste vad man har skrivit
    i utredningar förut, för det gör man.

  168. Vi hittade det ena efter det andra.
    Man sa att man borde ha samlad hälsa.

  169. Det kom utredning efter utredning.

  170. Alla sa att vi borde försöka
    samordna, och ändå är det inte gjort.

  171. Antingen tänker man att det
    är omöjligt och struntar i det-

  172. -eller också tänker man
    att det till slut måste gå.

  173. Den här gången kanske det är
    tillräckligt många gånger.

  174. Det tror jag för jag är optimist.

  175. Vi måste få ihop pusselbitarna
    och bygga en gemensam bild-

  176. -en gemensam bild som innehåller
    både främjande och förebyggande-

  177. -lättillgängliga insatser
    för dem som har problem-

  178. -och en nära kontakt
    med specialistverksamheterna.

  179. Är det vad människor vill ha?

  180. När vi pratar med verksamheterna,
    så länge vi håller oss teoretiskt-

  181. -tycker alla
    att det är jättebra och självklart.

  182. Jag är inte lika säker på
    att de kommer att tycka det-

  183. -när man måste anpassa sig
    efter andra.

  184. Om man kan vara med i ett sånt system
    och alla andra anpassar sig-

  185. -tycker man att det är bra. Krasst.

  186. Det är mänskligt. Man tycker att det
    egna sättet att arbeta är bra.

  187. Man tänker
    att de andra är annorlunda.

  188. Det vi har gjort utöver att prata
    med dem som jobbar i verksamheterna-

  189. -är att fråga barn och unga själva.

  190. Vi har haft fokusgrupper och utbyte.
    Vad har de sagt?

  191. En av de viktigaste sakerna var
    att det ska vara lätt att söka hjälp.

  192. Det ska vara lätt att hitta rätt,
    och man vill inte bli skickad runt.

  193. Självklart kan man tycka, men vi
    klarar inte att leva upp till det.

  194. Det är viktigt
    att känna sig välkommen och viktig.

  195. Det var flera som tryckte på det,
    att om nån säger:

  196. "Egentligen ska du inte komma hit.
    Du har kommit fel."

  197. Då känner man sig inte välkommen.

  198. Om de dessutom säger "Ja, ja,
    men det är jobbigt att vara ung."-

  199. -eller "Det är normalt
    att det är så."

  200. Det vill man gärna höra
    men på ett sätt som visar-

  201. -att de har fattat
    hur jobbigt det är för mig.

  202. Sen är det skönt att de säger
    att många känner på samma sätt.

  203. Men jag vill inte höra det som om det
    förringar min egen upplevelse.

  204. Det är viktigt med kontinuitet
    i kontakten.

  205. Flera vi har träffat
    har haft stöd från Första linjen-

  206. -det som är före specialistnivån, typ
    primärvård eller ungdomsmottagningar.

  207. Även de som har träffat
    specialistverksamheter säger:

  208. "Jag har träffat så många olika och
    har berättat min historia om igen."

  209. "Jag ska varje gång bevisa
    vilka behov jag har"-

  210. -"trots att det är tydligt sen 10-20
    år att jag har vissa svårigheter."

  211. Att det finns kontinuitet i kontakten
    på nåt sätt.

  212. Alla säger att de förstår
    att de byter människor. Så är det ju.

  213. Man blir barnledig och allt sånt, men
    systemen måste överföra information.

  214. Det kan inte vara den som söker hjälp
    som ska bära informationen.

  215. Ungdomar sa att det är viktigt
    att träffa behandlaren ensam ibland.

  216. Många lyfte fram
    att allt är fokuserat på-

  217. -att föräldrarna och familjen
    ska vara med.

  218. Det är viktigt, men ibland behöver
    man träffa behandlaren ensam.

  219. Dels för att man kanske inte
    kan säga allt till sina föräldrar.

  220. Det kanske är föräldrarna
    som är en del av bekymret.

  221. "Det är inte
    att jag inte vill att de ska veta"-

  222. -"men jag vill berätta utan att ta
    ansvar för att de blir så ledsna."

