Titta

UR Samtiden - Big history, från big bang till framtiden

UR Samtiden - Big history, från big bang till framtidenDela
  1. Man kan inte se hela sammanhanget-

  2. -utan att se till hela berättelsen,
    så man måste gå tillbaka till big bang.

  3. Välkomna till kvällens PI-samtal.
    Det här är ju ett samarbete-

  4. -mellan Fri Tanke förlag, Kulturhuset
    och Kungliga Vetenskapsakademien.

  5. En sorts vetenskaplig,
    filosofisk talkshow-

  6. -där vi talar om olika ämnen,
    och ämnet i kväll är Big History.

  7. Samtalet kommer att ske på engelska.

  8. Därför byter jag till engelska nu.

  9. Jag hoppas att det kommer att funka.
    Vi får väl se.

  10. Vi ska prata om Big History Project,
    big history-begreppet.

  11. Vad är det? Vad är syftet
    med begreppet? Vad går det ut på?

  12. Panelen består av fyra personer.

  13. Först och främst författaren
    som har skrivit boken "Origin Story"-

  14. -"Berättelsen om allt:
    13,8 miljarder års historia".

  15. David Christian, professor i historia
    och Big History Projects grundare.

  16. Arne Jarrick, professor i historia.

  17. Ulf Danielsson,
    professor i teoretisk fysik.

  18. Åsa Karlsson, redaktör
    för Svenskt biografiskt lexikon.

  19. Min första fråga går till dig, David.
    Vad är Big History Project?

  20. Du samarbetar med Bill Gates,
    men beskriv vad det är.

  21. Okej. Jag vill först tacka för inbjudan.

  22. Det är hemskt att jag förmodligen är
    den enda här som inte pratar svenska.

  23. Jag tvingar alla att prata engelska,
    så ursäkta att jag inte pratar svenska.

  24. Jag är för gammal för att lära mig det.

  25. Jag ska försöka förklara big history.
    Det började väldigt naivt.

  26. Jag har arbetat i 30 år.
    Jag är Rysslandshistoriker.

  27. Det började med en idé
    om mänsklighetens historia.

  28. Jag blev besatt av en idé
    som även oroade H. G. Wells.

  29. Om vi lär ut länders historia
    så lär vi ut en sorts tribalism.

  30. Vi lär ungdomar att de främst tillhör
    länder, stammar eller civilisationer.

  31. Just nu sprids nationalismen överallt.

  32. I en värld med kärnvapen och globala
    problem som klimatförändringar-

  33. -som ingen kan lösa själv, är det galet.

  34. Därför försökte Wells skriva
    om universums historia.

  35. Jag började undra om man kunde
    skriva hela mänsklighetens historia-

  36. -på ett lika engagerande, innehållsrikt,
    spännande och levande sätt-

  37. -som länders historia, så att läsarna
    kan känna sig som just människor.

  38. Sen tänkte jag: "I så fall måste jag
    börja för minst 200 000 år sen"-

  39. -"och nämna människans evolution."

  40. Jag var tvungen att diskutera biologi
    och evolutionen, men det blev värre.

  41. 13 miljarder år.

  42. Om jag pratar om människor måste jag
    prata om däggdjur, dinosauriernas död-

  43. -biosfärens utveckling,
    planeten, geologi...

  44. -Du gick bakåt.
    -Ända till big bang.

  45. "Jag är historiker, så vore det inte
    intressant att försöka berätta"-

  46. -"berättelsen om allt?" Mina kollegor
    på Macquarie University i Sydney-

  47. -trodde nog att jag hade drabbats av en
    medelålderskris eller ett sammanbrott-

  48. -men de lät mig göra det.

  49. Först visste vi inte vad vi höll på med-

  50. -men sen framträdde
    en sammanhängande berättelse.

  51. Om man granskar alla vetenskaper
    från kosmologi till fysik, kemi-

  52. -geologi och biokemi
    och sen vidare till människans historia-

  53. -ekonomi, politik och framtiden
    så hänger berättelsen ihop.

  54. Till slut insåg jag - delvis
    tack vare att min fru var författare-

  55. -att jag ägnade mig åt
    ett väldigt gammalt projekt.

  56. Jag försökte skapa
    en modern ursprungsberättelse-

  57. -och det projektet
    var en viktig del av upplysningstiden.

  58. Många av upplysningstidens tänkare
    ville använda vetenskap-

  59. -som var en ny, bättre sorts kunskap.

  60. "Kan vi skapa en berättelse som alltid
    har funnits, som sammankopplar allt"-

  61. -"och hjälper människor att förstå sin
    plats i rum och tid med vetenskap"-

  62. -"i stället för med uppenbarelser
    eller traditioner för hela världen?"

  63. I cirka 200 år arbetade
    många stora tänkare med det.

  64. Voltaire, Buffon, Kant,
    Hegel, Marx, Comte-

  65. -Spencer, Alexander von Humboldt...

  66. Men projektet dog på sent 1800-tal.

  67. -Varför?
    -Jag är inte säker.

  68. De flesta tar för givet att det var ett
    naivt projekt, så det saknas forskning.

  69. Det har nog två orsaker. För det första
    dög vetenskapen inte riktigt-

  70. -i slutet av 1800-talet. Man kan säga
    att det inte fanns nog med "pixlar".

  71. Tänk er en bildskärm.
    Om det inte finns nog med pixlar-

  72. -så kan bilden bli väldigt förvanskad
    när man tittar-

  73. -och så var det nog på 1800-talet.
    Det var mer ideologi än vetenskap.

  74. Den andra orsaken var mängden
    kunskap. Det verkade alltså vettigt-

  75. -att dela upp kunskapen
    i olika vetenskapsgrenar.

  76. Forskarna måste vara specialister.

  77. Det skapade vår värld,
    men den är bara 100 år gammal.

  78. Specialkunskapens expert är nån...

  79. Jag vet till exempel allt om ryska
    bönders dryckesvanor på 1800-talet.

  80. Jag skrev en bok om vodka.
    Det är specialkunskapens värld.

  81. Vi har i ett århundrade utgått från att
    moderniteten till sin natur är kaotisk.

  82. Den är splittrad. Vi ser universum
    genom flera olika fönster, men utan...

  83. Det är Becketts, dadaismens
    och surrealismens värld.

  84. Det blev ett långt svar,
    men jag är strax klar.

  85. Jag hävdar alltså
    att big history kanske återvänder-

  86. -till ett gammalt projekt,
    för vetenskapen är mycket bättre nu-

  87. -och det är mycket viktigare, för de
    olika grenarna har så mycket kunskap-

  88. -att E. O. Wilson hävdade att de stora
    problemen nu ligger mellan dem-

  89. -för det är där som vi inte forskar nog.

