Titta

Vägen till Fredspriset

Vägen till Fredspriset

Om Vägen till Fredspriset

Hör berättelsen om ett antal fredsaktivister och deras väg till Nobelpriset. Men också om människorna som upplevt krig och svält och vars liv förändrades till det bättre, tack vare fredspristagarnas arbete. Hur ser situationen ut på plats idag och vad tror de om framtiden? Det är berättelser om stora framgångar för freden men också personliga uppoffringar.

Syfte

Serien tränar förmågan att förstå och värdera samhällsfrågor ur olika perspektiv och ger också förståelse för hur arbete för fred kan stärka mänskliga rättigheter och minska förtryck.

Till första programmet

Vägen till Fredspriset : Jody - minröjarenMaterialDela
  1. När kriget är över och soldaternas
    gevär sen länge har tystnat-

  2. -finns de fortfarande kvar: minorna.

  3. Ett fruktansvärt vapen som tagit
    tusentals människoliv varje år-

  4. -många av dem barn.

  5. I början av 90-talet
    låg över en miljon minor gömda-

  6. -under marken världen över.

  7. Då tog en modig
    och outtröttlig kvinna täten.

  8. Nästan på egen hand lyckades hon få
    organisationer i mer än 90 länder-

  9. -att ställa sig bakom hennes vision:
    En värld fri från minor.

  10. Hennes namn är Jody Williams.

  11. I början av 90-talet
    kollapsade Jugoslavien-

  12. -och området drabbades
    av ett uppslitande inbördeskrig-

  13. -som dödade över hundratusen personer
    på bara några år.

  14. Och när kriget tog slut
    fanns minorna fortfarande kvar.

  15. Adriana bor i norra Bosnien, ett par
    timmar från huvudstaden Sarajevo-

  16. -där striderna rasade som värst.

  17. Hon var tonåring
    när inbördeskriget bröt ut.

  18. I skolan höll jag på lite med volleyboll-

  19. -och handboll tränade jag länge.

  20. Friidrott och basket
    - jag var aktiv inom allt möjligt.

  21. Men Adrianas idrottande
    tog ett tvärt slut.

  22. Allt förändrades
    under en vanlig skogspromenad.

  23. Det var en vanlig dag,
    och jag umgicks med några väninnor.

  24. Vi skojade och hade roligt.

  25. Sen på kvällen hände det.

  26. När jag trampade på minan
    förstod jag inte vad det var.

  27. Jag förstod
    bara att det nåt under min fot-

  28. -tills jag flyttade på mig.

  29. Den exploderade. Jag tog
    några steg och satte mig ner.

  30. Jag såg inte ordentligt,
    så jag drog handen över benet-

  31. -och fick en bit av skelettet från hälen
    i min hand. Då förstod jag.

  32. Sen olyckan bär Adriana protes
    på vänster ben.

  33. Och 30 år senare begränsar
    skadan fortfarande hennes liv.

  34. Minornas mål är just att lemlästa
    snarare än att döda sina offer.

  35. En skadad fiende kräver nämligen
    mer resurser än en död.

  36. Under andra världskriget testas minor
    i stor skala för första gången.

  37. Sen dess har de använts i de flesta
    väpnade konflikter världen över.

  38. Förutom i Balkanregionen
    är situationen särskilt svår-

  39. -i delar av Afrika och i Asien.

  40. Som i Vietnam, där minor från kriget
    mot USA ännu finns kvar under marken.

  41. Och det är just Vietnamkriget
    som väcker engagemang-

  42. -hos en ung Jody Williams
    i början av 70-talet.

  43. Jag gick på universitetet-

  44. -och man såg klipp av soldaterna
    i Vietnam varje kväll på nyheterna.

  45. Det är en varm, livsfarlig djungel-

  46. -med hundratals, kanske tusentals,
    kommunistiska soldater.

  47. Jag deltog i demonstrationer
    mot Vietnamkriget.

  48. Allt det var utbildning för mig,
    utöver universitetsutbildningen.

  49. Jag ville alltid komma på ett sätt-

  50. -att bli aktivt engagerad
    på ett eller annat vis-

  51. -för att försöka förändra
    USA:s utrikespolitik.

  52. På sätt och vis
    blir Vietnamkriget startskottet-

  53. -för ICBL och Jody Williams kamp
    mot landminor.