  223. Det tänker jag är...
    På nåt sätt måste vi hitta sätt.

  224. Ungdomar får ju göra så mycket
    på egen hand annars.

  225. Skulle man inte få träffa BUP själv
    utan föräldrar?

  226. Det kommer nog
    att komma diskussioner framöver.

  227. När tänker vi att ungdomar är mogna
    att bestämma mer om sin behandling?

  228. Utan sina föräldrar?

  229. Jag tror inte det är 18-årsgränsen.
    Det kommer att vara tidigare.

  230. De diskussionerna är igång
    i hela Europa.

  231. Det som de också tryckte på
    är att ingen ska ta över.

  232. "Jag vill få stöd och hjälp
    att hjälpa mig själv."

  233. "Jag vill känna att JAG löste det"-

  234. -"inte nån terapeut
    som vill ha en stjärna."

  235. De sakerna har vi haft med.

  236. Hur skulle vi organisera och samordna
    oss för att kunna erbjuda det här?

  237. Nu har jag gjort en sån här teckning
    som mina medarbetare säger är fula.

  238. Det ligger nåt i det,
    men jag kan inte bättre.

  239. Jag har försökt göra det
    som en brygga, en bro-

  240. -där de olika verksamheterna finns.
    De ska följa oss.

  241. Vi ska kunna gå från mammas mage
    och hela vägen uppåt.

  242. Det finns olika delar i samhälls-
    systemet som sluter om mig som barn.

  243. En del barn klarar sig
    med de ordinarie träffarna-

  244. -på mödrahälsovården
    och barnavårdscentralen.

  245. Det kommer att räcka
    att få en lagom bra förskola.

  246. De kommer att klara skolan och så-

  247. -utan att man behöver mer
    än vanliga vaccinationsprogram-

  248. -och lite vanligt föräldrastöd.

  249. Det kommer att behövas
    en del livskunskap, men det räcker.

  250. Ganska många,
    en tredjedel eller hälften av barnen-

  251. -kommer nån gång
    att behöva extra insatser.

  252. Då skulle det lättillgängliga finnas
    på Första linjen.

  253. För att möta behovet som barnen
    pratar om, att det ska vara lätt-

  254. -borde det kanske vara elevhälsan
    som är arenan.

  255. Via den får man sen hjälp
    av övriga aktörer om man behöver det.

  256. Då gäller det att det finns.

  257. Ni har väl också sett de här bilderna
    med en bro där små barn ska gå över?

  258. Då spricker det i bron, och så kommer
    en skyddsängel och hjälper dem.

  259. Det är mycket begärt att våra
    samhällssystem ska vara en ängel-

  260. -men nåt åt det hållet.

  261. Systemet ska uppmärksamma
    när nån är på väg att ramla igenom-

  262. -eller när det fattas bitar.

  263. Det ska inte vara individerna själva
    som måste fixa till det.

  264. Det ska finnas ett helt system.

  265. Då blir det att den första linjen-

  266. -och det generella främjandet,
    som alla får, ligger i samma.

  267. Kanske börjar det på MVC och BVC,
    som är ingångarna-

  268. -sen blir det elevhälsan
    som är ingången.

  269. Så småningom blir det primärvården
    eller ungdomsmottagningen.

  270. Man ska kunna komma in från olika
    håll, men det ska vara sammanhållet.

  271. Det är ju linjer under bitarna,
    det som bryggan ligger på.

  272. Det är en sammanhållen organisation.

  273. Det kan vi åstadkomma med gemensamma
    uppdrag i kommun och landsting.

  274. Vi har en överenskommelse.

  275. Om vi ska få det att hända nu,
    är det enda sättet.

  276. Om vi vill göra det långsiktigt
    enkelt behövs lagändringar-

  277. -ett större grepp med omorganisation
    och att byta huvudmannaskap.

