Titta

Vägen till Fredspriset

Vägen till Fredspriset

Om Vägen till Fredspriset

Hör berättelsen om ett antal fredsaktivister och deras väg till Nobelpriset. Men också om människorna som upplevt krig och svält och vars liv förändrades till det bättre, tack vare fredspristagarnas arbete. Hur ser situationen ut på plats idag och vad tror de om framtiden? Det är berättelser om stora framgångar för freden men också personliga uppoffringar.

Syfte

Serien tränar förmågan att förstå och värdera samhällsfrågor ur olika perspektiv och ger också förståelse för hur arbete för fred kan stärka mänskliga rättigheter och minska förtryck.

Till första programmet

Vägen till Fredspriset : Malalas kampMaterialDela
  1. När talibanerna tar makten
    i nordvästra Pakistan-

  2. -förändras allt i Swatdalen.

  3. Talibanerna inför förbud, förstör skolor
    och tystar folket med våld.

  4. Då höjer en modig flicka rösten.

  5. Jag ska få min utbildning,
    genom hemundervisning eller annat.

  6. Trots dödshot
    riskerar hon sitt eget liv-

  7. -när hon tar upp kampen för flickors
    rätt till utbildning i Pakistan.

  8. Några år senare får Malala Yousafzai
    Nobels fredspris för sina insatser.

  9. Swatdalen
    brukar kallas Pakistans Schweiz-

  10. -känt för sina berg och floder.

  11. Regionens största stad heter Mingora-

  12. -och här växer Malala upp, i ett fattigt
    mansdominerat klansamhälle-

  13. -där framtidsmöjligheterna
    för kvinnor är begränsade.

  14. Men det blir värre.

  15. 2007 går beväpnade talibaner in
    i Pakistan från Afghanistan-

  16. -och tar kontroll över dalen.

  17. Talibanernas styre kännetecknas
    av stränga religiösa sharia-lagar.

  18. Kvinnor - både barn och vuxna -
    ska helst hålla sig i hemmet...

  19. ...inte gå i skolan där de kan
    få kunskap och farliga idéer.

  20. För att deras lagar ska efterlevas-

  21. -stänger talibanerna
    flera flickskolor och förstör andra.

  22. Men en skola i Mingora håller öppet för
    flickor, trots talibanernas hot.

  23. Khushal Public School
    drivs av Malalas pappa.

  24. Här får Malala sin utbildning.

  25. Malalas klasskamrat Neelam
    visar oss runt på skolan där de gick.

  26. Det var vid den här bänken
    som Malala satt.

  27. Det var här hon fick sin undervisning.

  28. Det blev många dagar i klassrummet.

  29. Utbildning fick Malala
    med modersmjölken.

  30. Redan som spädbarn fick hon följa med
    pappa Ziauddin till arbetsplatsen.

  31. När hon var fem år
    fick hon börja i skolan på riktigt.

  32. Jag älskar att gå i skolan.

  33. Jag älskar
    mina böcker och mina pennor-

  34. -och att vara i skolan
    och prata med vänner.

  35. Malala visar tidigt att hon är duktig i
    skolan och har talets gåva.

  36. Pappa Ziauddin är
    en frispråkig utbildningsaktivist.

  37. Han uppmuntrar Malala
    att uttrycka sina åsikter.

  38. Jag accepterade henne som individ.

  39. Jag behandlade henne inte som
    en ägodel. Hon är en egen individ.

  40. Jag säger till alla: "Ge era döttrar
    utbildning. De är fantastiska."

  41. Pappa visade att jag var viktig
    och uppmuntrade mig.

  42. Han tog hand om mig.

  43. Han döpte mig till Malala
    efter Malalai av Maiwand.

  44. Hon stred mot engelsmännen
    när hon var ung.

  45. Hon sa att om vi inte kämpade
    skulle vi bli slavar för alltid.

  46. Malala vägrar att låta sig tystas.

  47. När talibanerna tar makten 2007
    är både hon och hennes pappa kända-

  48. -för sina starka politiska åsikter, sin
    karisma och sin talförmåga.