  90. Big history är ett försök att skapa
    en modern ursprungsberättelse-

  91. -vilket betyder att den moderna världen
    inte är dömd till kaos och anomi.

  92. Vi har kanske långsamt skapat den
    första globala ursprungsberättelsen-

  93. -och det är en ursprungsberättelse
    som kan gälla hela mänskligheten.

  94. Jag vill veta vad ni tänker
    om idén med ett slags narrativ-

  95. -som skapar mening för människor.

  96. Två av er är historiker, och Ulf är
    teoretisk fysiker. Vad säger ni om det?

  97. Det är en utmärkt idé.
    Det var så jag började med vetenskap.

  98. Jag sökte efter den sortens berättelse.
    Jag var ju intresserad av...

  99. ...fysikens och astronomins detaljer,
    men jag sökte en världsåskådning-

  100. -med nån sorts ursprungsberättelse.

  101. Jag håller helt med din beskrivning
    av i synnerhet fysikens utveckling-

  102. -på 1800- och 1900-talet.

  103. Den sortens vetenskap
    var inte riktigt mogen just då.

  104. Relativitetsteorin, kvantmekanik och
    partikelfysik upptäcktes på 1900-talet-

  105. -men kosmologi var egentligen inte...

  106. Det var knappt en vetenskap
    enligt fysiker.

  107. Det vara bara historia,
    inget vetenskapligt.

  108. Man kunde inte göra experiment,
    så det var inte vetenskap.

  109. Det var många fysikers åsikt.

  110. Det som förändrades från 1960-talet
    ända fram till 70-, 80- och 90-talet...

  111. Kosmologi är en ung exakt vetenskap-

  112. -med tanke på att man kan göra många
    olika observationer med hög kvalitet.

  113. När jag var barn
    och blev intresserad av det här-

  114. -så gissade man att universum
    kanske var 10-20 miljarder år.

  115. Nu vet man att det är 13,8 miljarder år.

  116. Det innebär att historien
    har blivit en del av fysiken.

  117. Man ser ämnet på ett nytt sätt.
    Jag experimenterar inte bara-

  118. -för att upptäcka fysikens eviga lagar.

  119. Jag gör det, men jag vill också veta
    hur det kan spåras bakåt i tiden-

  120. -och hur jag kan förklara
    vårt universums ursprung.

  121. Du kan nog gå längre tillbaka
    än vårt universums skapelse.

  122. Det kan vara en del av nåt större.

  123. Ursäkta, men får jag säga en sak?
    Radiometrisk datering är avgörande.

  124. Wells ville berätta universums historia
    efter första världskriget-

  125. -eftersom länders historia
    bara startar fler krig. Han sa:

  126. "En av svårigheterna är att jag inte kan
    gå längre tillbaka än cirka 3 000 år."

  127. Först på 50-talet,
    med radiometrisk datering-

  128. -kunde vi göra bra, exakta dateringar.

  129. Nu kan vi berätta en noggrann historia-

  130. -med början för 13,8 miljarder år sen.

  131. Det började redan tidigare
    med kärnfysiken i början av 1900-talet.

  132. Och om 200 år tycker man att vi var
    omogna. Vi var inte detaljerade nog.

  133. Låt mig vara lite mer skeptisk,
    bara för diskussionens skull.

  134. Jag är väldigt imponerad
    av din nyfikenhet.

  135. Det känns som om du har för avsikt
    att själv bli uppslagsverket-

  136. -som upplysningsfilosoferna
    utgjorde tillsammans.

  137. Det verkar som att du själv tänker bli-

  138. -uppslagsverket som 1700-talets
    filosofer försökte bli tillsammans.

  139. Jag tycker att det är imponerande.
    Jag skämtar inte.

  140. Jag sympatiserar med din avsikt
    att skriva om mänsklighetens historia-

  141. -eftersom alla människor i hela världen
    har nåt gemensamt.

  142. Jag tycker att det är viktigt att betona
    det här grundläggande faktumet.

  143. Vissa av mina kollegor betonar i stället
    skillnaderna mellan människor.

  144. "Människor är så olika. Vi kan inte
    säga nåt generellt om människor."

  145. Jag är väldigt kritisk
    till den inställningen.

  146. I det avseendet håller jag helt med dig.

  147. Det är viktigt att göra en syntes
    av mänsklighetens historia.

  148. I de avseendena
    är jag helt överens med ditt projekt-

  149. -men jag vill ställa en elak fråga.

  150. Låt oss säga att vår uppfattning
    om universums uppkomst är helt fel.

  151. Hur skulle det negativt påverka
    vår bild av mänsklighetens historia?

  152. Om jag förstår ursprungsberättelser
    rätt... Det här är typiskt för dem alla.

  153. Jag tänker mycket på de ursprungs-
    berättelser som har funnits i 65 000 år-

  154. -i Australien. De sammanfattade
    flera generationers bästa kunskaper-

  155. -och de var i viss utsträckning
    mottagliga för empiriska rättelser.

  156. Det finns mytiska inslag och empiri. En
    definition av en ursprungsberättelse-

  157. -är att ungdomar som är välutbildade
    behöver-

  158. -en sorts sammanfattning av just den
    tidens och platsens bästa kunskaper.

  159. Självklart är det så att om 100 år-

  160. -så kommer allt som jag skriver
    om big bang att verka lite naivt.

  161. Vetenskapen är ju sån, och en
    av vetenskapens bästa egenskaper-

  162. -är att den är mottaglig för rättelser.

  163. Ungdomar måste även lära sig det.

  164. En ursprungsberättelse rättar sig själv.

  165. Teologi och traditionella ursprungs-
    berättelser lärde ofta inte ut det.

  166. När det gäller nån som jag, som
    forskar om mänsklighetens historia...

  167. Om jag vill förstå mänskligheten och
    mänsklighetens historias komplexitet...

  168. På vilket sätt hjälper
    kunskap om big bang mig att förstå-

  169. -människosamhällets komplexitet?

  170. Får jag omformulera frågan en aning?

  171. Jag och några fysiker har diskuterat-

  172. -en kvantnivå
    av mänsklighetens historia.

  173. Inom kvantfysiken
    finns det en viss precisionsnivå-

  174. -där saker är oförutsägbara
    och probabilistiska.

