Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Motivation vid NPFDela
  1. Vi väljer ofta ett pseudomål-

  2. -för att vi inte tror oss klara av
    det egentliga målet-

  3. -så vi siktar mot nåt som vi tror oss
    kunna nå, trots att vi inte vill dit.

  4. Jag heter Eric Donell
    och har arbetat som...

  5. Städare, sångare, skådespelare,
    lärare, butiksbiträde, vaktmästare-

  6. -konferencier, godisförsäljare,
    fotograf, mäklare, DJ...

  7. Och lite annat,
    som reklamutdelare och sjuksköterska.

  8. 32 jobb har det blivit
    och allt har varit roligt.

  9. Jag har aldrig frågat mig om nåt har
    varit möjligt, utan har gjort det.

  10. Om det inte var möjligt har det ofta
    lett till nåt annat och varit kul.

  11. Ta alltid ut glädjen i förskott, så
    har du i alla fall roligt nån gång.

  12. Jag ska tala om motivation vid NPF,
    men även andra kan ha glädje av det-

  13. -för vi har ofta
    liknande motivationssvårigheter-

  14. -även om de kan vara mer framträdande
    vid NPF.

  15. Arbetar du som stöd åt nån med NPF
    kan du nog ha dubbel glädje av det.

  16. Jag har
    den hyperaktiva varianten av ADHD-

  17. -även om det har lugnat ner sig
    med åren.

  18. Det har bidragit till
    att ge mig impulser och drivkraft.

  19. Det hade säkert ofta varit en fördel
    att inte få så många impulser-

  20. -och kanske sticka ut lite mindre,
    men just för att vi är olika-

  21. -kan vi bidra med olika saker
    här i världen.

  22. Vilket elände om allihop
    hade varit likadana.

  23. Vi med NPF har ibland svårare
    för en del saker än vad andra har.

  24. "Jaha, en NPF-diagnos. Tack för den!"

  25. "Då var det kört,"
    kan nån till och med tänka.

  26. Vi har ju hört att vi har svårare
    att få jobb, vänner-

  27. -och stabila förhållanden,
    och vad finns då kvar?

  28. Jo, allt. Allt finns kvar.

  29. Bara för att det är svårare
    gör det inte omöjligt-

  30. -och de andra försöker ju knappt
    men lyckas oftast ändå.

  31. Så om vi har en plan och strategier-

  32. -har vi det
    på många sätt lättare än andra.

  33. Vi kan ta små steg åt rätt håll-

  34. -men de andra har ofta ingen riktning
    alls eller går åt fel håll.

  35. Det viktigaste för alla
    är ju riktningen.

  36. För det spelar ingen roll
    hur snabbt vi tar oss till Ö-vik-

  37. -om det var till Örebro vi skulle.

  38. Finns det hinder i vägen
    kan vi göra som de flesta andra.

  39. Vi väntar på att nåt gott ska hända.

  40. Men chansen ökar ju dramatiskt
    om vi ställer dit en stege-

  41. -och kan kika över hindret
    och se åt vilket håll Örebro ligger.

  42. Med Örebro syftar jag på vårt mål
    i livet, inte att vi ska flytta dit-

  43. -även om det kan vara trevligt.

  44. Jag ska nu ställa
    en obehaglig fråga till dig.

  45. Och jag önskar att du begrundar den
    under femton sekunder.

  46. Hur mycket av din tid ägnar du
    åt det du allra helst vill?

  47. Det väcker även frågorna:

  48. Varför gör jag så lite av det
    jag verkligen vill och vad vill jag?

  49. När man frågar vad nån vill ha ut
    av livet brukar de svara-

  50. -att de vill vara lyckliga.

  51. Frågar man vad som ska till för det
    får man svaren:

  52. "När jag har fått mitt drömjobb,
    har träffat nån, har fått barn"-

  53. -"har fått en lägenhet eller
    har skaffat mig en helikopter till."