  49. Snart når ryktet om den frispråkiga
    flickan talibanledarna.

  50. I Malala ser de en person som kan bli en
    symbol för allt de fruktar.

  51. Ett hot mot hela deras livsstil.

  52. Swatdalen!

  53. BBC letar efter en flicka som anonymt
    kan blogga om livet i regionen.

  54. De ber Malalas pappa om hjälp
    att hitta en lämplig elev-

  55. -men ingen vågar ställa upp.

  56. Till sist föreslår Ziauddin sin egen
    dotter, som då bara är 11 år gammal.

  57. BBC låter henne skriva bloggen.

  58. Talibanerna förstörde hundratals skolor,
    men de gav sig aldrig på barn.

  59. De piskade vuxna tjejer,
    men de dödade aldrig barn.

  60. Jag började blogga för BBC.

  61. Jag visste inte om det skulle hjälpa mig
    att lyfta våra frågor-

  62. -eller hjälpa mig att få gå i skolan,
    men det gjorde det.

  63. Jag ville visa barnen
    att det går att göra sin röst hörd.

  64. De följande åren växer sig Malalas
    kändisskap starkare.

  65. Hon blir nominerad till ett
    internationellt fredspris för barn.

  66. I samma veva avslöjas hennes identitet
    som bloggaren för BBC.

  67. Både hon och Ziauddin
    mottar hot från talibanerna.

  68. Det verkar bara stärka
    Malalas övertygelse-

  69. -om att följa i pappans fotspår.

  70. Jag började skriva
    under den talibanska ockupationen.

  71. Genom det lärde jag mig
    grunderna för journalism-

  72. -och hur man står upp
    för sina egna och andras rättigheter.

  73. Jag vill jobba för att öka medvetenheten
    om flickors utbildning-

  74. -och lära flickor
    om deras grundläggande rättigheter.

  75. Jag vill öppna en skola för flickor
    som tvingas in i barnarbete.

  76. 2012 har Pakistans militär
    återfått kontrollen över Swatdalen.

  77. Men när allt verkar ha lugnat ner sig
    kommer talibanernas replik.

  78. Här stoppade beväpnade män bussen
    och sköt henne-

  79. -när hon var på väg hem från skolan.

  80. Vi åkte till skolan
    i en mindre skolbuss.

  81. Jag tänkte på det prov
    vi skulle ha den veckan.

  82. Vi hade haft fysikprov dagen innan.
    Jag älskar fysik, men det var svårt.

  83. Så jag oroade mig för provet.

  84. Den 9 oktober stoppar
    en grupp beväpnade män bussen-

  85. -några hundra meter från skolan.

  86. En av männen kliver ombord
    och frågar vem som är Malala.

  87. Ingen svarar, men vännerna
    kan inte hindra sin reaktion.

  88. När flera flickor vänder sig om
    och tittar på Malala-

  89. -höjer mannen sitt vapen.
    Tre gånger skjuter han.

  90. Två av skotten träffar Malalas vänner
    men båda slipper allvarliga skador.

  91. Det tredje skottet
    träffar Malala i tinningen.

  92. Kulan studsar mot skallbenet
    och går in i axeln.

  93. När ambulansen kommer till platsen
    är Malala medvetslös men vid liv.

  94. Jag har en del minnesbilder
    från när jag blev skjuten.

  95. Jag ser en massa folk runt mig,
    och jag ligger på en bår.

  96. Jag tittar efter min pappa.
    "Var är min pappa?"

  97. Jag försökte prata
    men fick inte fram ett enda ord.

  98. Plötsligt såg jag min far
    vid min vänstra sida.

  99. Då slöt jag ögonen,
    och allt blev mörkt.

  100. Sen vaknade jag i Birmingham.

  101. Jag vaknade ur mina drömmar
    efter sju dagar.

  102. Det var goda nyheter för mig.
    Jag var så glad att jag levde.

  103. Malalas öde
    har nu engagerat en hel värld.

  104. Jag fick mängder med kort.
    Det var otroligt.

  105. Det var en ära
    att så många bad för mig.

  106. De trodde
    att de kunde tysta människor.

  107. Jag vill tacka alla i Pakistan
    och i hela världen.

  108. Dagen efter höll folk upp plakat
    med texten "Jag är Malala".

  109. Det stod inte "Jag är taliban".

  110. En av världens yngsta
    utbildningsaktivister ska tala inför FN.

  111. De trodde
    att kulan kunde tysta oss...

  112. ...men de hade fel.