  175. Om man utvidgar allt
    till mänsklig skala-

  176. -ser allt plötsligt
    väldigt annorlunda ut.

  177. Det är en sorts klassisk skala. Det
    gäller även mänsklighetens historia.

  178. Historia, så som yrket ser ut i dag-

  179. -domineras ännu av skriftliga källor,
    vilket skapar vissa begränsningar.

  180. Man arbetar i biografisk skala.
    Då ser man tillfälligheter och...

  181. Det är svårt att skapa allmänna regler,
    men om man vidgar blickfånget...

  182. Fernand Braudel var inne på rätt spår.

  183. Om man vidgar blickfånget
    till 200 000 år eller 4 miljarder år-

  184. -så ser man plötsligt helt nya saker
    som är mycket mer deterministiska.

  185. Jag kan ge ett exempel: kurvan för
    befolkningsökningen under 200 000 år.

  186. Den är inte godtycklig. Det handlar om
    processer under lång tid som inte syns.

  187. Den mänskliga historiens processer
    syns inte den normala historiens skala.

  188. Om man går ännu längre tillbaka
    och utökar skalan till 4 miljarder år-

  189. -så ser man nåt helt spektakulärt
    som man ofta missar.

  190. Just den här tidpunkten
    i mänsklighetens historia-

  191. -är en avgörande vändpunkt
    i en hel planets historia.

  192. För första gången på 4 miljarder år
    är en enda art så mäktig-

  193. -att det som vi gör de kommande 50
    åren påverkar biosfären i miljontals år.

  194. Det går inte att se
    i den vedertagna historiska skalan.

  195. Skalan måste vara 4 miljarder år
    om man ska se vår påverkan-

  196. -och framtidens utmaningar. Det är
    ett argument för att utöka skalan-

  197. -så att man kan se nya saker,
    varav några väldigt viktiga-

  198. -som är omöjliga att se i normala fall.

  199. Åsa, jag vill höra vad du säger om det.

  200. Mitt intresse är ju populärvetenskap.
    Det är det som jag jobbar med.

  201. Därför blev jag väldigt imponerad
    av ditt projekt.

  202. Du försöker förena olika vetenskaper-

  203. -för vetenskapen är väldigt splittrad.

  204. Folk intresserar sig för en enda sak-

  205. -utan att kontakta andra forskare,
    åtminstone inom mitt område.

  206. Det är imponerande,
    och jag håller inte med Arne.

  207. Det blev så bra
    eftersom du började från början.

  208. Du satte människor
    i det här stora sammanhanget.

  209. Men jag blev lite besviken
    när jag läste sidan 157.

  210. -Du skrev...
    -I den engelska utgåvan.

  211. "Jag tänker inte skriva
    om konst, kultur"-

  212. -"krig, politik och så vidare."

  213. Det hade varit fascinerande att läsa-

  214. -hur du hade sammankopplat såna
    saker med big bang och allt annat.

  215. När du säger det där så önskar jag
    att jag inte hade skrivit det-

  216. -för resonemanget innefattar ju
    till stor del konst, religion, musik...

  217. Jag ägnade inte mycket tid åt det-

  218. -delvis för att historiker
    redan gör det väldigt bra-

  219. -så jag vill göra andra saker.

  220. Ett annat svar på din fråga, Arne,
    som är relevant här-

  221. -är att en av ursprungsberättelsernas
    fördelar, som vi har bortsett från-

  222. -är deras allmängiltighet.

  223. Tanken på en allmängiltig berättelse
    har ju kritiserats kraftigt av många-

  224. -delvis på grund av
    1800-talets allmängiltiga berättelser.

  225. Se kristendomen som en ursprungs-
    berättelse. Det var Newtons värld.

  226. Deras allmängiltiga berättelse
    talade om för ungdomar-

  227. -att kunskap är sammanhängande.
    Den består inte av lösryckta delar.

  228. Det finns ett större sammanhang.
    Man kan inte se hela sammanhanget-

  229. -utan att se till hela berättelsen,
    så man måste gå tillbaka till big bang.

  230. Då måste man ställa frågor som:

  231. Finns det teman i berättelsen som vi
    kan se ögonblicket efter big bang-

  232. -och som vi kan se
    även i dagens samhälle?

  233. Man kan inte ens ställa den frågan-

  234. -om man inte försöker summera allt.

  235. På ett sätt är det här
    ett väldigt trevande projekt-

  236. -men frågan är om man kan samla
    den bästa kunskapen-

  237. -inom fysik, kosmologi, geologi-

  238. -biologi, mänsklig historia och ekonomi
    och skapa ett sammanhang av det.

  239. Boken är mitt försök att göra det.

  240. Eftersom du är syntetiker förlitar du
    dig på experter och specialister.

  241. Vi behöver alltså vetenskapsgrenar-

  242. -och vi behöver såna som du.
    Vi behöver varandra.

  243. Jag måste alltid säga det här.
    Jag angriper inte vetenskapsgrenarna.

  244. Det var ett fantastiskt lyckat drag att
    dela in kunskap i vetenskapsgrenar.

  245. Det var så lyckat
    att vi nu kan återvända till syntes-

  246. -men du håller nog med om
    att vi behöver både och.

  247. E. O. Wilson argumenterade för det
    i den underbara boken "Consilience".

  248. Det är fel att fråga hur man påverkas
    av det tidiga universums fysik-

  249. -i egenskap av historiker,
    vetenskapsman eller forskare.

  250. Det kanske påverkar en i egenskap
    av människa och valen som man gör.

  251. Och alla vill höra en bra berättelse.
    Det är så vi lär oss saker.

  252. Vi lär oss saker
    som våra lärare berättar.

  253. Vi kan inte lära oss minsta sak,
    inte ens inom fysiken-

  254. -utan en bakomliggande berättelse.

  255. Allt som vi använder för att skapa
    en bild av det som händer-

  256. -är beroende av en sorts berättelse.
    Det finns berättelser överallt.

  257. Det hör ihop med nästa fråga.

  258. Tror ni att den här sortens
    vetenskaplig ursprungsberättelse-

  259. -kan skapa ett narrativ som skapar
    existentiell mening för människor?

  260. Kan den ersätta de gamla mytologiska
    och teologiska ursprungsberättelserna-

  261. -och tillfredsställa
    behovet av existentiell mening?