  278. Ska vi vänta på det händer inget,
    så vi börjar med samordning.

  279. Vi knyter ihop det med de verktyg man
    har och lägger in det vi vet är bra.

  280. Om nån behöver insatser från fler, så
    gör vi en samordnad individuell plan.

  281. Det kan ni höra mer om i montern.

  282. Där har vi utbildningar,
    snurror och grejer.

  283. Man gör en ordentlig SIP, förstås.

  284. Sen kommer det att finnas barn och
    unga som behöver hjälp hela vägen.

  285. Jag har tänkt att man i systemet
    kan ha nån typ av samordnare.

  286. Det blir rehabkoordinatorer
    i primärvården-

  287. -för att få ner sjukskrivningar.

  288. Det skulle behöva finnas
    nån typ av barnkoordinatorer.

  289. Om man har bekymmer från början-

  290. -från sin miljö
    eller den situation man lever i-

  291. -kan man behöva extra hjälp.

  292. Föds man för tidigt och har olika
    typer av funktionsnedsättningar-

  293. -kommer det att behövas
    en massa behandling under åren.

  294. Det är inte föräldrarna
    som ska samordna det.

  295. Man skulle kunna ha en samordnare
    som följer hela vägen.

  296. Våra kunskapsmyndigheter, Social-
    styrelsen och Folkhälsomyndigheten-

  297. -ska ta fram kunskapsunderlag
    och program.

  298. Vad är det man ska erbjuda i varje
    ålder? Vad ska alla ungar ha fått?

  299. Hur gör man för att hitta
    de som inte nås av det generella-

  300. -riskgrupper av olika slag?

  301. Vad är de som ska ingå
    vid olika behandlingar?

  302. Vad kan vi göra om vi fixar det här?

  303. Det är stor risk att om man inte får
    hjälp tidigt i en utsatt situation-

  304. -kan man riskera psykiska besvär
    eller använder droger man fastnar i.

  305. Då hamnar man i ytterligare utsatthet
    som leder till mer psykisk ohälsa.

  306. Den spiralen känner vi igen.

  307. Här finns det mycket att spara
    samhällsekonomiskt.

  308. Alltså tänker jag
    att vi måste göra det här.

  309. Vi måste använda de resurser vi har
    tidigare och komma in tidigare.

  310. Fler barn utreds för ADHD.
    Är det bra eller dåligt?

  311. Självklart är det bra att man får
    behandling om man behöver det.

  312. Det måste vi se till.

  313. Vi behöver också fundera på om den
    ökade efterfrågan på utredningar-

  314. -är ett tecken på att vi har
    ett samhälle som skapar bekymmer?

  315. Vi måste fundera på det. Vad är
    priset för att vara uppkopplad jämt?

  316. Det är en artikel ur Fokus i höstas.
    Priset för att ha ständig hjärnkoll.

  317. Det sliter på hjärnan.

  318. Då säger folk: "Begränsa skärmtiden!
    Förbjud mobiler i skolan!"

  319. Begränsad skärmtid. Där behöver var
    och en av oss känna efter och tänka-

  320. -att det inte finns nån som klarar
    att vara uppkopplad 24 timmar/dygn.

  321. Alla hjärnor behöver vila,
    men det kan vara olika.

  322. Men att förbjuda mobiler i skolan?

  323. Jag tänker på Ronja Rövardotter.

  324. Hon aktade sig för farligheter
    genom att prova dem.

  325. Det är kanske i skolan vi kan lära
    oss handskas med de nya teknikerna.

  326. På det sättet
    kan man hjälpa barn och unga-

  327. -att få ett vettigt användande
    av sina skärmar.

  328. Åsa Nilssonne gillar jag.
    Hon har vigt sitt liv åt-

  329. -att skapa ny kunskap och nya
    behandlingar kring psykisk ohälsa.

  330. Hon säger att en del depressioner är
    en signal om att nåt i livet skaver.

  331. Vi behöver fundera där varje gång.
    Vad är det?

  332. Om vi har en människa och krav
    i samhället som inte matchar-

  333. -vad är det vi ska ändra på?