  113. Ur den tystnaden
    föddes tusentals röster.

  114. Svagheten, rädslan
    och hopplösheten dog.

  115. Styrka, kraft och mod föddes.

  116. Malala hördes nu över hela världen.

  117. Talibanernas mordförsök får inte
    den effekt de hade tänkt sig.

  118. Flickan som stod upp
    för rätten till utbildning-

  119. -blev mer känd än någonsin,
    även internationellt.

  120. En symbol för utsatta barn
    världen över.

  121. Malalas engagemang
    får effekt i praktiken.

  122. Några veckor efter
    att hon lämnar sjukhuset...

  123. ...röstar den pakistanska regeringen
    igenom The Right to Education Bill...

  124. ...som står bakom barns rätt
    - oavsett kön - att få gå i skolan.

  125. Två år efter talet i FN står Malala
    inför en jättepublik på nytt-

  126. -när hon 2014, bara 17 år gammal,
    får ta emot Nobels fredspris-

  127. -tillsammans med den indiske aktivisten
    Kailash Satyarthi.

  128. Malala Yousafzais vision
    var tydlig ända från början.

  129. Hon besitter
    ett närmast obeskrivligt mod.

  130. Det här priset är inte bara till mig.

  131. Det är till de bortglömda barn
    som vill ha utbildning.

  132. Det är till de rädda barn
    som vill ha fred.

  133. Det är till de barn utan röst
    som vill ha förändring.

  134. Det är dags att skrida till handling-

  135. -så att barn aldrig mer
    ska behöva gå utan utbildning.

  136. Malalas budskap till barn världen över
    verkar ha gjort starkt intryck-

  137. -på eleverna som följer i hennes fotspår
    på Khushal Public School-

  138. -som Malalas pappa en gång grundade.

  139. Jag går i skolan. Utbildning är viktigt.

  140. Jag vill bli läkare och hjälpa samhället.

  141. Jag gillar att lära mig saker
    och jag vill göra nåt för mitt land.

  142. Malala är en nationalhjälte.
    Hon är Pakistans stolthet.

  143. Situationen för Pakistans barn
    har blivit bättre.

  144. Neelam, som också har engagerat sig
    i flickors rätt till utbildning-

  145. -besöker en skola
    som nu har byggts upp på nytt.

  146. I dag hyser den runt 3 000 elever, både
    pojkar och flickor.

  147. Men det finns mycket
    som kan bli bättre.

  148. Cirka 25 miljoner pakistanska barn
    saknar utbildning.

  149. En överlägsen majoritet av dem
    är flickor.

  150. Talibanerna må ha förlorat kontrollen
    över nordvästra Pakistan-

  151. -men det är fortfarande för farligt för
    Malala att vistas där.

  152. I dag studerar hon i England-

  153. -men hon har en plan för hur hon
    ska kunna återvända till Swatdalen.

  154. Jag ska skaffa mig
    en utbildning på universitetet-

  155. -och ge mig själv mer makt.