  54. Vi tycks koppla lycka
    till att uppnå nåt.

  55. Men vi lurar oss nog lite.

  56. När vi väl uppnår det där, så var det
    oftast inte det som var grejen.

  57. Eller hur?

  58. För några år sen gjorde jag
    och en kompis en långfilm.

  59. Den var spännande att göra,
    men inte så märkvärdig.

  60. Men de första recensionerna
    var lyriska.

  61. Distributören kallade oss "Sveriges
    svar på Matt Damon och Ben Affleck".

  62. Filmvärlden låg nu öppen för oss
    och jag skulle lätt få 50 miljoner.

  63. Första dagen svävade jag på moln,
    men redan dag två började jag landa-

  64. -och dag tre hade jag vant mig
    vid den nya situationen.

  65. Det var fortfarande kul
    att det gick så bra förstås-

  66. -men livet var ändå
    i stort sett detsamma.

  67. Jag var förvånad över att
    min plötsliga, oväntade framgång-

  68. -och alla miljoner inte förändrade
    så mycket. Borde det inte kännas mer?

  69. Dagen därpå sågades filmen av två
    viktiga tidningar och sagan var över.

  70. Men det gjorde inte så mycket,
    för jag var redan tillbaka.

  71. Det stod klart för mig att lycka
    inte är beroende av att lyckas.

  72. Det är bara att beklaga att de två
    orden påminner så mycket om varann.

  73. Lycka är inget mått
    på hur väl nåt går.

  74. Lycka är ju bara en känsla.

  75. Vägen till målet,
    att få hålla på med det man vill-

  76. -ger oftast minst lika stor lycka
    som att komma fram. Kanske mer.

  77. Det är intressant-

  78. -för det innebär att allas
    ultimata mål - att få känna lycka-

  79. -kan infinna sig redan
    vid första steget-

  80. -om, och det är ett viktigt om-

  81. -vi tar det i riktning
    mot ett mål vi verkligen brinner för.

  82. Då är jag redo att börja gå, och det
    viktigaste är att gå åt rätt håll.

  83. Förvånansvärt få gör det.

  84. Antingen går man ingenstans
    eller så går man mot ett pseudomål.

  85. Ett mål man egentligen inte
    är så intresserad av.

  86. Man väljer lätt bort sitt egentliga
    mål om man inte tar det på allvar.

  87. "Jag älskar att göra tårtor
    och alla tycker att de är underbara."

  88. "Jag skulle kunna göra det jämt, men
    måste komma på nåt att jobba med..."

  89. "Nej, jag har ingen aning."

  90. Vi tycks ofta räkna bort
    sånt vi har lätt för.

  91. Ett arbete ska ju vara ansträngande.
    Det ska kännas att man har gjort nåt.

  92. Istället för att göra mer
    av det som funkar-

  93. -lägger vi massor av tid
    på det som inte funkar.

  94. Och så missar vi förstås.

  95. En tumregel är att göra
    det vi är bra på och har lätt för.

  96. Men vi kan ha valt fel för att vi
    tänkte att målet var nåt vi ville ha.

  97. Vi själva eller nån annan
    tyckte att vi borde vilja ha det.

  98. Det kändes logiskt eller klokt.

  99. Målet kan också
    ha varit rätt för oss en gång-

  100. -men är det inte längre.
    Det är utdaterat.

  101. Den kanske vanligaste anledningen
    till ett pseudomål-

  102. -är att vi inte tror att vi klarar av
    att nå vårt egentliga mål.

  103. Så vi siktar mot nåt som vi tror oss
    kunna nå, trots att vi inte vill dit.

  104. Det extra knepiga med pseudomål är
    att vi ofta inte når dem-

  105. -eftersom vi saknar motivation nog
    för att nå dem.

  106. Så vi jagar i evighet
    nåt vi inte vill ha.

  107. Det är lättare att nå ett svårt mål
    som man är motiverad att nå-

  108. -än ett enkelt
    som inte är så intressant.