  334. Är det individerna eller ska vi tänka
    anpassning av samhället?

  335. I det individualistiska samhället
    vi har, har vi hamnat på individen.

  336. Jag vill att vi börjar med vad det är
    vi kan förändra i situationen-

  337. -i den enskilda individens
    livssituation.

  338. Åtminstone samtidigt
    som vi funderar över-

  339. -om det finns problematik som är så
    allvarlig att man kan få en diagnos.

  340. Att vi inte sätter sjukdomsdiagnoser
    på det som är skav i samhället.

  341. Jag är optimist
    och tror att vi fixar det.

  342. Vi har lärt oss förut
    att leva i nya samhällssituationer.

  343. Frågan är om hur snabbt vi anpassar
    oss och hur många som far illa.

  344. Vi behöver börja med oss själva. Vad
    kan man göra för att akta hjärnan?

  345. Vad gillar hjärna?

  346. Vad gillar hjärnan?

  347. Res er upp,
    så ska vi göra en sak hjärnan gillar.

  348. Böj på knäna! Riktigt djupt
    så att det biter till i låren.

  349. Sträck på armarna!

  350. Hjärnan älskar när ni rör på er.

  351. Från låren far det i väg ämnen
    som hjälper till att läka hjärnan-

  352. -laga hjärnceller
    och göra bättre miljö för hjärnan.

  353. Det är sant.

  354. Det finns allt mer forskning som
    visar det, så passa på och rör på er.

  355. Fysisk aktivitet!
    Små rörelser är bra och viktigt-

  356. -men också gärna...

  357. Om man inte mår bra psykisk, ska man
    hitta mer intensiva träningsprogram.

  358. Det finns forskning som säger att man
    behöver ett par pass i veckan-

  359. -när man blir ordentligt svettig.

  360. Det är en bra mätare.

  361. Inte att ni ska springa så här många
    kilometer utan: "Bli svettig!"

  362. Det kan man jag känna själv direkt.

  363. Det behövs inga träningsappar
    för att veta om man blir svettig.

  364. Vi ska inte göra det för krångligt,
    utan röra på oss så mycket vi kan.

  365. Men om man inte mår så bra, kan man
    behöva hjälp för att det ska bli av.

  366. Jag vet själv hur svårt det är.

  367. Vi ska äta bra. Sova gillar hjärnan.

  368. Hjärnan älskar
    när vi sover och drömmer.

  369. Det är inte konstigt att man pratar
    om hur läkande det var med drömmar.

  370. Långt innan
    de kunde göra avbildning av hjärnan-

  371. -förstod man
    att sova är bra för hjärnan.

  372. Det är olika hur mycket vi behöver,
    men vi ska inte bara sova.

  373. Lagom är bäst.

  374. Vad avlastar hjärna?

  375. Må bra-sakerna avlastar hjärnan-

  376. -men också att ha rutiner,
    system och ordning och reda.

  377. Då behöver man inte tänka varje gång,
    automatiska grejer.

  378. För att det ska gå automatiskt
    behöver saker hänga som det ska.

  379. Ett exempel från i morse då jag inte
    hade kavaj och kappa som jag trodde.

  380. Jag hade två kavajer.

  381. Jag brukar hänga
    kavajen och sen kappan-

  382. -men nu hade min make hängt upp
    en kavaj som jag hade på en stol.

  383. Den hade han stoppat in mellan,
    så jag tog på mig två kavajer.

  384. Ordning och reda och rutiner
    kräver en viss disciplin.

  385. Att man själv gör det eller att man
    har hjälp att ordna det.

  386. Det finns minneshjälp och möjlighet
    att göra anpassning på arbete.

  387. Mycket handlar om rutiner,
    ordning och reda-

  388. -att inte behöva minnas och hitta på
    nytt varje gång, utan köra på rutin.