  262. Du kan börja.

  263. Jag var nyss på en konferens
    som handlade om just det.

  264. Att börja med big bang väcker samma
    sorts frågor som väcks inom teologin.

  265. Man kan uttrycka det så här: Har
    universum en inneboende mening?

  266. I en deistisk ursprungsberättelse
    är svaret ja.

  267. Gud skapade mening i universum.
    Moralisk mening, etisk mening.

  268. Men vetenskapligt sett...

  269. I den här ursprungsberättelsen saknar
    universum en inneboende mening.

  270. Detsamma gällde även tidig buddhism.
    De sa att universum bara är.

  271. Vår uppfattning av mening, etik
    och moral är en utmaning för oss.

  272. Utmaningen är att vi måste lära oss
    att leva i det här universumet.

  273. Allt skapades
    av ett medlidsamt medvetande.

  274. -Ursäkta, menar du universum?
    -Nej, det skapade moralisk mening.

  275. Man kan gå längre, för det finns i dag
    många tänkare, som Terrence Deacon-

  276. -som hävdar att mening är
    en egenskap som uppstår i universum.

  277. Den uppstår inom det, i synnerhet
    uppstår den i levande organismer.

  278. Vi förstår inte det här helt, men
    levande organismer tycks ha ett mål.

  279. De tycks motverka entropi.

  280. Nåt som har ett mål
    har meningsfullhet.

  281. Om en bakterie känner
    att det är för surt där borta-

  282. -så måste den röra sig hitåt.
    Det är dåligt om den misslyckas-

  283. -för målet för levande ting
    är i första hand att överleva-

  284. -och i andra hand
    att föröka sig om det går.

  285. Målet tycks uppstå
    i levande organismer.

  286. När organismer blir mer komplexa-

  287. -blir målet mer nyanserat,
    sofistikerat och komplext.

  288. Vi människor är helt annorlunda-

  289. -för vi förhandlar med miljontals andra.

  290. Vi är den första arten på 4 miljarder år
    som kan utbyta information så här.

  291. -Därför är vi så mäktiga.
    -Vi är de första som samlar kunskap.

  292. Vi samlar kunskap, och det är därför
    som vi nu tar över biosfären.

  293. Planeten jorden
    är på väg att få ny ledning-

  294. -och såvitt vi vet händer det
    ingen annanstans i galaxen-

  295. -men det syns inte i liten skala.

  296. Jag försöker försvara min ståndpunkt
    för diskussionens skull. Låt säga att...

  297. För mig är det helt uppenbart att
    den icke-levande naturen saknar mål.

  298. Den är lika mycket utan mål
    som den är utan liv. Det är uppenbart.

  299. Jag behöver inte veta nåt
    om big bang eller världens uppkomst-

  300. -för att inse att den icke-levande
    naturen saknar mål.

  301. Det är främst människor som har mål.

  302. -Det är min första poäng.
    -Ni är nog överens om det.

  303. Jag behöver förstås all kunskap.

  304. Jag måste basera mina försök
    att förstå mänsklighetens öde-

  305. -på era kunskaper
    om kosmos och naturen-

  306. -och de förutsägelser vi kan göra
    om jordens överlevnad-

  307. -men eftersom jag vet det,
    så lägger jag min vetenskapliga energi-

  308. -på nåt annat i stället.

  309. Vi arbetar med två saker samtidigt.

  310. Den ena är ge människor
    och människors liv mening.

  311. Hur kan vi skapa mening för att göra
    livet lättare eller mer underhållande?

  312. Det andra som jag begrundar är...

  313. Vad måste vi göra för att lära oss mer
    om mänsklighetens historia?

  314. För min del är det...

  315. Det som jag har svårt att förstå...

  316. Sett till allt som händer i världen,
    klimatförändringar, högernationalism...

  317. Hur kan vi göra nåt
    åt människors kortsynthet-

  318. -och människors vilja att motsätta sig
    kunskap och så vidare?

  319. Alla problem...

  320. Vad gör man åt kortsynthet? Man
    vidgar vyerna. Big history gör just det.

  321. Kortsiktigheten har uppstått i en värld
    där vetenskapsgrenarnas gränser...

  322. Det har varit otroligt lyckat, men
    så länge vi är fast inom gränserna-

  323. -så missar vi väldigt viktiga saker.
    När jag håller föredrag...

  324. Det här är kanske ett slags trolleri.

  325. Jag går snabbt från den innehållsrika
    moderna vetenskapen till mening.

  326. Jag gör det genom att visa
    en bild på mina barnbarn.

  327. Om vetenskapen
    har tagit oss dit där vi är nu-

  328. -så måste vetenskapen hjälpa oss att
    landa maskinen på ett civiliserat sätt-

  329. -och det påverkar mina barnbarns öde-

  330. -så att inte inse hur avgörande den här
    stunden är, och att inte inse farorna...

  331. Jag bodde i USA i åtta år.
    Klimatförnekelse hotar mina barnbarn-

  332. -så det är nåt meningsfullt för mig.

  333. Men hur långt tillbaka måste vi gå för
    att göra människor mindre kortsynta?

  334. Låt oss ta ett exempel. Hur långt ut
    i universum måste man bege sig?

  335. På tidigt 70-tal och sent 60-tal...

  336. De första bilderna på jorden
    tagna från månen.

  337. Bilderna stärkte
    den gröna miljörörelsen på den tiden.

  338. Man såg jorden på ett nytt sätt.

  339. En sån här berättelse
    går ännu längre tillbaka i tiden.

  340. När vi pratar om klimatförändringar
    måste vi gå långt tillbaka i tiden-

  341. -så att vi kan se att klimatet
    har förändrats dramatiskt på jorden.

  342. Nu leker vi med stora, brutala krafter-

  343. -som struntar i om vi lever eller dör.

  344. Att gå flera miljarder år bakåt i tiden
    är ett måste-

  345. -för att ge perspektiv
    och visa att det här är allvarligt.

  346. Det är ett av de viktigaste bidragen.

  347. Du ställde en intressant fråga
    utan att få ett svar.

  348. Den nya ursprungsberättelsen
    ska enligt dig skänka mening-

  349. -existentiell mening till människor.

  350. Är det verkligen nåt att sträva efter?

  351. Behöver vi verkligen
    en enda ursprungsberättelse?

  352. Din vetenskapliga ursprungsberättelse
    förklarar hur vetenskapen utvecklas-

  353. -men jag är inte säker på att syftet
    ska vara att skänka människor mening.

  354. Alltså existentiell mening.

  355. Får jag ge flera olika svar? Jag ser
    det här som ett slags försöksprojekt.

  356. Émile Durkheim
    pratade som bekant om anomi-

  357. -och med anomi menade han nog-

  358. -att inte kunna placera sig själv
    i nåt som är större än en själv-

  359. -som ett samhälle, en värld
    eller ett kosmos.