  109. Ta nu fram ett papper.

  110. Har du inget, skriv på p-biljetten
    du glömde lägga i bilen.

  111. Skriv nu ner allt som du skulle
    vilja göra eller ha helst av allt-

  112. -oavsett om du tror
    att det är genomförbart eller inte.

  113. Sätt nu poäng 1-10-

  114. -efter hur gärna du
    skulle vilja uppnå de här sakerna.

  115. Sätt tio på det du allra helst vill,
    och så vidare. Betygsätt dem.

  116. Så. Är ni klara? Bra.

  117. Ta nu pennan och stryk allt
    som inte är minst en åtta.

  118. Bara stryk över det. Javisst.

  119. Så där, ja.

  120. Ödsla inte tid på dem, för de hindrar
    dig från det du verkligen vill göra.

  121. Har du inget högre än en sjua,
    så återkommer vi till det.

  122. Nu finns det ju flera vägar
    till Örebro.

  123. Säg att du vill bli veterinär
    och inte kan tänka dig nåt annat.

  124. Men det räcker inte ens med högsta
    betyg eller bäst på högskoleprovet-

  125. -eftersom för många delar drömmen.

  126. Då ska du först syna drömmen
    i sömmarna.

  127. Vad är det du vill egentligen?

  128. Du vill hålla på med djur.
    Du älskar ju djur.

  129. Det är det din dröm
    om att bli veterinär handlar om.

  130. I så fall kan du lika gärna
    jobba i djurpark-

  131. -eller öppna hunddagis eller kennel.

  132. Vi låser lätt in oss på ett visst
    spår, fastän flera vägar finns.

  133. Det gäller bara att vi ser
    till den underliggande motivationen.

  134. Med ett gott självförtroende
    tar vi oss lättare fram.

  135. Men självförtroende är inget
    man antingen har eller inte.

  136. Vi bygger upp det när vi utsätter oss
    för saker och klarar dem.

  137. Och vi skulle klara mycket
    om vi bara försökte.

  138. Heja på grannen eller montergrannen,
    ta en promenad varje dag-

  139. -ägna en kvart då och då åt våra barn
    på deras villkor, odla smörgåskrasse.

  140. Alla småsegrar
    bygger på vårt självförtroende.

  141. Negativa saker händer oss alla.

  142. Men hur vi reagerar på dem
    bestämmer slutresultatet.

  143. Om vi krymper eller växer av dem.

  144. Ett sätt att bli det man vill
    är att låtsas att man redan är det.

  145. Främst inför sig själv.
    Det finns en första gång för allt-

  146. -men man kan hoppa över den gången
    mentalt och bara köra.

  147. Livet som förälder kan vara tufft-

  148. -och man känner sig inte alltid
    som en superhjälte.

  149. Dagarna fylls lätt av tjat, skrik
    och tårar - både barnens och de egna.

  150. Vi har hört tidigare här
    att för en förälder med NPF-

  151. -är utmaningen ofta ännu större
    och dessutom ofta från två håll.

  152. Man kan behöva ta hand om både sina
    egna och barnets tillkortakommanden.

  153. Det kan bli rundgång mellan ett barn
    och en förälder med NPF.

  154. Man behöver då skaffa sig strategier,
    och de fungerar för det mesta.

  155. I traditionell trotshantering får man
    ofta kontroll efter bara fyra veckor.

  156. Men vi föräldrar måste se till
    att få det barnfritt emellanåt.

  157. Dels för återhämtning, men också för
    att det på avstånd är lättare att se-

  158. -hur fantastiskt lyckligt lottade
    vi är.

  159. Det kan vara svårt att se ibland
    när man är mitt uppe i det.

  160. Jag var dålig på matte.
    Det hade jag intalat mig sen ettan-

  161. -när jag hörde
    att jag ritade nollorna åt fel hål.