  54. På 80-talet är Jody
    en etablerad fredsaktivist-

  55. -efter flera år
    som volontärarbetare i Sydamerika.

  56. När hon återvänder till USA-

  57. -blir hon kontaktad av en vän från
    organisationen Vietnamveteranerna-

  58. -som har ett konkret förslag.

  59. "Jody, vi vill att du gör kampanjen
    för att förbjuda personminor."

  60. Det tog omkring 37 sekunder för mig
    att avgöra att jag ville göra det.

  61. Jag sa ja och inledde kampanjen.

  62. Det var bara Vietnamveteranerna-

  63. -och Medico International.
    Jag var ensam anställd-

  64. -men jag fick kalla det "Internationella
    kampanjen för förbud mot landminor".

  65. Nu börjar en lång, mödosam process-

  66. -där Jody försöker få länder och
    organisationer att stödja kampen-

  67. -mot landminor.

  68. Frustrerande nog stöter Jody på
    störst motstånd från sitt hemland.

  69. USA var ett av de länder
    som gjorde mest motstånd-

  70. -så inget kunde göras.
    President Clinton lade sig för militären-

  71. -och lät militären diktera politiken.

  72. Våra förhandlare har slitit
    för ett avtal som vi kan signera.

  73. I dess nuvarande form kan jag tyvärr
    inte i USA:s namn godkänna avtalet.

  74. De skulle aldrig förbjuda landminor.

  75. Då vore det ett sluttande plan,
    och vi skulle ge oss på andra vapen.

  76. Hela kampanjen är alltså på väg in
    i en återvändsgränd-

  77. -när stormakten USA
    bromsar processen i FN-

  78. -av rädsla för att
    ett avtal som bannlysa minor-

  79. -bara är ett första steg mot
    att förbjuda även andra vapen.

  80. Men Jody och ICBL menar att minor
    inte kan jämföras med andra vapen-

  81. -utan har en särställning
    på grund av sin konstruktion.

  82. Efter konflikten återvänder vapnen
    till kasernerna med soldaterna-

  83. -men det gör inte landminor.
    När man väl har placerat ut landminor-

  84. -då blir de kvar där.
    Det innebär att efter en konflikt-

  85. -är det bara civila som blir dödade
    eller sårade av landminor.

  86. Trots att stater som Bosnien satsar
    stora resurser på att röja minor-

  87. -är det fortfarande många som skadas
    eller omkommer i minolyckor.

  88. Och många av dem som drabbas är barn.

  89. Barn som är ute och leker med
    kompisar eller plockar ved i skogen.

  90. Något Adriana naturligtvis oroade
    sig för när hon fick egna barn.

  91. Det här är barnen när de var små.

  92. De lekte i snön
    och gjorde en snögubbe.

  93. Och här är de
    när de var små med min mamma.

  94. Vi tänkte alltid på dem när de var borta-

  95. -på om de
    skulle komma tillbaka levande.

  96. Om de skulle gå vilse på ett minfält.

  97. Det begränsar det mesta, helt enkelt.

  98. Barnen får till exempel aldrig
    röra sig fritt omkring.

  99. Alla är medvetna om att de när som
    helst kan bli skadade eller förlora livet.

  100. Några kilometer från Adrianas hem
    pågår arbetet med att röja minor-

  101. -kvadratmeter för kvadratmeter.
    Och är det några som har kunskap-

  102. -om var faran är störst
    och vilka som oftast drabbas-

  103. -så är det förstås minröjarna.

  104. Barn drabbas i hög grad av landminor-

  105. -och andra sprängladdningar
    som ligger kvar efter kriget.

  106. Det främsta skälet
    är barnens nyfikenhet.

  107. När man tittar på terrängen
    här ser man-

  108. -att det här farliga området
    ligger väldigt när byarna.

  109. Så det är väldigt viktigt
    att vi röjer marken fri från minor.

  110. Med tanke på det stora problemet
    med minor på hemmaplan-

  111. -är det kanske inte konstigt
    att Bosnien tidigt visade intresse-

  112. -för att fortsätta diskussionerna
    kring ett internationellt avtal.

  113. Men de var inte ensamma.

  114. När stormakter som USA, Ryssland och
    Kina satte stopp för samtalen i FN-

  115. -fortsatte andra nationer
    att samarbeta med Jody och ICBL.