  389. Jag lärde mig av en arbetsterapeut
    när nån hade stökigt i köket. Hon sa:

  390. "Vet du var du har dina saker?"
    "Ja", sa hon och öppnade dörren.

  391. "Måste du titta?
    Då tar vi bort luckorna."

  392. Då var det lätt att ställa in grejer,
    och det blev tomt på bänken.

  393. Varför ska vi ha luckor,
    om det går lättare att leva utan?

  394. Anpassa utifrån individens behov.
    Det skulle vi kunna göra mer.

  395. Nu, Tove, ska du få komma upp
    och berätta hur man kan tänka.

  396. Ni får ge Tove en applåd.

  397. -Vem är du, Tove?
    -Tove Lundin. Jag är 37 år.

  398. Jag är ambassadör för Hjärnkoll
    och har diagnosen ADHD.

  399. Den fick jag när jag var 30,
    i vuxen ålder.

  400. Jag har så klart haft den hela livet.

  401. Visste du det innan, eller var det
    en överraskning i 30-årsåldern?

  402. Det var ingen överraskning för nån.

  403. Nej, det var nåt jag hade anat
    men inte tagit på allvar.

  404. Det var inte så stora problem-

  405. -förrän jag skulle ut i vuxenlivet.

  406. Eller det var det, men jag höll ihop.

  407. Skulle ditt liv ha varit lättare
    om man hade förstått det tidigare?

  408. Det hade det varit,
    men jag brukar tänka både och.

  409. Jag tänker på självstigmatisering och
    jag utbildade mig till journalist.

  410. Jag fick gå om både på gymnasiet och
    universitetet, men jag klarade det.

  411. Vad hade hänt om jag hade vetat
    tidigare? Det är svårt att veta.

  412. Däremot har jag fått stora problem
    med min självkänsla-

  413. -eftersom jag sen jag var barn
    har lagt det på mig själv.

  414. Det är det
    som jag har fått jobba med mest.

  415. Nu säger du nåt
    om hur man klarar livet bra-

  416. -att inte gräma sig
    över det som har varit.

  417. Det kanske hade varit bättre, men jag
    kan inte ändra det utan får släppa.

  418. Jag försöker tänka att jag är nöjd
    med där jag är i dag i livet.

  419. Samtidigt måste jag värna om
    lilla Tove-

  420. -som var ganska missförstådd
    och kände sig ensam.

  421. Den sorgen får ta plats
    när den behöver.

  422. Det är häftigt att vi har det lilla
    barnet och det vuxna inom oss.

  423. Man märker det mer ju äldre man blir.

  424. Har du några praktiska tips?
    Hur gör du för att fixa ditt liv?

  425. Jag försöker mer med de verktygen
    än att jag har fått in dem som rutin.

  426. Till exempel motion. Jag är trebarns-
    mamma, så jag blir svettig dagligen.

  427. Förutom det har jag hittat
    det som funkar för mig, promenader.

  428. Det är kanske typiskt för ADHD
    eller för mig specifikt-

  429. -men jag har lättare för saker som är
    roligt, annars gör jag det inte.

  430. För mig var det viktigt
    att hitta en träning som passade.

  431. Jag klarar inte att bara gå
    utan måste göra nåt samtidigt.

  432. Jag lyssnar på poddar
    eller bokföljetonger.

  433. Jag har hittat ett sätt som fungerar.

  434. Det är viktigt att det är roligt.

  435. Det är väldigt svårt
    att göra saker som är...

  436. -Att göra det för att det är nyttigt.
    -Det funkar inte.

  437. Även om jag förstår det. Jag vet att
    när jag kommer ut på ett öppet fält-

  438. -efter en kvarts promenad känner jag
    att det var det jag behövde.

  439. Vägen dit är trög.

  440. Även om jag vet att det
    kommer att kännas så, är det motigt.

  441. Då är det bra
    att ha en spännande bok.

  442. Du har en liten startmotor
    så att du kommer igång. Det är smart.

  443. Det finns de som har en kompis
    eller granne som kommer förbi.

  444. Man får hitta sina sätt. Det räcker
    inte att förstå det intellektuellt.

  445. -Vad gör du mer?
    -Ja...