  156. Då kan jag åka tillbaka till Pakistan.

  157. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

  158. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Malalas kamp

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I norra Pakistan inför talibanerna förbud, förstör skolor och tystar alla oliktänkande med våld. Då höjer en modig flicka rösten. Trots dödshot så riskerar hon sitt eget liv när hon tar upp kampen för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hennes namn är Malala Yousafzai. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering > FN
Ämnesord:
2000-talet, Barns rättigheter, Biografi, Fredsarbete, Nobels fredspris, Pacifister, Pakistan, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Talibaner, Yousafzai, Malala, 1997-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Fredspriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Malalas kamp

Avsnitt 1 av 8

I norra Pakistan inför talibanerna förbud, förstör skolor och tystar alla oliktänkande med våld. Då höjer en modig flicka rösten. Trots dödshot så riskerar hon sitt eget liv när hon tar upp kampen för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hennes namn är Malala Yousafzai. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Mandela och de Klerk

Avsnitt 2 av 8

Den ene är en av de främsta symbolerna för kampen för frihet. Den andre representerar en av världens mest hatade regimer. Ingen anar att dessa två män ska mötas, tillsammans avsluta den hårda raspolitik som kallas apartheid och skapa demokrati i Sydafrika. 1993 fick de fredspriset. Deras namn är Nelson Mandela och Frederik Willem de Klerk. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Henri Dunants revansch

Avsnitt 3 av 8

När handelsmannen Henri Dunant 1859 blir vittne till ett blodigt slag förändras hans liv. Han möter många soldater och civila i nöd och organiserar hjälparbetet med att vårda de skadade. I sin hemstad Genève startar han sedan arbetet med det som skulle bli den första Genèvekonventionen och ligga till grund för organisationen Röda Korset. Vi möter också den svenska barnmorskan Maya Vergara Guerra. Hon arbetar i Libanon med flyktingar från kriget i Syrien. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Fredsmäklaren

Avsnitt 4 av 8

1989 är Namibia Afrikas sista koloni, ockuperat av grannlandet Sydafrika. FN skickar en av världens främsta förhandlare till Namibia med ett svårt uppdrag: att få forna dödsfiender att mötas vid förhandlingsbordet. Med samtal i stället för vapen leder han Afrikas sista koloni till självständighet. Hans namn är Martti Ahtisaari. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Atombombens fiende

Avsnitt 5 av 8

Atombomben är vår världs mest förödande vapen. Vi möter två kvinnor som kämpar för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Beatrice Fihn från ICAN tog emot fredspriset tillsammans med Setsuko Thurlow. Setsuko var 13 år när atombomben fälldes över hennes hemstad Hiroshima. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Flyktingarnas beskyddare

Avsnitt 6 av 8

Första världskriget lämnar efter sig ett Europa i ruiner. Miljontals krigsfångar och flyktingar är nödställda. Den norske diplomaten och upptäcktsresanden Fridtjof Nansen överger då sin forskning och tar upp kampen för flyktingarnas rätt. Han tilldelas Nobels fredspris 1922. I programmet träffar vi även Henok som kom till Sverige som flykting från Eritrea, efter fasansfulla upplevelser på Medelhavet. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Jody - minröjaren

Avsnitt 7 av 8

När krigen är över finns de fortfarande kvar, minorna. Ett fruktansvärt vapen som skördar tusentals människoliv varje år. I början av 1990-talet ligger över en miljon minor gömda under marken världen över. Då tar en modig kvinna upp kampen. Nästan på egen hand lyckas hon få organisationer i mer än 60 länder att ställa sig bakom sin vision: en värld helt fri från minor. Hennes namn är Jody Williams, hon tilldelas Nobels fredspris 1997. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Nordirlands fredskämpar

Avsnitt 8 av 8

I mitten av 1970-talet är Nordirland en krutdurk. Konflikten mellan protestanter och katoliker har hundratals år på nacken men nu eskalerar den. Den brittiska militären kallas in, vilket bara leder till mer våld och nya terrordåd. Då startar två kvinnor - en protestant och en katolik - en fredsrörelse som skänker nytt hopp. Deras namn är Betty Williams och Mairéad Corrigan, 1976 tilldelas de fredspriset. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur vet jag att jag är trans?

Vierge Hård är projektledare på RFSL Ungdom och svarar på frågan: "Hur vet jag att jag är trans?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hunteerinkia meänkielelä

Masentunut kaveri

Hur ska man hjälpa en deprimerad kompis? Panelen delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på hur man kan prata om saken med föräldrar.