  162. Men i sjuan fick jag tanken: "Tänk
    om jag kunde vara bra på matte."

  163. Och så låtsades jag att jag var det.

  164. Jag räknade ut matteboken
    och fick börja med nästa årskurs.

  165. Jag var väl ingen stjärna,
    men att jag låtsades det-

  166. -gav mig motivation
    att bli bättre än vad jag var innan.

  167. Med en positiv inställning klarar man
    mycket mer och det blir roligare.

  168. Jag som hade avskytt matte
    såg nu fram emot lektionerna-

  169. -och så småningom läste jag ekonomi
    på universitetet.

  170. De flesta av oss har satt staket
    runt det som vi ser som vår spelplan.

  171. Dessa ramar
    rättar vi oss sen efter i livet.

  172. Staketstolparna har slagits ner
    under vår uppväxt-

  173. -varje gång nån vi har sett upp till
    har sagt: "Det där passar sig inte."

  174. Och vi har varit alltför måna
    om att vara till lags.

  175. Nu håller vi oss på avstånd från
    staketet och ser det inte längre-

  176. -men det finns där lika fullt
    och begränsar oss än i dag.

  177. Det är nog extra vanligt
    för oss med NPF.

  178. Min pappa älskar att sjunga. Som
    liten gick han till en sångpedagog-

  179. -med mottot
    att alla kunde lära sig sjunga.

  180. Efteråt ändrade hon det till:
    "Alla kan lära sig sjunga utom Mats."

  181. 50 år senare tog han sånglektioner-

  182. -och gick med i en kör där han
    var med tills han var över 80.

  183. På sin 70-årsdag var han inte hemma,
    utan på körövning.

  184. Det tog honom alltså 50 år att hoppa
    över staketet till lyckan bortom det.

  185. Vårt staket borde murkna
    och falla sönder med tiden-

  186. -men ironiskt nog är det vi själva
    som underhåller det livet igenom.

  187. Ser vi bara
    det som är innanför staketet-

  188. -så baserar vi vår värld och våra
    beslut på det, vilket begränsar oss.

  189. Jag är inte så van vid att laga mat.
    Barnen kallar mig för Varmkorvgubben.

  190. Men jag har slutat säga
    att jag inte kan laga mat-

  191. -och kan redan se
    flera pinnar i matstaketet murkna.

  192. Nyckeln till att få bort staketet
    är ofta att bli medveten om det.

  193. Och därefter inse att vi själva
    ser till att det står kvar.

  194. Inställningen är viktig. Trots att
    jag har haft det motigt ibland-

  195. -har jag alltid intalat mig
    att jag har tur.

  196. Som barn köpte jag en lott
    i ett ållotteri.

  197. Försäljaren tyckte
    att jag skulle ha flera lotter.

  198. "Jag behöver bara en ål,"
    sa jag och vann en ål.

  199. Jag har misslyckats ofta, men kastar
    man ut många krokar och glömmer dem-

  200. -blir man inte bitter när det inte
    nappar och glatt överraskad annars.

  201. Jag har stött i vägen ibland, men har
    då studsat vidare i en ny riktning.

  202. Jag skulle bli diskjockey
    men blev vaktmästare-

  203. -skulle bli PR-konsult
    men blev skådespelare-

  204. -skulle bli jurist men blev mäklare-

  205. -skulle föreläsa om bemötande
    i vården men blev sjuksköterska.

  206. Jag skulle anställa en administratör
    och hittade en livskamrat.

  207. Rör man på sig händer det saker,
    står man stilla händer inte mycket.

  208. Bristen på självförtroende handlar
    ofta om rädsla för att misslyckas-

  209. -så är man inte bra på en gång
    får det vara. Typiskt vid NPF.

  210. För att bli av med en rädsla
    ska man utsätta sig för den-

  211. -och det gäller även
    rädsla för att misslyckas.

  212. Botemedlet är alltså
    att misslyckas med flit-

  213. -tills det inte känns läskigt längre.