  360. Han hävdade att människor som lider
    av anomi kan drivas till självmord.

  361. Han skrev en bok om självmord.

  362. Vetenskap är bland annat kartläggning.

  363. Med hjälp av kunskap visar den oss:

  364. "Jag tillhör det här. Jag är en del av
    det här. Jag är en sån här organism."

  365. "Jag lever på en sån här planet
    i ett sånt här kosmos."

  366. Det är kartläggning. Jag tycker att det
    är en oerhört viktig del av mening.

  367. Det var nog den sortens mening som
    Einstein avsåg när han nämnde Gud.

  368. En kartläggning av universum
    som visar vad man tillhör.

  369. Men det är kylig mening. Många anser
    att den är för kylig. Den saknar värme.

  370. En av svårigheterna
    blir nog att hitta den sortens värme-

  371. -i en vetenskaplig bild av verkligheten
    som fanns i den kristna berättelsen.

  372. Men måste man ha det målet?

  373. Kan man inte acceptera
    olika ursprungsberättelser?

  374. För min del är kartläggningen nog,
    men nu kommer vi in på politiken.

  375. Min bok har fått kraftig kritik
    för att den är kylig - och meningslös.

  376. Den kallades "kylig och meningslös".

  377. Enligt mig är den väldigt meningsfull,
    men många vill tydligen ha värme.

  378. Den kristna berättelsen börjar med
    en far, en mor och en gemenskap-

  379. -som den vetenskapliga berättelsen
    saknar. Jag har ingen lösning-

  380. -men det är ett problem som kan
    förklara likgiltigheten för vetenskap-

  381. -som nog är mindre i Sverige än i USA.

  382. Det är nog viktigt.
    Du har en "kylig" mening.

  383. Du och andra vill kanske ha mer.

  384. Men man kan inte strunta i
    det som du skriver.

  385. Man måste börja med den berättelsen
    och förstå den innan man går vidare-

  386. -men man kan inte strunta i den och
    säga: "Det där är inte nog för mig."

  387. Jag vill fråga en sak. Du lyckades väl,
    med hjälp av Bill Gates-

  388. -att få med det här
    i den amerikanska läroplanen?

  389. Jag kan berätta en lustig historia.
    I USA spelade jag in 48 föredrag-

  390. -om big history åt ett företag.

  391. Det var skönt att få det gjort,
    för det var svårt.

  392. Under Bill Gates sista år som vd...
    Han älskar att lyssna på föredrag.

  393. Han tittade på deras föredrag
    och upptäckte då big history.

  394. Han tittade på dem på motionscykeln.
    Han lyssnade på alla och älskade dem.

  395. Jag var i San Diego då. Det var 2008
    under den globala finanskrisen.

  396. En morgon ringde det. Jag var på dåligt
    humör på grund av en massa jobb.

  397. Det ringde, och en kvinna sa:

  398. "Professor Christian?"
    - "Ja?"

  399. "Är tillfället illa valt?"
    - "Nej. Vad vill du?"

  400. "Jag kan ringa senare."
    - "Nej. Vad vill du?"

  401. "Jag ringer från Bill Gates kontor."

  402. Jag sa: "Jaha ja, så intressant..."

  403. "Mr Gates älskar ert projekt,
    och han ska besöka San Diego."

  404. "Om ni kan avvara lite av er dyrbara tid
    vill han gärna träffa er."

  405. Jag lyckades få ur mig rätt svar.

  406. "Jag kan nog avvara lite av min tid."

  407. Jag träffade honom,
    och han var underbar.

  408. Han sa nåt väldigt okomplicerat.

  409. "Jag älskar att jag inte lärde mig
    helt nya detaljer." Han är ju beläst.

  410. "Det nya var att allt var samlat.
    Det här måste läras ut i skolor."

  411. "Om du är intresserad
    vill jag gärna finansiera"-

  412. -"en gratis kursplan på internet
    om big history för high school-elever."

  413. Jag ville sedan länge få ut det här
    i skolorna, men jag visste inte hur.

  414. Jag tänkte säga till Sydneys skolor:
    "Här är en jättebra kurs. Lär ut den."

  415. Då hade jag blivit utskrattad,
    men det här fungerade-

  416. -så 2011 började vi skapa
    en gratis internetkurs.

  417. Jag är inte helt säker, men nu
    lärs den ut i ungefär 1 500 skolor-

  418. -främst i USA och Australien.
    Några i Nederländerna.

  419. -Möjligen nån enstaka i Sverige.
    -Minst en i Sverige.

  420. -Hongkong...
    -Vi ska dit i morgon.

  421. Just det. På Macquarie skapar vi
    en ny kursplan för lågstadieelever-

  422. -så det där har varit helt underbart-

  423. -för en av alla ursprungsberättelsers
    funktioner-

  424. -är att ge ungdomar ett sammanhang.

  425. Det är nog väldigt viktigt, ja.

  426. Jag borde också tillägga att han
    inte har lagt sig i över huvud taget.

  427. Allt har gått bra, och det har låtit oss
    göra nåt som annars vore omöjligt.

  428. Folk har uppfattat ditt arbete
    som "kyligt och meningslöst".

  429. På ett sätt är det bra.
    Ulf nämnde det här.

  430. Att vara vetenskaplig historiker
    innebär att man på ett sätt är kylig.

  431. Jag skulle...

  432. -Menar du neutral?
    -Man är på ett sätt objektiv.

  433. Vi vill berätta
    den sanna berättelsen om allt.

  434. I ditt fall gäller det allt. Jag forskar
    bara kring de senaste 4 000 åren.

  435. -Du nöjer dig med 4 000 år.
    -Världshistorien, men bara 4 000 år.

  436. Hur som helst skulle jag avstå från-

  437. -att kalla mitt försök till en syntes
    en berättelse eller ett narrativ.

  438. Jag skulle akta mig för att beskriva
    det som jag gör i de ordalagen.

  439. Sen skulle jag låta allmänheten
    ta del av mitt arbete-

  440. -och låta dem skapa mening
    i mitt så kallade "kyliga" arbete.

  441. Det är farligt
    att missta det som vi gör för narrativ.

  442. Jag skulle inte använda ordet "narrativ"
    om syntesen som jag försöker skapa.

  443. Vi ser ju vad som händer i världen nu-

  444. -där nya narrativ och nya berättelser
    tar över.