  446. Med sömn måste jag ha
    en speciell tid jag lägger mig.

  447. Eftersom jag har barn
    blir det klockan nio.

  448. Jag får inte rucka på det förutom
    på helger då det blir halv tio.

  449. Det ska vara släckt klockan tio.

  450. -Tycker inte andra att du är konstig?
    -Jo, så är det väl.

  451. Men för mig är det så. Det funkar
    så himla bra om jag får sova.

  452. Det är bland de viktigaste verktygen
    jag har.

  453. Det kan ju hända, men jag
    har kompisar som är likasinnade.

  454. Det är klart att jag får rucka
    på den regeln om det är nån högtid-

  455. -men 90 procent av gångerna
    går jag och lägger mig vid nio.

  456. Det är bra.

  457. Man säger att man har en rutin,
    men det är kanske mindre än hälften.

  458. -Man behöver upp på 90 procent.
    -Det är ungefär det.

  459. Det har jag fått in på senare år
    sen jag har fått ordning på livet.

  460. Det är inte bara att gå och lägga sig
    klockan nio. Det krävs annat också.

  461. Jag har gått i terapi-

  462. -och jobbat med min dåliga
    självkänsla och mitt dåliga mående.

  463. Det tog flera år
    innan jag kunde införa rutiner.

  464. Det krävdes även viss medicinering.

  465. Kan det vara så att man behöver
    självkänsla och tycka om sig själv-

  466. -för att tycka
    att man är värd att göra de sakerna?

  467. Så tror jag att det är.

  468. Det är lätt att säga och förstå
    med motion, sömn och mat-

  469. -men tycker man inte om sig själv,
    varför ska man vara snäll mot sig?

  470. Du har hittat rutiner för dig själv.

  471. När du tittar på andra med liknande
    problem, har du andra tips?

  472. Det här med rutiner.

  473. Alla har olika...

  474. Många som har fått diagnos sent
    i livet har metoder som man använder-

  475. -som man inte har förstått
    är "verktyg", som man kallar det-

  476. -men man använder sig av dem.

  477. Olika sätt.
    Vissa tar hjälp av sin partner.

  478. Vissa undviker saker
    som man förstår inte funkar.

  479. Jag betalar inte räkningar
    eller deklarerar.

  480. Det har vi bestämt i vår relation.
    Min sambo avslutar saker åt mig.

  481. Vi har hittat strategier
    i vår relation.

  482. Det är klokt
    att få göra det man är bra på.

  483. Det gör ju alla idrottsstjärnor.
    De tränar på det som de är bra på.

  484. Alla chefer har assistenter
    som sköter vissa saker åt dem.

  485. Det finns mycket fördelar med
    att få fokusera på det man är bra på.

  486. Man får självförtroende.

  487. Det tar mycket energi att göra saker
    som är svårt eller tråkigt.

  488. Finns det nåt moraliskt,
    att man SKA göra allt?

  489. O ja! Varför kan man bara göra sånt
    som är roligt? Det tänker jag också.

  490. Många egenskaper som är typiskt
    ADHD-

  491. -kan lika gärna vara
    att man är lat eller egoistisk.

  492. Så tänker jag också. Varför ska jag
    bara göra det som är kul?

  493. Sen har jag upptäckt att vissa saker
    tycker andra är roligt.

  494. På arbetsplatser har jag kollegor-

  495. -som gillar att finputsa texter
    på slutet åt mig.

  496. De tycker att det är roligt med
    avslut medan jag vill komma igång.

  497. Alla tycker inte
    att just det är tråkigt.

  498. Jag tror att det är så.

  499. ADHD är jobbigt på vissa sätt, men
    det är också positiva saker med det.

  500. Det handlar om
    vad man är i för miljö-

  501. -hur stor
    funktionsnedsättningen blir.