  214. Säljare måste beta av nio potentiella
    kunder innan den tionde nappar.

  215. Vi med NPF
    har ofta svårare för självinsikt.

  216. Det kan skapa problem
    om vi har svårare att se vad vi vill.

  217. Då kan vi behöva ta hjälp
    av nån vi litar på-

  218. -som kanske kan se oss mer objektivt
    och ge konstruktiv kritik.

  219. Dålig insikt kan få oss att missa att
    se vad vi är bättre på än de flesta.

  220. Begåvning och tillgångar
    som vi bör använda mer-

  221. -och som kan föra oss till framgång,
    både socialt och i arbetslivet-

  222. -och som är superviktiga
    att få insikt om.

  223. Vi kanske utför uppgifter med bi-
    behållen kvalitet där andra tröttnar-

  224. -eller ser ett sammanhang
    som ingen annan ser.

  225. Med koll på våra tillgångar
    kan vi utveckla och använda dem.

  226. Förutom att det brukar vara kul
    att göra nåt man är bra på-

  227. -så brukar det kunna leda
    till annat bra, som jobb.

  228. Insikts- och motivationshjälp
    kan vara värdefullt-

  229. -men vi ska inte låta andra avgöra
    om vi är bra eller dåliga på nåt.

  230. Om vi duger.

  231. Omgivningen kan bara bedöma oss
    efter vad de har sett.

  232. Bara vi vet ju
    vad vi ännu inte har visat.

  233. Bara vi kan se hela vår potential.

  234. Fast det är svårt med en självbild
    som inte stämmer med verkligheten.

  235. För många är det självbilden
    bokstavligen som definierar en.

  236. Selfien,
    så som vi skulle vilja se ut.

  237. För i Facebooks tidevarv
    har vårt porträtt hamnat i fokus.

  238. Förr visade man motvilligt sitt foto
    när man skulle hämta ut ett paket.

  239. Själv ser jag ut
    som en galen yxmördare i mitt pass.

  240. Att nåt land skulle släppa in mig
    med det fotot ser jag som tveksamt.

  241. I dag är selfien
    vars och ens varumärke-

  242. -men handen på hjärtat, hur många
    har en profilbild som är välliknande?

  243. Ingen? En. Ja, det är bra.

  244. Även i övrigt seriösa personer
    kan lägga ut en så kallad "duckface".

  245. Alltså en bild där man trutar med
    munnen och vill se ut som Kalle Anka.

  246. De får uppmuntrande kommentarer:
    "Åh, vad fiiin du är, gumman!"

  247. De borde ha skrivit:
    "Har du köpt en anka?"

  248. Men en sak förgyller de flesta
    - ett leende.

  249. Ändå väljer en del kläder i timmar,
    men ser sen sura ut på festen.

  250. Eller går runt med ett duckface.

  251. Det är förstås för att folk
    ska känna igen dem från Facebook.

  252. Min fru utbrister ibland:
    "Vad jag ser tråkig ut!"

  253. Då tar jag med henne
    till en spegel med bättre ljus-

  254. -för att få slut på diskussionen.
    Men hjälper det? Nej.

  255. Hon verkar ha nåt fel på ögonen.
    Hon som har så gott omdöme i övrigt.

  256. Utom rörande karlar,
    vilket är min smala lycka.

  257. Hon ser inte vad jag ser. Somliga ser
    alla sina egenskaper på samma sätt.

  258. Typiskt vid NPF är
    att vi har en ojämn begåvningsprofil.

  259. Vi har svårare för vissa saker
    och lättare för andra.

  260. Men det betyder inte att man är dålig
    på allt, som vi ibland tycks tro.

  261. Det vore ju inte ojämnt,
    utan väldigt jämnt.

  262. Varför har vi svårt
    att se det vi är bra på?

  263. Kanske för att vi tar de sakerna för
    givna då de kommer utan ansträngning.

  264. Och det är illa om vi är blinda
    för de bästa sidorna hos oss själva.

  265. Så kan vi verkligen inte ha det.

  266. Vi behöver egentligen bara veta
    en sak för att hamna rätt.

  267. Vi är asgrymma.

  268. Fokus innebär att ha målet för ögonen
    tillräckligt länge för att nå dit.

  269. Har man svårt med uppmärksamheten,
    exempelvis vid ADHD-

  270. -så kan bristen på fokus
    ofta få en att misslyckas.