  445. Den nationalistiska berättelsen
    i Ungern, Polen, USA...

  446. Det var nyss val i Sverige där ett
    nationalistiskt parti ökade kraftigt.

  447. Indien har hindunationalister.

  448. Kan inte det här bli en ny berättelse?

  449. Folk behöver ju en meningsfull
    berättelse att relatera till.

  450. Det tycks vara ett psykologiskt behov.

  451. Jag är lite kritisk mot Hans Rosling,
    men han sa en bra sak:

  452. "Det som jag säger är sant. Jag
    säger sanningen. Ni måste tro mig."

  453. "Det är inga sagor, utan sanningen."
    Det stämde till viss del.

  454. Att hävda sanningen är vårt sätt
    att berätta mänsklighetens historia.

  455. Han trodde på en objektiv sanning,
    vilket innebär att man kan ha fel.

  456. Det är alltid möjligt att ha fel, men
    än så länge tror vi att det är så här.

  457. Jag håller inte med Arne.
    Det är oerhört viktigt...

  458. Du beskriver det som du gör
    i egenskap av historiker och forskare.

  459. Jag forskar på ett mer tekniskt sätt,
    men när man presenterar det-

  460. -för icke-forskare, så måste man
    använda ett språk som engagerar-

  461. -och som kan förstås.
    Då behöver man berättelserna.

  462. -Det är det som projektet handlar om.
    -Presentationen måste vara lockande.

  463. -Jag håller helt med om det.
    -Det är så vi verkligen...

  464. Då inser vi att det är sant
    med både hjärtat och hjärnan.

  465. När jag tänker på
    berättelsen om kosmos-

  466. -så är jag inte kyligt objektiv.
    Den gör mig starkt engagerad.

  467. När jag går ut och tittar på stjärnorna
    som finns tusentals ljusår bort...

  468. Med teleskopet kan jag se kvasarer
    som finns miljardtals ljusår bort.

  469. Det är en känslostark upplevelse.

  470. Det är en berättelse
    som jag spelar en liten roll i.

  471. Jag vill att andra ska känna samma
    sak. Vetenskap ska inte bara vara-

  472. -nåt kyligt, objektivt och tekniskt.
    Det är viktigt för oss.

  473. Åsa, du frågade om vi behöver
    en allmängiltig ursprungsberättelse.

  474. Det var så jag förstod det du sa.

  475. Om folk hade
    helt olika ursprungsberättelser-

  476. -skulle det nog stärka
    en nationalistisk syn på mänskligheten.

  477. -Vore det inte bra med en enad...
    -Det var inte det som jag menade.

  478. Jag pratade om behovet av
    att ge den en existentiell mening.

  479. Jag tycker inte att det är viktigt.

  480. Du ger den grundläggande berättelsen
    om hur livet på jorden har utvecklats.

  481. Det var det som jag ville säga.

  482. Att ge den en existentiell mening är
    att sikta för högt. Det är meningslöst.

  483. -Får jag ställa en till fråga om det?
    -Javisst.

  484. Om man vill nå ut till folk
    måste man tänka på-

  485. -hur samhällsvetenskap
    och humaniora har utvecklats.

  486. Vi har hört mycket kritik från kvinnor,
    etniska grupper, religiösa grupper-

  487. -sexuella minoriteter och liknande som
    säger: "Det här handlar inte om oss."

  488. Jag tycker att mycket har förändrats
    i vårt sätt att se på historien.

  489. Vi har en massa olika perspektiv.
    Finns det inte en risk-

  490. -att du glömmer de olika perspektiven?

  491. Gör du den kanske för manlig, för vit,
    för västerländsk eller för kristen?

  492. Det är alltid en risk.
    Det finns alltid en risk för fel.

  493. Jag har arbetat väldigt mycket med
    världshistoria, ett av 60-talets försök-

  494. -att leda historien i nya riktningar,
    bort från nationalstaten.

  495. Jag skulle vilja hävda
    att det finns en identitet-

  496. -som saknas i allt det här,
    och den är både viktig och strategisk.

  497. Att tala om vår identitet som människor
    är inte att förinta vår identitet-

  498. -som män, kvinnor eller ryssar. Jag
    undervisade i rysk historia i många år.

  499. Men man lägger till en identitet som...

  500. Det är farligt att ignorera identiteten.

  501. H. G. Wells och min mentor, William
    McNeill, kände starkt för det här.

  502. Han sa faktiskt, mer eller mindre-

  503. -att historikeryrket
    medverkar till bevarandet-

  504. -av farliga former av tribalism-

  505. -så länge man vägrar
    att ta människoidentiteten på allvar.

  506. Enligt mig kan en ursprungsberättelse
    sammanlänka flera identiteter.

  507. Den personliga, familjeidentiteten,
    könsidentiteten, den religiösa...

  508. Alla tillsammans.

  509. Av alla identiteter saknas några, varav
    en är vår identitet som människor.

  510. Det kan låta som ett hippieprojekt,
    men det är vetenskapligt rigoröst-

  511. -mycket mer så än att se oss själva
    som svenskar, australier eller ryssar.

  512. Jag tycker att det bidrar till
    och berikar vår identitetsuppfattning.

  513. Ännu en identitet är
    att vi är en del av en biosfär-

  514. -i form av en art bland flera miljarder,
    men en art som har gått sin egen väg.

  515. Förstår du?
    En art som har blivit väldigt märklig.

  516. En del av mening är att förstå
    var vi befinner oss just nu.

  517. Det ger mening i avseendet att förstå-

  518. -vilka faror och utmaningar som vi står
    inför, och vilka möjligheter som finns.

  519. Det är en väldigt viktig sorts mening.

  520. Jag håller med dig till hundra procent-

  521. -och en av de icke-vetenskapliga
    uppgifter som jag har...

  522. Jag anser
    att samtliga vetenskapliga åtaganden-

  523. -börjar utanför vetenskapen.

  524. Tonvikten borde ligga på det
    som mänskligheten har gemensamt.

  525. Vi är alla människor, vilket borde
    innebära att alla har nåt gemensamt.

  526. Det som jag har lyckats utröna när jag
    har undersökt 4 000 års lagstiftning-

  527. -är att vissa egenskaper
    finns i alla kulturer.

  528. Kulturerna kan vara olika varandra,
    men vissa egenskaper finns överallt-

  529. -för människor har gemensamma
    problem som man måste ta itu med.

  530. Detsamma gäller universums historia.
    Det finns intressanta egenskaper-

  531. -som dyker upp direkt efter big bang
    och som fortfarande är relevanta.