  502. Det har vi inte än så länge
    fullt ut begripit.

  503. Om vi ger människor mer hjälpmedel,
    kommer man mer till sin rätt-

  504. -och det tjänar hela samhället på.
    Det finns mer vi kan göra.

  505. Det är ofta inte
    stora eller avancerade saker.

  506. Det kan vara små saker, en extra
    påminnelse eller nån som avslutar-

  507. -att man känner att det är okej
    att lämna ifrån sig nåt med slarvfel.

  508. Det jag har jobbat mest med
    är skammen när det har blivit fel.

  509. Att känna att det är okej
    för omgivningen hjälper mycket.

  510. Då kommer du in på nåt
    som jag har på nästa bild.

  511. Det finns ju
    otroligt mycket självhjälpsböcker.

  512. Det är "Coacha dig själv!"
    och "Tänk dig lycklig!".

  513. Det blir mycket fokus på individen.

  514. Balansgången kan vara svår ibland.

  515. Jag säger att ni kan göra mycket
    för att akta hjärnan.

  516. Om ni inte mår bra då, är det ert fel
    eller är situationen övermäktig?

  517. Då blir det en skam att inte klara.
    Är det rimligt?

  518. Är det normalt att klara det
    intensiva samhället som är i dag?

  519. Nej. För mig har mycket handlat om...

  520. När jag pratar om varför jag har
    ett någorlunda fungerande liv i dag-

  521. -är det för att jag har lärt mig
    att be om hjälp.

  522. För mig har det varit avgörande,
    att jag inte försöker allt själv-

  523. -att jag ser var min förmåga slutar
    och ber andra om hjälp.

  524. Det har hjälpt mig.

  525. Modellen jag berättade om teoretiskt
    i början-

  526. -tror du att vi skulle kunna bygga
    en samlad barn- och ungdomshälsa?

  527. Jag är också positiv och tror på det.

  528. -Har du några tips till oss?
    -Hur man ska samarbeta?

  529. Du säger direkt att en förutsättning
    är att vi samarbetar mer.

  530. Att samarbeta handlar ju om att inte
    ha det bara på sitt eget sätt.

  531. Det är spännande. Jag vill göra
    en inbjudan till er att vara med.

  532. Vi kommer att lägga upp mer
    på Uppdrag psykisk hälsas hemsida.

  533. Titta gärna och säg vad som kan vara
    viktigt! Vad ska vi trycka på?

  534. Den kommer att bli bättre-

  535. -om vi tar med
    fler ögon och fler perspektiv.

  536. Du har varit med några år nu.

  537. Är vi bättre inom vård och omsorg-

  538. -på att fråga er och be er om hjälp
    att utforma verksamheten?

  539. Jag märker stor skillnad
    på bara tio år.

  540. Nu jobbar jag inom psykiatrin
    och är inte bara patient.

  541. Jag har en tjänst som går ut på
    att jag är egenerfaren.

  542. I större utsträckning frågar man
    patienterna och tar det på allvar.

  543. Man kan ju alltid bli bättre-

  544. -men vi egenerfarna
    sitter på en stor kunskapsbank-

  545. -som är fritt att utnyttja.

  546. Ni är ju experter
    från ett annat perspektiv.

  547. Professionen har sakkunskap om
    tillstånd, sjukdomar och behandling.

  548. Ni har mer kunskap om hur det blir
    i verkligheten, i livet.

  549. Vi lever ju med oss hela tiden,
    så vi kan det utan och innan.

  550. Vi kanske inte vet varför,
    men vi kan svara på mycket.

  551. Jättebra! Jag är övertygad om att vi
    tillsammans kan få ihop allting.

  552. Psykisk hälsa handlar om hela
    samhället. Alla kan må bättre.

  553. I vissa lägen
    har personer svårigheter-

  554. -men om vi tillsammans
    kan se till att det blir skapligt-

  555. -kommer alla att tjäna på det.

  556. Stort tack, Tove!
    - Visst får Tove en stor applåd?

  557. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsutveckling, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.