  271. Men vi är oftast bra på att fokusera
    på det vi är intresserade av-

  272. -så till den milda grad att vi
    glömmer annat och hyperfokuserar.

  273. För oss är det därför avgörande att
    inte satsa tid på nåt halvintressant.

  274. Vi måste bli uppslukade av det vi
    fokuserar på eller har som intresse.

  275. Det ska man alltid tänka på,
    som vid arbetsträning.

  276. Tro inte att det funkar bra arbets-
    mässigt om vi inte är intresserade.

  277. Det finns risker
    med att hyperfokusera.

  278. För det första kan vi fokusera så
    mycket att vi inte ser omgivningen-

  279. -och därför får färre impulser.

  280. Som när man brottas med ett problem
    en hel dag och sen ger upp-

  281. -och då kommer lösningen
    som en blixt från klar himmel.

  282. Tar vi pauser då och då
    kommer lösningen fortare.

  283. Det andra som kan hända vid hårt
    fokus är att vi tappar omdömet-

  284. -och inte kan bedöma kvaliteten på
    det vi gör eller vikten av en detalj.

  285. Risken är då
    att vi slösar en massa tid i onödan.

  286. Vi behöver pausa emellanåt
    och få distans.

  287. Inte mycket går av sig självt,
    men nån har sagt-

  288. -att det som är värt att lyckas med
    är värt att göra dåligt i början.

  289. Tyvärr tröttnar många av oss med NPF
    om det inte går bra genast-

  290. -så vi kan behöva påminna oss
    om det här.

  291. Och att vi lär oss mest
    när vi får jobba lite för det-

  292. -och ökar därmed våra chanser
    att lyckas även på sikt.

  293. När jag skrivit min första längre
    föreläsning drog jag den för min fru.

  294. När jag var klar efter ett par timmar
    satt hon först tyst och sa sen:

  295. "Vem kan vilja lyssna på det här?"

  296. Hon är ärlig, vilket jag uppskattar.
    Det gav mig chansen att förbättra.

  297. Jag byggde vidare
    på mitt utgångsmaterial.

  298. Föreläsningen "Jag vill vara normal"
    har jag nu hållit drygt 300 gånger.

  299. En maratonlöpare
    börjar inte med 42 km-

  300. -och vi kan lyckas bättre
    om vi delar upp det.

  301. Det är faktiskt patentlösningen
    vid NPF, att vi delar upp det.

  302. Fira delmålen, se tillbaka och kon-
    statera att du har rört dig framåt.

  303. I dag har du kommit längre än i går
    och likadant blir det i morgon.

  304. Har du svårt att ta första steget,
    så få in riktningen.

  305. Kom på nåt pyttelitet steg att ta.

  306. Som att springa 100 m varje dag
    om du tränar till maraton.

  307. Eller lära dig ett ackord
    på piano varje dag.

  308. Sätt sen en påminnelse som du ser och
    se till att göra den lilla grejen.

  309. Funkar inte det, så gör aktiviteten
    ännu mindre. Spring 50 m.

  310. Spring ut till kanten. Det viktiga är
    att du har rätt riktning.

  311. Genom att klara av många små delmål
    programmerar du dig till att känna-

  312. -att du faktiskt kan ta dig
    närmare målet ganska lätt.