  532. De kan sägas vara
    bokens huvudteman.

  533. En är komplexitet under utveckling.

  534. Alltså tanken att det tidiga universum
    var väldigt enkelt, och...

  535. Vi förstår inte komplexiteten helt,
    men det var väldigt enkelt.

  536. Termodynamikens andra huvudsats-

  537. -är att saker blir mer slumpmässiga
    snarare än mer organiserade-

  538. -men under 13,8 miljarder år
    utvecklas ändå en komplexitet.

  539. Det är en berättelse om oss. Jag
    flög nyss från Heathrow till Arlanda.

  540. Flygplatser är otroligt komplexa.

  541. Jag har en bild på Heathrow i min bok
    för att illustrera komplexitet.

  542. För att helt förstå komplexiteten
    måste man nog gå tillbaka till big bang-

  543. -och fråga: Hur är det möjligt att bygga
    mer komplexa saker?

  544. Får jag spela djävulens advokat
    och ställa en fråga till er alla?

  545. Det finns minst tre stora gåtor-

  546. -i den vetenskapliga ursprungs-
    berättelsen som inte kan besvaras.

  547. Den första är: Varför finns det nåt
    i stället för inget?

  548. Två: Hur började livet? Hur utvecklades
    vi från döda till levande ting?

  549. Den tredje är förstås:
    Hur uppstod medvetandet?

  550. Er vetenskapliga ursprungsberättelse
    besvarar inte de tre gåtorna.

  551. Men de religiösa myterna...

  552. De har troligen fel, men de ger svar.

  553. Men det är fel svar.
    Du sa ju att det troligen är fel svar.

  554. Modern vetenskap försöker ge svar,
    och den besitter en viss blygsamhet.

  555. Jag var djävulens advokat, eller Guds.

  556. Poängen är att många kanske föredrar
    enkla men felaktiga svar-

  557. -framför väldigt komplexa icke-svar.

  558. Men de är ju olika frågor.

  559. En fråga gäller: Hur fungerar allt?
    Vad hände? Hur har liv uppstått?

  560. En annan fråga är: Varför finns jag?
    Vad gör mig glad? Varför vill jag leva?

  561. Din ursprungsberättelse
    besvarar inte de frågorna-

  562. -men svaren kan finnas
    på andra ställen.

  563. Du ställer höga krav på big history.
    Det här är ett försöksprojekt.

  564. Kan man med de bästa kunskaperna
    från olika vetenskapsgrenar-

  565. -som kosmologi, astronomi och biologi-

  566. -sammanställa en berättelse
    med ett visst mått av sammanhang?

  567. Den har givetvis många luckor
    och troligen många fel-

  568. -men ursprungsberättelser
    försöker sammanställa-

  569. -den bästa möjliga berättelsen just då.

  570. Jag skäms aldrig om nån säger: "Det
    där säger ju inget om medvetandet."

  571. "Inte än", skulle du nog svara.

  572. När jag var fjorton hade jag svårt att
    förstå hur nåt kunde uppstå ur intet.

  573. Det var så svårt att förstå
    att jag aldrig mer tänkte på det.

  574. -Hur gammal var du då?
    -Tretton eller fjorton år.

  575. Många barn tänker nog på samma sak.

  576. Jag vet inte hur vi uppnådde
    eller tillskansade oss medvetande-

  577. -men jag kan berätta om medvetandet
    och följderna av det.

  578. Det är inte alls meningslöst att fråga
    hur människor gav sina liv mening.

  579. Det är väldigt viktigt. Människors behov
    är väldigt enkla och väldigt få-

  580. -men eftersom vi står i vägen för
    varandra blir samhället komplicerat.

  581. Jag hörde ett intressant svar på frågan
    varför nåt finns.

  582. Svaret var att "nåt" kan uppstå
    på ett nästan oändligt antal sätt.

  583. "Inget" uppstår bara på ett sätt, så det
    är troligare att det finns nåt än inget.

  584. Vad sägs om det?
    Ulf ruskar på huvudet.

  585. Du låter som medeltida teologer.

  586. Tack. Vad är ditt svar,
    professor Danielsson?

  587. Jag är mer inne på
    det som vi pratade om nyss.

  588. Det krävs en viss blygsamhet.

  589. Man försöker ju inte besvara allt,
    utan man tar det bitvis.

  590. Jag gillar de här svaren på
    varför vårt universum uppstod-

  591. -och hur man ska beskriva dess
    historia. Jag ser även andra frågor.

  592. Jag kan försöka besvara frågor om-

  593. -varför vårt universum ens uppstod.

  594. Berättelsen
    kanske kan bli ännu längre.

  595. Jag tror inte att kunskap har gränser
    och att vi till slut vet allt.

  596. Vi utforskar i stället världen
    och får fler frågor att besvara.

  597. Det är en viktig del av berättelsen-

  598. -att den framställer oss
    som biologiska, begränsade varelser-

  599. -som finns på den här planeten
    i ett universum som vi inte vet nåt om.

  600. Vi observerar och drar slutsatser
    med våra begränsade hjärnor-

  601. -för att lista ut vad som händer.

  602. Men det finns en gräns för vad vi kan
    begripa eftersom vi bara är organismer.

  603. Det är ett av de otroligt viktiga
    budskapen i såna här berättelser.

  604. Vi är begränsade varelser
    i ett underbart universum.

  605. Det har uppenbarligen
    existentiella följder.

  606. Det är nåt viktigt
    som inte kan ignoreras.

  607. Får jag hastigt tillägga en sak?
    Man kan se big history som...

  608. Det kan ses som ett försöksprojekt.

  609. En av anledningarna till
    att jag älskar att lära ut det-

  610. -är att försöket att berätta en stor
    historia väcker djupsinniga frågor.

  611. De väcks för lågstadieelever,
    barn i åldrarna 8-10 år.

  612. De frågar: "Varför finns universum?"

  613. Frågorna som man väcker-

  614. -kan vara lika viktiga
    som frågorna som man försöker lösa.

  615. En annan skillnad mellan
    de här berättelserna och de äldre...

  616. Berättelserna skrivs om hela tiden-

  617. -så om man hör berättelsen som barn-

  618. -så inser man att man kanske kan
    skriva om och förbättra berättelsen.

  619. Den är inte oföränderlig,
    utan den förbättras ständigt.

  620. Den är ett slags äventyr som man själv
    kan delta i, och det är väldigt viktigt.

  621. Det påminner mig om Albert Einstein
    och hans sekreterare.

  622. "Professor Einstein, ni kan inte ha
    samma provfrågor i år som i fjol."