  116. De vägrade ge upp
    och hittade nya vägar framåt.

  117. Vi hade börjat träffa regeringar
    som var för förbud utanför FN.

  118. Kanada bjöd in en grupp stater
    som högljutt förespråkade förbud-

  119. -i oktober 1996.

  120. I tre dagar diskuterar
    och överlägger man i Ottawa-

  121. -och i slutet av konferensen kommer
    den kanadensiska utrikesministern-

  122. -Lloyd Axworthy, med en utmaning
    till de andra närvarande nationerna.

  123. En utmaning som gör
    att processen får en ny fart framåt.

  124. "Ni är här för att ni säger att ni vill ha
    ett avtal för att förbjuda minor."

  125. "Nu utmanar Kanada er att träffas"-

  126. -"och inom ett år förhandla fram
    ett avtal mot truppminor."

  127. Och han lade till: "Om det så bara är
    ett land, så skriver Kanada under."

  128. Det var vändpunkten.

  129. Och det gick vägen. Efter ett år av
    förhandlingar samlades man på nytt-

  130. -i Kanada för att skriva under
    det historiska avtalet.

  131. Ett avtal som förbjöd
    produktion, försäljning-

  132. -och användning
    av landminor mot människor.

  133. Avtalet klubbas igenom
    till stormande applåder.

  134. Och det är häftigt, att vi kunde
    avlägsna ett vapen som alla använde.

  135. Det kändes som en gåva
    till världen från kampanjen.

  136. Senare samma år får Jody Williams
    tillsammans med hela ICBL-

  137. -ta emot Nobels fredspris
    för sitt engagemang-

  138. -och envisa arbete
    med att få avtalet till stånd.

  139. Vi kommer att fortsätta samarbeta
    med länder som Norge-

  140. -Kanada, Sydafrika, Mexiko
    och Filippinerna-

  141. -för att se till att det här avtalet
    blir bindande internationell lag.

  142. Tjugo år senare råder det
    ingen tvekan om-

  143. -att kampanjen som började med två
    organisationer och en ensam kvinna-

  144. -har gjort skillnad.

  145. 80 procent av världen
    har skrivit på avtalet.

  146. Exporthandeln
    har så gott som upphört.

  147. Miljontals minor har blivit skrotade
    i vapenarsenaler-

  148. -och kommer aldrig att användas.

  149. Och man avlägsnar minor från marken
    i länder som har blivit utsatta.

  150. Ett av de länderna
    är som bekant Bosnien-

  151. -och för Adriana och invånarna här-

  152. -har kampanjen förändrat
    vardagen i grunden.

  153. Det gör skillnad.
    Vi känner oss säkrare nu.

  154. Varje kvadratmeter som röjs
    är en ny plats-

  155. -som det går att vistas på.

  156. Så vi har förtroende för
    organisationerna som hjälper oss här.

  157. Fortfarande dör hundratals människor
    varje år till följd av minor-

  158. -men tack vare ICBL
    finns det i alla fall riktlinjer-

  159. -för hur man ska nå Jody Williams
    vision: en värld fri från minor.

  160. Och allt började med vanliga
    människor som bestämde sig för-

  161. -att göra skillnad.

  162. Ibland tror nog folk
    att aktivister är trista, tjatiga idioter-

  163. -men aktivism handlar om att agera
    i en fråga som man bryr sig om.

  164. Och det är lättare att åstadkomma
    förändring ihop med andra människor.

  165. Ingen förändrar världen ensam,
    vad de än säger.

  166. Det är så förändringar sker. Man
    letar upp folk med samma mål och...

  167. ...går framåt.