  313. Och tänk på att ha kul.
    Det är viktigast.

  314. Då fyller du dig med energi.

  315. Här har jag en film om NPF, ett par
    skivor och min favoritchoklad.

  316. Varsågod, du får dem.

  317. Varsågod. Du får dem.

  318. -Hon tog första steget. - Varsågod.
    -Tack.

  319. Och det blev hela skillnaden.
    Så är det i livet.

  320. Du som inte gick fram men ville det
    hade förmodligen ett skäl till det.

  321. Det kändes dumt, du satt för skönt
    eller tänkte att du misstolkat.

  322. Precis samma själ hindrar dig nog
    från att ta andra steg i livet.

  323. Vi återkommer nu till vad vi gör om
    vi inte har en åtta, nia eller tia.

  324. Om vi inte hade
    ett tillräckligt intressant mål.

  325. Det blir strategier för att veta
    vad man vill göra.

  326. Strategi ett: Placera dig
    i ett vakuum där inget annat stör.

  327. Då kan idéer börja ploppa upp.

  328. Jag har gått ut på promenader med
    ett tomt papper som sen har fyllts.

  329. Strategi två: Gör en lista med
    de viktigaste personerna i ditt liv-

  330. -och intervjua dem om vad som är
    det viktigaste i deras liv-

  331. -och om vad de
    allra helst skulle vilja göra.

  332. Du kan triggas att komma på nåt-

  333. -eller så gör den du pratar med
    det åt dig.

  334. Strategi tre: När du funderar
    över ditt mål, var inte realistisk.

  335. Låt inte världsliga saker styra dig,
    utan tänk stort eller lite galet.

  336. Ofta är det bra
    att överdriva sin målformulering-

  337. -för att tvinga sig
    att se lösningar utanför boxen.

  338. Strategi fyra: Gör en lista på vad du
    absolut inte vill ska hända i livet.

  339. Försök sen att efter varje sak skriva
    ner det som skulle vara motsatsen.

  340. Chansen är stor
    att du hittar ditt mål där.

  341. När du tycker att du har hittat
    ditt mål testar du det.

  342. Får det dig att känna "Yes!"?

  343. Då har du nog hittat rätt.

  344. Vi har talat om hur vi med NPF kan ta
    vara på våra idéer och möjligheter-

  345. -och jag vill ta upp varför det är så
    viktigt att ta vara på tillgångarna.

  346. Jag tänker så här:
    Vad vore världen utan NPF?

  347. Var vore mänskligheten?

  348. Har nån hört talas
    om världens minsta klubb?

  349. Nobelpristagare utan NPF, NUN.

  350. Nej, för den är liten.

  351. De är så få att de fick klona
    en av sig för att få föreningsstöd.

  352. Det kunde de,
    för de var ju Nobelpristagare.

  353. Utan NPF fick vi nog vara utan många
    uppfinnare, professorer, konstnärer-

  354. -och hur hade världen då sett ut?
    Vem skulle fixa jobben?

  355. Det är vanligare att en med ADHD
    startar företag, för då krävs idéer.

  356. Hos många med ADHD
    fullkomligt sprutar idéerna.

  357. Att bli riktigt bra på ett område
    utan att kunna hyperfokusera...

  358. ...och ha det som specialintresse...
    Ja det går väl, men...

  359. Det är viktigt att kunna göra
    oväntade associationer.

  360. Att tänka otypiskt.

  361. För det är ju där vi är olika
    som vi hittar grunden till det nya.

  362. Utan mina vänner med NPF skulle
    dagens platt-tv nog sett ut så här.

  363. Jag hoppas att du nu har ditt mål
    i sikte och är redo att ta steget.

  364. Ser du inte målet, så pröva strate-
    gierna och hitta det du brinner för.

  365. För det finns där ute, var så säker.

  366. Och kom ihåg att lyckan inte finns
    vid slutet av regnbågen-

  367. -utan börjar ett steg bort.

  368. Lycka till och tack för mig.

  369. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Motivation vid NPF

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Livsföring, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Personlig utveckling, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.