  623. Då svarade han: "Givetvis kan jag det,
    för nu har frågorna nya svar."

  624. En sak som imponerade mig
    i din bok "Maps of time"-

  625. -som är en föregångare till den här-

  626. -är förklaringen
    av människosamhällets dynamism.

  627. Som jag förstod saken när jag läste
    boken för tio eller femton år sen-

  628. -behöver ett dynamiskt samhälle
    många människor som samspelar-

  629. -och de många människorna måste
    vara förhållandevis olika varandra.

  630. De måste komma från
    förhållandevis olika kulturer-

  631. -inte för olika, och inte för likartade.

  632. Det var bara en ren observation.

  633. Du identifierade vissa centrum
    där man samspelade.

  634. Det gjorde starkt intryck på mig.

  635. Den idén kom från min mentor,
    Bill McNeill, som sa...

  636. Om man ser på vår historia i stor skala
    blir vissa saker enklare, inte svårare.

  637. En orsak kan vara informationsutbytet-

  638. -men ett sånt är omöjligt
    om alla är homogena-

  639. -så människosamhällets
    otroliga mångfald-

  640. -kan vara en följd av den första
    organismen på 4 miljarder år-

  641. -som låter oss utbyta information,
    och synergierna skapar nya idéer.

  642. Klimatförändringar tvingade människor
    att passera genom de där centrumen.

  643. Jag lärde mig det utan att ha läst det
    första kapitlet om big bang så noga.

  644. -Hoppade du över big bang?
    -Ja.

  645. Låt mig ställa en sista fråga,
    för tiden rusar i väg.

  646. Tror ni historiker och forskare-

  647. -att historia, oavsett om det är
    big history eller en lite mindre skala-

  648. -kan ha en positiv inverkan
    på dagens värld med alla populistiska-

  649. -nationalistiska, pseudovetenskapliga,
    och vetenskapsfientliga rörelser?

  650. Förhoppningsvis. Man måste känna till
    historien för att förstå vad som händer.

  651. Många saknar nog de kunskaperna,
    så allt som vi har pratat om är viktigt-

  652. -men frågan är om det räcker.

  653. Vi måste börja
    med barnen och skolorna-

  654. -vilket du gör med Big History Project.

  655. -Men du tror...
    -Det är viktigt.

  656. Jag känner lite desperation just nu,
    men jag borde säga ja, så jag säger ja.

  657. Men hur? Vad ska man göra?

  658. Tja... Vad ska vi göra?

  659. Du skrev om kunskapsrelativism.

  660. Vi måste veta vilka mekanismerna är
    som får människor att sky kunskap.

  661. Det pågår många studier om
    kunskapsresistens och faktaresistens-

  662. -som confirmation bias, disconfirmation
    bias, motiverat tänkande och dylikt.

  663. Eftersom vi vet det
    har vi nog en viss möjlighet-

  664. -att ta oss in i hjärnan
    och påverka människor.

  665. Ett sätt att gå vidare i det avseendet-

  666. -skulle vara att göra
    motsatsen till det som journalister gör.

  667. Vi bör alltså inte...

  668. Vi bör inte överdriva
    skillnaderna mellan människor-

  669. -utan i stället tona ner dem.

  670. Kan vi hitta en gemensam nämnare-

  671. -mellan människor som utåt sett
    har väldigt olika åsikter?

  672. Kan vi hitta en punkt
    där människor kan börja samtala-

  673. -i stället för att betona skillnaderna?
    Det kan vara en lösning.

  674. Den här sortens berättelser är viktiga-

  675. -om vi ska kunna förklara för alla
    vad vetenskapen berättar om världen.

  676. Den får inte vara så kylig och objektiv.
    Man behöver såna här berättelser-

  677. -för då blir den plötsligt viktig
    för ens egen del.

  678. Man inser
    att man är en del av berättelsen.

  679. Man befinner sig mitt i berättelsen,
    och det är lösningen.

  680. David, du får sista ordet.

  681. Jag tror att den splittrade synen
    på forskning, kunskap och utbildning-

  682. -som spreds på sent 1800-tal, trots
    sina framgångar nu börjar bli farlig.

  683. Det var det som E. O. Wilson sa.

  684. Kunskapskärlen
    har nu blivit kunskapsbarriärer.

  685. Sakerna som vi och ungdomar måste
    se nu är saker som man inte kan se-

  686. -om man bara inriktar sig på
    geografi eller fysik eller kemi.

  687. Människor har saker gemensamt
    i en globaliserad värld.

  688. Vi har kärnvapen. Vi har förmågan
    att bryta ner biosfären på 24 timmar.

  689. Jag minns Kubakrisen.

  690. Kennedy sa efteråt... Han fick frågan
    hur nära vi var ett kärnvapenkrig.

  691. Han sa: "Risken var nog 33-50 %."

  692. Så mäktiga är vi,
    och det har vi gemensamt.

  693. Vi är nu så farligt mäktiga
    att vi allesammans måste inse-

  694. -att det finns globala utmaningar
    och globala problem.

  695. Om vi inte inser det, så ser framtiden
    dyster ut för mina underbara barnbarn.

  696. Därför är det här viktigt. Den moderna
    utbildningen har enorma luckor-

  697. -och jag vill gärna tro att big history
    kan täppa till några av luckorna.

  698. Därför är det viktigt att det lärs ut
    på lågstadie- och high school-nivå-

  699. -och rent allmänt.

  700. Åsa, Ulf, Arne och David, tack för
    att ni kom. - Och tack för att ni kom.

  701. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Big history, från big bang till framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern David Christian diskuterar sitt projekt "Big history" med experter i fysik, arkeologi och historia. Genom att ta ett brett och tvärvetenskapligt grepp på historien från universums uppkomst till dagens globala samhälle kan vi också få en glimt av framtiden. Övriga medverkande: Christer Sturmark, Arne Jarrick, Åsa Karlsson och Ulf Danielsson. Inspelat den 17 september 2018 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kulturhuset Stadsteatern.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Historia
Ämnesord:
Astronomi, Big bang-teorin, Framtidsstudier, Historia, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vatten i rymdhjälmen

Att sväva runt i en rymddräkt utanför en rymdstation kan vara nog så svårt. Men vad händer om man dessutom råkar ut för ett allvarligt fel? Astronauten Luca Parmitano berättar en nervkittlande historia med hjälp av filmer och bilder om hur hans hjälm plötsligt börjar fyllas med vatten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.