  168. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jody - minröjaren

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När krigen är över finns de fortfarande kvar, minorna. Ett fruktansvärt vapen som skördar tusentals människoliv varje år. I början av 1990-talet ligger över en miljon minor gömda under marken världen över. Då tar en modig kvinna upp kampen. Nästan på egen hand lyckas hon få organisationer i mer än 60 länder att ställa sig bakom sin vision: en värld helt fri från minor. Hennes namn är Jody Williams, hon tilldelas Nobels fredspris 1997. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Fredsfrågor, Internationella relationer, Landminor, Militärväsen, Minor, Minröjning, Nedrustning, Nobels fredspris, Samhällsvetenskap, Vapen, Williams, Jody, 1950-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Fredspriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Malalas kamp

Avsnitt 1 av 8

I norra Pakistan inför talibanerna förbud, förstör skolor och tystar alla oliktänkande med våld. Då höjer en modig flicka rösten. Trots dödshot så riskerar hon sitt eget liv när hon tar upp kampen för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hennes namn är Malala Yousafzai. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Mandela och de Klerk

Avsnitt 2 av 8

Den ene är en av de främsta symbolerna för kampen för frihet. Den andre representerar en av världens mest hatade regimer. Ingen anar att dessa två män ska mötas, tillsammans avsluta den hårda raspolitik som kallas apartheid och skapa demokrati i Sydafrika. 1993 fick de fredspriset. Deras namn är Nelson Mandela och Frederik Willem de Klerk. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Henri Dunants revansch

Avsnitt 3 av 8

När handelsmannen Henri Dunant 1859 blir vittne till ett blodigt slag förändras hans liv. Han möter många soldater och civila i nöd och organiserar hjälparbetet med att vårda de skadade. I sin hemstad Genève startar han sedan arbetet med det som skulle bli den första Genèvekonventionen och ligga till grund för organisationen Röda Korset. Vi möter också den svenska barnmorskan Maya Vergara Guerra. Hon arbetar i Libanon med flyktingar från kriget i Syrien. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Fredsmäklaren

Avsnitt 4 av 8

1989 är Namibia Afrikas sista koloni, ockuperat av grannlandet Sydafrika. FN skickar en av världens främsta förhandlare till Namibia med ett svårt uppdrag: att få forna dödsfiender att mötas vid förhandlingsbordet. Med samtal i stället för vapen leder han Afrikas sista koloni till självständighet. Hans namn är Martti Ahtisaari. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Atombombens fiende

Avsnitt 5 av 8

Atombomben är vår världs mest förödande vapen. Vi möter två kvinnor som kämpar för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Beatrice Fihn från ICAN tog emot fredspriset tillsammans med Setsuko Thurlow. Setsuko var 13 år när atombomben fälldes över hennes hemstad Hiroshima. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Flyktingarnas beskyddare

Avsnitt 6 av 8

Första världskriget lämnar efter sig ett Europa i ruiner. Miljontals krigsfångar och flyktingar är nödställda. Den norske diplomaten och upptäcktsresanden Fridtjof Nansen överger då sin forskning och tar upp kampen för flyktingarnas rätt. Han tilldelas Nobels fredspris 1922. I programmet träffar vi även Henok som kom till Sverige som flykting från Eritrea, efter fasansfulla upplevelser på Medelhavet. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Jody - minröjaren

Avsnitt 7 av 8

När krigen är över finns de fortfarande kvar, minorna. Ett fruktansvärt vapen som skördar tusentals människoliv varje år. I början av 1990-talet ligger över en miljon minor gömda under marken världen över. Då tar en modig kvinna upp kampen. Nästan på egen hand lyckas hon få organisationer i mer än 60 länder att ställa sig bakom sin vision: en värld helt fri från minor. Hennes namn är Jody Williams, hon tilldelas Nobels fredspris 1997. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Nordirlands fredskämpar

Avsnitt 8 av 8

I mitten av 1970-talet är Nordirland en krutdurk. Konflikten mellan protestanter och katoliker har hundratals år på nacken men nu eskalerar den. Den brittiska militären kallas in, vilket bara leder till mer våld och nya terrordåd. Då startar två kvinnor - en protestant och en katolik - en fredsrörelse som skänker nytt hopp. Deras namn är Betty Williams och Mairéad Corrigan, 1976 tilldelas de fredspriset. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om manlighet

Debatten efter massövergreppen mot kvinnor i Köln och Kalmar har rasat i sociala medier. Ett klipp från UR-satsningen Tänk till där män talar om sexuellt våld har fått stor viral spridning. Tanken med klippet är att få elever att reflektera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ajatuksia suomeksi

Nolot vanhemmat

Dina föräldrar är galna saksamlare, och det är stökigt hemma. Känns det jobbigt att bjuda över vänner? Panelen diskuterar var gränsen går mellan stök och smuts, och hur man kan diskutera med föräldrar som inte klarar av att hålla ordning hemma.